Ursviks Västra Delar, Sundbyberg stad PM Dagvatten Dagvattenrening Stockholm 2016-07-15 Beställare: Sundbyberg Stad Structor Mark Stockholm AB Uppdragsnummer: 3634 Uppdragsansvarig: Tomas Holmquist Structor Mark Stockholm AB, Solnavägen 4, 113 65 STOCKHOLM, Org nr: 55 66 24 68 55 Tel: 08-545 556 30 M:\3634 Ursviks västra delar\p\dokument\pm\pm Dagvatten 170915.docx
Ursviks Västra Delar PM Dagvatten sid. 2(12) Dagvattenrening FÖRSTUDIE Uppdragsnummer: 3634 Rev: 2017-09-15 Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 4 2 ORIENTERANDE BESKRIVNING... 5 3 UNDERLAG FÖR DAGVATTEN... 6 3.1 AVRINNINGSOMRÅDE IGELBÄCKEN... 6 3.2 KRAV... 6 3.3 FÖRORENINGSBERÄKNINGAR VÄSTRA URSVIK... 7 4 ÖPPET DAGVATTENSYSTEM... 10 4.1 GEOMETRISK OCH ESTETISK UTFORMNING... 10 4.2 RENINGSFÖRMÅGA DAMM... 11 4.3 PROJEKTERADE DAGVATTENLÖSNINGAR... 11 4.4 ÖVRIGA RENINGSMETODER... 11 BILAGOR Bilaga 1: Referenser Bilaga 2: Översiktsplan Bilaga 3: Föroreningsberäkningar Före Exploatering Bilaga 4: Föroreningsberäkningar Efter Exploatering Bilaga 5: Föroreningsberäkningar Skelettjordar Bilaga 6: Föroreningsberäkningar Efter Exploatering Med Skelettjordar M:\3634 Ursviks västra delar\p\dokument\pm\pm Dagvatten 170915.docx
Ursviks Västra Delar PM Dagvatten sid. 3(12) Dagvattenrening FÖRSTUDIE Uppdragsnummer: 3634 Rev: 2017-09-15 FÖRORD Denna utredning och PM, nivå fördjupad förstudie är upprättad av Structor Mark Stockholm AB på uppdrag av Sundbyberg Stad. Sundbyberg Stads representanter har varit: Emelie Näsman Melander och Jonas Leandersson Structor Marks utredningsgrupp har varit: Tomas Holmquist, Uppdragsledare Tim Nestéus, Handläggare M:\3634 Ursviks västra delar\p\dokument\pm\pm Dagvatten 170915.docx
Ursviks Västra Delar PM Dagvatten sid. 4(12) Dagvattenrening FÖRSTUDIE Uppdragsnummer: 3634 Rev: 2017-09-15 1 INLEDNING På uppdrag av Sundbyberg stad har Structor Mark beskrivit hur öppna dagvattensystem, utifrån gällande förutsättningar, på bästa sätt bör utformas för att skapa goda dagvattenmiljöer inom allmän mark. Denna utredning bygger delvis på tidigare rapporter. Tabell 1: Tidigare och anslutande rapporter Sundbyberg Stad, Vasakronan, Specialfastigheter, SWECO FFNS, VBB VIAK Dagvattenutredning och vegetationsanalys 2001-09-01 Riktlinjer för hantering av Dagvatten i Sundbyberg stad 2005-06-01 Sundbyberg Stad Fördjupad dagvattenplan för Stora Ursvik 2006-04-10 SWECO Dagvattnets föroreningsbelastning på Igelbäcken 2007-02-02 SWECO Hantering av dagvatten i Stora Ursvik område 1 2007-10-30 SWECO Projekteringsförutsättningar för dagvatten Stora Ursvik 2008-02-25 SWECO Hantering av dagvatten i Stora Ursvik Uppskattning av flöden som ansluter till bef. diken Ursvik dagvatten fortsättning Stora Ursvik delområde 2 underlag för detaljplanearbete pm 1 geoteknik PM Dagvatten DP Torget PM Dagvatten DP Vallen 2008-04-10 SWECO 2008-04-25 SWECO 2010-10-20 SWECO 2014-03-26 Cowi 2017-09-17 Structor 2017-09-17 Structor M:\3634 Ursviks västra delar\p\dokument\pm\pm Dagvatten 170915.docx
Ursviks Västra Delar PM Dagvatten sid. 5(12) Dagvattenrening FÖRSTUDIE Uppdragsnummer: 3634 Rev: 2017-09-15 2 ORIENTERANDE BESKRIVNING En ny stadsdel med namnet Stora Ursvik planeras att byggas i nordvästra delen av Sundbyberg strax öst om den ombyggda Kymlingelänken på E18. Området består av blandad radhus- och flerbostadsbebyggelse. Västra delarna varierar mellan ca +30 och +9 m mestadels lera på berggrund, i höjdpartier berg i dagen eller morän. Större delar av området avrinner till det mycket skyddsvärda vattendraget Igelbäcken och kräver omfattande rening. Resterande delar avrinner till Norra Råstabäcken. Igelbäcken har Edsviken som recipient och Norra Råstabäcken har Brunnsviken som recipient. M:\3634 Ursviks västra delar\p\dokument\pm\pm Dagvatten 170915.docx
Ursviks Västra Delar PM Dagvatten sid. 6(12) Dagvattenrening FÖRSTUDIE Uppdragsnummer: 3634 Rev: 2017-09-15 3 UNDERLAG FÖR DAGVATTEN 3.1 Avrinningsområde Igelbäcken Avrinningsområdet med Igelbäcken som recipient omfattar cirka 52 hektar mark. Av dessa uppskattas 21 hektar bestå av flerbostadsbebyggelse, 7 hektar av gator/väg, 8 hektar park och natur samt 16 hektar av radhusbebyggelse. I västra delarna av området är det planerat en reningsdamm innan vattnet rinner vidare till den anlagda våtmarken Skogsvaktarkärret för att slutligen nå Igelbäcken. Tabell 2: Avrinningsområden Avrinningsområde Area (hektar) Avrinningskoefficient Effektiv area (hektar) Väg 400 ÅDT 2.5 0.8 2 Väg 800 ÅDT 1.3 0.8 1.04 Väg 5000 ÅDT 3.1 0.8 2.84 Park 7.6 0.10 0.76 Flerbostadshus byggda 5.8 0.22* 1.28 Flerbostadshus planerade 14.8 0.14** 2.07 Radhus 16.1 0.18* 2.90 Summa 52 0.25 12.89 Årsmedelnederbörd 640 mm Årsmedelavrinning 120 000 m³ *Avrinningskoefficienter för redan byggda flerbostadshus samt radhus baserade på uppmätta avrinningskoefficienter av DHI. **Avrinningskoefficient för planerade flerbostadshus är baserade på kravställning från VAhuvudman att dagvattenutsläpp från flerbostadsbebyggelse skall begränsas till naturmarksavrinning vid ett femårsregn. Se översiktsplan bilaga 2. ÅDT taget från Trafikplan för Sundbyberg godkänd av stadsbyggnads- och miljönämnden 2012-04-24 Före exploatering har området där Västra Ursvik ska byggas bestått av ängsmark. 3.2 Krav Som konsekvens av Weserdomen i EU-domstolen (mål C-461/13) har tolkningen av hur miljökvalitetsnormerna kring dagvatten förändrats. Miljökvalitetsnormer finns för alla sjöar och vattendrag som är klassade som vattenförekomster. Dessa miljökvalitetsnormer delas upp i ett antal underrubriker där de relevanta för rening av dagvatten är vattenförekomstens statusklassning avseende ekologisk och kemisk status. För att uppnå de mål som ställts avseende statusklassningen innebär det att dagvatten till en följd av exploatering ej får påverka någon enskild faktor som ligger till bakgrund för statusklassningen. Detta innebär att M:\3634 Ursviks västra delar\p\dokument\pm\pm Dagvatten 170915.docx
