PROGNOS ARBETSMARKNAD KRONOBERG 2008 2009

PROGNOS ARBETSMARKNAD KRONOBERG 2008 2009

Innehåll Sammanfattning... Sysselsättningsökningen minskar Ökningen av arbetskraften bromsar in Oförändrad arbetslöshet Utmaningar och möjligheter i länet Fakta om prognosen Efterfrågan på arbetskraft, sysselsättning. Privata företag Offentliga tjänster Lediga platser Bristyrken Kapacitetsutnyttjande Antal personer berörda av varsel har ökat Sysselsättning... Utvecklingen per bransch... Varuproduktion Privat tjänsteproduktion Offentligt finansierad verksamhet Utbudet av arbetskraft Befolkningsutveckling Utbildning och arbetsmarknadspolitiska program Ohälsotalet fortsätter att minska Arbetskraftsutbudet planar ut kraftigt 2 2 2 2 3 3 5 5 5 6 7 7 7 7 8 8 10 12 13 13 14 14 15 Arbetslöshet och programinsatser. 15 Arbetslöshetens struktur 16 För kommentarer om prognosen, kontakta arbetsförmedlingschef Peter Andersson, 010-486 84 18 eller respektive chef för länets arbetsförmedlingar. För ytterligare information, kontakta utredare Andreas Nygren, 010-486 06 96. Prognosen och ytterligare material om utvecklingen på arbetsmarknaden i Kronobergs län, i andra län och i riket finns på arbetsformedlingen.se under Nyheter/fakta, under rubriken Rapporter, prognoser och publikationer. 1

Sammanfattning Arbetsmarknaden i Kronobergs län är inne i en mycket positiv period. Vårens prognos visar att länet har en fortsatt positiv utveckling men vi kan samtidigt se en utplaning av tillväxten. Antalet sysselsatta ökar i år för att minska något under 2009. Minskningen sker dock från en mycket hög nivå. Sysselsättningsökningen sker i privat sektor medan offentlig sektor minskar något. Industrin har haft en mycket hög efterfrågan de senaste åren. Länets företag signalerar god men vikande orderingång. Trots efterfrågeavmattningen blir antalet sysselsatta oförändrat under perioden. Bygg- och anläggningsbranschen har haft en fortsatt god efterfrågan och detta fortsätter under prognosperioden vilket innebär en försiktig sysselsättningsökning. Handeln har expanderat med flera stora etableringar och en viss expansion förväntas även under prognosperioden. Sysselsättningsökningen minskar Efterfrågan inom det privata näringslivet har legat på en hög nivå under senare år, men en avmattning sker under resten av detta år och under 2009. Antalet sysselsatta i länet beräknas öka med cirka 500 personer under 2008 för att sedan minska under 2009. Hela sysselsättningsökningen sker inom det privata näringslivet, medan sysselsättningen inom offentliga tjänster minskar något. Antalet sysselsatta ökar nu mest inom privata tjänstesektorer som uppdragsverksamhet och personliga och kulturella tjänster och inom handel och transport. Erfarna yrkesarbetare inom bygg-, anläggnings- och industriverksamhet, läkare och sjuksköterskor med specialistkompetens är några av de yrken där brister anges. Ökningen av arbetskraften bromsar in Länets befolkning i åldrarna mellan 16 och 64 år ökade under 2007, bedöms öka något i år och minska svagt under nästa år. Vi bedömer att antalet vuxenstuderande fortsätter att minska något och ge ett mindre tillskott till arbetskraften i år och nästa år. Sammantaget bedömer vi att antalet personer som väljer att stå till arbetsmarknadens förfogande i stället för studier minskar under prognosperioden. Antalet personer i arbetsmarknadspolitiska program har sjunkit kraftigt sedan hösten 2006. Många personer i dessa program har räknats som studerande och därmed stått utanför arbetskraften, men ingår nu i stor omfattning i arbetskraften. I år väntas dock en ökning av antalet deltagare jämfört med år 2007 och 2009 väntas antalet kvarstå på årets nivå. Arbetskraftsutbudet i Kronobergs län ökade något mellan 2006 och 2007. Framöver sker minskning i tillväxten av arbetskraften. Vi bedömer ändå att utbudet ökar under 2008 men att det sedan blir oförändrat på denna nivå under 2009. Oförändrad arbetslöshet Antalet arbetslösa har minskat stadigt under det senaste året. Det fjärde kvartalet 2007 var antalet öppet arbetslösa cirka 400 personer färre än fjärde kvartalet 2006. Under 2008 väntas arbetslösheten vara fortsatt minskande, med ungefär 100 personer. För 2009 väntas arbetslösheten öka svagt. Antalet personer i program med aktivitetsstöd ökar under inne- 2

