Tvärvetenskaplig forskning om föräldrastöd i praktiken: Erfarenheter och reflektioner Bruno Hägglöf Senior Professor, Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@psychiat.umu.se UTLYSNINGEN Utveckling av kommunala strategier för föräldrastöd Ett regeringsuppdrag 2009-03-26 förlagt till Statens folkhälsoinstitut 1
UMEÅREGIONEN SKAPADE PROJEKTGRUPP INBUDAN TILL UMEÅ UNIVERSITET ATT VARA FORSKNINGSPARTNER Tidplan Steg 1 2010-2011 2009-06-01 Ansökan blir öppen. Ansökan annonseras genom flera kanaler 2009-09-30 Ansökningstiden för kommunerna löper ut 2009-10-30 Kommuner får besked om tilldelade medel 2011-12-31 Det ekonomiska stödet till kommunerna upphör 2012-03-15 Kommuner inkommer med slutrapport till Statens folkhälsoinstitut. 2
Steg 2 2012-2013 Ny ansökningsmöjlighet hösten 2011 för anslag 2012-2013 Slutrapport februari 2014 Bildande av forskargrupp Nätverkskontakter mellan forskare och forskargrupper med intresse för barn, ungdoms och familjeforskning tvärvetenskaplig ansats 3
Socialt arbete Pedagogik BUP LTU UFFE enheten Kommunen Epidemiologi Salut vll Rickard Garvare epidemiologi/ltu Anneli Ivarsson epidemiologi Lars Lindholm epidemiologi/hälsoekonomi Monica Nyström epidemiologi/ki Lars Weinehall epidemiologi Anna Westerlund epidemiologi Jan Hjelte UFFE, Umeå kommun Ulf Hyvönen UFFE, Umeå kommun Bruno Hägglöf barn- och ungdomspsykiatri Hans Löfgren barn- och ungdomspsykiatri Karin Nilsson barn och ungdomspsykiatri Solveig Petersen barn och ungdomspsykiatri. Anders Lindström socialt arbete Johanna Olsson pedagogik Ulrika Widding pedagogik Eva Eurenius salut Vll Magdalena Sjöberg salut Vll 4
Tvärvetenskaplig eller flerdimensionell forskning Vad innehåller utlysningen Vilka frågeställningar har respektive forskargrupp Vilken metodik skall användas Analysera föräldrastöd utifrån många infallsvinklar Kvantitativ och kvalitativ ansats Deskriptiv och teoretisk/analytisk ansats 5
Gemensam forskningsplan ht 2009 1. Finns det skillnader mellan utbildningsledare inom olika föräldrastödsprogram i Umeåregionen ifråga om intention och målsättning för föräldrastöd, hur man arbetar med dessa metoder i praktiken och vilka resultat man uppnår? 2. Hur förstår och förhåller sig föräldrar som deltar i föräldrastöd till de diskurser om föräldraskap som tillhandahålls inom föräldrautbildning? 3. Hur uttrycks barnkonventionen i olika föräldrastödsprogram med fokus på begreppen barnets bästa och barnperspektivet? 4. Hur är förstagångsföräldrars intentioner att delta i samhällsbaserade föräldrastödsprogram och vad avgör om man fortsätter eller avslutar deltagandet? 5. Vilka effekter har föräldrastöd på föräldrakompetens, föräldrastress och välmående samt barnens hälsa? 6. Vilken kunskap kan vi få från implementeringsprocessen av ett föräldrastödsprogram - Praktik & Forskning? Utveckling av frågeställningar nya frågeställningar i projekt 2 1. Finns skillnader i intention och målsättning mellan olika föräldrastödsprogram som är riktade till föräldrar med utomeuropeisk bakgrund och hur reflekterar målgruppen över sin föräldraroll och sina eventuella behov av föräldrautbildning 2. Vilken betydelse har Salutsatsningen för beredskapen och förmågan till förändring och lärande i samband med i Västerbotten? Hur påverkas etableringen av att involverade etableringen av ICDP yrkesgrupper finns i skilda organisationer utan gemensam ledning? Når ICDP alla föräldrar oavsett socialgrupp, etnicitet och kön? Hur beskriver involverad personal och föräldrar sina erfarenheter? Bidrar ICDP till att 1-åringar får förbättrad hälsa, beaktande psykiska, fysiska och sociala aspekter? 3. Vilka ideologiska dilemman om familjeliv och föräldraskap finns representerade i den nationella strategin för föräldrastöd? Hur representeras föräldraskap i den nationella strategin för föräldrastöd i relation till sociala kategorier som exempelvis kön, social klass och etnicitet? 6
4. Vilken roll spelar sociala kategorier som kön, ålder och etnicitet för unga blivande föräldrars intentioner att delta i föräldrastödsgrupper vid MVC? Har organiseringsformen (Hälsocentral respektive Familjecentral) någon betydelse för unga blivande föräldrars intentioner att delta i föräldrastödsgrupper vid MVC? 5. Fortsatta studier av effekter av föräldrastöd på föräldrakompetens, föräldrastress och välmående samt barnens hälsa inklusive kontrollgruppstudier. Kontrollgrupp och ICDP inkluderas Problem på vägen 7
Hur mycket skulle forskarna påverka utformningen, inriktningen av föräldrastödssatsningen? Etikansökan Inskickad till regionala EPN våren 2010 4 månaders handläggning Skall 7 åringar svara på känsliga frågor om bla familjen (Kid Screen) Och utan att föräldrar kan ha insyn? 8
Praktiker forskare i samarbete Forskningsdelen var inte alltid så väl förankrad bland föräldragruppsledare Många anordnare av utbildning i Umeåregionen och många olika metoder Kommunikationsproblem forskare-kommunpraktiker Kontrollgrupp I effektstudien önskades kontrollgrupp barnmassage var påtänkt men gruppen blev för liten I stället fick en helt ny grupp rekryteras från normalpopulationen, enkätsvar utan behandling 9
Former för enkätbesvarande Pappersform brevsvar Email utskick websvar i hemmet Websvar på läsplatta vid gruppträffen Barnskattningar Hygglig svarsfrekvens när föräldrar skattar sina barn tex SDQ Lägre svarsfrekvens när barn skall svara på enkäter i hemmet tex Kid Screen lite högre vid gratifikation 10
Stort åldersspann 0 17 år Behov av introduktion av nytt skattningsformulär -- ASQ SE Uthållighet vid uppföljningsstudier och implementeringsstudier Följa population före, direkt efter och längre tid efter intervention Utbildning av personal Personellt och ekonomiskt krävande För doktorander krävs medfinansiering för att kunna avsluta doktorandprojekt 11
Men inte bara problem.. Väsentligen mest positiva erfarenheter! Bra samarbete med kommunen och praktiker över tid Forskargruppen lärt av varandra kreativ samverkan vid publikationer Utveckling av annan samverkan mellan forskargrupperna FHI har haft bra system för spridning av erfarenheter från projekten 12