1. Inledning För att Länsplanen ska kunna få ett genomförandeperspektiv måste de fysiska förutsättningarna klargöras och fogas samman med planen. De fysiska förutsättningarna finns redan genom kommunala översiktsplaner där grunddragen i markanvändningen ska redovisas. De kommunala redovisningarna innehåller såväl markanspråk som allmänna intressen. Redovisningarna tjänar som en spelplan för samhällsbyggande för såväl kommunen, privata aktörer och för statliga myndigheter och verk. Vad som inte ryms i den kommunala översiktsplanen är redovisningen av planeringsunderlag i ett regionalt perspektiv. Underlag som är till nytta och angår två eller fler kommuner efterfrågas samtidigt i länet. Den kommande länsplanen måste tjäna som ett övergripande och stödjande underlag till den kommunala översiktsplaneringen. Hur de fysiska förutsättningarna ska åskådliggöras kommer att klargöras och bestämmas under arbetets gång. Kartmaterialet och de kartografiska redovisningarna kan redovisas under olika former. Dels kan faktiska förutsättningar klargöras, dvs de befintliga förutsättningar som finns idag men inte är redovisade eller belysta i regional sammanhang. Dels kan Länsplanen utformas så att västmanländska erbjudanden, dvs den önskade inriktningen och utvecklingen blir belyst på karta. Regionala strukturbilder kan visa de övergripande dragen i regionens fysiska struktur vilket exempelvis kan inkludera kommunikationsleder, handelsetableringar, grönstruktur, bebyggelsemönster, bostadsutbyggnad, och tätortsstruktur. Arbetsgruppens syfte är att konkretisera Länsplanens målsättningar och erbjudanden och sätta dem i fysiska och geografiska sammanhang. 2. I dag Den 2 maj 2011 antogs en ny plan- och bygglag i landet. Den nya lagen är en förenkling av den gamla och syftar till att bland annat förkorta samrådstiderna och underlätta den kommunala planberedskapen. Den nya lagstiftningen möjliggör och underlättar för strategiska översiktsplaner vilket innebär att lagstiftaren vill stärka kopplingen mellan kommunala översiktsplaner och regionala dokument och samverkansorgan. Lagändringarna ligger väl i tiden för Västmanlands del vad det gäller att upprätta en gemensam syn på hur länet ska utvecklas. Som stöd för samhällsbyggandet i landet har riksdagen under år 1999 och senare 2005 antagit 16 miljömål vars syfte är att nå en miljömässigt hållbar utveckling i landet på lång sikt. Miljömålssystemet kan understödja arbetet med den kommande Länsplanen för att den ska kunna möta kraven i en hållbarhetsbedömning. Hållbarhetsbedömningen kan tjäna den övergripande målsättningen med Länsplanen. Vårt erbjudande idag Vår planberedskap är god i länet. De flesta utav kommunerna har idag aktuella översiktsplaner. De kommuner som har inaktuella översiktsplaner befinner sig just nu i startfaserna eller under samråd för att anta nya planer. I de kommunala översiktsplanerna behandlas utredningsområden för ny bebyggelse, industri, kommunikationer och ställningstaganden för allmänna intressen såsom natur- miljö och kulturmiljövård. En viktig förutsättning för att Länsplanen ska bli genomförbar i sin fysiska framtoning är att det regionala arbetet utgår från, och bemöter inriktningen i de kommunala översiktsplanerna.
Den regionala identiteten Västmanland är ett län som kan erbjuda närhet till huvudstaden men också övriga delar (Örebro, Sörmland, Dalarna, Uppsala), länet är strategiskt placerat för både boende, besökare och näringsliv. Vi är i avseendet tillgängligt gentemot våra omland. Länet har en intressant och rik historisk bakgrund, besöksmål och bruksmiljöer av värde och attraktiva livsmiljöer. Länet innehåller sammanhängande jordbrukslandskap, ekskogar, sjösystem, åmiljöer och karaktäristiska bruksmiljöer med mycket annat. Särskilt kan nämnas länets åar med omgivande miljöer som utifrån sina värden som kulturarv och upplevelser präglar länet. Vi sitter gemensamt på mycket värdefulla resurser vi kan framhäva och vara stolta över. Landstinget har nyligen antagit ett regionalt kulturprogram för länet och turismorganisationen på VKL har beredskap och vilja för att marknadsföra vår del av Sverige ytterligare. Den svenska regionindelningen är föremål för en kommande översyn vilket gör att vi måste betrakta länet utifrån yttre förutsättningar vi inte alltid har rådighet över. Västmanlands län har inte en tydlig eller sammanhållande regional identitet. I ett historiskt perspektiv är länet närmast att jämföra med ett genomfartslän. Det saknas ett identitetsskapande perspektiv för länet. Vi behöver utveckla en förståelse för vilka värden och egenskaper som karaktäriserar landskapet. Landskapsförståelse i sammanhanget handlar om att konkretisera vilka sammanhängande strukturer som binder oss samman, men även visa de strukturer som delar oss. Det kommer till Länsplanen att handla om att lämna ett västmanländskt svar till den strukturbild som upprättats för Stockholms RUFS.
