Riktlinjer för fördelning av publiceringsincitament och forskningsanslag baserat på vetenskaplig publicering

Rektor BESLUT 2015-12-15 Dnr HS 2014/389 Riktlinjer för fördelning av publiceringsincitament och forskningsanslag baserat på vetenskaplig publicering Härmed fastställs Riktlinjer för fördelning av publiceringsincitament och forskningsanslag baserat på vetenskaplig publicering. Riktlinjerna träder i kraft den 15 december 2015 och gäller för poster publicerade i DiVA från och med den 2 januari 2016 (kvartal 1 2016). Riktlinjerna innebär att en ny modell tas i bruk för fördelning av publiceringsincitament och forskningsanslag baserat på vetenskaplig publicering. Bakgrund till införandet av modellen ges i rapporten Kvalitetskriterier för vetenskaplig publicering vid Högskolan i Skövde (dnr HS 2014/389). Rapporten, som har utformats av en särskild arbetsgrupp, har fastställts av fakultetsnämnden den 25 november 2015. Information enligt 19 Lag om medbestämmande i arbetslivet har lämnats. För- och nackdelar med ett snabbt införande av nya riktlinjer, utan omställningsperiod, har diskuterats. Då det är viktigt att påverka forskarnas framtida publiceringsmönster sker införandet med kort varsel, redan från och med januari 2016. Seminarier och workshops om vetenskaplig publicering kommer att anordnas, som stöd för implementeringen av de nya riktlinjerna. Högskolebiblioteket kommer även att utarbeta en detaljerad rutinbeskrivning för arbetet. Beslutet fattas av rektorn Sigbritt Karlsson vid rektors beslutsmöte den 15 december 20^5 efter föredragning av dekanen Anne Persson. Anne Persson

Kopia till: Rektorsfunktionen Dekaner Prefekter Avdelningschefer vid institutionerna Avdelningschefer vid förvaltningen Chefen för rektors kansli Studentkåren Arbetstagarorganisationerna (OFR-S och SACO-S)

HÖGSKOLAN I SKÖVDE Rektor RIKTLINJER 2015-12-15 Dnr HS 2014/389 Fördelning av publiceringsincitament och forskningsanslag baserat på vetenskaplig publicering Fördelning av publiceringsincitament och forskningsanslag ska vid Högskolan i Skövde (Högskolan) baseras på poäng som tilldelas institutionerna utifrån publikationernas typ och nivå på publiceringskanal. Modellen beskrivs i text och tabell nedan. Vetenskaplig publicering inom samtliga områden där Högskolan bedriver forskning omfattas av modellen, förutom det konstnärliga området. En särskild modell för ldassificering av vetenskaplig produktion inom det konstnärliga området kommer att utarbetas. Denna modell fastställs av rektor i separat beslut. Bakgrund till införandet av modellen ges i rapporten Kvalitetskriterier för vetenskaplig publicering vid Högskolan i Skövde (dnr HS 2014/389). Rapporten har utformats av en arbetsgrupp som utsetts av fakultetsnämnden vid Högskolan i Skövde. Publiceringskanaler Vetenskapliga publiceringskanaler kan vara a) tidskrift, serie eller webbplats med ISSN eller b) utgivare (oftast förlag) av publikationer med ISBN. Godkända publiceringskanaler Samtliga nordiska listor över godkända publiceringskanaler (den norska 1, den danska 2 och den finskas) används tills vidare som grund för att avgöra huruvida en publiceringskanal bedöms som tillräckligt vetenskaplig för att ingå i beräkningsunderlag för forskningsanslag. Om kanal där en specifik publikation publiceras återfinns i någon av de nordiska listorna på minst nivå 1 ska den räknas in vid fördelning av anslag. Publikationstyper Godkända publikationstyper är bok (ej redaktörskap och ej doktorsavhandling), kapitel i bok, tidskriftsartikel, forskningsöversikt samt publicerade konferensbidrag (ej abstracts eller posters). Konferensbidrag och kapitel i bok räknas på samma sätt som tidskriftsartiklar om de är publicerade i godkänd ISSN-kanal och som kapitel i bok om de är publicerade i godkänd ISBN-kanal. För publikationskanal med både ISSN och ISBN är det därför viktigt att båda anges vid registrering i DiVA. 1 http://www.uhr.no/documeiits/vekt p forskning sruttrapport.pdf 2 http://ufm,dlc/forslming-og4imovation/statistik-og-analyser/den-bibliometriskeforskningsindikator/autoritetslister 3 http://www.tsv.fi/julkaisufoommi/haku.php?lang=en

Nivå på publiceringskanaler De godkända publiceringskanalerna delas in i två nivåer där nivå två innehåller de kanaler som räknas som de mest ledande och prestigefyllda inom fältet. Nivåinplacering av godkända publiceringskanaler sker enligt följande modell: En publiceringskanal placeras på nivå två om den är placerad på nivå två eller tre i någon den i någon av de nordiska listorna. Annars placeras publiceringskanalen på nivå l, förutsatt att kanalen är en godkänd publiceringskanal på nivå i i någon av de nordiska listorna. I tveksamma fall avgör fakultetsnämnden. Tilldelning av poäng Nedanstående modell används för att tilldela poäng till en specifik publikation. Poängen används vid fördelning av forskningsanslag. Typ av publikation Antal poäng för publiceringskanal nivå ett Artikel i tidskrift eller serie (ISSN) l 3 Kapitel i bok (ISBN) o,7 1,4 Bok (ISBN) 5 8 Antal poäng för publiceringskanal, två nivå Institutionsöverskridande samförfattarskap Om en publikation samförfattas av personer som tillhör olika institutioner vid Högskolan i Skövde tilldelas varje institution poäng utifrån hur stor andel dess författare utgör av det totala antalet författare som har sitt hemvist vid Högskolan i Skövde. För att kunna göra denna bedömning måste institutionstillhörighet för samtliga dessa författare anges. Om författarna önskar att fördelningen mellan institutionerna ska göras på annat sätt, ska den önskade fördelningen i sådana fall anges direkt vid registreringstillfället i fältet "Intern anm." näst längst ner i posten i DiVA. Person som vill använda detta fält men inte ser det, ska kontakta e-publicering(5)his.se för att få ändrad behörighet. Registrering i DiVA Registrering i DiVA av publikationer görs av forskarna själva, i enlighet med Riktlinjer för registrering av forskningspublikationer och populärvetenskapliga publikationer i DiVA (dnr HS 2014/196). Registreringar i DiVA som underlag för beräkning av forskningsanslag För att en publikation ska kunna matchas mot de nordiska listorna, och därmed tas med vid beräkning av forskningsanslag, ska publikationen vara publikt tillgänglig via en ISBN- eller ISSN-kanal. Författarna ansvarar själva för att publiceringsår, samt Riktlinjer för fördelning av publicering sincitament ochforskningsanslag vetenskaplig publicering - rektorsbeslut 2015-12-15 baserat på

