Gränsarbeten vid områdesskydd enligt Miljöbalken

VÄGLEDNING GRÄNSARBETEN Gränsarbeten vid områdesskydd enligt Miljöbalken Vägledning för länsstyrelserna och Lantmäteriet B E SÖ K: ST O C K H O LM - V ALH AL L AV ÄG E N 195 Ö ST E R SU N D F O R SK AR E N S V ÄG 5, HUS U B K IR U N A K ASE R N G AT AN 14 P O ST: 106 48 ST O C K HO LM T E L: 08-698 10 00 F AX: 08-698 14 80 E-POST: R E G IST R AT O R@NAT U RV AR D SV E R K E T.SE IN T E R N E T: WWW. N AT U R V AR D SV E R K E T. SE

Innehåll INNEHÅLL 2 1. INLEDNING 3 2. DEFINITIONER 3 3. FORMELLA REGLER 4 4. ALLMÄNNA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GRÄNSER I SKYDDADE OMRÅDEN4 5. FASTIGHETSBESTÄMNING 5 6. SÄRSKILD GRÄNSUTMÄRKNING NY LAGSTIFTNING 6 7. MARKÄGARKONTAKTER 6 8. TEKNISKT UTFÖRANDE OCH KVALITÉ 7 8.1 Blivande naturreservat 7 8.2 Befintliga naturreservat 9 9. RÖJNING (UPPHUGGNING) AV RESERVATSGRÄNS 10 10. HANDLÄGGNING I VIC NATUR 10 11. REGISTRERING I FASTIGHETSREGISTRET 11 12. SAMORDNING MED FASTIGHETSBILDNING 11 REFERENSLISTA 12 2

1. Inledning Länsstyrelserna och kommunerna har till uppgift att arbeta med skyddet av värdefulla naturmiljöer och kulturpräglade landskap enligt Miljöbalken (MB) (1998:808). Ett led i detta arbete är att staka ut och markera gränser för skyddade områden. En samverkansöverenskommelse (NV:s dnr 235-5522-10 No, LM:s dnr 507-2010/3018) har upprättats mellan Naturvårdsverket (NV) och Lantmäteriet som reglerar att länsstyrelserna (Lst) kan anlita Lantmäteriet (LM) för dessa gränsarbeten. Arbetet gäller i första hand nationalparker och naturreservat, men även annat områdesskydd kan förekomma. Inom områden med kommunal lantmäterimyndighet (KLM) informerar och samråder Lantmäteriet med den kommunala lantmäterimyndigheten om uppdrag till Lantmäteriet som kommer att ske i kommunen. Det är viktigt att gränserna för skyddade områden stakas ut och markeras på ett rättssäkert sätt. Det får inte råda något tvivel om var dessa gränser går med tanke på markanvändning inom och utanför det skyddade området. Det är också viktigt att arbetet bedrivs på ett rationellt, enhetligt och kostnadseffektivt sätt. Utifrån denna aspekt om rättssäkerhet och effektivitet behövs riktlinjer och en praktisk vägledning för gränsarbeten vid områdesskydd enligt MB. Syftet med denna skrift är att ge sådan vägledning. Gränsarbeten för skyddade områden sker numera genomgående med GPS-teknik. Detta dokument avser inte att beskriva förfarandet vid sådana mätningar. Vid behov av stöd i detta avseende hänvisas till två rapporter från Lantmäteriverket (LMV) som beskriver erfarenheter från GPS i praktiskt gränsarbete (LMV-rapport 1998:1 och 1998:5). Ytterligare stöd i arbetet kan hämtas ur Lantmäteriets riktlinjer Basnivåer vid förrättningsmätning, LMV-rapport 2002:4. 2. Definitioner Utstakning: Åtgärd genom någon form av mätningsförfarande som utvisar var en linje eller punkt avses placeras i terrängen. Begreppet kan också i förevarande sammanhang användas när parter utan mätningsförfarande bestämmer läge för punkt eller linje på plats i terrängen. Markering: Avser den fysiska markeringen av en punkt på marken (rör, träpåle o.dyl.) Inmätning: Mätningsåtgärd i fält där koordinaterna för en markering bestäms. Särskild gränsutmärkning: Åtgärd som innebär att förkommet eller skadat gränsmärke återutsätts eller repareras i punktens rätta läge. (Särskild gränsutmärkning har ersatt begreppet Återställande ) 3