Ursviks Västra Delar PM Dagvatten sid. 7(12) Dagvattenrening FÖRSTUDIE Uppdragsnummer: 3634 Rev: 2017-09-15 föroreningsbelastningen i kg/år på vattenförekomsten ej får öka som konsekvens av exploateringen. Utöver de krav som ställs på exploateringsområdet genom miljökvalitetsnormerna så finns det även ytterligare krav som härleds till Igelbäcken. Igelbäcken är ett kulturreservat och i en dialog mellan Miljöförvaltningen, Sundbyberg Stad, Stockholm Stad samt Stockholm Vatten och Avlopp har haltkrav ställts upp för Igelbäcken. Tabell 3: Riktvärden för dagvattenutsläpp mot Igelbäcken (µg/l): P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Olja 80 1000 1.5 4.5 7.5 0.15 4 3 0.02 25 000 250 Samtliga beräkningar i rapporten är genomförda i webbapplikationen StormTac v17.2.3. Föroreningsmängder som produceras i dagsläget nedan. Dessa mängder är att anse som krav på rening av dagvatten som hänvisas till miljökvalitetsnormer. Tabell 4: Föroreningsbelastning före exploatering (kg/år): P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Olja 18 160 0.52 0.96 1.8 0.015 0.20 0.10 0.0013 4100 22 Beräkningar har också gjorts på föroreningshalt för befintlig avrinning mot Igelbäcken vilket visar att dagvattnet före exploatering har en högre koncentration avseende samtliga föroreningar jämfört med vad riktvärdena för Igelbäcken förespråkar. Tabell 5: Föroreningshalter före exploatering (µg/l): P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Olja 250 2200 7.3 13 25 0.20 2.8 1.4 0.017 57 000 310 3.3 Föroreningsberäkningar Västra Ursvik För att ta reda på vilken nivå rening måste ske i kvarter som planeras att byggas i Västra Ursvik har en kravnivå för kvartersbebyggelse räknats ut. Denna kravnivå samt hur den är beräknad redovisas i dokumentet PM Dagvatten DP Torget. Nedan presenteras den kravnivå som framkommer. Samtliga hittills gjorda dagvattenutredningar för kvartersbebyggelse inom detaljplanen Torget har visat att dessa nivåer är möjliga att uppnå för kvartersbebyggelse. Tabell 6: Kravnivå flerbostadsbebyggelse Västra Ursvik (µg/l): P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Olja 174 1000 4.8 14.8 32.2 0.13 3.5 1.6 0.0053 60 000 590 M:\3634 Ursviks västra delar\p\dokument\pm\pm Dagvatten 170915.docx
Ursviks Västra Delar PM Dagvatten sid. 8(12) Dagvattenrening FÖRSTUDIE Uppdragsnummer: 3634 Rev: 2017-09-15 När exploatering sker så sker en markant ökning av föroreningar i området. Ej avseende näringsämnen då den typ av markanvändning som byggs ej kännetecknas av produktion av näringsämnen, däremot för samtliga tungmetaller, suspenderade material och olja. För att ta reda på huruvida den planerade exploateringen motsvarar de krav som ställs med hänsyn till Igelbäcken som kulturreservat samt miljökvalitetsnormer så har föroreningsbelastning samt föroreningshalter efter rening i damm beräknats. Tabell 7: Föroreningsbelastning i kg/år Föroreningsbelastning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Olja Före exploatering 18 160 0.52 0.96 1.8 0.015 0.20 0.10 0.0013 4100 22 Efter exploatering 17 200 0.61 2.1 6.0 0.030 0.59 0.55 0.0040 5200 55 Krav MKN 18 160 0.52 0.96 1.8 0.015 0.20 0.10 0.0013 4100 22 Efter exploatering, efter rening 5.5 129 0.11 0.68 1.2 0.010 0.071 0.12 0.0016 589 12 Beräkningar visar att med hänsyn tagen till rening som sker i damm så klarar exploateringsområdet kravet på föroreningsbelastning för samtliga ämnen utom Nickel och Kvicksilver, dessa nivåer överskrids med 0.02 respektive 0.0003 kg/år. Precis som för föroreningsbelastningen har även beräkningar gjorts för föroreningshalten för att undersöka huruvida exploateringsområdet klarar de haltkrav som finns för dagvatten som avrinner till Igelbäcken. Tabell 8: Föroreningshalter i µg/l Föroreningsbelastning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Olja Före exploatering 250 2200 7.3 13 25 0.20 57 2.8 1.4 0.017 000 310 Efter exploatering 140 1600 5.0 17 49 0.24 42 4.8 4.5 0.032 000 450 Krav 25 Igelbäcken 80 1000 1.5 4.5 7.5 0.15 4 3 0.02 000 250 Efter exploatering, efter rening 45 1100 0.88 5.6 10 0.084 0.58 0.98 0.013 4800 100 Avseende kraven ställda på dagvatten som avrinner till Igelbäcken klarar exploateringsområdet haltkraven för samtliga ämnen utom kväve, koppar och zink, dessa nivåer överskrids med 100, 1,1 respektive 2,5 µg/l. M:\3634 Ursviks västra delar\p\dokument\pm\pm Dagvatten 170915.docx
Ursviks Västra Delar PM Dagvatten sid. 9(12) Dagvattenrening FÖRSTUDIE Uppdragsnummer: 3634 Rev: 2017-09-15 För att klara uppställda krav krävs det alltså ytterligare åtgärder än den damm som är projekterad i områdets västra del. Det krävs en reduktion av kväve, koppar, zink, nickel och kvicksilver. I gator och vägar i Västra Ursvik planeras det skelettjordar. Skelettjordar har en god renande effekt på trafikdagvatten. Trafikdagvatten är också en av de stora källorna till de föroreningar där kraven överskrids. För att uppskatta denna förändring har reduktion av föroreningar av trafikdagvatten beräknats. Detta har beräknats på en reducerad areal på 3900 m² för att ha en marginal i reningen i området. Tabell 9: Föroreningsbelastning kg/år och föroreningshalter µg/l för trafikdagvatten Föroreningsbelastning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Olja Efter exploatering 5.3 91 0.17 0.90 2.2 0.010 0.30 0.18 0.0029 2500 28 Efter exploatering, rening 3.5 38 0.04 7 0.17 0.5 4 0.0038 0.037 0.069 0.0015 401 3.8 Föroreningshalter P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Olja Efter exploatering 140 2400 4.4 23 56 0.26 7.7 64 4.7 0.076 000 730 Efter exploatering, 10 rening 90 1000 1.2 4.5 14 0.10 0.97 1.8 0.039 000 100 För att kunna uppskatta hur detta påverkar den totala reningen inom exploateringsområdet har föroreningsbelastningen från vägområdena justerats. I tabell 10 redovisas slutgiltig rening i området beräknat på både dagvattendamm samt skelettjordar i vägar och gator. M:\3634 Ursviks västra delar\p\dokument\pm\pm Dagvatten 170915.docx
Ursviks Västra Delar PM Dagvatten sid. 10(12) Dagvattenrening FÖRSTUDIE Uppdragsnummer: 3634 Rev: 2017-09-15 Tabell 10: Föroreningsbelastning kg/år och föroreningshalter µg/l totalt Föroreningsbelastning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Olja Krav MKN 18 160 0.52 0.96 1.8 0.015 0.20 0.10 0.0013 4100 22 Efter exploatering, rening 5.0 95 0.1 0.51 1.2 0.008 0.044 0.11 0.001 647 12 Föroreningshalt P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Olja Krav Igelbäcken 80 1000 1.5 4.5 7.5 0.15 4 3 25 0.02 000 250 Efter exploatering, rening 40 770 0.77 4.2 10 0.067 0.36 0.87 0.008 5300 100 Dessa beräkningar visar att samtliga krav uppfylls utom belastningskravet för nickel och haltkravet för zink. Jämför man tabell 10 med tabell 8 ser man att varken halten zink eller mängden har minskat avsevärt. Detta trots att skelettjordar bedöms reducera mängden nickel i trafikdagvatten från 0.18->0.07 kg/år samt mängden zink från 2.1->0.5 kg/år. Orsaken till att genomslaget i den slutgiltiga beräkningen är låg är att StormTac saknar kapacitet att beräknade halter som understiger en viss nivå. Det tjänar dessutom lite till att anlägga en större damm eller större skelettjordar då reningen i dagvattensystemet redan är mycket hög, genomslagskraften av en utökning av dagvattenanläggningar är således mycket liten. Det finns även dagvattenåtgärder inom exploateringen som ej är medtagna i