varande år och bedöms ligga på en oförändrad nivå nästa år jämfört med 2008. Antalet personer som har arbete med stöd minskar något under innevarande år och bedöms ligga på en oförändrad nivå nästa år jämfört med 2008. Tabell: Förändring av arbetskraften, sysselsatta och arbetslösa. Förändring i antal personer, kvartal 4 respektive år Arbetskraften Sysselsatta Arbetslösa 2007 700 1000-400 2008 400 500-100 Utmaningar och möjligheter i länet Kronobergs län är ett industrilän med många små och medelstora företag. Detta gör att länet är mindre sårbart för svängningar i konjunkturen. Metall- och träindustrin dominerar. Utvecklingen inom industrin har mycket stor betydelse för länet. Av de förvärvsarbetande är cirka 25 procent beroende av industrijobben. Företagsklimatet är gott och det finns väl utbyggda nätverk. Länet har dock en del utmaningar: Avgångarna från arbetsmarknaden överstiger nytillträdande. Den arbetskraftsresurs som finns i länet inklusive äldre, långtidssjukskrivna, funktionshindrade och utrikes födda behöver tas till vara mer effektivt. Många mindre företag står inför generationsskifte och riskerar att försvinna på grund av att ingen övertar dem. Deltids- och timanställningar har minskat betydligt men är fortfarande relativt många i branscherna vård/omsorg, handel samt hotell/restaurang. Länets arbetsmarknad är könssegregerad. Matchning av lediga platser och arbetssökande är Arbetsförmedlingens huvuduppgift. För att detta ska fungera optimalt ska Arbetsförmedlingen bland annat stimulera rörligheten för arbetssökande både geografiskt och yrkesmässigt. Tillgången på arbetskraft är begränsad i vissa delar av länet och inom vissa yrken. Näringslivet är industridominerat på flera orter och sårbart när konkurrensen från utlandet ökar och företagen rationaliserar. Fakta om prognosen Arbetsförmedlingen gör två prognoser per år. De arbetsställen som intervjuas utgör ett slumpmässigt urval från SCB:s företagsregister och avser arbetsställen med minst en anställd. Urvalet är stratifierat utifrån bransch, arbetsställenas storlek samt län. Resultatet av den genomförda intervjuundersökningen utgör basen för prognosbedömningarna. En sannolikhetsbedömning och analys av svaren görs dock på grundval av annan statistik och kriterier som påverkar arbetsmarknaden. De prognossiffror som presenteras är således Arbetsförmedlingens egna slutsatser angående den förväntade utvecklingen på arbetsmarknaden. 3

För att vara en urvalsundersökning är antalet intervjuade arbetsställen mycket stort vilket ökar resultatens tillförlitlighet. I vårens undersökning bestod urvalet i riket av drygt 12 600 arbetsställen och svarsfrekvensen blev 69 procent. I Kronobergs län ingick 243 arbetsställen och svarsfrekvensen var 90 procent. Svarsfrekvensen är således högre än i många liknande undersökningar, dels på grund av att frågorna ställs vid ett direkt möte eller via telefon för att undvika missförstånd, dels genom Arbetsförmedlingens redan upparbetade kontakter med många arbetsgivare. Arbetsgivarna har ingen juridiskt bindande skyldighet att lämna dessa uppgifter som inhämtas under sekretesskydd. För den kommunala och landstingskommunala verksamheten är denna undersökning en totalundersökning. För den statliga sektorn görs ett litet antal intervjuer. 4

Efterfrågan på arbetskraft, sysselsättning Privata företag Företagen i vårens enkätundersökning har bl.a. svarat på frågan om de tror att efterfrågan på deras varor och tjänster kommer att minska, öka eller vara oförändrad under det kommande halvåret samt under det därefter följande halvåret. De fick även svara på hur de har upplevt efterfrågeutvecklingen under det föregående halvåret. Företagen gav en ganska positiv bild, 43 procent svarade att efterfrågan på deras varor och tjänster hade ökat det senaste halvåret. Företagens bedömningar av efterfrågan under det närmaste året tyder på att arbetsgivare inom det privata näringslivet som deltar i undersökningen inte är lika optimistiska som året innan. Av de tillfrågade företagen förväntar sig 34 procent en ökad efterfrågan det kommande halvåret, 23 procent lägre än vid vårprognosen 2007. För de kommande 6-12 månaderna svarar 31 procent av företagen att efterfrågan kommer att öka. Jämfört med vårprognosen är det en minskning med 23 procentenheter. Slutsatsen utifrån svaren som företagen i det privata näringslivet givit, är att framtidstron har minskat. Konjunkturläget har försämrats jämfört med vårprognos 2007. Sammantaget går det alltså fortfarande bra för företagen i vårt län men det verkar som att kurvan börjar plana ut allt mer. Figur 1: Hur företagen inom det privata näringslivet bedömer efterfrågan under ett år framåt 70 Kronobergs län Bedömning av efterfrågan på varor och tjänster inom det privata näringslivet 60 56 57 60 54 50 Andel av de tillfrågade 40 30 40 34 42 31 20 10 10 9 3 4 0 Minskande Oförändrat Ökande Minskande Oförändrat Ökande Kommande 6 månader Kommande 6-12månader Våren 2007 Våren 2008 Offentliga tjänster Inom den offentliga sektorn talar man vanligtvis inte om efterfrågan på samma sätt som i det privata näringslivet. När det inom det privata näringslivet handlar om hur efterfrågan på företagens varor och tjänster utvecklas, handlar efterfrågeutvecklingen i offentlig sektor mer om behovet av vissa samhällsfunktioner, som till exempel skola/barnomsorg och äldreomsorg. Inom den offentliga sektorn är bedömningen att utvecklingen fortsätter på 5

ungefär samma nivå under det närmaste halvåret och nästkommande halvår som under det senaste året. Figur 2: Vad aktörerna inom den offentliga sektorn tror om efterfrågan under ett år framåt 60 Kronobergs län 56 Bedömning av efterfrågan på varor och tjänster inom den offentliga sektorn 57 57 54 50 Andel av de tillfrågade 40 30 20 25 23 19 20 27 23 19 20 10 0 Minskande Oförändrat Ökande Minskande Oförändrat Ökande Kommande 6 månader Kommande 6-12månader Våren 2007 Våren 2008 Lediga platser Antalet lediga platser som anmälts till länets arbetsförmedlingar har stadigt stigit sedan 2005. Under 2007 har ökningen av de nyanmälda platserna fortsatt. Ackumulerat värde på lediga platser var 12 272 i slutet av december 2007. Arbetsförmedlingens prognos för 2008 är att tillströmningen av lediga jobb blir något lägre. Antalet platser kommer vid slutet av 2008 att uppgå till ca 12 000 och i slutet av 2009 till ca 11 300. Det bör dock noteras, att en del av de platser som anmäls till Arbetsförmedlingen anmäls flera gånger av samma arbetsgivare och platserna registreras då vid mer än ett tillfälle. Detta har dock varit fallet sedan flera år tillbaka, så det faktum att antalet lediga platser blivit flera kvarstår. Figur 3: Ackumulerat antal anmälda platser till Arbetsförmedlingen de senaste fyra åren. De streckade linjerna är prognos. Kronobergs län Ackulmulerat antal lediga platser anmälda till Arbetsförmedlingen i Kronobergs län 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 2005 2006 2007 2008 Prognos 2009 6