Säkerställande: Angivande av koordinater eller mått för en punkt så att läget kan rekonstrueras. Uppdatering av fastighetsgräns: Åtgärd som innebär att fastighetsgränser som berörs av reservatsgräns mäts in och uppdateras i GDB-Alfa (Geodatabanken Alfa, en central databas på Lantmäteriet i Gävle) i enlighet med gällande fastighetsbildningsbeslut. Utmärkning av reservatsgräns (röjning, målning, märkning): Åtgärd i fält för att göra områdesgränsen synlig och försedd med föreskriven målning samt föreskrivna skyltar och anslag. 3. Formella regler Förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt Miljöbalken innehåller i 38 en bestämmelse om att länsstyrelsen eller kommunen ska se till att områden och naturföremål mäts och kartläggs, om det behövs. För närmare regler beträffande förfarandet hänvisar förordningen till mätningskungörelsen (1974:339). Mätningskungörelsens regler för mätning, markering, karta och upphuggning av gränslinjer blir därmed tillämpliga vid arbetet med reservatsgränser. Nybildas fastighetsgräns i samma sträckning som områdesgräns blir även reglerna i 4 kap 27, 28 och 30 fastighetsbildningslagen (FBL) tillämpliga liksom 14 kap 7 vid bestämning av befintlig gräns. Miljöbalken innehåller i 28 kap regler om rätt till tillträde till fastigheter för att utföra mätningsarbeten och därmed sammanhängande åtgärder samt handräckning om så behövs. Detta inbegriper också rätt att färdas över ägor och på enskilda vägar. Åtgärderna ska utföras så att minsta möjliga skada orsakas. Regler om ersättning för eventuell skada finns i 31 kap 10 Miljöbalken. Utmärkning av skyddade områden ska göras enligt Naturvårdsverkets Naturreservatshandbok (2003:3), vägledningen Att skylta skyddad natur, Planering av naturreservat (rapport 5788 september 2008) samt Naturskyddsåtgärder i skogsmyrmosaiker (rapport 5516 december 2005). 4. Allmänna förutsättningar för gränser i skyddade områden Arbetet med utstakning och utmärkning mm av gränser för skyddade områden gäller i första hand nationalpark, naturreservat och biotopskyddsområde. För nationalparker blir yttergränsen alltid en fastighetsgräns, då marken alltid ska ägas av staten. För naturreservat och biotopskyddsområden förekommer två slag av yttergränser, dels intrångsgräns (dvs områdesskyddsgräns som inte är fastighetsgräns) dels fastighetsgräns (dvs områdesskyddsgräns som är fastighetsgräns). 4

Intrångsgräns gäller vid reservatsbildning då myndigheterna beslutar om föreskrifter och skötselplan utan att förvärva marken. Fastighetsgräns gäller vid reservatsbildning då marken förvärvas eller där naturreservatets yttergräns sammanfaller med en befintlig fastighetsgräns. Yttergränsen för ett och samma reservat kan variera mellan intrångsgräns och fastighetsgräns i olika delsträckor. LM:s fältarbete (inmätning, markering) utförs på samma sätt oavsett om reservatet begränsas av intrångsgräns eller fastighetsgräns. För blivande naturreservat vet man oftast inte i förväg om det kommer bli intrång eller förvärv. När det blir förvärv och därmed efterföljande fastighetsbildning ska dock samordning av fältarbetet eftersträvas, se stycke 12. 