Beredskapsplan för pandemisk influensa i Landstinget Västmanland

1 (15) Beredskapsplan för pandemisk influensa i Landstinget Västmanland

2 (15) Innehåll 1 Inledning och planeringsförutsättningar...3 2 Ansvarsfördelning mellan olika aktörer i landstinget...4 2.1 Regional krisledning...4 2.2 Epidemiledning...4 2.3 Omprioritering av sjukvård...4 2.4 Personal...5 2.5 Hemsjukvård, hembesök och telefonrådgivning...5 2.6 Övervakning...5 2.7 Vårdhygien...6 2.8 Vaccinationsplan...6 2.9 Laboratorieresurser...6 2.10 Information...6 2.11 Ansvarsfördelning...6 2.12 Omhändertagande av döda...7 3 Bilaga 1 Planeringsunderlag för primärvården...8 4 Bilaga 2 Planeringsunderlag för slutenvården...9 5 Bilaga 3 Vaccinanvändning...10 6 Bilaga 4 Användning av antivirala läkemedel vid influensapandemi...11 7 Bilaga 5 Nationella och regionala åtgärder under en influensapandemis olika faser...12

3 (15) 1 Inledning och planeringsförutsättningar Till skillnad från andra katastrofer kommer en influensapandemi att vara spridd över ett stort geografiskt område samtidigt, varför möjligheterna till omfördelning av resurser mellan olika områden kommer att vara begränsade. Sjukhusen och primärvården kommer att bli överbelastade. En stor del av vårdpersonalen kan komma att behöva vara frånvarande från arbetet pga sjukdom. Det kommer att krävas omdisposition av sjukvårdspersonal och vårdplatser. Problemen kommer troligen att kulminera inom 6 8 veckor, men effekter på sjukvården kommer att märkas under betydligt längre tid. Centralt i planeringen är att så många som möjligt av de patienter som uppvisar influensaliknande sjukdom bedöms i hemmiljön att de patienter med influensaliknande sjukdom som söker sig till primärvården bedöms åtskilt från andra patienter att resurser finns på sjukhusen för att vårda de influensasjuka patienterna separerade från andra patienter. Följande planeringsförutsättningar är aktuella i juni 2006: Planen gäller för en influensapandemi där faserna följer Världshälsoorganisationens (WHO:s) indelning (se avsnitt 7 Bilaga 5 nedan). En influensapandemi innebär att ett helt nytt influensavirus sprids över världen. Det går inte att stänga ute smittan från Sverige. Tidsperioden fram till att Sverige drabbas kommer att vara kortare än vid tidigare influensapandemier, dvs kortare än 6 månader. Tillgången på influensavaccin kommer att vara kraftigt begränsad åtminstone i början av pandemin.

4 (15) 2 Ansvarsfördelning mellan olika aktörer i landstinget Ansvarsområde Ansvariga 2.1 Regional krisledning Ansvariga: Landstingets koncernledning + ev krisledningsnämnd 2.2 Epidemiledning Ansvariga: Smittskyddsläkaren biträdd av landstingets koncernledning 2.3 Omprioritering av sjukvård Landstingets koncernledning Åtgärder Vid en influensapandemi är det nödvändigt med en regional styrgrupp som har överblick över situationen och som har mandat att besluta om omfördelningar av resurser. Denna styrgrupp utgörs av landstingets koncernledning, som i vissa fall kan biträdas av landstingets krisledningsnämnd, dvs Landstingsstyrelsen, beskriven i lagen (2002:833) om extraordinära händelser. Fördelar tillgängligt influensavaccin och beredskapsläkemedel inom landstingsområdet efter riktlinjer från Socialstyrelsen Följer nationella direktiv under pandemins utveckling för att i möjligaste mån kunna ge samma servicenivå i hela landet Sammanställer rapporteringspliktiga uppgifter och rapporterar dagligen dessa till landstingets koncernledning och eventuell krisledningsnämnd, Smittskyddsinstitutet och Socialstyrelsen. Planerar för omställning av sjukvården till att omfatta mycket akut sjukvård Medicinsk behandling som kan vänta måste uppskjutas Anpassar nationella riktlinjer gällande prioriteringar till lokal förhållanden Inventerar och uppdaterar kontinuerligt vårdplatser 1. tillgängliga vårdplatser inom befintliga sjukhus 2. speciella influensaavdelningar 3. tillgängliga isoleringsrum för akuta influensapatienter 4. eftervårdsplatser efter det smittsamma skedet 5. tillgängliga respiratorplatser - ev extra IVA-platser