Bristyrken I vårens enkätundersökning har 39 procent av de privata arbetsgivarna angivit att det föreligger en arbetskraftsbrist i länet. Under hösten 2007 var motsvarande siffra 49 procent. Den lägre siffran vid senaste undersökningen kan vara en följd av att behovet av arbetskraft har minskat det senaste halvåret. Men det råder fortfarande brist på både yrkeserfaren och utbildad personal. Bristsituationen upplevs inom de flesta branscher. CNC-operatörer, systemerare och programmerare, maskinoperatörer, svetsare och gasskärare, VVS-montörer samt civilingenjörer är de yrken där den största arbetskraftsbristen finns. Hos de offentliga arbetsgivarna är det främst inom vård- och undervisningsområdet som bristen på arbetskraft är fortsatt stor. Mest efterfrågas läkare, specialistsjuksköterskor och gymnasielärare i yrkesämnen. Kapacitetsutnyttjande Företagen i länet har fått svara på frågan hur mycket deras produktion kan öka innan det krävs investeringar och rekryteringar. Kapacitetsutnyttjandet är fortsatt högt speciellt i fråga om personal. Av samtliga tillfrågade företag svarar 71 procent att de inte kan öka produktionstakten med mer än 10 procent utan att behöva rekrytera personal. Ungefär 25 procent av arbetsgivarna svarade att de inte kan utöka produktionen alls utan att nyrekrytera. Högst kapacitetsutnyttjande har jord- och skogsbruksverksamhet, finansiell verksamhet, företagstjänster, byggverksamhet samt vård och omsorg. Antal personer berörda av varsel har ökat Under januari april 2008 anmäldes varsel som omfattade 281 personer. Jämfört med samma period 2007 var det en ökning med 186 personer. Antal personer som var berörda av varsel under januari april 2006 var 152 personer. Den höga varselvolymen under våren 2008 beror på att ett stort varsel har lagts inom tillverkningsindustrin. Sysselsättning Under det senaste året har utvecklingen av antalet sysselsatta i Kronobergs län varit positiv. Fjärde kvartalet 2007 var ungefär 92 600 personer sysselsatta i länet. Det är cirka 1 000 personer fler än fjärde kvartalet 2006 1. Inför det kommande året väntas sysselsättningstillväxten mattas av. Antalet sysselsatta ökar ändå med cirka 500 personer under 2008 för att sedan minska under nästkommande år. Som framgår av nästa tabell, sker merparten av sysselsättningsökningen inom den privata tjänsteproduktionen. Procentuellt sett är ökningen störst inom finansiell verksamhet, företagstjänster. Minskningen av antalet sysselsatta i länet förväntas framförallt ske inom den offentligt finansierade verksamheten. 1 Källa: SCB RAMS och KS. 7

Bransch Varuproduktion Sysselsättningens förändring per bransch från 4:e Kvartalet 2007 till 4:e kvartalet 2008, Kronobergs län Syssel- Syssel- satta 4:e Kvartalet 2007 satta om ett år Förändring, antal Förändring, Byggverksamhet 5050 5100 50 1,0 Verkstadsindustri 12800 12850 50 0,4 Jordbr, skogsbr o fiske 2700 2700 0 0,0 Tillv, utv av mineral o energiprod, exkl verkstadsindustri 10750 10700-50 -0,5 Privat tjänsteproduktion Finansiell verksamhet, företagstjänster 10150 10400 250 2,5 Personliga och kulturella tjänster, renhållning 5000 5100 100 2,0 Handel o kommunikationer 16800 17000 200 1,2 Offentligt finansierad verksamhet Utbildning, forskning 9000 9050 50 0,6 Off förvaltning, mm 3350 3350 0 0,0 Vård och omsorg 15100 14950-150 -1,0 Övr 1900 1900 0 0,0 Totalt 92600 93100 500 0,5 % Utvecklingen per bransch Varuproduktion Jord- och skogsbruk samt fiske Inom sektorerna Jordbruk, skogsbruk och fiske återfinns företag som bedriver verksamhet inom växtodling, djuruppfödning, timmeravverkning mm. Sektorn sysselsätter ungefär 2 700 personer i länet. Det motsvarar cirka 2,9 procent av alla sysselsatta. Enligt arbetsgivarna i undersökningen har sysselsättningen ökat något under det senaste året. Inför det kommande året väntas sysselsättningen ligga kvar på dagens nivåer. Företagen inom jord- och skogsbranschen är bland de mer positiva i länet gällande tron på hur efterfrågan kommer utvecklas de närmaste sex månaderna. Ungefär 50 % tror på en ökande efterfrågan, vilket är en viss minskning jämfört med för ett år sedan, då värdet var 67 %. En anledning till denna minskning är osäkerheten om vad som händer på andra marknader. Exempelvis finns en viss oro för att bostadsbyggandet i USA fortsätter att minska, vilket i sin tur kan leda till en minskad produktion inom svenskt skogsbruk. Även effekterna av de två kraftiga stormar som under senare år drabbat regionen har börjat klinga av och produktionen har återgått till mer normala nivåer. Under det senaste året har inget av de företag som deltog i undersökningen upplevt någon arbetskraftsbrist. För länet som helhet är andelen företag som upplevt arbetskraftsbrist 39 %. Vid föregående prognos uppgav 50 % av företagen inom jord- och skogsbruk att de upplevt arbetskraftsbrist. Det finns dock signaler från andra aktörer än de som direkt ingår i undersökningen. Dessa menar att det på vissa håll fortfarande är mycket svårt att få tag i skogsmaskinförare och planterare. Ofta löser man rekryteringsproblemen med hjälp av utländsk arbetskraft. I Kronoberg är åldersstrukturen inom branschen sådan att det kan komma att bli en del pensionsavgångar de närmaste åren. Detta väntas framförallt leda till en ökad brist på maskinförare. Efterfrågade yrken inom branschen det kommande året är framför allt skogsmaskinförare. 8