Företagande, service och verksamheter I länet finns välrennomerade kända företag och verksamheter. Exempelvis kan nämnas ABB, områden inom tillverkningsindustrier med spetskompetens, fordonsindustrin, hästhållning (till vilken turism även tillhör), skolväsende, vård- och omsorgstjänster, eftergymnasiala institutioner, högskola, gruvbrytning, itteknik och tågkonstruktioner. Företagen och verksamheterna erbjuder arbetstillfällen och har stor betydelse för länets arbetsmarknadsregioner. Det förs en särskild diskussion i länet om att återuppta gruvbrytning i de norra delarna. Projekten kommer att vara omfattande och vara av regional betydelse. Bostäder och befolkning I Västmanland bor 252 800 invånare, varav drygt 137 000 i Västerås, som är Sveriges sjätte kommun i storlek. Länet består av 10 kommuner. Under den senaste tioårsperioden har Västerås befolkning ökat med drygt 6 procent, medan övriga kommuner haft en svagt ökande eller minskande befolkning. Befolkningsminskningen är mest påtaglig Skinnskatteberg (-7 procent), men minskning har också skett i Norbergs, Surahammars, Arboga och Kungsörs kommuner (med drygt 2 procent). Fagersta, Hallstahammar och Köping har haft en svag ökning med cirka 1 procent. Det är endast Västerås och Sala som kan uppvisa en positiv befolkningsutveckling. Västerås har också under denna period haft en högre tillväxttakt än vad riket totalt har haft. Största befolkningsminskningen noteras i Skinnskatteberg. Fagersta, Norberg och Surahammar har förlorat drygt 10 procent av sin folkmängd under perioden. År 1985 var Västmanlands andel av rikets folkmängd 3,05 procent. Idag har denna andel sjunkit till 2,68 procent. Länet är uppdelat vad det gäller fastighetspriserna när man jämför Västerås plats i Mälarregionen med övriga länet. Norra länsdelen är i detta avseende att jämföra med skogslänen medan Västerås har andra förutsättningar i Mälardalen med förhållandevis goda pendlingsmöjligheter till Stockholm. En allmän utveckling i landet är att större orter växer medan mindre orter minskar i storlek vilket överensstämmer med strukturen i Västmanlands län. I Västmanland är ortsstrukturen samtidigt koncentrerad. Kommunernas huvudorter inrymmer i regel merparten av kommunbefolkningen. De mindre orterna, exempelvis serviceorterna är beroende av utbudet i huvudorterna. Produktionskostnaderna för bostäder är likvärdigt mellan länets kommuner men marknadsvärdet skiljer sig åt påtagligt. Marknadsvärdet är betydligt lägre på landsbygden och i de mindre kommunerna. Människor upplever att de inte får tillräcklig avkastning på investeringar i bostäder i de mindre kommunerna. Samtidigt värderas även bostadsprojekten utanför de mellanstora och stora städerna lägre. Möjligheten för den enskilde att få exempelvis lån beviljat minskar när produktionskostnaderna blir högre än marknadsvärdet. Kommunerna med minskande befolkningsunderlag härmed konsekvent svårare att bygga och erbjuda bostäder. Denna problematik försvårar rekrytering till området, vilket bl. a. omvittnas av företag i norra länsdelen, och utgör ett hinder för inflyttning. Demografiska utmaningar Befolkningen blir äldre och åldersstrukturen i länet är i obalans. Det är framförallt i de viktiga åldrarna 25-29 år och 30-34 år som Västmanlands län har lägre andelar än vad riket har. Vi har också något högre andelar bland yngre pensionärer i åldrarna 65-69 år. Beroende på i vilket livsskede medborgarna befinner sig i ställs olika krav på samhällssystemen för att
kunna erbjuda service, handel, rekreation och tillgänglighet. Förutsättningarna för att möta de demografiska utmaningarna bör diskuteras. I det kommunala hänseendet måste dels behovet att upprätthålla en god äldreomsorg tillgodoses samtidigt som kommunbefolkningarnas sammansättning ska vara sådan att utbudet av arbetstillfällen tillgodoses utifrån lokala förutsättningar. Staden och landsbygden I de bebyggelsegrupper och de samhällen som ligger utom de tätbebyggda delarna av länet blir det allt svårare att upprätthålla verksamheter och service i form av skolverksamheter, vård, närbutiker och bensinstationer. Detta till följd av att det saknas befolkningsunderlag och att Västmanland är ett till ytan litet län som inte har så långa avstånd till service i närliggande tätorter, därav det lilla antalet prioriterade butiker. Störst avstånd är det i Skinnskattebergs kommun där en dryg femtedel av befolkningen har mer än 1 mil till närmaste butik. 