ISBN och/eller ISSN framgår av posten i DiVA. För tidskriftsartiklar gäller att poster med status "published" eller "e-pub ahead of print" i DiVA tas med i matchningen. Registrering i DiVA bör ske först då en publikation är publikt tillgänglig. I de fall författarna ändå väljer att registrera en publikation innan den är publikt tillgänglig och senare anger publiceringsår samt ISBN och/eller ISSN ansvarar författarna för att meddela biblioteket att en uppdatering av posten har skett. En publikation tilldelas poäng utifrån den nivå för publiceringskanal i någon av de nordiska listorna som gäller för det publiceringsår som är registrerat i DiVA när matchningen görs. Ikraftträdande Dessa riktlinjer träder ikraft 2015-12-15 och gäller för poster publicerade i DiVA från och med 2016-01-02 (kvartal 1 2016). Riktlinjerna ersätter tidigare modell för fördelning av publiceringsincitament och forskningsanslag baserat på vetenskaplig publicering (dnr HS 2013/9-21). Högskolebiblioteket, som ansvarar för sammanställningen av underlaget för fördelningen, kommer att utarbeta en detaljerad rutinbesluivning för arbetet. Riktlinjer för fördelning av publiceringsincitament och forskning sanslag baserat på vetenskaplig publicering - rektorsbeslut 2015-12-15 3

" i. -V- L Kvalitetskriterier för vetenskaplig publicering vid Högskolan i Skövde Förslag till reviderade kvalitetskriterier Rapport från fakultetsnämndens arbetsgrupp 2015-10-29 (reviderad, baserad på rapport 2015-01-15) Dnr HS 2014/389

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kvalitetskriterier för vetenskaplig publicering vid Högskolan i Skövde i Förslag till reviderade lwalitetskriterier... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING i SAMMANFATTNING AV ARBETSGRUPPENS FÖRSLAG 2 1 BAKGRUND 3 1.1 Uppdraget 3 1.2 Nuvarande kvalitetskriterier vid Högskolan i Skövde 3 1.3 Nuvarande modell - reflektioner 4 2 ÖVERSIKT PÅ NATIONELL NIVÅ 6 2. i Nuvarande nationella bibliometriska modell 6 2.2 Vetenskapsrådets förslag till ny bibliometrisk modell 6 2.3 Bibliometriska modeller vid andra lärosäten 7 3 ÖVERSIKT PÅ NORDISK NIVÅ 8 3.1 Danska modellen 8 3.2 Norska modellen 1 0 1 1 3.3 Finska modellen 3 FÖRSLAG TILL REVIDERADE KVALITETS-KRITERIER FÖR VETENSKAPLIG PUBLICERING VID HÖGSKOLAN I SKÖVDE 13 3.3 Synpunkter på det tidigare förslaget från 2015-01-15 15 3.4 Lokala riktlinj er vid registrering av publikationer i DiVA 18 3.5 Simulering av utfall enligt den norska modellen - tidigare förslag 18 3.6 Förankring av förslaget och synpunkter från verksamheten 20 4 REKOMMENDATIONER OCH SLUTORD 22 1

SAMMANFATTNING AV ARBETSGRUPPENS FÖRSLAG De övriga nordiska ländernas modeller kommer att vara vägledande för VR:s förslag till bibliometrimodell att användas för framtagande av underlag för Icvalitetsbaserad omfördelning av forskningsanslag. Dock kommer VR:s modell förmodligen inte att innehålla någon nivåindelning (se 3.2), något som arbetsgruppen menar är kontraproduktivt om större andel publicering i kanaler med hög prestige och högre citeringsgrad eftersträvas. Därför föreslås att det finns en nivåindelning i Högskolans interna modell. I övrigt gör den föreslagna modellen det möjligt för bibliotekets personal att utan egen värdering Idassificera publikationer. Dessutom möts arbetsgruppens synpunkter på Högskolans nuvarande modell i stort av den föreslagna modellen. Arbetsgruppen lämnar följande förslag. Samtliga nordiska listor används tills vidare som grund för att avgöra huruvida en publiceringskanal bedöms som tillräckligt vetenskaplig för att ingå i beräkningsunderlag för forskningsanslag. Om en publiceringskanal återfinns i någon av de nordiska listorna ska den räknas in. När SwePub har utvecklats till att fullt ut omfatta godkända publiceringskanaler i Sverige ska SwePub användas för denna bedömning. SwePub bygger på de övriga nordiska listorna. Högskolan bör även fortsättningsvis ha en modell som nivåindelar publikationskanaler. Arbetsgruppen föreslår en modell med två nivåer. En publikationskanal på nivå 2 om den i någon av de nordiska listorna placeras på nivå 2 eller 3. Annars placeras kanalen på nivå 1, förutsatt att den är placerad på nivå 1 i någon av de nordiska listorna. I tveksamma fall, vilka av arbetsgruppen bedöms bli få med detta system, avgör fakultetsnämnden. Följande poäng ges till olika typer av publikationer. Förslaget är en sammanvägning av de olika nordiska listornas poängsättning. Typ av publikation Antal poäng Antal poäng på Nivål Nivå 2 Artikel i tidskrift eller serie 1 3 (ISSN) Kapitel i bok (ISBN) 0,7 1,4 Bok (ISBN) 5 8 Tidpunkt för införande Den nya modellen föreslås gälla från 1 januari 2016. Arbetsgruppen har diskuterat föroch nackdelar med ett snabbt införande utan omställningsperiod. Gruppen menar att det är viktigt att påverka forskarnas framtida publiceringsmönster och att ett införande därför bör ske snarast. 2

