Hur ser labbens referensintervall för barn och äldre ut?

Relevanta dokument
Referensintervall för leukocyter i blod. Gunnar Nordin/

Nyheter från Klinisk kemi och farmakologi

B-Hemoglobin, DiaSpect (NPU28309)

Barnreferensintervall i allmänhet och Falu-projektet i synnerhet

egfr hos barn Peter Ridefelt

NPU-koder för hematologiska laboratorieundersökningar: hur får cellerna rätt koder?

RSV-rapport för vecka 9, 2017

RSV-rapport för vecka 8, 2017

EQUALIS kvalitetsmål

RSV-rapport för vecka 6, 2017

RSV-rapport för vecka 18-19, 2017

HemoCue Hb 201+ Patientnära Innehållsförteckning

RSV-rapport för vecka 13, 2017

Patologi Robbins Basic Pathology

Patientmedian. Equalis allmän kemi-möte tors 15 nov Peter Ridefelt, Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset

Diagnostik av subarachnoidalblödning ur laboratoriets synvinkel. Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala

RSV-rapport för vecka 13, 2016

B-HbA1c, DCA Vantage Metodbeskrivning Patientnära analysverksamhet

B-Trombocyter, Trc-MPV, Sysmex XN-10

RSV-rapport för vecka 13, 2018

Ylva Hedeland Niclas Rollborn Anders Larsson. Analys av HbA1c metodjämförelse mellan några sjukhuslabb i Sverige

RSV-rapport för vecka 9, 2018

Uppdatering av referensintervall cobas b 221- systemet

Bättre bas för klinisk bedömning och samarbete

RSV-rapport för vecka 8, 2015

RSV-rapport för vecka 8, 2018

RSV-rapport för vecka 11, 2018

RSV-rapport för vecka 21, 2014

Vad har hänt sen SBU-rapporten?

RSV-rapport för vecka 16-17, 2018

Totalcalcium albumin-korrigerat calcium joniserat calcium - vad ska man välja?

Sorterad på KOMPONENT

RSV-rapport för vecka 12, 2014

RSV-säsongen

RSV-rapport för vecka 16, 2014

RSV-rapport för vecka 10, 2014

Albuminkorrigerat calciums vara eller icke vara Synpunkter från Uppsala

EUROPARÅDSGUIDEN. Docent Jan Säfwenberg Klinisk immunologi och transfusionsmedicin Uppsala. Equalis okt 2013 Jan Swg

Sorterad på INSTRUMENT

Landstinget Dalarna 1(6) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 1 FEBRUARI 2010

RSV-rapport för vecka 14, 2014

Råd & Stöd 1. Riktlinjer för anemiutredning i Skåne. Nya definitioner. Ny remiss med anemiutredning

Litteraturlista Termin 1 Tema LERN

RSV-säsongen

KEMI-NYTT. Nummer 3, Bästa läsare, Anders Lindahl, Verksamhetschef

RSV-rapport för vecka 11, 2016

B-Hb (PNA) HemoCue (SKA 08686)

Kreatinin och egfr, aktuella problem och utmaningar

B-Retikulocyter, Rtc-MCH, Sysmex XN-10

INTERPELLATION. Dnr. Till Hälso- och sjukvårdslandstingsråd Fredrik Lundgren. Vårdplatser för barn?

Labnytt Nr 2, 3 april 2019

Landstinget Dalarna Sid 1(10) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 2 MARS 2012

RSV-rapport för vecka 49, 2014

LaboratorieMedicinskt Centrum Gotland. Välkommen till

B-Trombocyter, Trc-MPV, B-IPC, Trc-IPF på

RSV-säsongen

Paracetamolprojektet

Tillstånd för vävnadsinrättning från Inspektionen för vård och omsorg

Meddelande 8/2013. Från Unilabs Laboratoriemedicin Sörmland. Klinisk kemi Celiaki-serologi. Mutationsanalys JAK2 V617F