beräkningarna så som skyddsmålning av trafikutrustning vilket minskar belastningen av nickel och zink. 4 ÖPPET DAGVATTENSYSTEM 4.1 Geometrisk och estetisk utformning För att möjliggöra att dagvattnet som rinner in i dammen omsätts och fördröjs för rening i hela dammens volym är det viktigt att dammens geometri utformas för att detta skall ske. Dammens geometriska utformning kan mätas med faktorn som kallas för hydraulisk effektivitet som varierar mellan 0-1 där 0 representerar ingen uppehållstid alls mellan in- och utlopp och där 1 representerar ett pluggat flöde. Tidigare undersökningar Dagvattendammars avskiljningsförmåga påverkande faktorer och metodik för bedömning VA-Forsk rapport 2004-11 visar att en långsmal geometrisk utformning möjliggör högre hydraulisk effektivitet. Man kan ytterligare öka den hydrauliska effektiviteten genom att utforma damm och inlopp med fördröjande vallar med växter. För att uppnå en maximal reningseffekt är det också viktigt att undvika uppvirvling av dammen när stora flöden kommer in i den. Inlopp damm rekommenderas att utformas med en brunn som svämmar så vektor för rörelsemängd och hastighet inte är riktad mot dammen och orsakar en uppvirvlingseffekt. Inloppet bör också först försedimenteras i en fördamm innan det når huvuddammen för att avskilja de grova sedimenten. M:\3634 Ursviks västra delar\p\dokument\pm\pm Dagvatten 170915.docx
Ursviks Västra Delar PM Dagvatten sid. 11(12) Dagvattenrening FÖRSTUDIE Uppdragsnummer: 3634 Rev: 2017-09-15 I dagvattenpolicy för hantering av dagvatten i Sundbybergs stad listas mål för hantering av dagvatten där ett av målen är Dagvatten ska användas som en resurs för att skapa attraktiva, tillgängliga och funktionella inslag i stadsmiljön. Vidare i dokumentet Dagvattenutredning och vegetationsanalys Kompletterande underlag till Fördjupad översiktsplan för Stora Ursvik, Samrådsmaterial Oktober 2001, nämns utgångspunkter för dagvattenhanteringen i Stora Ursvik som Det synliga dagvattnet skulle kunna utgöra ett signum för det framtida Stora Ursvik. Renings- och fördröjningsanläggningar för dagvatten kan exempelvis utgöra väl synliga och attraktiva gestaltningselement i stadspark och grönstråk. Med detta som bakgrund rekommenderas att dammen utformas långsmal med flertalet vallar med växtlighet för att nå en hög hydraulisk effektivitet och därmed minska behövd dammvolym för att uppnå reningskrav samt skapa en naturtrogen och estetisk tilltalande miljö med biodiversitet. Växter som rekommenderas är svalting, gäddnate och pilblad som alla har en bra renande förmåga för zink, kadmium och nickel. 4.2 Reningsförmåga damm För att dammens fullständiga volym ska kunna utnyttjas för att rena dagvattnet måste en viss uppehållstid nås. Merparten, 50 %, av reningen sker de första 6-12 timmarna och effekten är sedan avtagande. Efter 24 timmar uppnås cirka 75 % rening av totalt suspenderat material i laboratorieförsök med hydraulisk effektivitet 1. Design methods for stormwater treatment Site specific parameters Dr. T Larm, Dr. M. Hallberg. 4.3 Projekterade dagvattenlösningar I närheten av Trafikverkets damm under E18 planeras det en öppen dagvattendamm som av en storlek på 4100 m² vilket motsvarar 260m²/ha red. Det planeras även för en mängd skelettjordar för det allmänna gatunätet inom Västra Ursvik. Den totala arean för de planerade skelettjordarna är 5750 m². Antagen typsektion likt den i Stockholm Stads tekniska handbok beskriven för luftig skelettjord. 4.4 Övriga reningsmetoder Då det är väldigt små koncentrationer av föreningar i dagvattnet är det effektivt att hindra föroreningarna vid källan. Zink och nickel har sitt ursprung i galvanisering, biltrafik, metall- och elektronikindustri samt internationell industri. För att minska halten zink i dagvattnet bör man undvika byggnadsmaterial som är galvaniserade i högsta möjliga grad. Till exempel undvika plåt-/stål som tak- eller fasadmaterial samt skyddsmålning av alla trafikstolpar. Man bör även undvika växter och planteringar som kräver onödigt mycket gödsling. I fallet sedumtak bör man använda sig av sedumtak av typen ört-äng eller liknande som ej kräver tillförsel av näring för att överleva. För exploateringen Västra Ursvik föreskrivs skyddsmålning av all trafikutrustning. M:\3634 Ursviks västra delar\p\dokument\pm\pm Dagvatten 170915.docx
Ursviks Västra Delar PM Dagvatten sid. 12(12) Dagvattenrening FÖRSTUDIE Uppdragsnummer: 3634 Rev: 2017-09-15 Bilaga 1 Rening av dagvatten genom filtrering och sedimentation, Carina Färm, VA-Forsk Rapport Nr 16 mars 2003 Avskiljningsförmåga hos dagvattendammar i relation till dammvolym, bräddflöde och inkommande föroreningshalt, Joakim Pramsten, Vatten 2 10 Dagvattendammars avskiljningsförmåga påverkande faktorer och metodik för bedömning, Maria Vikström, Lars-Göran Gustafsson, Jonas German, Gilbert Svensson, Va-Forsk Rapport Nr 2004-11 Design methods for stormwater treatment Site specific parameters, Dr. T. Larm, Dr. M. Hallberg, 11th International Conference on Urban Drainage, Edinburgh, Scotland, UK, 2008 Trafikplan för Sundbyberg, Arbetsgrupp Sundbyberg Stad och Vectura Consulting AB, Godkänd av stadsbyggnads- och miljönämnden den 24 april 2012 Klassificering av dagvatten och recipienter samt riktlinjer för reningskrav, del 2, Dagvattenklassificering, Projektgrupp Reningskrav Stockholm Stad, 22 april 2001 Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp, Regionala dagvattennätverket i Stockholms län, Riktvärdesgruppen, Regionplane- och trafikkontoret Stockholms läns landsting, februari 2009 M:\3634 Ursviks västra delar\p\dokument\pm\pm Dagvatten 170915.docx
Filnamn: - A1 Resultatrapport StormTac Web I denna resultatrapport redovisas in- och utdata (resultat) från simulering med StormTac Web. 1. Avrinning 1.1 Indata Nederbörd 640 mm/år Avrinningsområde A 52 ha Rinnsträcka s 700 m Återkomsttid N 5.0 år Klimatfaktor f c 1.00 Delavrinningsområde Vol.avr.koeff. Avr.koeff. Dagvatten Grundvatten Utredn. omr. (dim. flöde) ha ha ha Ängsmark 0.075 0.050 52.0 52.0 52.0 Totalt 0.075 0.050 52 52 52 Reducerat avrinningsområde 3.9 2.6 1.2 Utdata Basflöde, årsmedel Q b 1.5 l/s Dagvattenflöde, årsmedel Q r 0.79 l/s Tot. avrinning, årsmedel Q tot 2.3 l/s Basflöde, årsmedel Q b 47000 m 3 /år Dagvattenflöde, årsmedel Q r 25000 m 3 /år Tot. avrinning, årsmedel Q tot 72000 m 3 /år Medelavrinning Q m 7.9 l/s Dim. flöde Q dim 430 l/s Dim. varaktighet vid Q dim tr 12 min Rinnhastighet v 1.0 m/s 1/12