i BAKGRUND l.i Uppdraget Fakultetsnämnden vid Högskolan i Skövde ska till rektor lämna förslag till reviderade lcvalitetskriterier för vetenskaplig publicering. De nya kvalitetskriterierna ska ersätta de kriterier som idag används för fördelning av publiceringsincitament och forskningsanslag. En arbetsgrupp har i juni 2014 tillsatts av fakultetsnämnden för detta ändamål (dnr HS 2014/389). Följande personer ingår i gruppen: - Anne Persson, professor i datavetenskap, dekan (sammankallande) - Ingrid Bergh, professor i omvårdnad - Stefan Tengblad, professor i företagsekonomi (senare ersatt av Jim Andersén, biträdande professor i företagsekonomi) - Amos Ng, professor i automatiseringsteknik - Björn Lunden, biträdande professor i datavetenskap - Karin Klinga Levan, professor i biomedicin (ersatt av Patric Nilsson, biträdande professor i molekylärbiologi) - Ulf-Göran Nilsson, bibliotekschef (senare ersatt av Janet Wamby, bibliotekschef) - Lisa Grönborg, bibliotekarie - Karin Windolf, utredare (har ersatt Malin Pihlström) Arbetsgruppens uppdrag är att utforma förslag på kvalitetskriterier som bidrar till att öka andelen publicering för Högskolans forskare i tidskrifter med hög impact-faktor och att öka antalet citeringar. Kriterierna kommer att ingå i en av rektor initierad revidering av principerna för fördelning av forskningsanslag vid Högskolan i Skövde (Högskolan). Kriterierna utformas som en struktur för klassificering av publikationer som ska ligga till grund för fördelning av forskningsanslag. Klassificeringen bör vara möjlig att filtrera i Högskolans publikationsdatabas. Vidare bör klassificeringen ta hänsyn till de mått som används av externa parter, till exempel Utbildningsdepartementet, för att mäta kvalitet i Högskolans forskning. Då kriterierna kommer att utgöra grund för fördelning av forskningsanslag för 2015 ska gruppens förslag innehålla en simulering av utfall baserat på åren 2012 och 2013. 1.2 Nuvarande kvalitetskriterier vid Högskolan i Skövde Den modell med kvalitetskriterier som idag används består av fem olika kategorier: la lb 2a Granskad artikel i internationell vetenskaplig tidskrift. Författande av vetenskaplig monografi (inldusive doktorsavhandling) eller motsvarande. Granskad artikel i nationell vetenskaplig tidskrift. 3

2b Granskad artikel i vetenskaplig antologi, artikel accepterad för muntlig presentation samt publicerad konferenshandling (proceedings) från konferens eller workshop av hög internationell standard (jfr under 3), ej granskad artikel i vetenskaplig tidskrift (exempelvis kommentar till granskat bidrag) eller motsvarande. 3 Granskad artikel accepterad för muntlig presentation samt publicerad i konferenshandling (proceedings) från konferens eller workshop av hög nationell eller lägre internationell standard (frs under 2), fullständig granskad artikel presenterad som s k "poster" eller motsvarande. 4 Redaktörskap för vetenskaplig antologi eller av konferenshandling (proceedings), gästredaktör för tidskrift eller motsvarande. 5 Populärvetenskaplig artikel accepterad för presentation i populärvetenskaplig skrift eller antologi, författande av populärvetenskaplig monografi eller motsvarande. Modellen benämns publiceringsincitament och finns beskriven i prorektors skrivelse från mars 2013 där institutionerna inbjuds att rapportera in publikationer (dnr HS 2013/9-21). Inrapportering sker i DiVA av forskarna själva, enligt de rutiner som beskrivs i Riktlinjer för registrering av forskningspublikationer och populärvetenskapliga publikationer i DiVA (dnr HS 2014/196). Den nuvarande prestationsbaserade fördelningen av forskningsanslag till institutionerna som baserar sig på publicering sker i två steg: 1. 5 % av anslaget (efter att medel för rektors disposition avräknats) fördelas till institutionerna enligt ett system där varje kategori ia-5 har en prislapp i fallande ordning från 10.000 kr till 2.000 kr. Varje institution tilldelas anslag baserat på sina för perioden registrerade publikationer. Detta kallas publiceringsincitamentet. Principerna för hur dessa medel fördelas inom institutionerna skiljer sig åt. 2. 35-40 % av anslaget fördelas till institutionerna baserat på deras respektive andel av den sammantagna summan tilldelade publiceringsincitament, (punkt 1). Resterande forskningsanslag fördelas till institutionerna baserat på bidragsintäkter. Som framgår av sammanställningen har prestationer i form av publicering stor betydelse för institutionernas ekonomiska bärkraft. Dessutom ingår publicering som en del av det nationella systemet för omfördelning av anslag mellan lärosäten, något som förväntas få en ökad betydelse (se avsnitt 2.2). 1.3 Nuvarande modell - reflektioner Forskarnas perspektiv Följande synpunkter på nuvarande lcvalitetskriterier har diskuterats fram i arbetsgruppen. Generellt har gruppens resonemang utgått från det identifierade behovet att öka kvalitén på Högskolans vetenskapliga publikationer. Vi menar att detta är viktigt för att öka citeringsgraden. 4

Kategori la bör delas upp då det finns tidskrifter med olika kvalitet. Kategori 2a borde kunna utgå då Högskolan bör sikta på internationell publicering. Kategori 2b bör delas upp då det finns konferenser/workshops med hög status och med lägre status. Publicering i samband med workshops med lägre status samt ej refereegranskad artikel i tidskrift bör utgå. Kategori 3 bör utgå om konferenspublikationer i kategori 2b delas upp. Kategori 4 bör utgå. Denna aspekt av synlighet för Högskolans forskare i vetenskapssamhället kan lämpligen ingå som en aspekt av lönesättningen. Kategori 5 bör utgå och premieras på annat sätt. Bibliotekspersonalens perspektiv Enligt nuvarande riktlinjer ska huvudförfattarens forskargrupp anges, vilket innebär att en publikation bara tillfaller den forskargruppens institution. För att skapa användbara poster på gruppnivå bör personernas forskargrupper anges för varje person. Det är i många fall omöjligt för bibliotekspersonalen att avgöra om ett konferensbidrag ska ldassas som tillhörande ldass 2.b eller 3. Konsekvensen av det har blivit att inget har Idassats som tillhörande ldass 3 under 2014. Onödigt knapphändiga poster registreras alltför ofta. Exempelvis uppges inte ISBN, ISSN eller DOI, även om dessa finns, och skall uppges för att materialet ska tilldelas medel. Riktlinjerna för registrering av publikationer är utformade för att möta krav lokalt och nationellt. Delar av riktlinjerna kommer att omformuleras i och med att ny praxis för registrering på nationell nivå kom i slutet av december 2014. Det kan vara svårt att belägga publikationer för att komplettera saknade uppgifter, för att se om materialet är tillgängligt, och om det är tillgängligt genom en källa som är bestående över tid. Material som enbart är publicerat på webben är ofta problematiskt. Enligt nuvarande riktlinjer ska materialet ha publicerats under föregående kvartal, och en månads överlappning tillåts. Det är i dagsläget oldart om uppföljning av överlappande publikationer ska göras av bibliotekspersonalen. Bibliotekspersonalens uppfattning är att långt ifrån alla forskare känner till att posterna i DiVA inte bara ligger till grund för tilldelning av incitamentsmedel, utan även används vid årsredovisningen, för fördelning av ytterligare 35~40 % av forskningsanslaget vid Högskolan, samt att de högst troligt inom ett fåtal år kommer att få en än större betydelse än idag för utvärdering av lärosätenas forskning och för anslagsfördelning på nationell nivå (se avsnitt 2.1). 5