Bygg Inom denna sektor återfinns yrken som byggnadsträarbetare, elektriker, vvs-montörer, målare, murare m.fl. Efterfrågan på byggnadsarbetare har varit stor i hela landet under lång tid och sysselsättningen har stadigt ökat samtidigt som en påtaglig arbetskraftsbrist råder. Detta försvårar möjlig expansion för landets byggföretag. På många håll runt om i landet har man försökt möta bristen på adekvat kompetens med att öka antalet elever på de olika byggprogrammen. Det finns också utländsk arbetskraft i varierande grad över landet. Säsongsvariationerna är naturligt stora men branschen sysselsätter cirka 5 050 personer vilket motsvarar 5,5 procent av den totala sysselsättningen i länet. Enligt arbetsgivarna i undersökningen har sysselsättningen ökat starkt under det senaste året. Inför det kommande året väntas sysselsättningen fortfarande öka men i en något svagare takt. Företagen i undersökningen har inte en lika positiv framtidstro som vid de senaste prognostillfällena. I vårens undersökning svarade 23 % att de tror på en ökande efterfrågan, vilket är en kraftig minskning jämfört med för ett år sedan, då värdet var 58 %. Torts att efterfrågan börjar avta en aning är det fortfarande mycket svårt att få tag i personal inom byggbranschen. I vårens undersökning svarade 56 % av företagen att de upplevt arbetskraftsbrist det senaste året. Detta är ungefär samma värde som vid den prognos som gjordes i höstas. Sett till den prognos som gjordes förra våren är det dock en minskning. Andelen som upplevt arbetskraftsbrist då var 67 %. Att andelen företag som upplevt arbetskraftsbrist minskar är ytterligare ett tecken på att det högtryck som varit inom branschen de senaste åren har börjat avta. Exempel på yrken som det är svårt att rekrytera till: byggnadsplåtslagare, betongarbetare, golvläggare, VVS-montörer samt installationselektriker. Även på tjänstemannasidan finns det rekryteringsproblem. Bland annat finns det vissa bekymmer att rekrytera arbetsledare. Industri I Kronobergs län är industrin en stor bransch som sysselsätter många människor. I dagsläget sysselsätter branschen ca 23 550 personer, vilket motsvarar en dryg fjärdedel av alla sysselsatta i länet. Industrin kan delas in i tillverkningsindustri och verkstadsindustri. Till tillverkningsindustrin räknas exempelvis trä-, livsmedels- och pappersindustri. Även energiproduktion, till exempel kärnkraft och vindkraft, innefattas i branschen. Inom verkstadsindustrin finns bland annat transportmedelsindustrin. De senaste åren har industrin i länet varit inne i en mycket expansiv fas, men nu verkar utvecklingen stagnera något. Enligt arbetsgivarna i undersökningen har sysselsättningen inom industrin varit ökande under det senaste året. Inför det kommande året väntas sysselsättningen vara oförändrad på dagens nivå. Inom verkstadsindustrin tror man på en svag sysselsättningsökning och inom tillverkningsindustrin går sysselsättningen svagt nedåt. Industrin präglas av hård konkurrens från utlandet, effektivisering av produktionen och ökande kompetenskrav på de personer som anställs. Oftast försöker företagen först och främst effektivisera sin produktion med hjälp av exempelvis moderna maskinparker, innan en utökning av personalstyrkan blir aktuell. Tillverkningsindustri Företagen inom tillverkningsindustrin har ungefär samma framtidstro som genomsnittet i länet gällande hur efterfrågan kommer att utvecklas de närmaste sex månaderna. I vårens 9