5. Fastighetsbestämning Fastighetsbestämning kan bli aktuell om sträckningen av befintlig fastighetsgräns är oklar. De fall som åsyftas är där berörda fastighetsägare inte vet var gränsen går och varken gränsmärken eller godtagbar hävd går att återfinna, alternativt när ägarna är oense om sträckningen. Fastighetsbestämning är en lantmäteriförrättning som söks hos lantmäterimyndigheten. Det som beslutas vid förrättningen blir rättsligt bindande för framtiden. Från och med den 1 januari 2010 har staten (normalt genom Lst) och kommunerna möjlighet att ansöka om fastighetsbestämning om det gäller ett område som sökanden har förklarat skyddat enligt 7 kap. MB eller ett område för vilket sökanden har väckt fråga om sådan förklaring (enligt 14 kap. 1a pkt 5 FBL). Bestämning av oklar gräns kan således numera ansökas av Lst. Om Lst vill att Naturvårdsverkets anslag för biologisk mångfald ska bekosta fastighetsbestämningen måste samråd med verket ske innan ansökan görs. Om Naturvårdsverket i samrådet tar på sig betalningsansvaret för förrättningskostnaden ska kopia av ansökan sändas till verket. När Lst ansöker om fastighetsbestämning innebär det inte att Lst ges rätt att skriva på överenskommelser eller godkänna handlingar i ärendet, dvs Lst blir inte sakägare i förrättningen. Det är endast de berörda markägarna som är sakägare i förrättningen. I de fall Naturvårdsverket är berörd markägare (sakägare) vid en fastighetsbestämning kan Naturvårdsverket ge fullmakt till Lst:s handläggare i varje enskilt fall. I de fall marken förvärvats av Naturvårdsverket och fastighetsbildning har påbörjats kan fastighetsbestämningen lämpligen utföras i samband med fastighetsbildningsförrättningen. Om aktuell oklar gräns ligger inom område för kommunal lantmäterimyndighet (KLM) ska ansökan om fastighetsbestämning sändas till berörd KLM. I övrigt gäller samma som ovan. 5

6. Särskild gränsutmärkning ny lagstiftning Den 1 januari 2010 upphävdes 2 mätningskungörelsen. Bestämmelsen ersattes med ny paragraf, 14 kap. 15 FBL. Den nya bestämmelsen/åtgärden: ger möjlighet att utmärka rättsligt entydiga befintliga fastighetsgränser med nya markeringar som får rättsverkan. ersätter de tidigare tekniska åtgärderna återutsättning och säkerställande av gräns. beslutas genom ett gränsutmärkningsbeslut. Det innebär att: förkommet gränsmärke kan återutmärkas tidigare omarkerade gränspunkter kan markeras kompletterande gränsmärken kan utmärkas Alla dessa utmärkningar får rättsverkan. Rätt att ansöka har: berörd fastighetsägare, kommun inom detaljplan, Vägverket, Banverket och Naturvårdsverket/Länsstyrelsen. NV:s eller Lst:s rätt att ansöka (då NV inte är sakägare/fastighetsägare) är densamma som vid fastighetsbestämning dvs då sökanden har förklarat området skyddat enligt 7 kap. MB eller ett område för vilket sökanden har väckt fråga om sådan förklaring. Förrättningskostnaden betalas av sökanden. 7. Markägarkontakter Vad som sägs nedan om naturreservat gäller i tillämpliga delar även för andra typer av områdesskydd. Det är viktigt att både fastighetsägare som har mark inom ett planerat eller befintligt områdesskyddsobjekt och ägare till angränsande fastigheter har kännedom om pågående gränsarbeten. Av denna anledning ska Lst:s handläggare underrätta berörda markägare i god tid innan arbetet startar enligt följande rutin. Även ägare av eller företrädare för skogs- och ägovägar som kommer att användas för transporter ska kontaktas. Lst:s handläggare underrättar alla markägare om att arbetet med utstakning/inmätning och utmärkning startar. Det görs lämpligen per telefon för att etablera kontakter och besvara frågor från markägarna. Information kan alter- 6