Filnamn: - A1 3. Föroreningstransport 3.1 Indata - Årligt basflöde och dagvattenflöde enligt 1. Avrinning. - Schablonhalter för basflöde resp. dagvattenflöde enligt uppdaterade tabeller på www.stormtac.com. Markanvändning Ängsmark 7.0 Faktor* * Vägar: faktor = trafikintensitet = 0-200. Enhet: x 1000 fordon/dygn. Annan markanvändning: faktor = 5 (1-10. Enhet: -. Basflödeshalt (ug/l) per markanvändning Markanvändning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Ängsmark 170 930 0.80 9.2 20 0.045 1.6 1.0 0.0040 2000 Markanvändning Oil PAH16 BaP Ängsmark 140 0 0 4/12
Filnamn: - A1 Dagvattenhalt (ug/l) per markanvändning Markanvändning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Ängsmark 200 1000 6.0 15 30 0.30 2.0 0.50 0.0050 45000 SD 290 3500 62 8.5 23 0.16 1.2 nd nd 210000 Markanvändning Oil PAH16 BaP Ängsmark 200 0 0 SD nd nd nd Klassificering av osäkerhet Hög säkerhet Medel säkerhet Låg säkerhet 5/12
Filnamn: - A1 3.2 Utdata Basflödeshalt (ug/l) utan rening 170 930 0.80 9.2 20 0.045 1.6 1.0 0.0040 2000 140 0 0 Dagvattenhalt (ug/l) utan rening 400 4600 20 21 34 0.50 5.2 2.3 0.043 160000 640 0 0 Basflödesmängd (kg/år) utan rening 8.1 44 0.038 0.44 0.95 0.0021 0.076 0.047 0.00019 94 6.6 0 0 Dagvattenmängd (kg/år) utan rening 9.9 110 0.49 0.52 0.84 0.012 0.13 0.057 0.0011 4000 16 0 0 6/12
Filnamn: - A1 Föroreningshalter (dagvatten+basflöde) utan rening Föroreningshalter (ug/l). Jämförelse mot riktvärde där gråmarkerade celler visar överskridelse av riktvärde ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l Beräkning C 250 2200 7.3 13 25 0.20 2.8 1.4 0.017 57000 310 0 0 Riktvärde C cr,sw 160 2000 8.0 18 75 0.40 10 15 0.030 40000 400 0.030 Föroreningsmängder (dagvatten+basflöde) utan rening kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år 18 160 0.52 0.96 1.8 0.015 0.20 0.10 0.0013 4100 22 0 0 Föroreningsmängder kg/ha/år (dagvatten+basflöde) utan rening kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år 0.35 3.0 0.010 0.018 0.034 0.00028 0.0039 0.0020 0.000024 80 0.43 0 0 7/12
Filnamn: - A1 Föroreningshalter (ug/l) per markanvändning med dagvatten+basflöde utan rening Markanvändning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Ängsmark 250 2195 7.3 13 25 0.20 2.8 1.4 0.017 57394 Markanvändning Oil PAH16 BaP Ängsmark 312 0 0 Föroreningsmängder (kg/år) per markanvändning med dagvatten+basflöde utan rening Markanvändning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Ängsmark 18 158 0.52 0.96 1.8 0.015 0.20 0.10 0.0013 4137 Markanvändning Oil PAH16 BaP Ängsmark 22 0 0 8/12
Filnamn: - A1 Basflödesbelastning (kg/år) per markanvändning utan rening Markanvändning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Ängsmark 8.1 44 0.038 0.44 0.95 0.0021 0.076 0.047 0.00019 94 Markanvändning Oil PAH16 BaP Ängsmark 6.6 0 0 Dagvattenbelastning (kg/år) per markanvändning utan rening Markanvändning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Ängsmark 9.9 114 0.49 0.52 0.84 0.012 0.13 0.057 0.0011 4043 Markanvändning Oil PAH16 BaP Ängsmark 16 0 0 9/12
Filnamn: - A1 Exkl väg Resultatrapport StormTac Web I denna resultatrapport redovisas in- och utdata (resultat) från simulering med StormTac Web. 1. Avrinning 1.1 Indata Nederbörd 640 mm/år Avrinningsområde A 52 ha Rinnsträcka s 700 m Återkomsttid N 10 år Klimatfaktor f c 1.25 Delavrinningsområde Vol.avr.koeff. Avr.koeff. Dagvatten Grundvatten Utredn. omr. (dim. flöde) ha ha ha Väg 1 0.80 0.80 2.5 2.5 2.5 Väg 2 0.80 0.80 1.3 1.3 1.3 Väg 3 0.80 0.80 3.1 3.1 3.1 Radhusområde 0.18 0.18 16.1 16.1 16.1 Flerfamiljshusområde 0.14 0.14 14.8 14.8 14.8 Parkmark 0.10 0.10 7.6 7.6 7.6 Banvall 0.30 0.30 0.61 0.61 0.61 Flerfamiljshusområde med total LOD 0.22 0.22 5.8 5.8 5.8 Totalt 0.25 0.25 52 52 52 Reducerat avrinningsområde 13 13 1.2 Utdata Basflöde, årsmedel Q b 1.3 l/s Dagvattenflöde, årsmedel Q r 2.6 l/s Tot. avrinning, årsmedel Q tot 3.9 l/s Basflöde, årsmedel Q b 42000 m 3 /år Dagvattenflöde, årsmedel Q r 81000 m 3 /år Tot. avrinning, årsmedel Q tot 120000 m 3 /år Medelavrinning Q m 38 l/s Dim. flöde Q dim 3300 l/s Dim. varaktighet vid Q dim tr 12 min Rinnhastighet v 1.0 m/s 1/18
Filnamn: - A1 Exkl väg 3. Föroreningstransport 3.1 Indata - Årligt basflöde och dagvattenflöde enligt 1. Avrinning. - Schablonhalter för basflöde resp. dagvattenflöde enligt uppdaterade tabeller på www.stormtac.com. Markanvändning Faktor* Väg 1 4.0 Väg 2 0.80 Väg 3 0.40 Radhusområde 5.0 Flerfamiljshusområde 5.0 Parkmark 5.0 Banvall 5.0 Flerfamiljshusområde med total LOD 5.0 * Vägar: faktor = trafikintensitet = 0-200. Enhet: x 1000 fordon/dygn. Annan markanvändning: faktor = 5 (1-10. Enhet: -. Basflödeshalt (ug/l) per markanvändning Markanvändning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Vägar 52 2100 2.0 13 77 0.034 7.0 5.4 0.032 25000 Radhusområde 73 1300 1.4 6.9 28 0.054 1.00 3.8 0.0080 11000 Flerfamiljshusområde 87 1400 1.8 8.3 33 0.064 2.0 4.9 0.010 17000 Parkmark 35 1100 0.72 4.1 8.4 0.027 0.50 1.1 0.0080 12000 Banvall 40 1200 0.90 6.0 18 0.020 0.70 2.1 0.010 0 Flerfamiljshusområde med total LOD 70 1200 1.1 5.8 27 0.038 1.4 3.9 0.0080 9600 Markanvändning Oil PAH16 BaP Vägar 140 0.060 0.0042 Radhusområde 100 0.050 0.0083 Flerfamiljshusområde 120 0.050 0.0083 Parkmark 34 0 0 Banvall 310 0.040 0 4/18
Filnamn: - A1 Exkl väg Flerfamiljshusområde med total LOD 78 0.030 0.010 5/18
Filnamn: - A1 Exkl väg Dagvattenhalt (ug/l) per markanvändning Markanvändning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Väg 1 140 2400 3.0 21 30 0.27 7.0 4.0 0.080 64000 SD 63 1900 18 25 82 0.51 11 nd 1.9 42000 Väg 2 140 2400 3.0 21 30 0.27 7.0 4.0 0.080 64000 SD 63 1900 18 25 82 0.51 11 nd 1.9 42000 Väg 3 140 2400 3.0 21 30 0.27 7.0 4.0 0.080 64000 SD 63 1900 18 25 82 0.51 11 nd 1.9 42000 Radhusområde 250 1500 12 25 85 0.60 6.0 7.0 0.020 45000 SD 160 900 19 22 55 0.26 6.6 nd nd 41000 Flerfamiljshusområde 170 1000 4.8 15 32 0.13 3.5 1.6 0.0053 60000 SD 79 510 82 160 130 0.31 5.2 5.1 0.097 60000 Parkmark 120 1200 6.0 15 25 0.30 3.0 2.0 0.020 49000 SD 92 3400 4.5 5.0 33 0.29 1.2 nd nd 17000 Banvall 15 2200 5.0 23 45 0.30 3.9 5.9 0.010 12000 SD nd 1000 2.4 17 24 nd 3.0 2.3 nd 1500 Flerfamiljshusområde med total LOD 240 1400 9.0 21 80 0.42 8.4 7.2 0.020 39000 SD nd nd nd nd nd nd nd nd nd nd Markanvändning Oil PAH16 BaP Väg 1 7700 0.12 0.010 SD 1300 nd nd Väg 2 7700 0.16 0.011 SD 1300 nd nd Väg 3 7700 0.20 0.012 SD 1300 nd nd Radhusområde 600 0.60 0.050 SD 1400 nd nd Flerfamiljshusområde 590 0.60 0.050 SD 1800 1.3 nd Parkmark 200 0 0 SD nd nd nd Banvall 110 0.15 0.050 SD nd nd nd Flerfamiljshusområde med total LOD 460 0.36 0.030 SD nd nd nd Klassificering av osäkerhet Hög säkerhet Medel säkerhet Låg säkerhet 6/18