Från Blod Glukos till Plasma Glukos. Version 6

CellaVisions Bolagsstämma den 25 april Yvonne Mårtensson, VD

Omvårdnad med inriktning mot pediatrik Pediatric nursing

RSV-rapport för vecka 7, 2015

EQUALIS kvalitetsmål

B-Leukocyter, B-Neutrofila, B-Diff, Sysmex XN-10

Anemi. Anemi. Blodkroppskonstanterna Storlek. Blodkroppskonstanterna Mängd hb. Fariborz Mobarrez. Ställ diagnos före terapi

Landstinget Dalarna 1(8) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 5 OKTOBER 2012

B-Hemoglobin (Hb), B-Erytrocyter, Erc-MCV, Erc-MCH, Erc-MCHC, B-EVF, Sysmex XN-10

Clostridium difficile rapport

Clostridium difficile rapport

Clostridium difficile rapport

Clostridium difficile rapport

Clostridium difficile rapport

Ansvarig utgivare: Verksamhetschefer 1(6) Redaktör: Carina Wallner Labnytt nr 10, november 2017

Uppdatering av referensintervall cobas b 221

Equalis kvalitetsmål

Clostridioides (tidigare Clostridium) difficile rapport

Illustrerad noggrannhet

Clostridioides (tidigare Clostridium) difficile rapport

Kvalitetsmål för extern kvalitetssäkring

Clostridioides (tidigare Clostridium) difficile rapport

Clostridioides (tidigare Clostridium) difficile rapport

Allmänkemi på akuten Konsekvenser för patienten, akuten och lab

Equalis kvalitetsmål

Utvärdering av rosa glukosrören

Provtagning med mikrorör för koagulationsanalyser

Malaria behandling och handläggning

Hög-känslig troponin ett kliniskt perspektiv. Kai Eggers Kardiolog Kliniken Akademiska sjukhuset

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust?

Referensintervall för TSH. Equalis användarmöte endokrinologi sept 2012 Anders Isaksson

Clostridium difficile rapport

GLUKOSBELASTNING, PERORAL

Patientnära analyser en introduktion

Nationella PNArekommendationer

LOCID Late-Onset Combined Immune Deficiency

Hematologi Vad kan påverka resultatet? Mats Bergström Klinisk kemi Eskilstuna

Infektionsläkarföreningens vårmöte 2013

STOCKHOLMS UNIVERSITET Psykologiska institutionen Psykoterapeutprogrammet, 90 hp

Clostridium difficile rapport

Clostridium difficile rapport

Transkript:

Hur ser labbens referensintervall för barn och äldre ut? Gunnar Nordin Anne Frösegård 2019-03-14

Hemoglobin, g/l NORIP 1999 2001, 1826 personer Väldigt få resultat > 80 år NORIP 200 180 y = -0,09 x + 156 F M Linjär (F) 160 140 Linjär (M) NORIP: M 134 -- 170 g/l F 117 -- 153 g/l, 120 Inga barn 100 80 y = 0,09 x + 131 0 20 40 60 80 100 Age, years 2

Vad är viktigast: Att mäta rätt eller att ha rätt referensintervall? På labbet anstränger vi oss för att mäta rätt och för att beräkna osäkerheten i resultatet. Användarna tolkar resultaten i förhållande till referensintervallen. Ibland kan en asterisk * ha större betydelse än hur riktigt resultatet är! En referenspopulationen måste: vara någorlunda frisk och tåla provtagning. innehålla minst 120 personer per resultatklass. 3 Några utmaningar: äldre: Hur väljs referenspopulation ut? Hur skilja sjukdom från normalt åldrande? barn: Referensintervallen ofta kraftigt åldersberoende. Kräver uppdelning av referenspopulationen i många åldersklasser, dvs många försöksindivider. Oetiskt med onödig provtagning på friska barn, i synnerhet på små barn. Korrigerad ålder för prematurfödda?