5 (15) 2.4 Personal Landstingets koncernledning 2.5 Hemsjukvård, hembesök och telefonrådgivning Ansvariga: Cheferna för Division Närsjukvård, familjeläkarmottagningarna och hälso- och sjukvårdsupplysningen 2.6 Övervakning Smittskyddsläkaren biträdd av landstingets koncernledning Inventerar och utvärderar kontinuerligt användningen av personalresurserna Extra personalresurser t ex elever i vårdutbildning, nyligen pensionerad vårdpersonal. Omfördelar kvalificerad personal för att i varje situation optimalt utnyttja tillgänglig kompetens Personalansvariga i kommunerna och landstinget måste planera för att kunna omfördela personal vid en hög sjukfrånvaro inom vissa enheter. Alla familjeläkarmottagningar och kommunala vårdenheter måste få tillräckligt med personal för att kunna bedriva sin verksamhet. Planerar för en kraftigt utökad hemsjukvård med fler hembesök i landstingets regi. För att minska spridningen av influensa inom sjukvården måste akuta influensafall så långt det är möjligt hållas utanför väntrummen på familjeläkarmottagningar och sjukhusens akutmottagningar. Personer i den kommunala vården bör vårdas kvar där av kommunal vårdpersonal och endast vid behov av akut sjukvård sändas in till sjukhusen. Äldre personer i kommunal boende bör i första hand vårdas i hemmet. Familjeläkarmottagningarna ska utöka hembesöken för att minska belastningen på jourcentraler och andra mottagningar Planera för utökad telefonrådgivning på varje familjläkarmottagning och i hälso- och sjukvårdsupplysningen. Skriftliga instruktioner för råd till typfall Daglig inrapportering om antalet nya influensafall Planera ett lokalt övervakningssystem för influensaregistrering Dagliga rapporter om antalet fall som kontaktat sjukvården sänds till smittskyddsenheten. Smittskyddsläkaren utarbetar riktlinjer för hur rapporteringen går till och vem som rapporterar. Antalet lediga vårdplatser rapporteras dagligen till koncernledningen sammanställer och rapporterar vidare till central instans

6 (15) 2.7 Vårdhygien Hygienöverläkare 2.8 Vaccinationsplan Smittskyddsläkaren + chefen för Division Närsjukvård 2.9 Laboratorieresurser Det kemiska och mikrobiologiska laboratoriernas samt röntgenklinikens chefer 2.10 Information Smittskyddsläkaren biträdd av informatör från landstingsdirektörens ledningskontor och landstingets koncernledning 2.11 Ansvarsfördelning Landstingets koncernledning + ev krisledningsnämnd Avdelningen för vårdhygien tar fram en lokal anpassning av de nationella riktlinjer som finns, för att minska smittspridningen inom såväl de landstingsdrivna som de kommunalt drivna vårdenheterna. Hur länge smittar patienten? När kan en patient sändas tillbaka till den kommunala vården? Hur ska ambulanserna rengöras? När ska personal stanna hemma? gör en vaccinationsplan för landstinget med hänsyn till den aktuella vaccintillgången. Planen ska bygga på gällande nationella direktiv för vaccinanvändning, kan komma att behöva revideras beroende på epidemins förlopp och den fortsatta tillgången på vaccin. Primärvården planerar för hur en massvaccination ska organiseras minst ett vaccinationsställe per familjeläkarmottagning. Inventerar laboratorieresurser Definierar prioriterade prover. Inför snabbt nya analyser som Smittskyddsinstitutet utvecklar. Vid behov ökat öppethållande ev dygnet runt Organiserar lungröntgen på ett effektivt sätt med minimerad risk för smittspridning Tar fram en specifik informationsplan anpassad till den epidemiologiska situationen angående information till vården och allmänheten i god tid före pandemins utbrott och i samarbete med nationella resurser. Utser en informationsansvarig läkare/presstalesman som ansvarar för information till media. Ordnar regelbundna presskonferenser. Klargör ansvarsfördelningarna mellan kommunal vård och landstingsvård samt mellan öppen och sluten vård inom landstingen Fastställer vem som har kostnadsansvaret.

7 (15) 2.12 Omhändertagande av döda Landstingets koncernledning Begravningsväsendet, kyrkan och patologkliniken samarbetar för att korta tiden från dödsfall till begravning.