undersökning svarade 35 % att de tror på en ökande efterfrågan, vilket är en minskning jämfört med för ett år sedan, då värdet var 57 %. Totalt sett väntas en mycket svag nedgång av antalet sysselsatta inom tillverkningsindustrin. På två års sikt tror företagen i undersökningen att antalet sysselsatta ligger kvar på den nivån, alternativt att det blir en svag ökning. Träbranschen i länet går bra. Det sker investeringar i nya maskiner och det kommer att behövas ny personal. Det som dock gör att branschen som helhet minskar svagt är en viss nedgång inom sågverks- och glasindustrin. Också inom pappersindustrin är framtiden något osäker, även om det här inte direkt talas om en nedgång i produktionen. I vårens undersökning svarade 27 % av företagen inom branschen att de upplevt arbetskraftsbrist. Detta värde är något under det totala värdet för länet som ligger på 39 %. Det är en minskning jämfört med höstens prognos då 39 % av företagen inom tillverkningsindustrin uppgav att de upplevt arbetskraftsbrist. Även detta är ett tecken på att branschen mattas av en aning. Efterfrågade yrken inom branschen är bland annat maskinoperatörer och maskinmekaniker. Även CNC-operatörer är efterfrågade. Verkstadsindustri Företagen inom verkstadsindustrin har en något mer positiv framtidstro än genomsnittet i länet om hur efterfrågan kommer att utvecklas de närmaste sex månaderna. I vårens undersökning svarade 40 % att de tror på en ökande efterfrågan, vilket är en minskning jämfört med för ett år sedan, då värdet var 56 %. Även jämfört med tillverkningsindustrin är det en något mer positiv framtidstro bland företagen inom verkstadsindustrin. En svag uppgång av antalet sysselsatta väntas det närmaste året. För året därefter tror företagen att antalet sysselsatta ligger kvar på ungefär samma nivå, alternativt på en svag nedgång. En del företag i undersökningen uppger att orderingången minskat något jämfört med de senaste åren, vilket kan ses som ett tecken på att utvecklingen mattas av. I vårens undersökning svarade 52 % av företagen inom branschen att de upplevt arbetskraftsbrist under året. Detta värde är betydligt över det totala värdet för länet som ligger på 39 %. Det är dock en kraftig minskning jämfört med höstens prognos då 73 % av företagen inom verkstadsindustrin uppgav att de upplevt arbetskraftsbrist. För att klara sina rekryteringar under året har företagen sänkt kraven på utbildning och erfarenhet. Efterfrågade yrken inom branschen är bland annat CNC-operatörer, elektroingenjörer, lackerare, svetsare, lastbils- och bilmekaniker samt tunnplåtslagare. Privat tjänsteproduktion Handel och kommunikationer Handel och kommunikationer omfattar rad olika branscher till exempel företag som bedriver verksamhet inom försäljning, lager, kontor, transport, postutdelning. Branschen sysselsätter cirka 16 800 personer vilket motsvarar 18,1 procent av den totala sysselsättningen i länet. Enligt arbetsgivarna i undersökningen är denna den bransch som har ökat kraftigast i länet det senaste året. Inför det kommande året väntas sysselsättningen fortfarande öka, men i en svagare takt. 10

Företagen inom handel och kommunikationer har en mer negativ framtidstro än genomsnittet i länet om hur efterfrågan kommer utvecklas de närmaste sex månaderna. I vårens undersökning svarade 29 % att de tror på en ökande efterfrågan, vilket är en kraftig minskning jämfört med för ett år sedan, då värdet var 60 %. Branschen i länet har under de senaste åren varit inne i en starkt expansiv fas och det har varit många stora nyetableringar i regionen. Ett antal nyetableringar planeras fortfarande, exempelvis Arenastaden, World Trade Center och den nya gallerian på Samarkand, men inte i samma höga utsträckning som under senare år. En viss minskning i efterfrågan på kapitalvaror har märkts, vilket kan ses som ett tecken på att marknaden håller på att kylas av. Utvecklingen inom handeln är positiv i hela länet med undantag för vissa mindre kommuner där en del företag kan bli lidande av den allt hårdare konkurrensen från de större städernas stormarknader. Även mindre butiker i de större orterna känner av en ökad konkurrens från stormarknaderna. Även inom transportnäringen är framtidstron positiv i länet. En viss avmattning kan märkas i och med att industrin inte går fullt lika starkt som tidigare. Men utvecklingen inom handeln gör att de närmaste åren totalt sett ändå ser positiva ut inom transport. Handel och kommunikationer fortsätter att vara en av de branscher där arbetsgivarna har minst problem att rekrytera. I vårens undersökning svarade 23 % av företagen inom branschen att de upplevt arbetskraftsbrist. Detta värde är under det totala värdet för länet som ligger på 39 %. Det är en viss minskning jämfört med höstens prognos då 36 % av företagen inom handel och kommunikationer uppgav att de upplevt arbetskraftsbrist. En stor del av rekryteringsproblemen finns inom transport. Detta beror bland annat på att kompetenskraven på förarna ökat. Flera företag uppger emellertid att det har blivit lättare att göra bra rekryteringar av yrkesförare. Maskinförare är det fortfarande svårt att rekrytera. Inför framtiden kan även den kommande generationsväxlingen bli ett problem inom transportnäringen i något högre grad än i andra branscher. Den efterfrågan på personal som finns inom branschen gäller framför allt försäljare och inköpare. Det finns även vissa svårigheter att rekrytera taxi- och lastbilsförare. Finansiell verksamhet och företagstjänster Finansiell verksamhet och företagstjänster omfattar en mängd olika branscher. Hit räknas företag inom IT och telekommunikation, banker, försäkringsbolag, förlagsverksamhet, media, ekonomi, administration och bemanningsföretag, callcenterföretag med flera. Branschen sysselsätter cirka 10 150 personer vilket motsvarar 11 procent av den totala sysselsättningen i länet. Enligt arbetsgivarna i undersökningen har sysselsättningen ökat under det senaste året. Inför det kommande året väntas sysselsättningsökningen hålla i sig och det är också den bransch som väntas öka kraftigast under det kommande året. Företagen inom branschen har en något mer positiv framtidstro än genomsnittet i länet gällande hur efterfrågan kommer utvecklas de närmaste sex månaderna. I vårens undersökning svarade 39 % att de tror på en ökande efterfrågan, vilket dock är en minskning jämfört med för ett år sedan, då värdet var 57 %. Växjö med omnejd är en mycket expansiv region inom IT-branschen och det finns även ett stort rekryteringsbehov. Många företag inom IT uppger att det finns stora svårigheter att få tag i personal med rätt kompetens. Branschorganisationen IT- & telekomföretagen har en lokal 11

