PM Dagvattenhantering Nydala

Transkript

1 Nydala dagvatten PM Dagvattenhantering Nydala Beräkning av dimensionerade flöden, föroreningsbelastning samt åtgärdsförslag med hänsyn till miljökvalitetsnormen

2 Nydala dagvatten Författare: Teresia Börjesson och Daniel Glatz, Structor Miljö Öst AB Handläggare/Utredare: Teresia Börjesson, Structor Miljö Öst AB Uppdragsledare: Daniel Glatz Structor Miljö Öst AB Expert StormTac: Elin Renstål, Structor Uppsala AB Granskare: Daniel Glatz, Structor Miljö Öst AB STRUCTOR MILJÖ ÖST AB Norra vägen 37, Kalmar Telefon: Instagram, Facebook, LinkedIn Organisationsnummer:

3 Nydala dagvatten Innehåll 1. Inledning Bakgrund och syfte Avgränsning Underlag och källor Koordinat och höjdsystem Metod Dimensioneringsförutsättningar och krav på dagvattenhantering Befintliga förhållanden Beskrivning av området Natur-och kulturintressen Geologi, geoteknik och hydrogeologi Recipient och miljökvalitetsnorm Befintlig dagvattenhantering och markavvattningsföretag Planområdets föreslagna utformning Dimensionering dagvatten Beräkning av dimensionerande flöden Fördröjningsbehov Förslag för hantering av dagvatten Översiktlig avvattningsplan Åtgärdsförslag Drift, skötsel och underhåll Föroreningsberäkningar Diskussion och slutsats Referenser Bilagor Bilaga 1 Föroreningsberäkningar och modelluppbyggnad StormTac Web 3 (28)

4 Nydala dagvatten INLEDNING 1.1. Bakgrund och syfte På uppdrag av Borgholms kommun genomför Structor Miljö Öst i samarbete med Structor Uppsala en dagvattenutredning gällande området Nydala i Borgholms kommun. Planområdet består idag av naturmark och skall bebyggas med bostäder. Syftet med utredningen är att ta fram dimensionerande flöden och förslag till lösningar för dagvattenhantering samt bedöma hur dagvattenkvaliteten påverkas av den planerade exploateringen med hänsyn till rådande miljökvalitetsnorm Avgränsning Beräkning av flöden och vattenkvalitetsförändring behandlar endast planområdet. Intilliggande markområden beaktas inte och de dimensionerande beräkningarna förutsätter att dessa avvattnas separat Underlag och källor Följande filer har varit underlag till utredningen: - Grundkarta med ledningar - Planbeskrivning - Planbeskrivning med maximal bebyggelse, med ändringen att det planeras fyra huskroppar istället för fem, enligt diskussion med planavdelningen på Borgholms kommun Koordinat och höjdsystem Gällande koordinatsystem för uppdraget är SWEREF och höjdsystem RH Metod Dimensionerande dagvattenflöden före och efter exploatering har beräknats med rationella metoden enligt P11 (Svenskt Vatten, 216). Förväntade föroreningshalter i dagvatten har beräknats med hjälp av StormTac Web (version v ). StormTac är en modell som används för att beräkna kvantitet och kvalitet av dagvatten. Resultaten presenteras via automatiskt genererade rapporter (StomTac, 218), här i bilaga 1. Modellen använder sig av schablonvärden framtagna av empiriska mätningar av föroreningar i dagvatten hämtade från hela världen samt dataserier för årsnederbörd. Som indata i modellen används antagna ytors storlek och användningsområden före och efter exploatering. För att beräkna hur dagvattenkvaliteten kan komma att skilja sig åt före och efter den planerade exploateringen har ytorna inom planområdet sammanställts med avseende på 4 (28)