WHO:s anemidefinition från 1968 2 decimaler blev 3 4

Hemoglobin, g/l NORIP 1999 2001, 1826 personer WHO 1968 200 180 160 140 120 NORIP y = -0,09 x + 156 F M Linjär (F) Linjär (M) NORIP: M 134 -- 170 g/l F 117 -- 153 g/l, Är det riktigt med separata referensintervall för äldre män och kvinnor? 100 80 y = 0,09 x + 131 0 20 40 60 80 100 Age, years 5

Barn är också ganska vanliga andel av befolkning vårdtillfällen labbprov <20 år 23 % 9 % 7 % > 85 år 3 % 14 % 8 % 6

Vilka referensintervall används för barn idag? 7

Stort tack till alla som svarat på enkäten 23 labb eller regioner har svarat. I princip hela landet! Instrument: Sysmex XN-9000 B-Hemoglobin Ålder Referensintervall g/lkälla Instrument: ADVIA 2120 < 1 dygn 135-195 KK 1-7 dygn 135-215 KK B-Hemoglobin 1-2 veckor 125-205 KK Ålder rensintervall g/l Källa 2-4 veckor 100-180 KK Flickor Pojkar 1-2 mån 90-140 KK <8 d 145-225 145-225 JJ 2-6 mån 90-135 Kommentar KK <12h ref.v. 135-195 JJ 6 mån - 5 år 105-141 LL 5-12 år 109-146 LL Flickor 12-18 år 115-153 LL Pojkar 12-18 år 120-173 LL Kvinnor > 18 år 117-153 I Män > 18 år 134-170 I 8 d - <3 v 135-215 135-215 JJ 3 v - <5 v 125-205 125-205 JJ 5 v - <3 m 100-180 100-180 JJ 3 m - <4 m 90-140 90-140 JJ 4 m - <7 m 95-135 95-135 JJ 7 m - <3 år 105-135 105-135 JJ 3 år - <9 år 115-135 115-135 JJ 9 år - <13 år 115-155 115-155 JJ 13 år - <18 år 120-160 130-160 JJ Men besvärligare än väntat att sammanställa och analysera resultaten! 8

Vet vi alltid vad vi menar? B-Hemoglobin Ålder Referensintervall g/l Källa 0-1 dagar: 150-240 A 1-6 dagar: 140-220 A 6-14 dagar: 130-200 A 2-4 veckor: 100-180 A 1-3 månader: 100-160 A 3-12 månader: 100-140 A 1-6 år: 100-150 A 6-10 år: 105-150 A 10-18 år: 110-160 A B-Hemoglobin Referensintervall Ålder g/l Källa 0-1 d 150-240 E 2-6 d 140-220 E 7-21 d 130-200 E 22-28 d 100-180 E 1-3 mån 100-160 E 4-11 mån 100-140 E 1-6 år 100-150 E 7-10 år 105-150 E 11-17 år 110-160 E Hematology: Basic Principles and Practice, 5th ed., 2008 Laurells klinisk kemi i praktisk medicin. 9:e upplagan, 2012 9

Tolkning av enkätresultaten Alla tidsangivelser har räknats om till dagar: 0 har omvandlats till 0,1 dag (navelsträngsblod till 0,01 dag i förekommande fall) 1 år = 365,25 dagar, avrundat uppåt till 365,99 1 månad = 365,25dagar/12 = 30,43, avrundat uppåt till 30,99 Intervall nedre gräns (dagar) övre gräns (dagar) 0-1 dagar: 0,1 0,99 (1,99 om nästa klass börjar med 2 dagar) 1-6 dagar: 1,0 5,99 (6,99 om nästa klass börjar med 7 dagar 6-14 dagar: 6,0 14,99 2-4 veckor: 15,0 30,99 1-3 månader: 31 91,99 (121,99 om nästa klass börjar med 4 år) 3-12 månader: 92,0 365,99 1-6 år: 366 2191,99 (2553,99 om nästa klass börjar med 7år) 6-10 år: 2192 3652,99 10-18 år: 3653 6574,99 >18 ( 100 år) 6575 36525,99 10 m f p/f

Livet är logaritmiskt 0,3 år 3 år 30 år 300 år 11

Hemoglobin (g/l) Referensintervallen för Hb varierar 250 230 210 Hemoglobin gräns nedre övre 190 170 150 130 110 90 70 50 0,1 1 10 100 1000 10000 0,3 år 3 år 33 år Nedre åldesrgräns (dagar) 12