8 (15) 3 Bilaga 1 Planeringsunderlag för primärvården Primärvården kommer i ett pandemiläge att ha som sin viktigaste uppgift att handlägga patienter smittade med aktuell sjukdom. Viktiga punkter i planeringen för primärvården är att så många som möjligt av de patienter som uppvisar influensaliknande sjukdom bedöms i hemmiljön att de patienter med influensaliknande sjukdom som söker sig till primärvården bedöms åtskilt från andra patienter att kunna vaccinera sjukvårdspersonal och personal med mycket viktiga samhällsfunktioner, i enlighet med prioriteringsdirektiv från smittskyddsläkaren eller Länsstyrelsen, och att distribuera antivirala läkemedel till sjukvårdspersonal och personal med viktiga samhällsfunktioner, i enlighet med prioriteringsdirektiv från smittskyddsläkaren eller Länsstyrelsen. 1. Antalet förväntade öppenvårdfall I varje sjukvårdsområde kan per 2 500 invånare statistiskt sett 8 öppenvårdsfall behöva omhändertas per dag (vid 25% insjuknande och om pandemin varar i 42 dagar). För Västmanland skulle detta bli 840 besök per dag. Belastningen på sjukvården kan emellertid variera eftersom influensapandemin uppträder som en våg som passerar område efter område. Under några veckor kan därför de lokala behoven vara avsevärt högre. 2. Hembesöksgrupp För att avlasta familjeläkarmottagningar och akutmottagningar kan hembesökgrupper organiseras. Dessa kan även vara ett komplement till en febermottagning. Varje grupp kan bestå en läkare och en sjuksköterska. För att kunna genomföra 20 hembesök per dag behövs sannolikt två alternerade grupper under ett dygn. 3. Febermottagning För att minska smittspridningen i sjukvården och för att minska smittöverföringen till andra patienter, bör resurser omfördelas för att möjliggöra att feberpatienter kan undersökas i lokaler åtskilda från andra patienter. Dessa mottagningar kan då delvis avlasta hembesöksgrupperna. 4. Personal Beroende på situationen i slutenvården kan eventuellt läkare och sjuksköterskor från slutenvården behöva omplaceras till uppgifter inom primärvården, och då framförallt för att bemanna hembesöksgrupper.

9 (15) 4 Bilaga 2 Planeringsunderlag för slutenvården Upp till hälften av slutenvårdplatserna i landstinget kan behöva användas till vård av influensasjuka Om pandemin varar i 42 dagar kan antalet som behöver sjukhusvård i Västmanland uppskattas till 130 vårdplatser per dag under ca 6 veckor. I detta scenario kan vid toppbelastning så många som 260 patienter behöva vårdas under enstaka dagar. Detta motsvarar ungefär hälften av länets slutenvårdsplatser. I förutsättningarna för denna beräkning ingår att 25% av befolkningen insjuknar och att vårdtiden per inneliggande patient beräknas till i genomsnitt 7 dagar. Hur stor andel av patienterna som kan komma att behöva respiratorvård är omöjligt att förutsäga. Men en indikation kan vara att dödligheten utan adekvat vård kan uppgå till ca 25 procent av de sjukhusvårdade (beräkningar som gjorts med spanska sjukan som bas). I Västmanland finns för närvarande 11 avancerade respiratorer. Under extraordinära förhållanden kan man under en begränsad tid utnyttja ytterligare 52 enkla ventilatorer.

10 (15) 5 Bilaga 3 Vaccinanvändning Vaccinrekommendationerna vid en influensapandemi kommer av flera skäl att skilja sig väsentligt från dem som tillämpas under normala influensasäsonger, bland annat genom att 1. tillgången på pandemivaccin kommer att vara begränsad, 2. andra grupper i samhället, t ex personer med viktiga samhällsfunktioner, kan behöva prioriteras för vaccination, och 3. en ny virusstam kan betyda att andra grupper i samhället än normalt löper en större risk att drabbas av allvarlig sjukdom, och av det skälet behöver prioriteras för vaccination. Det vaccin som kan komma att utvecklas för en pandemisk virusstam skiljer sig troligen från dagens vaccin. Ett pandemivaccin kommer sannolikt att innehålla en virustyp och inte tre virustyper som normalt ingår i det årliga influensavaccinet. Pandemivaccinet kommer också antagligen att innehålla en mindre mängd aktiv substans och ha nya tillsatser (adjuvans), allt för att möjliggöra att vaccinet räcker till fler personer. För att uppnå en skyddande immunitet behövs troligen två vaccindoser, med ett intervall på åtminstone några veckor. Detta kommer att kräva en delvis ny logistik för administration och uppföljning av vaccinets effekt och biverkningar. Smittskyddsläkaren och landstingets koncernledning prioriterar användningen av vaccin för anställda inom sjukvården. Smittskyddsläkaren beslutar tillsammans med Länsstyrelsen om prioriteringsdirektiv för vaccin när det gäller personer med samhällsviktiga funktioner. Krisberedskapsmyndigheten (KBM) har i samverkan med bl a Socialstyrelsen utarbetat riktlinjer för det lokala prioriteringsarbetet avseende viktiga samhällsfunktioner.