nativt lämnas per brev, särskilt i fall där många markägare berörs. Av underrättelsen ska framgå att fältarbeten kan komma att utföras utan ytterligare information. När det gäller ett planerat naturreservat har Lst:s handläggare som regel en genomgång i fält med markägarna varvid ett förslag till områdesgräns diskuteras. Vid behov kan även LM:s handläggare vara med vid detta tillfälle. LM:s handläggare kontaktar markägare när så är nödvändigt för hjälp att återfinna gränsmarkeringar eller i övrigt om befintliga fastighetsgränser är oklara. Oklara gränser kan komma att behöva åtgärdas genom fastighetsbestämning, se stycke 5 ovan. I sådana fall ska LM kontakta Lst. Lst:s handläggare informerar om hur arbetet går till (utstakning, inmätning, markering, utmärkning) och kommer överens om hur eventuellt röjningsvirke ska tas om hand. De fångar även upp eventuella frågor och anmärkningar från markägarna under arbetets gång och när arbetet är klart. 8. Tekniskt utförande och kvalitet Vad som sägs nedan om naturreservat gäller i tillämpliga delar även för andra typer av områdesskydd. Kravet att arbeta rationellt förutsätter att GPS-tekniken används i fältarbetet. Eftersom det oftast handlar om förhållandevis låga markvärden är det tillräckligt med en lokal lägeskvalitet på 0,5 till 1 meter. Vid tätortsnära reservat kan krav på högre lägesnoggrannhet förekomma. Lägeskvalitén anknyter till ovan nämnda basnivåer vid förrättningsmätning. Koordinater anges i SWEREF 99 TM. Arbetsgången kan beskrivas enligt följande: 8.1 Blivande naturreservat a. Brytpunkter samt punkter på längre raklinjer i områdesgränsen mäts in av LM. b. Fastighetsgränspunkter hanteras enligt punkterna b-d i stycke 8.2 Befintliga naturreservat nedan. Eventuellt behov av fastighetsbestämning hanteras enligt stycke 5 ovan. c. Den inmätta blivande reservatsgränsen uppdateras i VIC Natur av LM, genom att ny shape-fil läggs in samt att geometristatus ändras till slutligt inmätt alternativt delvis inmätt. Karta och koordinatförteckning läggs in i VIC Natur som kopplade filer. d. Är parterna överens om avgränsningen markerar LM brytpunkterna och längre raklinjer med gängse förekommande markeringar (rör, träpåle, dubb etc.). Markeringen ska göras så beständig att den inom rimlig tid kan ligga till grund för utmärkning utan ytterligare utstakning. Är parterna inte överens får befintliga och föreslagna gränspunkter mätas in i behövlig omfattning. Den föreslagna avgränsningen markeras med träläkt. e. Raklinjen mellan markerade brytpunkter ska snitslas alternativt markeras med träläkt. Snitselband av plast används. I samband med utmärkningen ska plastbanden plockas ner. f. Markering och utmärkning (röjning, målning, märkning) utförs enligt mätningskungörelsen, NV:s handbok och vägledning samt Lst:s praxis. 7

g. Utmärkningen av blivande reservatsgräns utförs när reservatsbeslutet vunnit laga kraft om inte berörda markägare medger att åtgärden får utföras samtidigt med tidigare gränsarbeten. Det är viktigt att Lst och LM skapar rutiner för ett kostnadseffektivt samarbete vid utformningen av förslag till reservat. Riktlinjer för detta finns beskrivna i Naturvårdsverkets rapport 5788. Att nyttja naturliga gränser på marken leder normalt till kostnadseffektiva, enkla och lättförståeliga gränser. Med naturliga gränser menas i detta fall vägar, vattendrag, ledningsgator, järnvägar etc. Här redovisas några exempel och vad man har att tänka på i dessa fall. Observera att detta gäller som huvudriktlinjer men att det kan finnas undantag i enskilda fall och att samråd med Lst då kan behövas. Gräns mot väg: Reservatsgränsen placeras i vägområdets kant. Detta för att minimera överloppsmark inom reservatet. För att förenkla och