2 ÖVERSIKT PÅ NATIONELL NIVÅ 2.1 Nuvarande nationella bibliometriska modell Från år 2010 har regeringen fördelat cirka fem procent av de direkta forskningsanslagen till högskolor och universitet baserat på bibliometriska indikatorer. År 2014 höjdes denna andel till tio procent. Vetenskapsrådet tar fram ett underlag baserat på publikationer och citeringar i Web of Science-databaserna för respektive lärosäte. 1 Modellen går i grova drag ut på att utifrån antalet publikationer, antalet citeringar till dessa samt en uppskattning av det genomsnittliga antalet publikationer en forskare producerar inom olika ämnesldasser, beräknas ett bibliometriskt index för varje lärosäte. Detta index ligger sedan till grund för fördelningen av de prestationsbaserade medlen. 2.2 Vetenskapsrådets förslag till ny bibliometrisk modell Redogörelsen nedan bygger i hög grad på muntlig kommunikation med representanter för arbetsgrupperna inom SwePub Analys. I arbetet med att skapa det nationella Iwalitetsutvärderingssystem som tas fram inom FOKUS, Forskningsutvärdering i Sverige, ingår att skapa en svensk förteckning över godkända vetenskapliga publiceringskanaler 2. Detta görs utifrån de norska, finska och danska listorna över godkända publiceringskällor. Den svenska listan kommer till skillnad från grannländernas listor enbart att innehålla en nivå för källor som är ldassade som vetenskapliga. Enligt förslaget kommer kollegial bedömning av lärosätenas prestationer att ingå i den nya modellen, och granskningen kommer regelbundet att genomföras av ämneskunniga paneler. Det första uttaget enligt nya modellen kommer enligt uppgift att göras 2016 och baseras på underlag som registrerats i lokala publikationsdatabaser med publiceringsår 2012-2015. Publiceringsprofiler kommer att tas fram för varje lärosäte. Exempel på sådant som skulle kunna ingå i publiceringsprofilerna är andel publikationer i godkända källor samt frekvens av samförekomster av ämneskategorier. Ett första provuttag gjordes i december 2014. Uttaget visar att mycket arbete återstår för att lärosätenas poster ska kunna användas för utvärdering inom FOKUS. Exempelvis saknas än så länge nationella ämneskategorier på korrekt nivå i stora delar av underlagets. Ämneskategorierna som kommer att användas är de som UKÄ och SCB ansvarar för och som hittas i Standard för svensk indelning av forskningsämnen 2011*. Dessa ämneskategorier ska uppges i de lokala publikationsdatabaserna på nivå 2 (tre siffror) eller nivå 3 (fem siffror) beroende på ämne. 1 https://www.vr.se/download/i8.5a947fodi45b2ici709f9d/i399897207262/bibliometriskt+underlag+f% C3%B6r+medelsf%C3%B6rdelning j40512.pdf %ttp://www.w.se/omvetenskapsradet/regeringsuppdrag/regeringsuppdrag/modellforfordelnmgavforskm ngsresursertilllarosaten.4.5a947fodi45b2ici709a7.html 3 SwePub analys: https://drive.google.eom/ffle/d/ob9cawako_zaothhrqzvuquxtdw8/view Publiceringsprofil statsvetenskap och juridik: https://drive.google.eom/f1le/d/ob2kcxtov_azidtvuqmxtcdfnnuu/view Publiceringsprofil biologi: https://drive.google.com/file/d/ob2kcxtov_aziduifodvnrofzslu/view 4http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Forsta_Statistik/Klassifikationer/_Dokument/Standardf%C3%B6r-indelning-av-forsknings%C3%A4mnen-uppdaterad-20i2i2i8.pdf 6

Upp till tre ämneskategorier kommer att tillåtas för samma publikation. Vetenskapsrådet skapar egna ämneskategorier och mappar UKÄ/SCB:s nationella ämneskategorier mot dessas. Paneldeltagarna inom vissa områden kommer troligtvis även att förses med underlag i form av citeringsdata från Web of Science. Nya nationella riktlinjer för registrering av publikationer kom i slutet av december 2014, vilket innebär att viss förändring av praxis samt att retroaktiva anpassningar av poster i lokala publiceringsdatabaser kommer att behöva göras 6. 2.3 Bibliometriska modeller vid andra lärosäten I rapporten Resursfördelningsmodeller på bibliometrisk grund vid ett urval svenska lärosäten? framgår att av 13 svarande i undersökningen använder sig 12 av fördelningsmodeller som bygger på bibliometriska indikatorer. Information från ytterligare tre lärosäten tillkom efter hand. En enkel sammanställning visar att: Journal Impact Factor används som en indikator hos alla eller några fakulteter hos Karolinska institutet, Linköpings universitet och SLU. Fördelningsmodell som ej bygger på bibliometriska indikatorer används av Chalmers tekniska högskola. Modeller med till stor del egenutvecldad poängsättning används av Högskolan i Borås, SLU och Mälardalens högskola. Den norska modellens lista över källor 8 (med eller utan lärosätesspecifika modifieringar) används vid alla eller några fakulteter hos följande lärosäten, även om inte hela norska modellen används regelrätt: Luleå tekniska universitet, Linnéuniversitetet, Göteborgs universitet, Lunds universitet, Stockholms universitet, Högskolan i Halmstad, Uppsala universitet och Umeå universitet. ^ olika mått för att mäta citeringar används som en indikator vid alla eller några fakulteter hos Karolinska institutet, Lunds universitet, KTH, Göteborgs universitet, Malmö högskola, Uppsala universitet och Umeå universitet. Inga lärosäten i underlaget har uppgett att de tar speciell hänsyn till open access-publicering vid fördelning av medel. Det är inte ovanligt att ett medelvärde över ett antal års publiceringar beräknas för att undvika kraftiga variationer i tilldelning. 5http://ww.vr.se/dowiiload/i8.439efd48i45f49ad5fbi37/l39999ii9824i/FOKUS+indelningsf%C3%B6r slag4-i40529.pdf 6 Nationella riktlinjer för dataleverans till SwePub https://drive.google.eom/file/d/obyegrypsspv3mpzexzhumgoatq/view 7 Nelhans, G. och Eldund, P. (2014), Rapport från Högskolan i Borås 8 https://dbh.nsd.uib.no/publiseringskanaler/forside 7