11 (15) 6 Bilaga 4 Användning av antivirala läkemedel vid influensapandemi Samtliga tillgängliga antivirala läkemedel har en dokumenterad effekt mot vissa typer av influensa, såväl vid behandling av redan sjuka, som vid bruk i förebyggande syfte. Den exakta rollen för de antivirala läkemedlen vid en influensapandemi är ofullständigt klarlagd och kräver ett fortsatt utvecklingsarbete. Under senare tid har uppgifter om nedsatt känslighet/resistens hos H5N1-viruset rapporterats från Sydostasien. Den aktuella planeringen bygger därför på tämligen ofullständig kunskap. Rekommendationerna för användningen kan därför successivt behöva förändras. Följande användningsområden beräknas i första hand komma ifråga under en pandemi: 1. Riktad postexpositionsprofylax eller behandling i tidigt skede, speciellt av personer med hög risk för komplikationer eller allvarligt förlopp. I första hand räknar man med att använda oseltamivir (Tamiflu ) i den här situationen. Det finns emellertid begränsad dokumentation för behandling av interpandemisk influensa hos den medicinska riskgruppen, men data tyder på en effekt med kortare sjukdomstid och en viss reduktion av sekundärkomplikationer. 2. Långtidsprofylax för personer med viktiga samhällsfunktioner. Vid en pandemi som drabbar stora delar av den arbetsföra befolkningen kan personer som har vitala samhällsfunktioner behöva skyddas. Vilka grupper som prioriteras för antiviral behandling eller profylax kommer att bedömas efter tillgång på läkemedel och de karaktäristiska drag som pandemin har. Smittskyddsläkaren och landstingets koncernledning prioriterar användningen av antivirala läkemedel för anställda inom sjukvården. Smittskyddsläkaren beslutar tillsammans med Länsstyrelsen om motsvarande prioriteringsdirektiv när det gäller personer med samhällsviktiga funktioner. Krisberedskapsmyndigheten (KBM) har i samverkan med bl a Socialstyrelsen utarbetat riktlinjer för det lokala prioriteringsarbetet avseende viktiga samhällsfunktioner. Socialstyrelsen har byggt upp ett nationellt lager av antivirala läkemedel, framför allt Tamiflu. Vid behov kan de enskilda landstingen rekvirera antivirala läkemedel från detta lager.

12 (15) 7 Bilaga 5 Nationella och regionala åtgärder under en influensapandemis olika faser Tabellen beskriver de olika faserna som en influensapandemi genomgår enligt den indelning som Världshälsoorganisationen (WHO) rekommenderar sedan november 2005. Det framgår av tabellen vilken organisation som har ansvaret för de definierade åtgärderna vid varje fas. Vissa av åtgärderna beskrivs närmare på annan plats i pandemiplanen. Enligt WHO befann sig världen 2006-05-31 i pandemivarningsperioden och fas 3: En ny influensasubtyp (A/H5N1) orsakar sjukdom hos människa, men den har än så länge en mycket begränsad förmåga att spridas mellan människor. Fas Definition Nationella åtgärder Regionala åtgärder Interpandemisk period Fas 1 Inga nya influensavirussubtyper har påvisats hos människa. Om sådana finns hos djur bedöms risken för human infektion vara låg. Fas 2 Inga nya influensavirussubtyper har påvisats hos människa. Nya sådan hos djur innebär en påtaglig risk för human infektion. Pandemivarningsperiod Fas 3 Humana fall av infektion med nya influensavirussubtyper. Ingen smitt- Socialstyrelsen följer utvecklingen i EU och på WHO. Smittskyddsinstitutet följer den epidemiologiska utvecklingen och rapporterar fortlöpande till Socialstyrelsen. Smittskyddsläkaren informeras fortlöpande av Socialstyrelsen. Socialstyrelsen följer utvecklingen i EU och på WHO. Smittskyddsinstitutet följer den epidemiologiska utvecklingen och rapporterar fortlöpande till Socialstyrelsen. Smittskyddsläkaren informeras fortlöpande av Socialstyrelsen. Socialstyrelsen följer utvecklingen i EU och på WHO. Smittskyddsinstitutet följer den epidemiologiska ut- Smittskyddsläkaren följer utvecklingen och informerar landstinget. Smittskyddsläkaren följer utvecklingen och informerar landstinget. Smittskyddsläkaren följer utvecklingen och informerar landstinget.