B-Hemoglobin (g/l) B-Hemoglobin (g/l) Angivna referensintervallen för Hb varierar inte efter kön Hb, nedre referensintervallgräns kön Hb, övre referensintervallgräns kön 260 260 240 240 220 220 200 200 180 160 140 k m p/f 180 160 140 k m p/f 120 120 100 100 80 0,1 1 10 100 1000 10000 Nedre åldesgräns (dagar) 0,3 år 3 år 33 år 80 0,1 1 10 100 1000 10000 Nedre åldesgräns (dagar) 0,3 år 3 år 33 år 13

refernsintervallgräns (g/l) refernsintervallgräns (g/l) Referensintervallen för Hb varierar inte efter instrument-typ Nedre referensintervallgräns Instrumentgrupp Övre referensintervallgräns Instrumentgrupp 240 240 220 220 200 200 180 160 140 120 CellDyn Sapphire Siemes ADVIA Sysmex 180 160 140 120 CellDyn Sapphire Siemes ADVIA Sysmex 100 100 80 0,1 1 10 100 1000 10000 Nedre åldersgräns (dagar) 80 0,1 1 10 100 1000 10000 0,3 år 3 år 33 år 0,3 år 3 år 33 år Nedre åldesrgräns (dagar) 14

Referensintervallen för trombocyter varierar också 15

B-Trombocyter, *10^9/L Referensintervallen för trombocyter varierar också Trombocyter Bifasisk referensintervallgräns för trombocyter?? gräns 800 700 600 500 400 300 200 100 0 0,1 1 10 100 1000 10000 0,3 år 3 år 30 år Nedre åldersgräns (dagar) nedre övre 16

B-Trombocyter, 10^9/L B-Trombocyter, 10^9/L Referensintervallen för trombocyter varierar, delvis efter kön Trc, nedre referensintervallgräns kön Trc, nedre referensintervallgräns kön 750 750 650 650 550 550 450 350 k m p/f 450 350 k m p/f 250 250 150 150 50 0,1 1 10 100 1000 10000 Nedre åldesgräns (dagar) 50 0,1 1 10 100 1000 10000 Nedre åldersgräns (dagar) 17