3. Våra anspråk på framtiden Till vår syn på framtiden finns en förståelse för vad som karaktäriserar landskapen i Västmanland. Det finns en tydlig viljeinriktning för hur länets värden tagits tillvara och en beredskap för den kommande översynen av regionindelningen. Länsplanen är i framtiden ett välanvänt underlag för aktörerna i länet med stöd för verksamhetsetableringar, exploateringsföretag, bostadsförsörjningen och den demografiska utvecklingen. Det råder konsensus om planens innehåll och de insatser som krävs för att genomföra den. Ett hållbart västmanland Länsplanen som ren utvecklingsplan kommer att genomsyras av ett hållbarhetsperspektiv. Perspektivet kommer att hämta stöd ur miljömålssystemet men utgå från de fyra aspekterna av ekonomisk, social, kulturell och ekologisk hållbarhet. Hållbarhetsbedömningen kommer att integreras i Länsplanen. Den regionala identiteten Sambanden med strukturen i Stockholmregionens RUFS 2010 ska ligga till grund för en västmanländsk strukturbild. En västmanländsk struktur med stråk och kärnor utifrån värdebeskrivningar kommer att utgöra stommen för Länsplanens fysiska förankring. Vårt arv i form av bruksmiljöer är en tillgång. Detta stärker vår identitet och de faciliteter, byggnader och åtgärder som hör tiden till kan ställas om mot ny användning. Landskapets natur- och kulturmiljövärden kan marknadsföras. Gemensamma omvärldsutmaningar och strukturer ska identifieras och påverkas/överbryggas. Länsplanen kan verka för- och främja lokalt producerad mat. I vårt anspråk på framtiden ska dessa faktorer, egenskaper och värden finnas samlade. Variablerna och faktorerna för att förstå landskapet kan inhämtas utifrån vad vi vill konkretisera. Egenskaper och strukturen kan uttryckas från såväl direkta sammanhang som indirekta. Nedan ett
exempel från konsulten Bengt Schibbye som tidigt i processen bistått det förberedande arbetet med att beskriva metodiken. En grov skiss över de geologiska förutsättningarna och sammanhangen som kan sägas utgöra en struktur. Bilden och bilderna kan breddas och kompletteras. Strukturbilderna får sedan tas fram utifrån de insatsområden som kommer att klargöras under arbetets gång. Landskapsperspektivet kommer att stärka länet och komplettera den strukturbild som kommer att upprättas som gensvar till motsvarigheten i Stockholms RUFS. Företagande, service och verksamheter Fysiska förutsättningar påverkar såväl företags val av lokaliseringar som möjlighet att utvecklas. I
Länsplanen ska insatsområden tas fram. Insatsområdena ska behandla såväl förutsättningar för befintliga verksamheter såsom förutsättningar för nyetableringar. Med hänsyn till att handel för sällanköpsvaror koncentreras till köpcentran kommer Länsplanen att bistå den övriga handeln som sker parallellt på lokala marknader. Regionala effekter på grund av eventuell gruvbrytning i norra delen av länet kommer att behandlas i Länsplanen vartefter frågorna blir tydligare. Det ska finnas en beredskap i länsplanen för att frågorna ska kunna tas om hand. Bostäder och befolkning Länsplanen ska till sin utformning verka för attraktiva boendemiljöer i länet. Alla faktorer som drar invånare till länet bör behandlas här. Möjligheten för kommunerna att kunna erbjuda dessa boendemiljöer bör utredas ur ett regionalt perspektiv. Frågor att belysa är t ex flyttkedjor mellan kommuner, orter och landsbygd, kopplingen mellan människors val av boende/handel och befintlig infrastruktur samt företagens val av lokaliseringsort. Det vore önskvärt att utreda flyttkedjor även mellan kommunerna och mot andra län. Underlaget kommer att underlätta bostadsplanering på nivåerna från lokalt till regionalt. Den regionala planeringen ska understödja kommunal mark- och planberedskap för att bostadsplaneringen i länet ska vara effektiv. Det ska klargöras vilka kategorier av invånare kommunerna