gren kallad Växjökretsen. Denna arbetar bland annat för att företagen inom regionen ska kunna mötas och samarbeta om viktiga frågor. Exempelvis innebär detta att försöka få fler ungdomar intresserade av att jobba inom IT. Inom callcenterverksamheten kommer det att efterfrågas en hel del personal, även om det till stora delar handlar om ersättningsrekryteringar. Denna sektor är också en vanlig ingång till arbetsmarknaden för ungdomar och andra grupper som ibland kan ha svårigheter att ta sig in. Ett annat tecken på att branschen är inne i en expansiv fas, är att andelen företag som angivit att de upplevt arbetskraftsbrist har ökat något i vårens undersökning. I denna svarade 59 % av företagen inom branschen att de upplevt arbetskraftsbrist. Detta värde är klart över det totala värdet för länet som ligger på 39 % och en ökning jämfört med höstens prognos då 56 % av företagen inom branschen uppgav att de upplevt arbetskraftsbrist. Efterfrågade yrken inom branschen finns framförallt inom IT-området, exempelvis systemerare och programmerare. Det finns även efterfrågan på telefonförsäljare, redovisningsekonomer samt företagssäljare med inriktning på export. Personliga och kulturella tjänster Denna bransch omfattar hotell, frisörer, restauranger, städbolag, campingplatser, hälsoinriktad verksamhet, medieföretag, nöjesparker, golfbanor, sportverksamhet med mera. Branschen sysselsätter cirka 5 000 personer (5,4 procent) i länet. Enligt arbetsgivarna i undersökningen har sysselsättningen ökat under det senaste året. Inför det kommande året väntas sysselsättningen fortsätta att öka. Det råder knivskarp konkurrens om lunchgästerna i länet och lönsamheten är ofta mindre god. Efterfrågan på personal är ofta säsongsbunden och som störst under sommarmånaderna. Men det finns även ett visst behov till storhelger och vid konferensaktiviteter. Totalt sett väntas det bli en ökning av antalet anställda inom restaurangnäringen. Konkurrensen inom lokalvård har ökat under senare tid, och många företag har svårt att rekrytera personal. Hushållsnära tjänster har i viss mån bidragit till att efterfrågan inom branschen har ökat. Företagen har en positiv framtidsbild av hur efterfrågan kommer utvecklas de närmaste sex månaderna. I vårens undersökning svarade 46 % att de tror på en ökande efterfrågan, vilket är en något högre nivå jämfört med för ett år sedan. Ungefär 31 % av företagen inom branschen svarade att de upplevt arbetskraftsbrist. Detta värde är något under det totala värdet för länet som ligger på 39 %. Det är på ungefär samma nivå jämfört med höstens prognos. Den efterfrågan av personal som finns gäller främst hotell- och restaurangnäringen. Bland annat efterfrågas kockar, kokerskor och servitörer. Offentligt finansierad verksamhet Utbildning Till denna sektor hör förskolor, grundskolor, gymnasieskolor, högskolor och universitet. Arbetstillfällena finns till stor del inom den offentliga sektorn men friskolorna fortsätter att öka. Totalt sett arbetar ungefär 9 000 personer i branschen, vilket motsvarar 9,7 procent av alla sysselsatta i länet. Enligt arbetsgivarna i undersökningen har antalet sysselsatta varit i stort sett oförändrat det senaste året. Inför nästkommande år väntas en svag ökning av antalet sysselsatta. Förskolorna har ett ökande elevunderlag vilket innebär att antalet anställda inom utbildningsväsendet på ett års sikt kommer att öka. Inom grundskolan minskar antalet elever och 12

detta kommer även att medföra att antalet anställda där minskar något. För gym-nasieskolans del ser efterfrågan ut att vara svagt minskande kommande år. Inom ett par år kommer dock elevunderlaget att minska kraftigt för denna utbildningssektor. Växjö uni-versitet väntas rekrytera 65 personer med forskarutbildning kommande år. Detta framförallt för att kunna möta det förväntat ökande trycket på universitetet i samband med fusionen med Kalmar högskola. På något års sikt väntas personalstyrkan återgå till det normala. Efterfrågat yrke inom utbildning är gymnasielärare inom yrkesämnen. Vård Inom vård och omsorg hittar vi yrken som undersköterskor, läkare, tandläkare, förskollärare, fritidspedagoger, socialsekreterare med flera. Många kommuner har stora pensionsavgångar framöver och kommer därför att ha stora rekryteringsbehov på ett par års sikt. I dagsläget sysselsätter branschen ungefär 15 100 personer i länet, vilket motsvarar 16,3 procent av länets sysselsättning. Det senaste året har antalet sysselsatta ökat relativt mycket i länet. Ökningen har skett dels inom landstinget och den vård som bedrivs av kommunerna dels inom privat sektor. På ett års sikt väntas antalet sysselsatta inom vården minska i Kronobergs län. Det är framförallt inom delar av landstingets verksamhet som det råder övertalighet gällande antalet anställda. Läkare och sjuksköterskor med specialistkompetens är svårrekryterade i hela landet och även i Kronobergs län. Antalet privata vårdgivare förväntas öka något under prognosperioden. Offentlig förvaltning Inom den offentliga förvaltningen finner vi främst olika statliga myndigheter, som Polisen, Försvarsmakten och Försäkringskassan. Totalt sysselsätter den offentliga förvaltningen cirka 3 350 personer i länet, vilket motsvarar 3,6 procent. Det senaste året har antalet sysselsatta minskat svagt. Inför nästkommande år väntas sysselsättningen vara oförändrad. Omorganisation av flera olika statliga verksamheter pågår, bland annat Skatteverket, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, och kan i slutändan leda till personalförändringar. Vissa myndigheter upplever rekryteringssvårigheter, framförallt att rekryteringsprocessen tar längre tid. Svårigheterna har varit mer påtagliga inom polisväsendet samt för vissa specialistfunktioner inom miljövårdsområdet. Utbudet av arbetskraft Arbetskraften definieras som summan av antalet sysselsatta och antalet arbetslösa. De personer som är i program med aktivitetsstöd räknas i officiell statistik inte in i arbetskraften, utan registreras som studerande. Personer i arbete med stöd som anställningsstöd, plusjobb, lönebidrag och utbildningsvikariat räknas däremot som sysselsatta. Arbetskraftsutbudet påverkas av befolknings- och sysselsättningsutveckling, utbildning, pensionsavgångar och ohälsotal. Drygt 90 000 personer finns i länets arbetskraft och männen är drygt 4 000 fler än kvinnorna. Befolkningsutveckling Under år 2007 ökade befolkningen i Kronobergs län med drygt 1100 personer till 180 800 vid årsskiftet 2007/2008. Det var både ett positivt födelsenetto och ett positivt flyttningsnetto som skapade den starka ökningen i länet. Den största ökningen, sett både till antal personer och procentuellt, skedde i Växjö kommun. Den största minskningen i länet fanns i Tingsryds 13