Varför varierar angivna referensintervall? Sammanlagt 46 olika referenser, varav 11 lokala undersökningar! 18 Ange referens (källa) till erat referensintervall A= Hematology: Basic Principles and Practice, 5th ed. On-line version 2008 av Hoffmann. B= Lewis SM, Bain BJ, Bates I. (editors). Dacie and Lewis Practical Hematology, 10th ed (2006), Churchill Livingstone Elsevier C= Aldrimer M, Ridefelt P, Rödöö P, Niklasson F, Gustafsson J, Hellberg D. Population-based pediatric reference intervals for hematology, iron and transferrin. Scand J Clin Lab Invest. 2013;73:253-61. D= Soldin SJ, Wong EC, Brugnara C and Soldin OP (editors). Pediatric Reference Intervals, 7th ed (2011), AACC Press E= Referensområdena för barn är hämtat från Laurells Klinisk kemi i praktisk medicin av Nilsson-Ehle et al. Studentlitteratur 2012, 9:e upplagan. F= Referensintervall för barn <1 år härstammar från Kemiska laboratoriet, Malmö Allmänna sjukhus 2004. G= Referensintervall barn 1-17 år, källa: Barnkliniken, St Göranssjukhus (1990) H= Haematology of Infancy and Childhood" av Nathan & Oski, 6th edition (2007), s 1539. I= Referensintervall för vuxna 18 år härstammar från NORIP (avrundade värden). J= Referensområdet för barn härstammar från Pediatrics 16th ed. Dallman P.R och Hematology of Infancy and Childhood, 3rd ed. Nathan and Oski. K= Referensområdet för ålder < 3 dagar är hämtade från Nathan and Oski s Hematology of Infancy and Childhood 5th Edition. L= Referensområdet för ålder > 18 år är hämtade från en Intern studie frisk primärvårdspatienter. M= Referensintervall för barn till monocyter är hämtade från PL Altman and DS Dittmer, Blood and Other Body fluids. N=Soldin = Soldin SJ, Brugnara C, Gunter KC, Hicks JM. Pedriatic reference ranges. 2nd ed. Wash-ington DC. AACC press; 1997. O= Soldin SJ, Brugnara C, Wong EC, eds. Pediatric reference intervals. 6th ed. Washington, DC: AACC Press, 2007. P= Laurells klinisk kemi 6 uppl 1991: 296-298 Q=Referensvärdena för barn är hämtade från klin kem lab S:t Görans sjukhus (Dec 1990). De är baserade på deras egna erfarenheter samt referenser (Nelson, Textbook of Pediatrics; 1987, Prof M. Hjelm, The hospital for sick children; 1982, Pediatric Clinical Chemistry; 1981, Wintrobe, Clinical Hematology; 1981) R=Egen studie av medicinkandidater. S=Referensintervallen för barn är litteraturvärden sammanställda från Garnot PO, Grubb A, Lindstedt G, Simonsson P, Stenflo J, Theodorsson E. Laurells klinisk kemi i praktisk medicin. 8:e uppl. Lund: Studentlitteratur, 2003: sid 205-206 och från klin kem lab S:t Görans sjukhus (Dec 1990) vilka är baserade på deras egna erfarenheter samt referenser (Nelson, Textbook of Pediatrics; 1987, Prof M. Hjelm, The hospital for sick childr en; 1982, Pediatric Clinical Chemistry; 1981, Wintrobe, Clinical Hematology; 1981). T=Williams hematology U= Pediatric Reference Intervals, 7 th edition 2011 V= Equalis rekommendation S024 Version 1,0 W=Eget referensintervall. Modifiering av Akademiska laboratoriet, Karolinska Universitetslaboratoriet, Sahlgrenska Universitetssjukhuset referensintervall, Faluprojektet och Equalis expertgruppens för Hematologi rekommendation för referensintervall för differentialräkning av leukocytkoncentration i blod. X= Barn: Enligt Nelson ( 1987 ) Pediatrics och Wintrobe ( 1981 ) Haematology. Eget material från St. Görans Barnsjukhus.) Y= Laurells Klinisk kemi i praktisk medicin, sjunde upplagan, Lund: Studentlitteratur, 1997 Z=Absolutvärden från Laboratoriemedicin, Analysförteckning, Provtagningsanvisningar, Klinisk Kemisk Avdelning Malmö, 1998 Å=Sysmex Customer Information, Paediatric reference intervals on the Sysmex XE-2100 haematological analyser, 100202-RHI, 2 februari 2010. Ä=Ganrot: Laurells Klinisk Kemi i Praktisk Medicin, 7 uppl, Lund 1997 s.153. Ö=Hematology. Basic Principles and Practice, 7th Edition, Hoffman R ed., 2017 AA=Förmodligen MAS, labmedicin Skåne, 2009-10-22 BB=MAS, labmedicin Skåne, 2015-04-13 CC= Chapter 164 Appendix, Resources for the hematologist: Interpretive comments and selected reference values for neonatal, pediatric, and adult populations. Från boken Hematology, 5th Edition, Basic Principles and Practice, Expert Consult Premium Edition. Av Hoffman R, Furie B, Benz EJ, McGlave P, Silberstein LE, Shattil SJ. Elsevier, 2009 DD=Karolinska, Solna EE=Referensområden för barn i åldrarna 0-16 år har erhållits från Malmö Allmänna Sjukhus och godkänts av Barnkliniken, Östersunds sjukhus FF=Absolutvärden från Laboratoriemedicin, Analysförteckning, Provtagningsanvisningar, Klinisk Kemisk Avdelning Malmö, 1998 GG=Eget referensintervall. Modifiering av Akademiska laboratoriet, Karolinska Universitetslaboratoriet, Sahlgrenska Universitetssjukhuset referensintervall, Faluprojektet och Equalis expertgruppens för Hematologi rekommendation för referensintervall för differentialräkning av leukocytkoncentration i blod. HH= Laurells Klinisk kemi i praktisk medicin, åttonde upplagan II=Barbara Bain Blood cells JJ=Chapter 164 appendix: Normal blood values: selected referencevalues for neonatal, pediatric, and adult populations. Hematology, 5th Edition Basic Principles and Practice, Expert Consult Premium Edition. Hoffman R, Furie B, Benz EJ, McGlave P, Silberstein LE Shattil SJ. Elsevier, 2009 KK=Dallman PR: In Rudolph A (ed): Pediatrics, 16th ed. New York, Appleton-Century-Crofts, 1977, p 1111 LL=Barn 6 mån - 18 år: Iron Deficiency Anemia. Assessment, Prevention, and Control. A guide for programme managers. http://www.who.int/nutrition/publications/micronutrients/anaemia_iron_deficiency/who_nhd_01.3/en/ MM=Bessman JD. White cells, in Bessman ed. Automated blood count and differentials. A practical guide. Baltimore: The John Hopkins University Press, 1986: 84-105. NN= Behrman R E, Kliegman R M. Textbook of Pediatrics. 14th ed. Saunders Philadelphia 1992, p 1822.