3 ÖVERSIKT PÅ NORDISK NIVÅ I detta avsnitt beskrivs översiktligt de modeller som används i Danmark, Norge och Finland då dessa ligger till grund för den auktoritetslista som kommer att finnas i Swepub. Från redovisningen nedan blir det tydligt att de olika ländernas modeller i hög grad liknar varandra. 3.1 Danska modellen 25 % av universitetens basanslag tilldelas utifrån BFI (bibliometriske forskningsindikator), vilka skall tillgodose alla ämnesområden. Systemet är tänkt att belöna de publikationer som publiceras i de mest erkända publiceringskanalerna. BFI infördes 2009 och under 2012 gjordes en utvärdering. Uppgifterna nedan är hämtade från utvärderingen.^ Auktoritetslistorna (förlags- och serielista) utarbetas och revideras varje år av drygt 350 forskare fördelade på 67 ämnesgrupper. De väljer i första hand de serier som är viktiga inom respektive ämnesområde. I en andra omgång delar de in serierna i två nivåer, den normala nivån 1 och den högre nivån 2. I var och en av de 67 ämnesgrupperna deltar mellan tre och åtta medlemmar som utses av respektive universitet. Tillsammans ingår drygt 350 forskare. Varje ämnesgrupp har ansvar för sin del av auktoritetslistan för tidskrifter, bokserier och konferensserier. Gruppen väljer vilka publikationer som ska ingå och hur de ska nivåindelas. Ämnesgrupperna ska ta emot förslag från forskare i de ämnesområden de representerar och de ska samråda om nivåindelningen. Ansvaret för förlagslistan ligger på Fagligt udvalg. Fagligt Udvalg består av sex erkända danska forskare som tillsammans täcker de fyra huvudområdena HUM, SAM, SUND (medicin och hälsa) och NAT/TEK. Fagligt Udvalg ger råd om utformningen av BFI och har som ansvar att samarbeta med och guida de 67 ämnesgrupperna och koordinera den årliga processen med justering av nivåindelning för att uppnå konsensus vid tvistefall. Alla som registrerar sig i BFI-systemet https://bfi.fi.dk/ kan föreslå nya titlar till auktoritetslistorna som innehåller serier (konferensserier, bokserier, tidskrifter) och förlag. 2015-10-20 är 388850 poster registrerade. Nivå 2 omfattar publiceringskanaler som: a) uppfattas som ledande och mest erkända inom ämnesområdet och b) tillsammans ger ut omkring en femtedel av ämnesområdets vetenskapliga publikationer på världsnivå. Med punkt a) menas att de ska vara internationellt erkända. Det ska noteras att kravet på internationellt erkännande inte innebär att publiceringskanalerna inte kan vara nationella och publicerade på danska. Ämnesområdena bestämmer hur kriterierna bäst tolkas och användes inom sitt område. Enligt utvärderarna sågs ingen eller liten påverkan på publiceringsmönster vid utvärderingen 2012. Enligt utvärderarna gjordes genomlysningen för snart efter införandet av BFI (2009) för att säkerställa mönster. I de fall BFI sågs ha haft en påverkan var det inom HUM och SAM dvs inom ämnesområden som inte använt 9http://ufm.dk/forslming-og-innovation/statistik-og-analyser/den-bibliometriskeforskningsindikator/endelig-rapport-august-20i2.pdf 8

bibliometriska indikatorer tidigare och inte haft för vana att mäta kvantitativt. BFI mötte till en början störst motstånd från HUM/SAM, nu är uppslutningen större inom de ämnesområdena än inom NAT/TEK/SUND. HUM och SAM menar att BFI har bidragit till att sätta fokus på forskning som ett gemensamt ansvar i de akademiska miljöerna. Inom NAT, SUND, TEK ses inte BFI lika positivt. Här ville man enligt rapporten fortsätta med att bedöma efter antal citeringar, och menade att BFI framförallt gynnar HUM och SAM. Olika uppfattningar fanns dock, vissa ville förbättra BFI medan andra ville använda citeringsindikatorer. Publikationerna tilldelas poäng utifrån publikationstyp och nivå: Publikationsformer Vetenskapliga monografier (inklusive rapporter och exklusive läroböcker) Vetenskapliga artiklar i tidskrifter, bokserier och konferenser (Inklusive konferensartiklar, letters, reviewartiklar; exklusive abstracts, editorials, kommentarer, debattinlägg, omdömen) Antologibidrag/Vetenskapliga artildar i antologier (inklusive konferensartiklar, inledningsoch avslutningskapitel, bokkapitel; exldusive abstracts, föredragsmanuskript, power points, encyklopaädiartiklar, föroch efterord, kommentarer, redaktörsarbete) Antal poäng Antal poäng Nivå i Nivå 2 5 8 i 3 o,5 2 Dessutom poängsätts nedanstående: Publikationsformer Antal poäng Doktorsavhandling 5 Patent l När det gäller poängsättning av monografi/artikel bedömer Fagligt Udvalg att arbetsinsatsen för en monografi är någorlunda likvärdigt arbetsinsatsen för 5 artildar. För vetenskapliga artildar i tidskrifter, bokserier och konferenser menar Fagligt Udvalg att det ska vara förhållandevis stor skillnad mellan nivå 1 och 2 för att stimulera till att publicera i de mest krävande publiceringskanalerna. När det gäller antologier anser man att det är förhållandevis stor variation i kvalitet mellan olika antologier. Fagligt Udvalg önskar att skapa största möjliga incitament för att publicera i de bästa och mest erkända antologierna. Vetenskapliga artildar i antologiserier får samma poäng som vetenskapliga artildar i tidskrifter. 9

3.2 Norska modellen I Norge används en liknande modell i Danmark och som bygger på att mäta vetenskaplig publiceringsaktivitet genom att vikta publikationer utifrån dess publiceringskanal 10. Vetenskapliga publiceringskanaler kan vara a) tidskrift, serie eller webbplats med ISSN eller b) utgivare (oftast förlag) av publikationer med ISBN. De godkända publiceringskanalerna delas in i två nivåer där nivå två innehåller de kanaler som räknas som de mest ledande och prestigefyllda inom fältet. I grunden bygger modellen på erkända index för publiceringskanalers impact-faktorer men nivån bestäms slutligen av forskare i nationella ämnesgrupper, precis som i Danmark. Andelen publikationer inom nivå två är begränsad till en femtedel. Publikationerna tilldelas poäng utifrån publikationstyp och nivå: Typ av publikation Antal poäng Nivå i Antal poäng på Nivå 2 Artikel i tidskrift eller serie i 3 (ISSN) Kapitel i bok (ISBN) 0,7 l Bok (ISBN) 5 8 Godkända publikationstyper är monografi (ej redaktörsskap), kapitel, tidskriftsartikel, forskningsöversikt samt publicerade konferensbidrag. Konferenspublikationer räknas på samma sätt som tidslmftsartiklar om de är publicerade i godkänd ISSN-kanal och som kapitel om de är publicerade i godkänd ISBN-kanal. Fraktionerad beräkning används, dvs vid samarbeten delas publikationspoäng mellan författarnas institutioner. Processen för kontinuerlig värdering av publiceringskanaler, vilken även tar hänsyn till synpunkter från forskare utanför Norge, liknar den som tillämpas i Danmark. Den process som används i Norge finns beskriven på följande webbsida: http://dbh.nsd.uib.no/dokumentasjon/publisering. Effekterna av modellen på publiceringsmönstret hos norska forskare har analyserats i en rapport 11. Där citeras ytterligare en rapport 12 som visar att en 35-procentig ökning av norska tidskriftsartiklar i databasen Web of Science har kunnat påvisats sedan införandet av modellen. Vidare säger rapporten att man inte kan se några större förändringar i publiceringsmönster vad gäller förhållandet mellan artildar, kapitel och monografier. Däremot ser man en ökning av publicering på andra språk än norska, framförallt inom humaniora och samhällsvetenskap. Denna ökning har observerats sedan 1980-talet och ser därför ut att vara oberoende av modellen i sig. Man ser inte heller någon negativ inverkan på graden av tvärvetenskaplighet och samarbetsmönster. Vid Göteborgs Universitet har en utredning av konsekvenserna för humaniora och samhällsvetenskap av det norska systemet också utretts^- Där används det norska 10 Database for statistikk om högre utdanning, https://dbh.nsd.uib.no/publisermgskanaler 11 Sivertsen, G., & Schneider, J. (2012). Evaluering av den bibliometriske forskningsindikator. Oslo: Nordisk institutt for studier av innovasjon, forskning og utdanning. 12 NordForsk. (2011). Comparing research at Nordic universities using bibliometric indicators : a publication from the NORIA-net "Bibliometric Indicators for the Nordic Universities". Oslo: NordForsk. «Henning, K. (2013), Bedömning av publiceringskanaler i de norska och danska bibliometriska modellerna - konsekvenser för humaniora och samhällsvetenskap, Göteborgs Universitetsbibliotek. 10