Filnamn: - A1 Exkl väg 3.2 Utdata Basflödeshalt (ug/l) utan rening 69 1300 1.4 7.2 30 0.049 1.7 3.8 0.010 14000 100 0.040 0.0068 Dagvattenhalt (ug/l) utan rening 180 1800 6.9 22 58 0.35 6.4 4.8 0.044 57000 630 0.36 0.028 Basflödesmängd (kg/år) utan rening 2.9 55 0.060 0.30 1.3 0.0020 0.072 0.16 0.00044 580 4.2 0.0017 0.00028 Dagvattenmängd (kg/år) utan rening 15 140 0.55 1.8 4.7 0.028 0.52 0.39 0.0035 4600 51 0.029 0.0023 7/18
Filnamn: - A1 Exkl väg Föroreningshalter (dagvatten+basflöde) utan rening Föroreningshalter (ug/l). Jämförelse mot riktvärde där gråmarkerade celler visar överskridelse av riktvärde ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l Beräkning C 140 1600 5.0 17 49 0.24 4.8 4.5 0.032 42000 450 0.25 0.021 Riktvärde C cr,sw 160 2000 8.0 18 75 0.40 10 15 0.030 40000 400 0.030 Föroreningsmängder (dagvatten+basflöde) utan rening kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år 17 200 0.61 2.1 6.0 0.030 0.59 0.55 0.0040 5200 55 0.030 0.0026 Föroreningsmängder kg/ha/år (dagvatten+basflöde) utan rening kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år 0.34 3.9 0.012 0.040 0.12 0.00058 0.011 0.011 0.000076 100 1.1 0.00059 0.000050 8/18
Filnamn: - A1 Exkl väg Föroreningshalter (ug/l) per markanvändning med dagvatten+basflöde utan rening Markanvändning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Väg 1 147 2375 6.2 27 83 0.28 8.6 5.6 0.076 69044 Väg 2 135 2375 3.6 22 44 0.26 7.3 4.4 0.076 62303 Väg 3 134 2375 3.2 21 39 0.25 7.2 4.2 0.076 61461 Radhusområde 175 1402 7.5 17 61 0.37 3.9 5.6 0.015 30648 Flerfamiljshusområde 129 1198 3.3 12 33 0.097 2.8 3.2 0.0076 38969 Parkmark 70 1112 2.9 8.7 15 0.14 1.5 1.5 0.013 27500 Banvall 22 1912 3.8 18 37 0.22 3.0 4.8 0.010 8543 Flerfamiljshusområde med total LOD 177 1322 6.1 15 60 0.28 5.8 6.0 0.016 28125 Markanvändning Oil PAH16 BaP Väg 1 735 0.26 0.013 Väg 2 724 0.14 0.010 Väg 3 722 0.13 0.0099 Radhusområde 389 0.37 0.032 Flerfamiljshusområde 358 0.33 0.029 Parkmark 103 0 0 Banvall 168 0.12 0.036 Flerfamiljshusområde med total LOD 319 0.24 0.023 Föroreningsmängder (kg/år) per markanvändning med dagvatten+basflöde utan rening Markanvändning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Väg 1 2.1 34 0.088 0.38 1.2 0.0039 0.12 0.078 0.0011 974 Väg 2 0.99 17 0.026 0.16 0.32 0.0019 0.053 0.032 0.00055 453 Väg 3 2.3 40 0.055 0.36 0.66 0.0043 0.12 0.072 0.0013 1041 Radhusområde 5.6 45 0.24 0.55 2.0 0.012 0.12 0.18 0.00048 982 Flerfamiljshusområde 3.4 31 0.086 0.30 0.85 0.0025 0.072 0.084 0.00020 1015 Parkmark 0.82 13 0.034 0.10 0.18 0.0016 0.018 0.017 0.00015 320 Banvall 0.036 3.1 0.0062 0.030 0.061 0.00036 0.0049 0.0079 0.000016 14 Flerfamiljshusområde med total LOD 2.3 17 0.078 0.20 0.78 0.0036 0.075 0.077 0.00020 362 Markanvändning Oil PAH16 BaP Väg 1 10 0.0037 0.00019 Väg 2 5.3 0.0010 0.000075 Väg 3 12 0.0022 0.00017 Radhusområde 12 0.012 0.0010 Flerfamiljshusområde 9.3 0.0086 0.00077 Parkmark 1.2 0 0 9/18
Filnamn: - A1 Exkl väg Banvall 0.27 0.00019 0.000058 Flerfamiljshusområde med total LOD 4.1 0.0031 0.00029 10/18
Filnamn: - A1 Exkl väg Basflödesbelastning (kg/år) per markanvändning utan rening Markanvändning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Väg 1 0.062 2.5 0.0024 0.015 0.092 0.000041 0.0083 0.0064 0.000038 29 Väg 2 0.032 1.3 0.0012 0.0079 0.047 0.000021 0.0043 0.0033 0.000020 15 Väg 3 0.075 3.0 0.0028 0.018 0.11 0.000049 0.0099 0.0077 0.000046 35 Radhusområde 0.99 17 0.020 0.094 0.39 0.00074 0.014 0.052 0.00011 153 Flerfamiljshusområde 1.1 18 0.023 0.11 0.43 0.00082 0.026 0.063 0.00013 224 Parkmark 0.24 7.1 0.0049 0.028 0.057 0.00019 0.0034 0.0074 0.000054 83 Banvall 0.019 0.57 0.00042 0.0028 0.0085 0.0000094 0.00033 0.00099 0.0000047 0 Flerfamiljshusområde med total LOD 0.33 5.7 0.0052 0.028 0.13 0.00018 0.0066 0.019 0.000038 46 Markanvändning Oil PAH16 BaP Väg 1 0.17 0.000071 0.0000049 Väg 2 0.088 0.000037 0.0000026 Väg 3 0.20 0.000086 0.0000059 Radhusområde 1.4 0.00068 0.00011 Flerfamiljshusområde 1.5 0.00064 0.00011 Parkmark 0.23 0 0 Banvall 0.15 0.000019 0 Flerfamiljshusområde med total LOD 0.37 0.00014 0.000048 Dagvattenbelastning (kg/år) per markanvändning utan rening Markanvändning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Väg 1 2.0 31 0.085 0.36 1.1 0.0039 0.11 0.072 0.0010 945 Väg 2 0.95 16 0.025 0.15 0.27 0.0018 0.049 0.029 0.00053 438 Väg 3 2.2 37 0.052 0.34 0.55 0.0043 0.11 0.064 0.0012 1006 Radhusområde 4.6 28 0.22 0.46 1.6 0.011 0.11 0.13 0.00037 829 Flerfamiljshusområde 2.2 13 0.063 0.20 0.42 0.0017 0.046 0.021 0.000070 791 Parkmark 0.58 5.8 0.029 0.073 0.12 0.0015 0.015 0.0097 0.000097 237 Banvall 0.017 2.6 0.0058 0.027 0.052 0.00035 0.0045 0.0069 0.000012 14 Flerfamiljshusområde med total LOD 1.9 11 0.073 0.17 0.65 0.0034 0.068 0.058 0.00016 316 Markanvändning Oil PAH16 BaP Väg 1 10 0.0036 0.00018 Väg 2 5.2 0.0010 0.000072 Väg 3 12 0.0021 0.00016 Radhusområde 11 0.011 0.00092 Flerfamiljshusområde 7.8 0.0079 0.00066 Parkmark 0.97 0 0 11/18
Filnamn: - A1 Exkl väg Banvall 0.13 0.00017 0.000058 Flerfamiljshusområde med total LOD 3.7 0.0029 0.00024 12/18
Filnamn: - A1 Exkl väg 4. Föroreningsreduktion 4.1 Indata Vald reningsanläggning: Våt damm & våtmark Del av reducerat avrinningsområde K Aϕ 260 m 2 /ha red Utflöde från permanent vattennivå Q out1 40 l/s Dim. utflöde Q out2 4960 l/s Maximalt utflöde Q out 5000 l/s 4.2 Utdata Permanent vattenyta A p 3200 m 2 Total regleryta A d 4100 m 2 Permanent vattenvolym V p 3200 m 3 Total vattenvolym V tot 6500 m 3 Uppehållstid, total avrrinning, årsmedel td,tot 19 dygn Uppehållstid, medelavrinning td,m 47 h Hydraulisk effektivitet. (0-1). Översiktlig beräknad från längd:bredd HE 0.93 Reningseffekter (%). SD = Standard Deviation (standardavvikelse). nd = no data (ingen data) P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Uträknat 68 35 83 67 79 66 88 78 SD 25 15 22 23 21 30 22 23 Hg SS Oil PAH16 BaP Uträknat 60 89 78 86 76 SD 1.0 19 32 17 4.5 Klassificering av osäkerhet Hög säkerhet Medel säkerhet Låg säkerhet Föroreningshalter (dagvatten+basflöde) efter rening Föroreningshalter (ug/l). Jämförelse mot riktvärde där gråmarkerade celler visar överskridelse av riktvärde P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l Beräkning C re 45 1100 0.88 5.6 10.0 0.084 0.58 0.98 Riktvärde C cr,sw 160 2000 8.0 18 75 0.40 10 15 Hg SS Oil PAH16 BaP ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l Beräkning C re 0.013 4800 100 0.035 0.0050 Riktvärde C cr,sw 0.030 40000 400 0.030 Föroreningsmängder (dagvatten+basflöde) efter rening P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år Föroreningsbelastning 5.5 129 0.11 0.68 1.2 0.010 0.071 0.12 Avskiljd mängd 12 71 0.51 1.4 4.7 0.020 0.52 0.43 Hg SS Oil PAH16 BaP kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år Föroreningsbelastning 0.0016 589 12 0.0043 0.00061 Avskiljd mängd 0.0024 4572 43 0.026 0.0020 13/18