Varför varierar referensintervallen? 16 olika grundreferenser (utöver lokala undersökningar) Referenser (senaste upplagan där flera finns) Aldrimer M et al. Scand J Clin Lab Invest. 2013;73:253-61. (Falustudien) Bain, Barbara. Blood Cells: A Practical Guide. 2015 Bain, Bates and Laffan. Dacie and Lewis Practical Haematology. 12th edition, 2016 Bessman ed. Automated blood count and differentials. A practical guide. Baltimore: The John Hopkins Universi Blood And Other Body Fluids. Philip Lawrence Altman (Editor), Dorothy S. Dittmer (Editor), 2012 Equalis rekommendation S024 Version 1,0 Hematology. Basic Principles and Practice, 7th Edition, Hoffman R ed., 2017 Laurells klinisk kemi i praktisk medicin. 10:e upplagan, 2018 Nathan and Oskis Haematology of Infancy and Childhood, 7th edition. 2008 Nelson Textbook of Pediatrics, International Edition, 20 th editiom 2016 Nordin et al. Scand J Clin Lab Invest 64(4): 385-398. (NORIP) Pediatric Clinical Chemistry; ed Meites 1981, Wintrobe, Rudolph's Pediatrics, eds Blaney et al 23rd Edition, 2018 Soldin SJ, Wong EC, Brugnara C and Soldin OP (editors). Pediatric Reference Intervals, 7th ed (2011), AACC WHO. Haemoglobin concentrations for the diagnosis of anaemia and assessment of severity. Wintrobe's clinical hematology, ed de Greer, 14th edition 2019 19

Dansk Selskab for Klinisk Biokemi anbefallningar till reference-intervaller i Danmark Hematologi, barn 6 månader 18 år: Aldrimer et al. Scand J Clin Lab Invest 2013;73:253-61 < 6 månader: Hb: Virtanen el al. Clin Chem 1998; 44: 327-35 Diff: Soldin. Pediatric Reference Interval. 7th edition. övrig hematologi: Zierk et al. Clin Chem Lab Med 2013;51:863-72 http://www.dskb.dk Inga labb i Sverige refererar till Virtanen eller Zierk! 20

Falumaterialet (Mattias Aldrimer och medarbetare) Prov från 689 friska barn > 6 månader från daghem och skolor i Falun Endast 6 labb i Sverige refererar till Falumaterialet: Dalarna Örebro Gävle Uppsala Sahlgrenska Aleris 21

Ska vi föreslå gemensamma referensintervall för barn i Sverige också? 22

Kontinuerliga referensintervall baserade på kliniska data från labbsystem? Bifasisk referensintervallgräns för trombocyter! 23

Bifasisk referensintervallgräns för trombocyter hos pojkar! 24 Zierk, J et al (2015). Clin Chem 61(7): 964-973.

Kontinuerliga referensintervall minskar antalet asterisker för barnprov 25 Zierk, J et al (2015). Clin Chem 61(7): 964-973.

Fördelar med indirekta metoder för att bestämma referensintervall, i synnerhet för små barn 26

Sammanfattning Referensintervall för äldre (80+) är harmoniserade till NORIP, men på svag grund. Referensintervallen för barn i landet är inte harmoniserade och har svaga grunder. Steg 1 harmonisera barnreferensintervallen för att förenkla? Steg 2 när IT-systemen tillåter kontinuerliga referensintervall? 27

28 Tack för uppmärksamheten!