systemet inom nämnda områden. I rapporten analyseras olikheter i bedömningen av publikationskanaler i de norska och danska bibliometriska modellerna. Den största skillnaden avser vad som uppfattas som kanaler på nivå 2. Slutsatsen i rapporten är att dessa skillnader i realiteten får små konsekvenser i utfallet för humaniora och samhällsvetenskap. 3.3 Finska modellen I Finland får universiteten 13 % av grundfinansieringen baserat på prestationer när det gäller publikationer. Publikationsforumprojektet grundades på Finlands universitet UNIFI rf:s initiativ år 2010. Den första nivåindelningen blev färdig år 2011. Internationella förebilder för Publikationsforumet finns i bl.a. Norge och Danmark. Klassificeringen^ är ämnad att fungera som kvalitetsindikator för universitetens vetenskapliga utgivning enligt den statsfinansieringsmodell för universiteten som undervisnings- och kulturministeriet använder fr.o.m. 2015. Publikationsforum verkar i anslutning till Vetenskapliga samfundens delegation och dess uppgift är att upprätthålla och utveckla nivåindelningen av vetenskapliga publiceringskanaler. Målet har varit att skapa ett system med vilket vetenskaplig publiceringsverksamhet kan värderas såväl kvantitativt som kvalitativt. Systemets bas är en för alla vetenskaper täckande nivåindelning av olika publiceringskanaler, dvs vetenskapliga tidskrifter, serier, konferenser och bokförlag. Publiceringskanalernas bedömning sker i 23 sakkunnigpaneler, tillsatta enligt vetenskapsgren. Klassificeringen innefattar tre nivåer: 1 = basnivå; 2 = ledande nivå; 3 = högsta nivå. Nivå 2 består av ca 10 % av de vetenskapliga publikationsserierna och ca 7 % av bokförlagen. Nivå 3 består av ca 3 % av publikationsserierna och 1 % av bokförlagen. Alla publiceringskanaler på nivåerna 1-3 nivåindelningar uppdateras med fyra års mellanrum, förra gången år 2014. Därtill kan nya vetenskapliga publiceringskanaler på nivå 1 läggas till årligen. Till kompletterande värdering kan föreslås tidskrifter, serier, konferenser och förlag, som inte tidigare har ldassificerats. Publikationerna tilldelas poäng utifrån publikationstyp och nivå: Typ av publikation Lokala kollegialt granskade artildar i universitetens egna serier Kollegialt granskad artikel (tidskriftsartikel, samlingsartikel, konferensartikel) Antal poäng Nivå 0 1 Antal poäng Nivå l Antal poäng Nivå 2 1.5 3 3 Antal poäng Nivå 3 1 4http://vww.tsv.fi/julkaisufoorumi/svenska.php?lang=sv 11

Dessutom poängsätts följande typer av publikationer. Publikationstyp Bok (serie, förlag) Artildar som inte genomgått kollegial granskning. Antal poäng 4 x poängen för en artikel på samma nivå 0,1 p

3 FÖRSLAG TILL REVIDERADE KVALITETS KRITERIER FÖR VETENSKAPLIG PUBLICERING VID HÖGSKOLAN I SKÖVDE Kommentar: I ett första skede föreslog arbetsgruppen i rapport 2015-01-15 att Högskolan skulle tillämpa den norska modellen utan någon anpassning. Efter ytterligare diskussioner gjordes ett omtag och ett reviderat förslag togs fram, vilket presenteras här. En ny modell bör så långt som möjligt ligga i linje med den bibliometriska modell som kommer att gälla på nationell nivå för prestationsbaserad tilldelning av forskningsanslag till lärosätena. Oavsett vilken modell som används är det viktigt att den är transparent för forskarna, både när det gäller klassificering av publikationer och vilka principer som gäller för medelstilldelning baserat på publikationer, både till institution och inom en institution. I grunden menar gruppen att incitamentsmedel bör gå till författarnas forskargrupper efter hand som medlen tilldelas institutionen. Gruppen menar att principerna för fördelning lämpligen bör vara likadana över hela Högskolan. Dock ligger inte i gruppens uppdrag att föreslå fördelningsprinciper, varken på högskolenivå eller på institutionsnivå. För att uppmuntra samarbete mellan forskargrupper och institutioner bör samtliga författares institutioner premieras, inte bara den som listas först, vilket idag sker vid fördelningen till institutionerna. Det är viktigt att modellen är enkel och att den bygger på att bibliotekets personal kan Idassificera publikationerna utifrån tydliga kriterier. Flera andra lärosäten har citeringar som del av sin modell. Citeringsgraden för Högskolans publikationer ligger under genomsnittet för samtliga lärosäten och behöver öka. Särskilt viktigt är detta då VR:s förslag till nationell modell för prestationsbaserad tilldelning av forskningsanslag som har lämnats i december 2014 bland annat kommer att bygga på citeringar. Trots detta menar gruppen att det kan vara klokt att införa en ny intern modell i två steg för att undvika för tvära kast i verksamheten. Därför föreslås att en modell för mätning av citeringar för Högskolans publikationer utvecklas under 2015. Arbetsgruppen har heller inte behandlat frågan om effekterna av open access publicering då även detta ingår i VR:s arbete. VR har lämnat sitt förslag till regeringen samma dag som denna en tidigare version av denna rapport lämnades till rektor^. Övergripande föreslår VR att Sverige ska ha en målbild som innebär att alla vetenskapliga publikationer och konstnärliga verk som är ett resultat av forskning som är finansierad med offentliga medel, från 2025 ska publiceras omedelbart öppet tillgängligt. Redan 2015 ska berörda publikationer vara fritt tillgängliga för läsning och nedladdning senast 6 månader efter ursprunglig publicering; senast 12 månader efter ursprunglig publicering för humaniora och samhällsvetenskap. Då arbetsgruppen förmodar att förslaget kommer att gå ut på remiss för något senare beslut föreslår gruppen att frågan tas upp när beslutet fattats. ^https^/publikationer.w.se^^ information/