Filnamn: - A1 Exkl väg 4.3 Sediment 4.3.1 Indata Avskiljd mängd SS (ackumulerad på bottenarean) 4572 kg/år Bottenarea 1503 m 2 Andel TS 29 % Sedimentets densitet 1350 kg/m 3 Max sedimentdjup före borttagning 200 mm Andel av bottenarea med mest sedimentackumulation 0.25 4.3.2 Utdata Sedimentets tillväxthastighet (normalt 10-40) 7.8 mm/år Antal år till borttagning av sediment 26 år Sedimentets tillväxthastighet i den del med mest sedimentackumulation 31 mm/år Antal år till borttagning av sediment i den del med mest sedimentackumulation 6.4 år 14/18
Filnamn: - A1 Exkl väg L 2 120 m L 1 120 m A d 4100 m 2 V d2 0 m 3 V d1 3300 m 3 V tot 6500 m 3 A w 590 m 2 S w 18 % Q out2 5000 l/s Q out1 40 l/s Q dim 3300 l/s A p 3200 m 2 V p 3200 m 2 W w 2.0 m Q out 5000 l/s T out1 23 h B 2 33 m A p A d Permanent vattenyta Total regleryta Z 2 1:3.0 Z 2 1:3.0 B 1 27 m D h2 0 m D h1 0.12 m W b 14 m h' 1.5 m h r2 0 m h r1 0.90 m h w 0.20 m A w Vegetationsyta V p Permanent vattenvolym V tot Total vattenvolym V d1 Nedre reglervolym V d2 Övre reglervolym S w Andel vegetation T out1 Tömningstid för Qout1 L 1 Längd vid permanent vattennivå L 2 Längd vid maximal vattennivå b 1 Bredd vid permanent vattennivå b 2 Bredd vid maximal vattennivå D H1 Diameter av lägre skibordshål D H2 Diameter av övre skibordshål W b Bottenbredd h r1 Undre reglerhöjd h r2 Övre reglerhöjd h w Djup på våtmarkszonen h Permanent vattendjup Z 1 Z 2 Q dim Nedre släntlutning Övre släntlutning Dimensionerande flöde 15/18
Filnamn: Stora Ursvik Efter Resultatrapport StormTac Web I denna resultatrapport redovisas in- och utdata (resultat) från simulering med StormTac Web. 1. Avrinning 1.1 Indata Nederbörd 640 mm/år Avrinningsområde A 6.9 ha Rinnsträcka s 700 m Återkomsttid N 10 år Klimatfaktor f c 1.25 Delavrinningsområde Vol.avr.koeff. Avr.koeff. Dagvatten Grundvatten Utredn. omr. (dim. flöde) ha ha ha Väg 1 0.80 0.80 2.5 2.5 2.5 Väg 2 0.80 0.80 1.3 1.3 1.3 Väg 3 0.80 0.80 3.1 3.1 3.1 Totalt 0.80 0.80 6.9 6.9 6.9 Reducerat avrinningsområde 5.5 5.5 1.2 Utdata Basflöde, årsmedel Q b 0.10 l/s Dagvattenflöde, årsmedel Q r 1.1 l/s Tot. avrinning, årsmedel Q tot 1.2 l/s Basflöde, årsmedel Q b 3200 m 3 /år Dagvattenflöde, årsmedel Q r 35000 m 3 /år Tot. avrinning, årsmedel Q tot 38000 m 3 /år Medelavrinning Q m 17 l/s Dim. flöde Q dim 1400 l/s Dim. varaktighet vid Q dim tr 12 min Rinnhastighet v 1.0 m/s 1/15
Filnamn: Stora Ursvik Efter 3. Föroreningstransport 3.1 Indata - Årligt basflöde och dagvattenflöde enligt 1. Avrinning. - Schablonhalter för basflöde resp. dagvattenflöde enligt uppdaterade tabeller på www.stormtac.com. Markanvändning Faktor* Väg 1 4.0 Väg 2 0.80 Väg 3 0.40 * Vägar: faktor = trafikintensitet = 0-200. Enhet: x 1000 fordon/dygn. Annan markanvändning: faktor = 5 (1-10. Enhet: -. Basflödeshalt (ug/l) per markanvändning Markanvändning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Vägar 52 2100 2.0 13 77 0.034 7.0 5.4 0.032 25000 Markanvändning Oil PAH16 BaP Vägar 140 0.060 0.0042 4/15
Filnamn: Stora Ursvik Efter Dagvattenhalt (ug/l) per markanvändning Markanvändning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Väg 1 140 2400 3.0 21 30 0.27 7.0 4.0 0.080 64000 SD 63 1900 18 25 82 0.51 11 nd 1.9 42000 Väg 2 140 2400 3.0 21 30 0.27 7.0 4.0 0.080 64000 SD 63 1900 18 25 82 0.51 11 nd 1.9 42000 Väg 3 140 2400 3.0 21 30 0.27 7.0 4.0 0.080 64000 SD 63 1900 18 25 82 0.51 11 nd 1.9 42000 Markanvändning Oil PAH16 BaP Väg 1 7700 0.12 0.010 SD 1300 nd nd Väg 2 7700 0.16 0.011 SD 1300 nd nd Väg 3 7700 0.20 0.012 SD 1300 nd nd Klassificering av osäkerhet Hög säkerhet Medel säkerhet Låg säkerhet 5/15
Filnamn: Stora Ursvik Efter 3.2 Utdata Basflödeshalt (ug/l) utan rening 52 2100 2.0 13 77 0.034 7.0 5.4 0.032 25000 140 0.060 0.0042 Dagvattenhalt (ug/l) utan rening 150 2400 4.6 24 54 0.28 7.8 4.7 0.080 68000 780 0.19 0.012 Basflödesmängd (kg/år) utan rening 0.17 6.8 0.0064 0.042 0.25 0.00011 0.023 0.017 0.00010 79 0.46 0.00019 0.000013 Dagvattenmängd (kg/år) utan rening 5.2 84 0.16 0.86 1.9 0.0100 0.27 0.16 0.0028 2400 27 0.0067 0.00041 6/15
Filnamn: Stora Ursvik Efter Föroreningshalter (dagvatten+basflöde) utan rening Föroreningshalter (ug/l). Jämförelse mot riktvärde där gråmarkerade celler visar överskridelse av riktvärde ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l Beräkning C 140 2400 4.4 23 56 0.26 7.7 4.7 0.076 64000 730 0.18 0.011 Riktvärde C cr,sw 160 2000 8.0 18 75 0.40 10 15 0.030 40000 400 0.030 Föroreningsmängder (dagvatten+basflöde) utan rening kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år 5.3 91 0.17 0.90 2.2 0.010 0.30 0.18 0.0029 2500 28 0.0069 0.00043 Föroreningsmängder kg/ha/år (dagvatten+basflöde) utan rening kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år 0.77 13 0.024 0.13 0.31 0.0015 0.043 0.026 0.00042 360 4.0 0.0010 0.000062 7/15
Filnamn: Stora Ursvik Efter Föroreningshalter (ug/l) per markanvändning med dagvatten+basflöde utan rening Markanvändning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Väg 1 147 2375 6.2 27 83 0.28 8.6 5.6 0.076 69044 Väg 2 135 2375 3.6 22 44 0.26 7.3 4.4 0.076 62303 Väg 3 134 2375 3.2 21 39 0.25 7.2 4.2 0.076 61461 Markanvändning Oil PAH16 BaP Väg 1 735 0.26 0.013 Väg 2 724 0.14 0.010 Väg 3 722 0.13 0.0099 Föroreningsmängder (kg/år) per markanvändning med dagvatten+basflöde utan rening Markanvändning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Väg 1 2.1 34 0.088 0.38 1.2 0.0039 0.12 0.078 0.0011 974 Väg 2 0.99 17 0.026 0.16 0.32 0.0019 0.053 0.032 0.00055 453 Väg 3 2.3 40 0.055 0.36 0.66 0.0043 0.12 0.072 0.0013 1041 Markanvändning Oil PAH16 BaP Väg 1 10 0.0037 0.00019 Väg 2 5.3 0.0010 0.000075 Väg 3 12 0.0022 0.00017 8/15
Filnamn: Stora Ursvik Efter Basflödesbelastning (kg/år) per markanvändning utan rening Markanvändning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Väg 1 0.062 2.5 0.0024 0.015 0.092 0.000041 0.0083 0.0064 0.000038 29 Väg 2 0.032 1.3 0.0012 0.0079 0.047 0.000021 0.0043 0.0033 0.000020 15 Väg 3 0.075 3.0 0.0028 0.018 0.11 0.000049 0.0099 0.0077 0.000046 35 Markanvändning Oil PAH16 BaP Väg 1 0.17 0.000071 0.0000049 Väg 2 0.088 0.000037 0.0000026 Väg 3 0.20 0.000086 0.0000059 Dagvattenbelastning (kg/år) per markanvändning utan rening Markanvändning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Väg 1 2.0 31 0.085 0.36 1.1 0.0039 0.11 0.072 0.0010 945 Väg 2 0.95 16 0.025 0.15 0.27 0.0018 0.049 0.029 0.00053 438 Väg 3 2.2 37 0.052 0.34 0.55 0.0043 0.11 0.064 0.0012 1006 Markanvändning Oil PAH16 BaP Väg 1 10 0.0036 0.00018 Väg 2 5.2 0.0010 0.000072 Väg 3 12 0.0021 0.00016 9/15