effektivisera fältarbetet bestäms vägområdets kant till x meter från befintlig vägmitt. Avståndet x bestäms från fall till fall beroende av vilken vägtyp det är. Om det är en allmän väg bör gränsen läggas utanför vägrättsområdet. Huvudprincipen är att undvika det som är vägområde i reservatet. I det fall det redan finns fastighetsgräns i vägmitt placeras även reservatsgränsen i vägmitt om det gäller förvärv, inte vid intrångsgräns. Detta för att motverka olämplig fastighetsindelning. I föreskrifterna i reservatsbeslutet noteras vad som gäller i fråga om skötsel inom vägområdet. Gränsmarkering kan behöva placeras längre in längs reservatsgränsen för att inte markeringen ska skadas eller försvinna vid t ex dikesröjning. Gräns mot ledning i skogsmark: Reservatsgränsen placeras i kanten av skogsgatan (dvs den upphuggna gatan) så att skogsgatan inte inkluderas i reservatet. Detta för att minimera överloppsmark inom reservatet. Vid ledningsrätt placeras gränsen istället i kanten av ledningsrättsområdet (som ofta är bredare än skogsgatan). Samråd bör ske med Lst. I det fall det redan finns befintlig fastighetsgräns i ledningsmitt placeras även reservatsgränsen i ledningsmitt om det gäller fastighetsgräns. I föreskrifterna i reservatsbeslutet noteras då vad som gäller i fråga om skötsel inom skogsgatan/ledningsrättsområdet. Gräns mot vatten/vattendrag: Reservatsgränsen placeras x meter ut i vattnet från strandlinjen, i enlighet med rapport 5788 Planering av naturreservat. Alternativt kan reservatsgränsen koordinatbestämmas ut i vattnet på motsvarande sätt som vid fastighetsbildning där vat- 8

tenområde berörs, sk 1:5-gräns (JB 1:5). I vattendrag som redovisas med enkeldragen linje i alfabanken, placeras även reservatsgränsen i mitten av vattendraget. Gräns mot myr: Det förekommer myr i många blivande och befintliga naturreservat. Myrskyddsplan för Sverige innehåller de från naturvårdssynpunkt allra främsta exemplen på myrar när det gäller såväl olika typer av myrar som olika delar av landet. Som vägledning vid avgränsning av myrobjekt hänvisas till rapport 5516 Naturskyddsåtgärder i skogsmyrmosaiker. I de fall myren i fråga gränsar mot skogsmark som inte bedöms som skyddsvärd bör utgångspunkten för avgränsning och gränsarbeten vara att gränsen i möjligaste mån bör följa kant mellan myr och fastmark, alternativt med en given skyddszon om exempelvis en trädlängd. I det enskilda fallet liksom i olika delar av ett och samma objekt, bör dock alltid avvägningar göras, t.ex. för att inte åstadkomma en alltför otydlig och svårbegriplig gräns. Ansvaret att i fält bedöma var gränsen mellan myr och fastmark går faller helt på Lst-handläggaren. Detta medför att det mest rationella arbetssättet är att Lsthandläggare tillsammans med hantlangare GPS-mäter i fält och skapar en shape-fil som visar var yttergränsen för myrobjektet ska vara. Hantlangaren kan vara Lst:s egna personal eller LM:s personal. Lst får avgöra om LM behöver följa med ut, och i så fall samråda med LM:s handläggare hur det ska göras. Om det vid någon punkt är extra kritiskt och det finns risk att särskilt skyddsvärt område hamnar på fel sida gränsen markeras detta tydligt med snitsel i fält så att LM görs uppmärksammade på detta. Om berörda parter är överens huggs gränsen upp direkt, vilket sparar mycket tid för den slutliga inmätningen. När detta är klart kan LM med sin kompetens i mätning, i efterhand mäta in brytpunkter i gränsen. I de fall reservatsgränsen korsar stigar, vägar eller andra strategiska platser, ska brytpunkterna markeras och tilldelas identitet på samma sätt som angetts i punkt d, stycke 8.1, ovan. I övrigt kommer brytpunkterna att förbli omarkerade men koordinatbestämda för eventuella framtida behov. 