kommun, där befolkningen minskade med drygt 100 personer. Även i åldrarna 16 64 år ökade befolkningen, med drygt 900 personer. Vår bedömning är att befolkningsutvecklingen i de arbetsföra åldrarna 16-64 år ökar under 2008 och minskar under 2009. Under 2008 förutses arbetskraften genom befolkningseffekten öka med drygt 500 personer. För 2009 orsakar befolkningseffekten varken någon ökning eller minskning av arbetskraften. Utbildning och arbetsmarknadspolitiska program Antalet nybörjare till höstens grundutbildningar vid landets universitet och högskolor ökade något hösten 2007 jämfört med året innan. En ökning av sökande till Växjö universitet noteras också efter att antalet sökande minskat mellan 2005 och 2006. Under 2008 beslutades att Växjö universitet och Högskolan i Kalmar ska arbeta för en fusion av de två lärosätena. En förhoppning med fusionen är att den på sikt ska locka fler studenter att välja regionen för sina studier. På sikt kan det leda till en ökad studerandefrekvens i regionen. Årskullarna för de yngsta sökande till högskolor, 19-åringar, kommer att öka något de närmaste tre åren. Vi kan därför anta att antalet högskolenybörjare totalt sett ökar något under 2008 och 2009, vilket innebär ett minskat tillskott till arbetskraften. Indragning av statsbidrag till kommunal vuxenutbildning har inneburit en minskning och ändrad inriktning av dessa utbildningar. Fler yrkesinriktade vuxenutbildningar startas och samverkan mellan kommuner ökar. Vi bedömer att antalet vuxenstuderande fortsätter att minska och ger ett litet tillskott till arbetskraften i år och nästa år. De stora ungdomskullarna födda i slutet av 1980-talet ger nu effekt och allt fler elever kommer ut från gymnasieskolan de kommande tre åren. Deltagare i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd som innehåller utbildning och/eller praktik räknas inte in i arbetskraften enligt officiell statistik. Antalet deltagare i dessa program minskade kraftigt under 2007 jämfört med året innan. I år och nästa år väntas en liten ökning av antalet deltagare jämfört med år 2007. Sammantaget bedömer vi att antalet personer som väljer att stå till arbetsmarknadens förfogande i stället för studier minskar med cirka 200 personer under 2008 och 100 personer under 2009. Ohälsotalet fortsätter att minska Ohälsotalet 2 har minskat stadigt i Kronobergs län under de senaste åren. I december 2007 var ohälsotalet 34. Jämfört med året före är det en minskning då värdet var 35,1. Antalet personer med sjuk- och aktivitetsersättning på heltid i Kronobergs län ökade dock svagt under förra året. I november 2007 uppgick antalet till drygt 6 240, knappt 40 fler än året före. Denna trend förutsätts dock vända kommande år och innebär att arbetskraftsutbudet bedöms öka med cirka 90-120 personer per år på grund av färre heltider med sjuk- och aktivitetsersättning samt att fler långtidssjukskrivna/sjukskrivna arbetslösa återkommer till arbetskraften. 2 Ohälsotalet mäts som antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning eller aktivitetsersättning (före år 2003 förtidspension och sjukbidrag) från socialförsäkringen per registrerad försäkrad i åldrarna 16-64. 14

Arbetskraftsutbudet planar ut kraftigt Arbetskraftsutbudet i länet ökade mellan 2006 och 2007, med omkring 700 personer. Framöver sker en viss utplaning i ökningen för år 2008 och vi bedömer att utbudet ökar med cirka 400 personer. För år 2009 gör vi bedömningen att arbetskraftsutbudet ligger kvar på en oförändrad nivå jämfört med 2008. Arbetslöshet och programinsatser Arbetslösa, sökande i program med aktivitetsstöd samt i arbete med stöd i Kronobergs län 4,5% 4,0% 3,5% Prognos Procent av bef. 16-64 år 3,0% 2,5% 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% 0,0% 200504 200507 200510 200601 200604 200607 200610 200701 200704 200707 200710 200801 200804 200807 200810 200901 200904 200907 200910 Period Arbete med stöd Arbetslösa I program Arbetslösheten har sjunkit kraftigt i länet under året. Under det fjärde kvartalet 2007 var nästan 400 personer färre anmälda som arbetslösa vid länets arbetsförmedlingar jämfört med fjärde kvartalet 2006. Satt i relation till befolkningen är det en minskning från 2,3 till 2,0 procent av befolkningen 16-64 år. I dagsläget är Kronoberg ett av de län som har rikets lägsta arbetslöshet satt i relation till befolkningen. Arbetsförmedlingens prognos är att minskningen av arbetslösheten avtar under år 2008. Sett till sista kvartalet 2008 är vår prognos att antalet arbetslösa har sjunkit med ytterligare 100 personer. Den genomsnittliga arbetslösheten för hela 2008 blir då ca 2 200 personer. Under 2007 var snittet ca 2 600 personer. År 2009 väntas antalet arbetslösa öka svagt i och med det minskande trycket på arbetsmarknaden. Antalet personer som befinner sig i program med aktivitetsstöd har minskat kraftigt sedan fjärde kvartalet 2006. Antalet har sjunkit från 1 400 personer då, till ca 900 personer fjärde kvartalet 2007. Anledningen till detta är det regeringsbeslut som kom hösten 2006 och som reducerade antalet programplatser. Totalt sett över 2008 kommer antalet deltagare i program med aktivitetsstöd att öka en aning. I genomsnitt kommer antalet att uppgå till ca 1 000 personer. För 2009 beräknas motsvarande siffra vara oförändrad. 15