efterfrågar för att kunna öka arbetstillfällen och serviceunderlag. Det ska föras resonemang om människors (också uppdelat på män och kvinnor) resande, deras val av färdmedel och val av boendemiljö. Här kommer underlaget att behandla handel med daglig- och sällanköpsvaror, livsstilsmönster och tillgänglighetsstrukturer. Handelsetableringar och städernas utbud styr människors val av resor och konsumtionsmönster. Till Länsplanen ska ett tidsgeografiskt underlag fogas till stöd för stads- bostads och tillgänglighetsplaneringen. Kommunala befolkningsmålen; 1 Norberg har målsättningen, bland annat genom positiva effekter från gruvnäringen samt genom en satsning på designprocessen att växa från 5700 invånare till 6500 till år 2015. 2 Fagersta satsar på attraktiva LIS områden och fortsatta åtgärder för att underlätta industrinäringen. 3 Arboga kommun har målsättningen att bli 14 000 invånare till 2026 4 Västerås kommun har inriktningen att år 2050 ha 200000 invånare i nya ÖP, Kommunen växer årligen med 1300 1400 invånare, inriktningen för årsökningen är satt till 1600. Ökning kräver nya arbetstillfällen. 5 Målsättningen för Kungsörs kommun är att Kungsör i framtiden är en blandad kommun, som ger många olika möjligheter för boende och företagare. Mål för befolkningstillväxt: stabil ökning under planperioden. Ökningen ska främst utgöras av inflyttning av barnfamiljer. 6 Kommunfullmäktige i Skinnskattebergs kommun har lagt fast som kommungemensamt mål att
under 2012-2014 sträva efter att behålla den nuvarande befolkningsnivån 7 Surahammars kommun diskuterar i nuläget att ta fram befolkningsmål. 8 Köpings kommun har målsättningen att ha en måttlig tillväxt. 9 Sala kommun har idag ca 21400 invånare. Sala har som mål att öka till 25000 invånare till 2024 dvs en ungefärlig ökning med 3500 invånare. 10 Hallstahammars kommun: "Befolkningen i Hallstahammars kommun ska öka med i genomsnitt 75 personer per år." En övergripande ansats till mål bör utvecklas för länsplanen. Det måste finnas ett gemensamt ställningstagande för länet. Demografiska utmaningar I vårt anspråk på framtiden finns det underlag och samsyn för att tillgodose västmanlänningarnas vanor och levnadsförhållanden i generationsperspektiv. Beredskapen utgår från ett perspektiv med flera scenarier. Här behandlas planeringsförutsättningar för val av boendeform utifrån ålder, bostadsbeståndet utbrutet på hyresrätter, bostadsrätter och villor och förankrade resonemang om hur utbudet av boende måste utvecklas för att möta förväntade behov. Staden och landsbygden Faktorer som styr människors val av boende är bland annat tillgänglighet, närhet till service, närhet till grönområden, närhet till arbete samt personekonomiska faktorer. Dessa faktorer måste lyftas fram. Statistik och underlag till stöd för dessa viktiga planeringsfrågor bör inte struktureras eller avgränsas till kommunnivå. En lämpligare ansats är perspektiv på tätorts- och på landsbygdsnivå. Landsbygden och de mindre samhällena bör belysas i arbetet. Viktiga frågeställningar som kommer att besvaras är strategier för att vända negativ befolkningsutveckling enligt ovan, kommunorternas betydelse för den omgivande landsbygden och underbyggda underlag och samsyn kring vilka aspekter vi ska förstärka för att öka länets attraktionskraft som livsmiljö. I vårt anspråk på framtiden underbyggs och förstärks landsbygdens och småorternas betydelse som goda boendemiljöer. Faktorer som bland annat påverkar den västmanlandska livsmiljön är kulturutbud, kulturmiljö- och naturvärden samt turism. Kultur Åren 2010/2011 utarbetades en gemensam regional kulturplan i Västmanland där länets kommuner deltog genom VKL. Kulturverksamheten bidrar till att stärka länets livsmiljöer. Kulturplanen bör därför ligga till grund för länsplanens erbjudanden om attraktiva boendemiljöer. Den färdiga planen ska understödja länets kulturarbete. Kulturmiljö- och naturvärden Kulturmiljö- och naturvärden bör betraktas utifrån sina regionala samband för att öka orternas och landsbygdens attraktivitet. Samtidigt måste våra anspråk på framtiden i form av fysiska och tillväxtfrämjande åtgärder ske på ett sådant vis att de ursprungliga värdena behålls. Det behövs därför metoder för att utveckla förståelse för landskapet. En sådan metodik ska tillämpas inom ramen för