Filnamn: Stora Ursvik Efter 4. Föroreningsreduktion 4.1 Indata Vald reningsanläggning: Krossdike (makadamdike) Andel av reducerad avrinningsyta n 0 7.0 % Utflöde, max Q out 200 l/s Tjocklek, tom yta h 1 0 mm Tjocklek, växtbädd h 2 0 mm Tjocklek, grov sand h 3 0 mm Tjocklek, makadam h 4 400 mm Tjocklek, skelettjord h 5 1000 mm Tjocklek, underbyggnad/undergrund/terrass h 6 1000 mm Avstånd vattengång dräneringsrör till undergunden h 7 150 mm Avstånd vattengång bräddbrunn till den övre bäddens yta h 8 0 mm Porandel, växtbädd n 2 0.25 Porandel, makadam n 4 0.40 Hydraulisk konduktivitet, växtbädd K 2 200 mm/h Hydraulisk konduktivitet, makadam K 4 36000 mm/h Hydraulisk konduktivitet, underbyggnad/undergrund/terrass K 6 8.0 mm/h Släntlutning, 1:X z 0 Anläggningens längd L 0 m Är marken förorenad? Nej Tillsats av biokol (utan gödningsmedel)? Nej 4.2 Utdata Anläggningens yta A stf2 3900 m 2 Totalt anläggningsdjup exkl. underbyggnad H tot2 1.4 m Dimensionerande erforderlig utjämningsvolym V d3 +V d4 1400 m 3 Dimensionerande erforderlig utjämningsvolym t r2 60 min Tillgänglig total utjämningsvolym V stftot 1100 m 3 Är anläggningen tillräckligt stor avseende flödesutjämning? Nej Behövs tätning runt anläggningen? Nej 10/15
Filnamn: Stora Ursvik Efter Reningseffekter (%). SD = Standard Deviation (standardavvikelse). nd = no data (ingen data) P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Uträknat 35 58 72 81 75 62 87 62 SD 16 14 16 17 16 23 12 12 Hg SS Oil PAH16 BaP Uträknat 49 84 86 64 55 SD nd 11 nd nd nd Klassificering av osäkerhet Hög säkerhet Medel säkerhet Låg säkerhet Föroreningshalter (dagvatten+basflöde) efter rening Föroreningshalter (ug/l). Jämförelse mot riktvärde där gråmarkerade celler visar överskridelse av riktvärde P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l Beräkning C re 90 1000 1.2 4.5 14 0.10 0.97 1.8 Riktvärde C cr,sw 160 2000 8.0 18 75 0.40 10 15 Hg SS Oil PAH16 BaP ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l Beräkning C re 0.039 10000 100 0.065 0.0050 Riktvärde C cr,sw 0.030 40000 400 0.030 Föroreningsmängder (dagvatten+basflöde) efter rening P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år Föroreningsbelastning 3.5 38 0.047 0.17 0.54 0.0038 0.037 0.069 Avskiljd mängd 1.9 53 0.12 0.73 1.6 0.0062 0.26 0.11 Hg SS Oil PAH16 BaP kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år Föroreningsbelastning 0.0015 401 3.8 0.0025 0.00019 Avskiljd mängd 0.0014 2068 24 0.0044 0.00024 11/15
Filnamn: - A1 Exkl väg Resultatrapport StormTac Web I denna resultatrapport redovisas in- och utdata (resultat) från simulering med StormTac Web. 1. Avrinning 1.1 Indata Nederbörd 640 mm/år Avrinningsområde A 52 ha Rinnsträcka s 700 m Återkomsttid N 10 år Klimatfaktor f c 1.25 Delavrinningsområde Vol.avr.koeff. Avr.koeff. Dagvatten Grundvatten Utredn. omr. (dim. flöde) ha ha ha Radhusområde 0.18 0.18 16.1 16.1 16.1 Flerfamiljshusområde 0.14 0.14 14.8 14.8 14.8 Parkmark 0.10 0.10 7.6 7.6 7.6 Banvall 0.30 0.30 0.61 0.61 0.61 Flerfamiljshusområde med total LOD 0.22 0.22 5.8 5.8 5.8 Egen 1 0.80 0.80 6.9 6.9 6.9 Totalt 0.25 0.25 52 52 52 Reducerat avrinningsområde 13 13 1.2 Utdata Basflöde, årsmedel Q b 1.3 l/s Dagvattenflöde, årsmedel Q r 2.6 l/s Tot. avrinning, årsmedel Q tot 3.9 l/s Basflöde, årsmedel Q b 42000 m 3 /år Dagvattenflöde, årsmedel Q r 81000 m 3 /år Tot. avrinning, årsmedel Q tot 120000 m 3 /år Medelavrinning Q m 38 l/s Dim. flöde Q dim 3300 l/s Dim. varaktighet vid Q dim tr 12 min Rinnhastighet v 1.0 m/s 1/15
Filnamn: - A1 Exkl väg 3. Föroreningstransport 3.1 Indata - Årligt basflöde och dagvattenflöde enligt 1. Avrinning. - Schablonhalter för basflöde resp. dagvattenflöde enligt uppdaterade tabeller på www.stormtac.com. Markanvändning Faktor* Radhusområde 5.0 Flerfamiljshusområde 5.0 Parkmark 5.0 Banvall 5.0 Flerfamiljshusområde med total LOD 5.0 Egen 1 5.0 * Vägar: faktor = trafikintensitet = 0-200. Enhet: x 1000 fordon/dygn. Annan markanvändning: faktor = 5 (1-10. Enhet: -. Basflödeshalt (ug/l) per markanvändning Markanvändning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Radhusområde 73 1300 1.4 6.9 28 0.054 1.00 3.8 0.0080 11000 Flerfamiljshusområde 87 1400 1.8 8.3 33 0.064 2.0 4.9 0.010 17000 Parkmark 35 1100 0.72 4.1 8.4 0.027 0.50 1.1 0.0080 12000 Banvall 40 1200 0.90 6.0 18 0.020 0.70 2.1 0.010 0 Flerfamiljshusområde med total LOD 70 1200 1.1 5.8 27 0.038 1.4 3.9 0.0080 9600 Egen 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Markanvändning Oil PAH16 BaP Radhusområde 100 0.050 0.0083 Flerfamiljshusområde 120 0.050 0.0083 Parkmark 34 0 0 Banvall 310 0.040 0 Flerfamiljshusområde med total LOD 78 0.030 0.010 Egen 1 0 0 0 4/15
Filnamn: - A1 Exkl väg Dagvattenhalt (ug/l) per markanvändning Markanvändning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Radhusområde 250 1500 12 25 85 0.60 6.0 7.0 0.020 45000 SD 160 900 19 22 55 0.26 6.6 nd nd 41000 Flerfamiljshusområde 170 1000 4.8 15 32 0.13 3.5 1.6 0.0053 60000 SD 79 510 82 160 130 0.31 5.2 5.1 0.097 60000 Parkmark 120 1200 6.0 15 25 0.30 3.0 2.0 0.020 49000 SD 92 3400 4.5 5.0 33 0.29 1.2 nd nd 17000 Banvall 15 2200 5.0 23 45 0.30 3.9 5.9 0.010 12000 SD nd 1000 2.4 17 24 nd 3.0 2.3 nd 1500 Flerfamiljshusområde med total LOD 240 1400 9.0 21 80 0.42 8.4 7.2 0.020 39000 SD nd nd nd nd nd nd nd nd nd nd Egen 1 90 1000 1.2 4.5 14 0.10 0.97 1.8 0.039 10000 SD nd nd nd nd nd nd nd nd nd nd Markanvändning Oil PAH16 BaP Radhusområde 600 0.60 0.050 SD 1400 nd nd Flerfamiljshusområde 590 0.60 0.050 SD 1800 1.3 nd Parkmark 200 0 0 SD nd nd nd Banvall 110 0.15 0.050 SD nd nd nd Flerfamiljshusområde med total LOD 460 0.36 0.030 SD nd nd nd Egen 1 100 0.065 0.0050 SD nd nd nd Klassificering av osäkerhet Hög säkerhet Medel säkerhet Låg säkerhet 5/15
Filnamn: - A1 Exkl väg 3.2 Utdata Basflödeshalt (ug/l) utan rening 65 1200 1.3 6.2 24 0.046 1.2 3.4 0.0080 12000 89 0.036 0.0064 Dagvattenhalt (ug/l) utan rening 160 1200 5.4 13 41 0.27 3.4 3.6 0.026 31000 340 0.30 0.025 Basflödesmängd (kg/år) utan rening 2.7 49 0.053 0.26 1.0 0.0019 0.050 0.14 0.00033 510 3.7 0.0015 0.00027 Dagvattenmängd (kg/år) utan rening 13 96 0.43 1.1 3.3 0.021 0.28 0.29 0.0021 2500 27 0.024 0.0021 6/15
Filnamn: - A1 Exkl väg Föroreningshalter (dagvatten+basflöde) utan rening Föroreningshalter (ug/l). Jämförelse mot riktvärde där gråmarkerade celler visar överskridelse av riktvärde ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l Beräkning C 120 1200 4.0 11 35 0.19 2.7 3.5 0.020 25000 250 0.21 0.019 Riktvärde C cr,sw 160 2000 8.0 18 75 0.40 10 15 0.030 40000 400 0.030 Föroreningsmängder (dagvatten+basflöde) utan rening kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år 15 140 0.49 1.3 4.3 0.023 0.33 0.43 0.0024 3000 31 0.026 0.0023 Föroreningsmängder kg/ha/år (dagvatten+basflöde) utan rening kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år 0.29 2.8 0.0094 0.026 0.083 0.00045 0.0063 0.0083 0.000047 59 0.60 0.00050 0.000045 7/15