Konsekvenserna av en mer omfattande open access-publicering för Högskolan, bland annat ekonomiskt behöver också utredas. Arbetsgruppen rekommenderar därför att detta sker skyndsamt om VR:s förslag ska gälla redan från 2015. Förslag De övriga nordiska ländernas modeller kommer att vara vägledande för VR:s förslag till bibliometrimodell att användas för framtagande av underlag för kvalitetsbaserad omfördelning av forskningsanslag. Dock kommer VR:s modell förmodligen inte att innehålla någon nivåindelning (se 3.2), något som arbetsgruppen menar är kontraproduktivt om större andel publicering i kanaler med hög prestige och högre citeringsgrad eftersträvas. Därför föreslås att det finns en nivåindelning i Högskolans interna modell. I övrigt gör den föreslagna modellen det möjligt för bibliotekets personal att utan egen värdering Idassificera publikationer. Dessutom möts arbetsgruppens synpunkter på Högskolans nuvarande modell i stort av den föreslagna modellen. Arbetsgruppen lämnar följande förslag. Samtliga nordiska listor används tills vidare som grund för att avgöra huruvida en publiceringskanal bedöms som tillräckligt vetenskaplig för att ingå i beräkningsunderlag för forskningsanslag. Om en publiceringskanal återfinns i någon av de nordiska listorna ska den räknas in. När SwePub har utvecklats till att fullt ut omfatta godkända publiceringskanaler i Sverige ska SwePub användas för denna bedömning. SwePub bygger på de övriga nordiska listorna. Högskolan bör även fortsättningsvis ha en modell som nivåindelar publikationskanaler. Arbetsgruppen föreslår en modell med två nivåer. En publikationskanal på nivå 2 om den i någon av de nordiska listorna placeras på nivå 2 eller 3. Annars placeras kanalen på nivå 1, förutsatt att den är placerad på nivå 1 i någon av de nordiska listorna. I tveksamma fall, vilka av arbetsgruppen bedöms bli få med detta system, avgör fakultetsnämnden. Följande poäng ges till olika typer av publikationer. Förslaget är en sammanvägning av de olika nordiska listornas poängsättning. Typ av publikation Antal poäng Antal poäng på Nivå 1 Nivå 2 Artikel i tidskrift eller serie 1 3 (ISSN) Kapitel i bok (ISBN) 0,7 1,4 Bok (ISBN) 5 8 Tidpunkt för införande Den nya modellen föreslås gälla från 1 januari 2016. Arbetsgruppen har diskuterat föroch nackdelar med ett snabbt införande utan omställningsperiod. Gruppen menar att det är viktigt att påverka forskarnas framtida publiceringsmönster och att ett införande därför bör ske snarast. 14

Populärvetenskaplig publicering Den föreslagna modellen innefattar inte populärvetenskaplig publicering. Denna är en naturlig del av samverkan mellan forskare och det omgivande samhället och är något som också bör premieras. Därför bör en policy på lärosätesnivå tas fram för hur detta ska ske. Detta är också något som med all sannolikhet ingår i Vinnovas förslag till utvärderingsmodell för samverkan på nationell nivå. Arbetsgruppen har tolkat sitt uppdrag att innefatta den mer traditionella typen av vetenskaplig publicering och har därför inte något förslag till sådan policy. 3.3 Synpunkter på det tidigare förslaget från 2015-01-15 Kommentar: Detta avsnitt innehåller synpunkter som lämnades till arbetsgruppen i samband med att det tidigare förslaget lämnades att tillämpa den norska modellen fullt ut. Det nya förslaget har rent generellt en mer inkluderande hållning när det gäller både vilka publiceringskanaler som inkluderas och även till vilken nivå publikationer klassas. Därmed torde man kunna bortse från en del av den framförda kritiken. I arbetsgruppen har diskuterats att Idassificeringen i den norska listan på godkända publiceringskanaler inte alltid följer den uppfattning om kanalers status som ämnesgrupper vid Högskolan har. Här behöver Högskolan ta ställning till om det kan finnas behov av lokala anpassningar. Hänsyn kan eventuellt också tas till olika områdens publiceringstraditioner när det gäller språk. Här kan två skilda ställningstaganden göras: 1. Man kan acceptera att det med all sannolikhet kommer att finnas vissa avvikelser som berör enskilda forskningsspecialiseringars uppfattning om publiceringskanalers nivå. En anledning till att en kanal inte placeras på nivå 2 kan vara principen att högst 20 % av kanalerna inom ett område får klassificeras på nivå 2. Små delområden kan då få svårt att hävda sig. Forskarna kan och bör dock försöka påverka listans utformning (se avsnitt 3.2). Fördelen med denna strategi är att Högskolan inte är beroende av någon värdering som görs internt inom Högskolan utan att det är ett externt organ som fattar beslutet. 2. Man skulle möjligen kunna tillåta vissa mycket begränsade lokala förändringar av listan, både vad avser kanaler att lägga till alternativt ta bort och förändring i nivåldassificering uppåt eller neråt. I sådana fall är det viktigt att det inte enbart är berörd ämnesgrupp som kan besluta om detta och därmed sanktionera förändringar gentemot biblioteket. Om ämnesgrupperna fritt kan lämna in förändringar till biblioteket finns risken att listan på lokala förändringar blir allt längre. En jämförelse kan göras gentemot norska listan där högst 20 % sv publiceringskanalerna får ldassificeras till nivå 2. En möjlighet är att låta fakultetsnämnden ansvara för sådana beslut på förslag från forskarna, eftersom det är en kvalitetsfråga. Som kompletterande underlag för förändringar på listan skulle de danska och finska listorna kunna användas, eftersom det är dessa som tillsammans med den norska förmodligen kommer att utgöra underlaget för den svenska listan som VR kommer att förvalta. I ett senare skede, då SwePub kommer att innehålla samtliga nordiska listor kan SwePub användas. En fördel rent generellt med denna modell är att ämnesgrupperna själva får ta ansvar för att bevaka utvecklingen när det gäller publiceringskanaler inom respektive område. 15