8.2 Befintliga naturreservat Naturreservatsgränsen hämtas i NVR i VIC Natur. Reservatsgräns som sammanfaller med en fastighetsgräns ska sammanfalla med fastighetsgräns i GDB-Alfa. a. Reservatsgränsen återsöks i terrängen (fasta terrängföremål, pålar, snitslar mm). Saknas sådant stöd görs utstakning enligt redovisningen i NVR. b. Gränspunkter i befintlig fastighetsgräns återsöks. Saknas koordinater görs en ny inmätning av återfunna punkter. Saknas gränsmarkeringar mäts hävden in. Vid oklara förhållanden kan fastighetsbestämning erfordras (se stycke 5 ovan). c. Inmätta gränser/brytpunkter ska uppdateras i GDB-Alfa till rätt kvalité och rätt antal brytpunkter och vara kontrollerade mot fastighetsbildningsbeslutet. 9

d. Reservatsgränser som sammanfaller med fastighetsgräns ska snappas mot gällande fastighetsindelning, inga glapp eller olika antal brytpunkter på polygonerna får förekomma. e. Markering och utmärkning (röjning, målning, märkning) utförs enligt mätningskungörelsen, NV:s handbok och vägledning samt Lst:s praxis. 9. Röjning (upphuggning) av reservatsgräns Grundregeln är att gräns för naturreservat ska huggas upp till ca 1 meters bredd på så sätt att reservatsgränsen är placerad i mitten av den upphuggna gatan. I de fall gränsen för naturreservatet följer befintlig fastighetsgräns, ska kontakt tas med berörd fastighetsägare som inte berörs av naturreservatet för att informera om upphuggningen innan den utförs. Motsätter sig fastighetsägaren att gränsen huggs upp, ska enbart den del som ligger inom reservatet huggas upp och då till ca 0.5 meters bredd. Fastighetsägarna ska informeras om var längs gränsen som avverkning har skett. Detta för att underlätta omhändertagande av virke. LM kan anlitas av Lst för att utföra utmärkning av reservatsgräns inom ramen för samverkansöverenskommelsen. Röjning (upphuggning) är en del av utmärkningen av reservatsgränsen och utförs om LM har fått en uppdragsbeställning om utmärkning från Lst. Kostnaden för detta finansieras via Lst:s skötselmedel. 10. Handläggning i VIC Natur VIC Natur är ett gemensamt kartbaserat handläggningssystem för NV, Lst och LM. Beställningar av lantmäteriuppdrag (t.ex. inmätning/utstakning eller utmärkning) görs via VIC Natur. a. Lst-handläggaren beställer lantmäteriuppdrag i VIC Natur. LM:s länskontaktperson får en automatisk avisering per e-post om detta. Beställningen innehåller alla nödvändiga uppgifter om objektet. b. LM:s länskontaktperson delar i VIC Natur ut uppdraget till en handläggare på LM som får en automatisk avisering per e-post om detta. c. LM-handläggaren går in i VIC Natur och hämtar aktuell shape-fil för objektet. d. Beställaren av uppdraget (Lst-handläggaren) aviseras per e-post när uppdraget påbörjas av LM med information om när uppdraget beräknas vara slutfört. e. LM samråder med Lst före, under och efter inmätning. f. LM byter ut befintlig shape-fil för objektet mot den inmätta polygonen. Geometristatus ändras samtidigt till slutligt inmätt alternativt delvis inmätt. g. Koordinatförteckning och karta sparas som kopplade filer till objektet i VIC Natur h. När LM anger status Slutfört för uppdraget aviseras Lst-handläggaren per e- post. 10