5 Nydala dagvatten planerad användning. Avrinningen från respektiver delyta har sedan tolkats och använts som underlag till beräkningarna i StomTac Web 1.6. Dimensioneringsförutsättningar och krav på dagvattenhantering Hantering av dagvatten dimensioneras enligt tabell 2.1 Minimikrav på återkomsttider för regn vid dimensionering av nya dagvattensystem i rapport P11 (Svenskt Vatten, 216). Området bedöms tillhöra kategorin tät bostadsbebyggelse och systemet dimensioneras således för regn med 5 års återkomsttid. Med hänsyn till den ökade nederbörd som kan uppstå i samband med klimatförändringar i framtiden rekommenderar Svenskt Vatten också en klimatfaktor på 1,25 vid dimensionering av nya dagvattensystem. Erforderlig magasinsvolym beräknas enligt P11, avsnitt 1.6, med hjälp av excelmodellen bilaga 6a, P11, Magasinsberäkning mht rinntid (Svenskt Vatten, 216). Vattenkvaliteten i Sveriges kontrolleras och bedöms genom de så kallade miljökvalitetsnormerna, dessa beskrivs vidare i avsnitt 2.4. Miljökvalitetsnormen innebär ett krav på exploatering eller andra projekt inte får skapa försämrade förutsättningar för att uppnå miljökvalitetsnormen. Detta innebär att föroreningsbelastningen och avrinningsflödet från ytan inte får öka belastningen på recipienten vilket måste tas hänsyn till vid utformning av dagvattenhanteringen. Då denna utredning endast behandlar planområdet Nydala avser genomförda dimensionerande beräkningar endast planområdet. Omkringliggande ytor som idag avvattnas via planområdet är inte medberäknade och dimensioneringen förutsätter att dessa avvattnas separat genom avgränsande åtgärder söder om planområdet. 5 (28)

6 Nydala dagvatten BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN 2.1. Beskrivning av området Planområdet Nydala, del av Borgholm 11:1, är beläget i Borgholms kommun, i utkanten av Borgholm centrum. Området består idag av ohävdad betesmark och gränsar i sydost till brukad odlingsmark. Ingen bebyggelse finns inom planområdet idag. På andra sidan den angränsande gatan finns Besikta bilprovning. Planområdets läge presenteras i Figur 1. Figur 1: Översiktsfoto med planområdet markerat Planområdet ligger i en slänt som sluttar från sydost till nordväst med en höjdskillnad på ca 7 meter från + 23 m till + 16 m. Hela området består idag av naturmark och ytan är 779 m 2. Planområdet med höjdkurvor samt färgindelning för hur marken är planlagd presenteras i Figur 2. 6 (28)

7 Nydala dagvatten Figur 2: Planområdet Nydala med höjder och markanvändning markerat Natur-och kulturintressen Längs planområdets sydöstra gräns finns en stenmur som avskiljer odlingsmarkerna och den trädbevuxna slänten. Stenmurar tillhör de tydligaste lämningarna i kulturlandskapet och vittnar om gångna tiders odlingslandskap. De utgör också livsmiljöer, tillflyktsorter och spridningsvägar för flera växt-och djurarter (Borgholms Kommun, 218) I områdets sydligaste del hittades 218 en stensättning som bedöms utgöra lagskyddad fornlämning. Då fornlämningen återfinns i det område som detaljplanelagts som skog/natur berörs fornlämningen inte av den planerade exploateringen (Arkeologerna, 218) Geologi, geoteknik och hydrogeologi Längs Ölands västra kust finns en erosionsklint som kallas landborgen i folkmun. Vid Nydala är klinten inte så brant men man kan ändå säga att planområdet är beläget mitt i klinten. Övre delarna i sydost är belägna uppe på platån och de lägre delarna i nordväst i klintens nederkant. 7 (28)