Arbetsgruppen menar att alternativ i, d.v.s. ingen lokal anpassning, bör gälla huvuddelen av de forskningsområden som representeras vid Högskolan. Det finns dock några områden för vilka arbetsgruppen diskuterat en eventuell lokal anpassning, nämligen pedagogisk, konstnärlig och humanistisk forskning. Dessa skulle potentiellt kunna missgynnas av den norska modellen. Pedagogisk forskning När det gäller forskning inom pedagogik har arbetsgruppen särskilt bett lärarna inom pedagogik att lämna synpunkter på förslaget att använda den norska modellen då området kan förväntas ha en mer nationell publiceringstradition. Ämnesgruppen poängterar i sitt svar vikten av att även premiera publicering på svenska. Arbetsgruppen har sökt i den norska listan på godkända publiceringskanaler med termer som bedömts relatera till området pedagogik. Sökningen resulterar i ett mycket stort antal godkända publiceringskanaler, bland annat vissa som ges ut på svenska såsom Svensk Pedagogisk Forskning (nivå i) och Högre utbildning (nivå i). Tidskriften Utbildning och lärande som ges ut av Högskolan i Skövde har tidigare klassificerats till nivå i anges som nedlagd men finns på nivå i under den engelska titeln Education and Learning. En genomgång av publikationer författade av Högskolans forskare inom pedagogik visar att de ofta publicerar sig på engelska och i godkända kanaler i norska listan. T.ex. handlar det om bokkapitel som utges av förlag som Gleerup, IGI och Routledge, där det sistnämnda ldassificeras på nivå 2 i den norska listan. Mot bakgrund av detta ser arbetsgruppen ingen anledning att frångå förslaget. Ämnesgruppen är också generellt kritisk till den föreslagna modellen och menar att den rimmar illa med gängse uppfattning inom området pedagogik när det gäller status för olika publiceringskanaler. Då inga konkreta exempel anges är det oldart om detta gäller inom området generellt, såväl nationellt som internationellt. Arbetsgruppen menar att det inom alla områden kan finnas synpunkter på vissa publiceringskanaler i den norska listan, se resonemanget tidigare i detta avsnitt (punkt 1 och 2). Som ett alternativ till den norska listan föreslår ämnesgruppen att Högskolan, om ett byte av system ska göras, använder sig av ISI (Web of Science) i stället för den norska listan. Då impactfaktorer enligt ISI ligger till grund för den norska listan ser arbetsgruppen ingen anledning att av detta skäl frångå förslaget. Sammanfattningsvis ser arbetsgruppen inget behov av att göra någon lokal anpassning för området pedagogik. En uppföljning bör dock göras efter en tid av konsekvenserna för området av en ny ldassificering. Konstnärlig forskning Konstnärlig forskning är till sin natur speciell, särskilt när det gäller den form som vetenskaplig produktion kan ta inom området. Här kan produktion ske, förutom traditionella vetenskapliga artildar, i form av andra typer av artefakter än de som naturligt är en del av de flesta andra vetenskapliga discipliner, t.ex. kompositioner och andra konstnärliga verk av mer eller mindre bestående karaktär. Arbetsgruppen bedömer därför att denna typ av konstnärlig forskning inte kan omfattas av den föreslagna modellen och att det därför krävs en lokal anpassning. En särskild arbetsgrupp har tillsatts, där representanter för området deltar, har getts i uppdrag att utveckla ett förslag till modell för ldassificering av vetenskaplig produktion inom det konstnärliga området. En sådan modell har utvecklats av den konstnärliga fakulteten vid Göteborgs Universitet. Säkerligen finns också liknande modeller vid andra lärosäten som bedriver konstnärlig forskning. Dessa modeller kan användas som 16

inspiration i framtagandet av en modell som är anpassad för Högskolans behov. Arbetsgruppen föreslår att arbetet bedrivs skyndsamt och gärna under första kvartalet 2016. Den särskilda gruppen består av följande personer: Jan Zirk, prodekan (sammankallande) Henrik Frisk, lektor i musik Anne Persson, dekan Janet Wamby, bibliotekschef Karin Windolf, utredare Gruppen ska ta stöd av ämnesgrupperna inom områdena musik samt medier, estetik och berättande. Humanistisk forskning När det gäller humanistisk forskning har forskargruppen Media, Technology and Culture vid IIT lämnat synpunkter på förslaget. I sitt remissvar kritiserar gruppen förslaget på flera punkter. Bland annat anges att publicering på svenska fortfarande är normerande och att den norska modellen därför inte skulle vara tillämplig. Frågan om publiceringsspråk behandlas i denna del av rapporten. Arbetsgruppen har gjort en sökning bland publiceringskanalerna i den norska listan efter godkända vetenskapliga publiceringskanaler på svenska inom humaniora och funnit 24 tidskrifter på nivå 1. Bland dessa finns tidskrifterna Nutida Musik och Skrifter utgivna av svenskt visarkiv, vilket visar på att även publikationer utgivna på svenska har ett visst utrymme i den norska modellen. Även tidskriften Samlaren inom litteraturvetenskap är placerad på nivå 1. Dock är pubhceringskanalerna på svenska inte så många. Det finns, som tidigare nämnts, en möjlighet för svenska forskare att föreslå fler svenska publiceringskanaler, en möjlighet som, mot bakgrund av angiven publiceringstradition, särskilt forskare inom humaniora bör överväga. I sitt remissvar behandlar forskargruppen även frågor som rör annan typ av publicering, t.ex. publicering av inlägg i samhällsdebatten och populärvetenskaplig publicering. Vi vill här poängtera att arbetsgruppens uppdrag tolkats att gälla vetenskaplig publicering av mer traditionell karaktär. Frågan om populärvetenskaplig publicering behandlas på annan plats i rapporten (se avsnitt 3.1 och 4). Vid den humanistiska fakulteten i Göteborg tillämpas den norska modellen sedan en tid tillbaka, även om viss intern kritik förekommer. Skälen bakom valet av modell förmodas vara att de nordiska modellerna kommer att ligga till grund för den svenska nationella bedömningen av forskningsprestationer, vilken i sin tur kommer att påverka tilldelningen av forskningsanslag till lärosätena. I sitt remissvar till arbetsgruppen anger forskargruppen Media, Technology and Culture att de vill se publicering på engelska som en uppmuntran och inte som ett krav. Vår bedömning är att det kommande svenska systemet för anslagsfördelning kommer att på sikt påverka det vetenskapliga publiceringsmönstret hos svenska humanistiska forskare över lag, önskvärt eller ej. En generell trend mot ökad publicering på engelska har också kunnat observeras under senare år 16. 16 NordForsk. (2011). Comparing research at Nordic universities using bibliometric indicators : a publication from the NORIA-net "Bibliometric Indicators for the Nordic Universities". Oslo: NordForsk. 17