i. Lst granskar uppdraget och väljer om det ska införas i VIC Natur eller återföras till LM. j. Om Lst väljer återför, går uppdraget tillbaka till LM och status sätts om till Utdelad. k. LM:s länskontaktperson aviseras med e-post när beställningen slutförts. 11. Registrering i fastighetsregistret När ett naturreservat vinner laga kraft genereras automatiskt ett aviseringspaket i VIC Natur som skickas till I-divisionen på Lantmäteriet i Gävle. Där anpassas paketet och fördelas med e-post till den statliga eller kommunala lantmäterimyndighet som har registreringsansvar i fastighetsregistret. Paketet består av en geometridel med reservatsgränsen, en textdel samt beslutsdokument. Registreraren på lantmäterimyndigheten för in geometrin i fastighetsregistrets kartdel samt textuppgifter och beslutsdokument i textdelen. 12. Samordning med fastighetsbildning Samordning av fältarbetet för reservatsgränser och eventuell följande fastighetsbildning ska eftersträvas för att minska kostnaderna. Målsättningen bör vara att LM utför så många moment som möjligt vid ett och samma tillfälle. Är länsstyrelsen och markägaren överens om avgränsningen av reservatet kan fältarbetet för reservatsgränsen och eventuell ny fastighetsgräns göras klart direkt vid ett fältbesök, förutsatt att parterna godkänner detta. Utmärkningen av reservatsgränsen (röjning, målning, märkning) bör avvakta reservatsbeslutet om inte berörda markägare medger att åtgärden får utföras samtidigt med tidigare gränsarbeten. Inmätning/utstakning av reservatsgräns ska beställas av Lst innan ansökan om fastighetsbildning sker i ett reservatsobjekt. Därför ska Naturvårdsverket kontrollera att inmätning av reservatsgränsen har beställts innan fastighetsbildningsansökan skickas till LM. Det kan trots allt hända att fastighetsbildning redan pågår när LM får en beställning om inmätning av en reservatsgräns. Därför är det viktigt att LM-handläggaren kontrollerar om det pågår fastighetsbildning i naturreservatet. Om det är så ska inmätningen samordnas med fastighetsbildningen för att dels undvika dubbelarbete och dels undvika avvikelser mellan nya fastighetsgränser och naturreservatsgränsen. Denna vägledning gäller mellan Lantmäteriet (LM) och Lst/NV. Fastighetsbildning förekommer dock även i KLM-kommuner. Vid fastighetsbildningsansökan inom KLM-kommun kommer Naturvårdsverket att informera KLM om att gränsmätning för områdesskyddet har eller kommer att utföras av LM och att Naturvårdsverket därför vill att LM:s mätuppgifter ska användas vid fastighetsbildningen för att undvika onödiga kostnader för Naturvårdsverket. LM ska därför överlämna mätuppgifterna från inmätningen till KLM i dessa fall. 11

Referenslista LMV-rapport 1998:1, Lars Envall, Test av GPS inom normalförrättningar - ett fullskaleprojekt hos Lantmäterimyndigheten Västmanlands län LMV-rapport 1998:5, Roland Jansson, Utstakning av fastighetsgräns i skogsmark med hjälp av GPS hos Lantmäterimyndigheten i Norrbottens län LMV-rapport 2002:4, Bengt Eurenius, Basnivåer vid förrättningsmätning Naturvårdsverkets handbok 2003:3 maj 2003, Bildande och förvaltning av naturreservat, ISBN: 91-620-0124-8 Naturvårdsverkets vägledning Att skylta skyddad natur - En vägledning om skyltar, foldrar, vägvisning, gränsmarkering och Internet, 2003, ISBN: 91-620-1233-9 Naturvårdsverkets rapport 5788 september 2008, Planering av naturreservat Vägledning för beskrivning, indelning och avgränsning, ISBN 978-91-620-5788-6 Naturvårdsverkets rapport 5516 december 2005, Naturskyddsåtgärder i skogsmyrmosaiker, ISBN 91-620-5516-X 12