Under 2007 hade i genomsnitt ca 1 700 personer arbete med stöd. Detta var en minskning med ca 200 personer jämfört med 2006. För 2008 väntas antalet personer i arbete med stöd minska till i genomsnitt 1 600 personer på grund av att de så kallade plusjobben kommer att fasas ut under året. För 2009 väntas antalet personer ligga kvar på 2008 års nivåer. Arbetslöshetens struktur Utrikes födda Kvinnor Män Ungdomar Äldre 55- Funktionshindrade Långtidsarbetslösa av arbetslösa Långtidsarbetslösa ungdomar av a-lösa ungdomar Grundskoleutbildning Gymnasieutbildning Högskoleutbildning Alvesta 52% 48% 24% 18% 21% 32% 13% 15% 39% 39% 22% Lessebo 51% 49% 22% 18% 13% 40% 27% 29% 42% 41% 16% Ljungby 46% 54% 26% 17% 16% 33% 17% 7% 30% 52% 18% Markaryd 56% 44% 17% 19% 19% 35% 25% 7% 39% 47% 14% Tingsryd 50% 50% 17% 23% 13% 23% 18% 11% 38% 45% 17% Uppvidinge 59% 41% 23% 18% 20% 29% 28% 7% 34% 47% 19% Växjö 46% 54% 18% 16% 12% 41% 27% 26% 30% 42% 28% Älmhult 60% 40% 22% 21% 23% 20% 24% 0% 32% 48% 20% Kronobergs län 08 49% 51% 20% 17% 15% 36% 24% 19% 33% 44% 23% Kronobergs län 07 50% 50% 20% 17% 14% 33% 26% 19% 29% 46% 25% Riket 08 47% 53% 18% 18% 19% 30% 27% 22% 30% 46% 23% Tabell 1: Andelen personer som är arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd fördelat på olika sökandegrupper i mars 2008 jämfört med mars 2007. Under året har kvinnornas andel av de sökande utan arbete minskat med 1 procent och männens ökat i samma omfattning. I riket är det fler män än kvinnor som är utan arbete, 53 procent män och 47 procent kvinnor. Ungdomarnas andel av sökande utan arbete har inte förändrats sedan föregående år och ligger något högre än i riket. Ungdomar är allmänt sett en konjunkturkänslig grupp, som ofta har relativt lätt att få arbete när konjunkturen stiger, men som ofta har det svårt i sämre tider när företagen rationaliserar. Inte heller antalet långtidsarbetslösa ungdomar 3 har ändrats under året. Av alla arbetslösa ungdomar har andelen långtidsarbetslösa varit 19 procent, 3 procent under rikets värde. Vår bedömning för resten av 2008 och hela 2009 är att speciellt för dessa ungdomar kvarstår svårigheter att ta sig ut på arbetsmarknaden, i takt med att efterfrågan på arbetskraft mattas av. Nystartsjobb kan underlätta etablering på arbetsmarknaden för långtidsarbetslösa ungdomar liksom den nya jobbgarantin för ungdomar. Positivt för Kronobergs län är dock att långtidsarbetslösheten bland ungdomar är lägre än riksnivån. De äldres andel av sökande utan arbete ligger i länet 1 procent under rikets. Andelen är på samma nivå som året före. De äldre sökande kan ha det mer problematiskt på arbetsmarknaden. Exempelvis har många av dessa sin yrkeserfarenhet inom industrin där kompetenskraven och arbetsuppgifterna ändrat karaktär de senaste åren. Detta samt det minskade behovet av arbetskraft inom industrin kan leda till att det blir svårare för de äldre sökande att åter ta sig in på arbetsmarknaden efter en tids bortavaro. Kronoberg har en högre andel utrikes födda som sökande utan arbete än riket. I denna grupp noteras en ökning med 3 procent i andelen av sökande utan arbete under året som gått. I takt med att behoven av arbetskraft minskar blir vår bedömning att utrikes föddas andel av arbetslösheten ökar då denna grupp ofta har en svagare ställning på arbetsmarknaden. 3 Som långtidsarbetslös ungdom räknas personer som är mellan 18-24 år och varit arbetslösa mer än 100 dagar. Personer som är 25 år eller äldre räknas som långtidsarbetslösa efter sex månaders arbetslöshet. 16

Andelen arbetslösa med funktionshinder har ökat med 1 procent men är lägre än riket. Som följd av en etablerad samverkan med Försäkringskassan ökar tillströmning av tidigare arbetslösa sjukskrivna till Arbetsförmedlingen. I takt med en allmän försvagning av arbetsmarknaden bedöms svårigheter att få ut funktionshindrade på densamma öka. ARBETSFÖRMEDLINGEN LEDER TILL ARBETE Arbetsförmedlingen medverkar till att arbetsgivare hittar rätt arbetskraft och arbetssökande kan få jobb. Vi har regeringens och riksdagens uppdrag att genomföra den beslutade arbetsmarknadspolitiken i landet. Våra tjänster levererar vi via tre servicevägar: hemsidan www.arbetsformedlingen.se, telefonservice genom Arbetsförmedlingen Kundtjänst 0771-41 64 16, och genom lokala arbetsförmedlingar. Myndigheten Arbetsförmedlingen är organiserad i 68 regionala arbetsmarknadsområden med huvudkontor i Stockholm. Läs mer på www.arbetsformedlingen.se 17