13 (15) Fas 3 forts spridning människa till människa eller endast enstaka fall av smittspridning till nära kontakt. Fas 4 Mindre kluster av smittspridning människa till människa. Spridningen är mycket lokal, vilket tyder på att viruset inte är väl anpassat till Fas 5 Påtaglig pandemirisk / Pandemilarm människa. Större kluster men spridningen är fortfarande lokal. Detta tyder på att viruset successivt håller på att bli bättre anpassat till människa, men smittspridningen sker fortfarande med viss svårighet. vecklingen och rapporterar fortlöpande till Socialstyrelsen. Smittskyddsläkaren informeras fortlöpande av Socialstyrelsen.. Socialstyrelsen uppdaterar den nationella planen med fokus på riktlinjerna. för hur antivirala läkemedel och vaccin ska användas utifrån epidemiologiska data om den nya virustyperna. Socialstyrelsen samordnar pandemibekämpningen med berörda myndigheter och organisationer genom att sammankalla Nationella pandemigruppen som inleder sitt arbete. Samtliga myndigheter uppdaterar information om nyckelgrupper i samhället som är nödvändiga för att vitala funktioner ska kunna upprätthållas. Smittskyddsinstitutet anpassar sin övervakning efter varje fas enligt en särskild plan. Socialstyrelsen samordnar smittskyddsläkarnas och landstingens arbete med planer för användning av vaccin och antivirala läkemedel samt provtagning och hantering smittade patienter. Socialstyrelsen informerar regeringen fortlöpande från denna fas och under de efterföljande faserna av epidemin. Socialstyrelsen följer arbetet i WHO och EU och vidare- Smittskyddsläkaren följer utvecklingen och informerar landstinget. Uppdatering av planer. Smittskyddsläkaren följer utvecklingen och informerar landstinget. Uppdatering av planer. Uppdatering av listor över samhällsviktiga funktioner. Rapportering av misstänkta influensafall Smittskyddsläkaren följer upp nationell information om åtgärder vid landets gränser handläggning av febersjuka från epidemiskt område ökad provtagning av patienter med influensaliknande symtom användning av tillgängliga antivirala läkemedel och vaccin.

14 (15) Fas 5 forts Pandemiperiod FAS 6 Pandemifas Ökad och fortsatt smittspridning i befolkningen befordrar de riktlinjer för att förhindra smittspridning som tas fram där i form av reseråd med mera. Pandemin har startat någonstans i världen: Socialstyrelsen deklarerar att en pandemi har utbrutit. Socialstyrelsen informerar om riktlinjer och annan fortlöpande på webbplatsen och direkt till smittskyddsläkarna. Information om användning av antivirala läkemedel från Socialstyrelsen till landstingen via smittskyddsläkarna. Om vaccin finns tillgängligt, starta vaccination enligt nationella riktlinjer utarbetade av Socialstyrelsen. Socialstyrelsen rekommenderar, efter samråd med Nationella pandemigruppen, landsting och kommuner att revidera sina regionala pandemiplaner utifrån den information som finns om den nya virusstammen. Pandemin har nått Sverige: Kommuner och landsting överväger om detta är en extraordinär händelse. Socialstyrelsen utfärdar och samordnar riktlinjer för vården. Vaccination enligt nationella riktlinjer i den mån vaccin finns tillgängligt. Distribution av antivirala läkemedel. Nationella pandemigruppens medlemmar står i daglig kontakt. Myndigheter med samhällsviktig verksamhet kontrollerar personaltillgången dagligen. Starta vaccination om vaccin finns. Landsting och kommuner ska till en början se över tillgången på vårdplatser se över tillgången på extrapersonal aktualisera planer om vårdhygien ta initiativ till rapportering från primärvård och sjukhus av nyinsjuknade, beläggning, personal och IVA-vårdade för influensa planera för prioriteringar Landsting och kommuner ska när epidemin pågår sätta tidigare planering i verket genom att minska planerad verksamhet inom den slutna vården överföra vårdresurser till hembesök och vård i hemmet starta rapportering från primärvård och sjukhus av nyinsjuknade, beläggning, personal och IVA-vårdade för influensa

15 (15) Fas 6 forts Postpandemisk period Återgång till interpandemisk period När pandemin börjar avta Uppdatering av planer utifrån erfarenheter av pandemin Nationella pandemigruppen sammanställer en utvärdering av pandemin i samråd med relevanta aktörer. Revidering av tidigare planer, nationellt och regionalt. modifiera planering utifrån pandemins förlopp När pandemin börjar avta Uppdatering av planer utifrån erfarenheter av pandemin Revidering av tidigare planer. Uppdatering av planer enligt erfarenheter av pandemin