Länsplanearbetet. Den regionala turismorganisationen Turismfunktionen vid Västmanlands Kommuner och Landsting har sedan 2006 arbetat på uppdrag av föreningens medlemmar i nära samverkan med besöksnäringen i Västmanlands län. Verksamheten utgår bland annat från de mål och strategier som framförs i Västmanlands läns regionala utvecklingsprogram, Västmanlands landsbygdsprogram och Den nationella strategin för svensk besöksnäring. Turismfunktionen har under åren initierat och genomfört projekt för att uppnå en bättre lönsamhet inom besöksnäringen genom att etablera effektiva affärsstrukturer lokalt, regionalt och internationellt. * Visionen är att länets besöksnäring ska fördubblas till 2020 genom att alla turistföretag och besöksmål i Västmanlands län blir hållbara och att utvecklingen i länet är en förebild för landets besöksnäring. * Den strategiska ansatsen är att skapa en hållbar besöksnäring utifrån ett ekonomiskt, miljömässigt och socialt perspektiv. I vårt anspråk på framtiden finns förutsättningar för att utveckla turismindustrin. I detta anspråk kommer att finns planeringsförutsättningar för att värdefulla bevarandeområden och landskapets strukturer inte skadas eller förstörs. 4. Målområden och möjliga parametrar Det övergripande målet för Länsplanen är en långsiktigt hållbar tillväxt i hela Västmanland. Länsplanen ska ge förutsättningar för att kraftsamla alla lämpliga aktörer med del i länets fysiska planering runt gemensamma prioriteringar och bättre hävda Västmanlands intressen. Detta särskilt med beredskap inför framtida regionala strukturförändringar. Utformning och åskådliggörande av fysiska förutsättningar För att Länsplanen ska tjäna sitt syfte måste det finnas ett tillväxtfrämjande synsätt i dess framtagande. Rollfördelningen mellan staten och kommunerna bör klargöras utifrån en modell där traditionella bevarandendeintressen kan betraktas utifrån sina värden som resurser. Ett tillgängligt Västmanland Länsplanen ska ha ett tillgänglighetsperspektiv för framkomlighet, avstånd och kommunikationer. Perspektivet ska uttryckas på ett sådant vis i planen att det kan användas som planeringsunderlag. De kommunala befolkningsmålen Länsplanen ska anpassas till de kommunala befolkningsmålen för att erbjuda ett länsövergripande mål. Länsplanen ska visa på scenarier för en önskvärd och överenskommen befolkningsutveckling.
Det attraktiva boendet Länsplanen ska framhäva länets miljöer och belysa attraktiva boendemöjligheter för medborgarna och investeringsmöjligheter för byggherrar och andra aktörer. Till detta ska Länsplanen vara utformad som ett värdefullt planeringsunderlag med ett tydligt genomförarperspektiv. Befolkningen Länsplanen ska till sitt innehåll och sin utformning vara stödjande för den kommunala bostadsplaneringen. Stad och landsbygd Länsplanen ska innehålla såväl underlag som erbjudanden för en levande landsbygd i ett överensstämt sammanhang gentemot länets orter. Kulturmiljö, natur och turism Det ska i Länsplanen finnas beredskap för hur länets värdefulla natur- och kulturområden kan tas tillvara för att marknadsföra länet, kommunerna och potentialen i vår turism. Mål ska utformas efter den regionala turismorganisationens vision och strategiska ansats. Regionalt kulturarbete Länsplanen ska utformas och ha en inriktning som är i samklang med den regionala kulturplan som Landstinget Västmanland tagit fram. Åtgärdsförslag Lista med åtgärder som behöver genomföras för att möjliggöra länets framtida erbjudande Åtgärd Tidsperspektiv Pågår arbete? Vem äger frågan? Data för befolkningsscenarier Underlag och metoder för regional bostadsplanering 2012 Ja, genom Öms Öms 2012 Nej, bör utredas/läggas grund genom LP Styrgruppen för Länsplanen Möta förutsättningar för en framtida storregional struktur Genom lämpliga metoder karaktärisera det västmanländska landskapet. 2012-framåt 2012 Möjligheten att göra detta via konsult undersöks Staten, landstingen och kommunorganisationerna Styrgruppen för länsplanen