Filnamn: - A1 Exkl väg Föroreningshalter (ug/l) per markanvändning med dagvatten+basflöde utan rening Markanvändning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Radhusområde 175 1402 7.5 17 61 0.37 3.9 5.6 0.015 30648 Flerfamiljshusområde 129 1198 3.3 12 33 0.097 2.8 3.2 0.0076 38969 Parkmark 70 1112 2.9 8.7 15 0.14 1.5 1.5 0.013 27500 Banvall 22 1912 3.8 18 37 0.22 3.0 4.8 0.010 8543 Flerfamiljshusområde med total LOD 177 1322 6.1 15 60 0.28 5.8 6.0 0.016 28125 Egen 1 82 916 1.1 4.1 13 0.092 0.89 1.6 0.036 9158 Markanvändning Oil PAH16 BaP Radhusområde 389 0.37 0.032 Flerfamiljshusområde 358 0.33 0.029 Parkmark 103 0 0 Banvall 168 0.12 0.036 Flerfamiljshusområde med total LOD 319 0.24 0.023 Egen 1 92 0.060 0.0046 Föroreningsmängder (kg/år) per markanvändning med dagvatten+basflöde utan rening Markanvändning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Radhusområde 5.6 45 0.24 0.55 2.0 0.012 0.12 0.18 0.00048 982 Flerfamiljshusområde 3.4 31 0.086 0.30 0.85 0.0025 0.072 0.084 0.00020 1015 Parkmark 0.82 13 0.034 0.10 0.18 0.0016 0.018 0.017 0.00015 320 Banvall 0.036 3.1 0.0062 0.030 0.061 0.00036 0.0049 0.0079 0.000016 14 Flerfamiljshusområde med total LOD 2.3 17 0.078 0.20 0.78 0.0036 0.075 0.077 0.00020 362 Egen 1 3.2 35 0.042 0.16 0.49 0.0035 0.034 0.063 0.0014 351 Markanvändning Oil PAH16 BaP Radhusområde 12 0.012 0.0010 Flerfamiljshusområde 9.3 0.0086 0.00077 Parkmark 1.2 0 0 Banvall 0.27 0.00019 0.000058 Flerfamiljshusområde med total LOD 4.1 0.0031 0.00029 Egen 1 3.5 0.0023 0.00018 8/15
Filnamn: - A1 Exkl väg Basflödesbelastning (kg/år) per markanvändning utan rening Markanvändning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Radhusområde 0.99 17 0.020 0.094 0.39 0.00074 0.014 0.052 0.00011 153 Flerfamiljshusområde 1.1 18 0.023 0.11 0.43 0.00082 0.026 0.063 0.00013 224 Parkmark 0.24 7.1 0.0049 0.028 0.057 0.00019 0.0034 0.0074 0.000054 83 Banvall 0.019 0.57 0.00042 0.0028 0.0085 0.0000094 0.00033 0.00099 0.0000047 0 Flerfamiljshusområde med total LOD 0.33 5.7 0.0052 0.028 0.13 0.00018 0.0066 0.019 0.000038 46 Egen 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Markanvändning Oil PAH16 BaP Radhusområde 1.4 0.00068 0.00011 Flerfamiljshusområde 1.5 0.00064 0.00011 Parkmark 0.23 0 0 Banvall 0.15 0.000019 0 Flerfamiljshusområde med total LOD 0.37 0.00014 0.000048 Egen 1 0 0 0 Dagvattenbelastning (kg/år) per markanvändning utan rening Markanvändning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Radhusområde 4.6 28 0.22 0.46 1.6 0.011 0.11 0.13 0.00037 829 Flerfamiljshusområde 2.2 13 0.063 0.20 0.42 0.0017 0.046 0.021 0.000070 791 Parkmark 0.58 5.8 0.029 0.073 0.12 0.0015 0.015 0.0097 0.000097 237 Banvall 0.017 2.6 0.0058 0.027 0.052 0.00035 0.0045 0.0069 0.000012 14 Flerfamiljshusområde med total LOD 1.9 11 0.073 0.17 0.65 0.0034 0.068 0.058 0.00016 316 Egen 1 3.2 35 0.042 0.16 0.49 0.0035 0.034 0.063 0.0014 351 Markanvändning Oil PAH16 BaP Radhusområde 11 0.011 0.00092 Flerfamiljshusområde 7.8 0.0079 0.00066 Parkmark 0.97 0 0 Banvall 0.13 0.00017 0.000058 Flerfamiljshusområde med total LOD 3.7 0.0029 0.00024 Egen 1 3.5 0.0023 0.00018 9/15
Filnamn: - A1 Exkl väg 4. Föroreningsreduktion 4.1 Indata Vald reningsanläggning: Våt damm & våtmark Del av reducerat avrinningsområde K Aϕ 260 m 2 /ha red Utflöde från permanent vattennivå Q out1 40 l/s Dim. utflöde Q out2 4960 l/s Maximalt utflöde Q out 5000 l/s 4.2 Utdata Permanent vattenyta A p 3200 m 2 Total regleryta A d 4100 m 2 Permanent vattenvolym V p 3200 m 3 Total vattenvolym V tot 6500 m 3 Uppehållstid, total avrrinning, årsmedel td,tot 19 dygn Uppehållstid, medelavrinning td,m 47 h Hydraulisk effektivitet. (0-1). Översiktlig beräknad från längd:bredd HE 0.93 Reningseffekter (%). SD = Standard Deviation (standardavvikelse). nd = no data (ingen data) P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Uträknat 67 34 81 62 72 65 86 75 SD 25 15 22 23 21 30 22 23 Hg SS Oil PAH16 BaP Uträknat 60 79 60 86 74 SD 1.0 19 32 17 4.5 Klassificering av osäkerhet Hög säkerhet Medel säkerhet Låg säkerhet Föroreningshalter (dagvatten+basflöde) efter rening Föroreningshalter (ug/l). Jämförelse mot riktvärde där gråmarkerade celler visar överskridelse av riktvärde P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l Beräkning C re 40 770 0.77 4.2 10 0.067 0.36 0.87 Riktvärde C cr,sw 160 2000 8.0 18 75 0.40 10 15 Hg SS Oil PAH16 BaP ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l Beräkning C re 0.0079 5300 100 0.030 0.0050 Riktvärde C cr,sw 0.030 40000 400 0.030 Föroreningsmängder (dagvatten+basflöde) efter rening P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år Föroreningsbelastning 5.0 95 0.095 0.51 1.2 0.0082 0.044 0.11 Avskiljd mängd 10 49 0.39 0.83 3.1 0.015 0.28 0.32 Hg SS Oil PAH16 BaP kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år Föroreningsbelastning 0.00097 647 12 0.0036 0.00061 Avskiljd mängd 0.0014 2397 19 0.022 0.0017 10/15
Filnamn: - A1 Exkl väg 4.3 Sediment 4.3.1 Indata Avskiljd mängd SS (ackumulerad på bottenarean) 2397 kg/år Bottenarea 1503 m 2 Andel TS 29 % Sedimentets densitet 1350 kg/m 3 Max sedimentdjup före borttagning 200 mm Andel av bottenarea med mest sedimentackumulation 0.25 4.3.2 Utdata Sedimentets tillväxthastighet (normalt 10-40) 4.1 mm/år Antal år till borttagning av sediment 49 år Sedimentets tillväxthastighet i den del med mest sedimentackumulation 16 mm/år Antal år till borttagning av sediment i den del med mest sedimentackumulation 12 år 11/15
Filnamn: - A1 Exkl väg L 2 120 m L 1 120 m A d 4100 m 2 V d2 0 m 3 V d1 3300 m 3 V tot 6500 m 3 A w 590 m 2 S w 18 % Q out2 5000 l/s Q out1 40 l/s Q dim 3300 l/s A p 3200 m 2 V p 3200 m 2 W w 2.0 m Q out 5000 l/s T out1 23 h B 2 33 m A p A d Permanent vattenyta Total regleryta Z 2 1:3.0 Z 2 1:3.0 B 1 27 m D h2 0 m D h1 0.12 m W b 14 m h' 1.5 m h r2 0 m h r1 0.90 m h w 0.20 m A w Vegetationsyta V p Permanent vattenvolym V tot Total vattenvolym V d1 Nedre reglervolym V d2 Övre reglervolym S w Andel vegetation T out1 Tömningstid för Qout1 L 1 Längd vid permanent vattennivå L 2 Längd vid maximal vattennivå b 1 Bredd vid permanent vattennivå b 2 Bredd vid maximal vattennivå D H1 Diameter av lägre skibordshål D H2 Diameter av övre skibordshål W b Bottenbredd h r1 Undre reglerhöjd h r2 Övre reglerhöjd h w Djup på våtmarkszonen h Permanent vattendjup Z 1 Z 2 Q dim Nedre släntlutning Övre släntlutning Dimensionerande flöde 12/15