8 Nydala dagvatten Berggrunden på Öland består av plant lagrat sedimentärt berg som sluttar flackt (ca 3%) mot öster. Överst finns kalksten som täcker större delen av Ölands yta och skapar mycket av karaktären på det Öländska landskapet. Därunder finns det alunskiffer som i Borgholm endast är ca 2 meter mäktig. Längre ner följer lerskiffer och siltsten. I klinten har gränsen mellan tre olika enheterna av sedimentärt berg eroderats fram och gränslinjen går i sydväst-nordostlig riktning tvärs igenom planområdet (SGU, ). Den övre delen av klinten består av kalksten och i den nedre delen av klinten övergår berggrunden i alunskiffer och vittrad skiffer som är den dominerande bergarten i större delen av Borgholms stad. Alunskiffer innehåller naturligt flera olika ämnen som är mer eller mindre hälsovådliga, bland annat arsenik och radon. Gammastrålningskartan för uran (SGU, ) visar på en förhöjd strålning vid Nydala och eftersom radon är en sönderfallsprodukt från uran kan det finnas radon i marken. Jordlagret i planområdet består av lerig morän som kan förväntas vara relativt styv och även ha låg genomsläpplighet för vatten. Platån sydost om planområdet kan förväntas ge upphov till ett högt grundvattentryck och grundvatten kan därför förväntas pressa upp ur berggrunden inom de lägre belägna delarna av planområdet. Utströmningen kan förväntas gå relativt långsamt eftersom skiffern är relativt tät, men vattentrycket gör förmodligen att grundvattenytan alltid ligger nära markytan i den lägre delen av planområdet. Ett tvärsnitt som visar förväntade geologiska förhållanden samt förväntad grundvattenströmning i området visas i Figur 3 nedan. Figur 3. Förväntade geologiska förhållanden samt grundvattennivå och grundvattenströmning. Sluttningen i planområdet är tydligt mot nordväst. Platån ovanför klinten, utanför planområdet, sluttar generellt mot öster, men vid Nydala sluttar det lokalt i lite olika riktningar, mest mot norr och nordväst. Åkern som ligger ovanför planområdet (i sydost) avvattnas huvudsakligen mot norr, men vid höga vattennivåer kan förmodligen en del vatten från åkern rinna in mot planområdet. 8 (28)

9 Nydala dagvatten Recipient och miljökvalitetsnorm För att säkra vattenkvaliteten hos vattendrag i Sverige finns de så kallade miljökvalitetsnormerna. Genom miljökvalitetsnormerna ställs krav på ekologisk och kemisk kvalitet i sjöar, vattendrag och kustvatten s.k. vattenförekomster. Miljökvalitetsnormen beskriver det önskade tillståndet hos vattenförekomsten och för att beskriva hur vattenförekomsten mår idag klassificeras vattendragets ekologiska och kemiska status. Den ekologiska statusen för vattenförekomster bedöms enligt en femgradig skala; hög, god, måttlig, otillfredsställande och dålig. Den kemiska ytvattenstatusen klassificeras som god eller uppnår ej god. Initialt var målet att alla vattenförekomster ska uppnå minst god ekologisk status 215, men för de vattenförekomster som ännu inte uppfyllt målet har tidsfrist utlysts till 221 eller 227. Det finns också ett krav som innebär att förutsättningarna för att uppnå miljökvalitetsnormen inte får försämras av en planerad exploatering. Grundvattnet som finns inom planområdet är en del av en grundvattenförekomst, Västra Ölands kalkberg (MS_CD: WA721256) som också har en miljökvalitetsnorm (SEA7SE ). Kemisk och kvantitativ status för miljökvalitetsnormen klassas enligt Viss (VISS (a), 219) som god kemisk grundvattenstatus och god kvanitativ status för denna vattenförekomst. Grundvatten bedöms i första hand strömma ut från berggrunden till planområdet och bergmassans relativt låga genomsläpplighet gör att det inte finns förutsättningar för någon nämnvärd påverkan på miljökvalitetsnormen för både kvalitativ och kvantitativ status. Vatten som bildas till grundvattnet inom planområdet kommer inte att tränga ner djupt i grundvattnet utan kommer att strömma ut igen till planområdets dagvattensystem. För planområdet i Nydala kommer dagvatten att fördröjas för att sedan ledas till det kommunala dagvattennätet. Det kommunala dagvattennätet i Borgholm leds till Kalmarsund, vilket blir den recipient för dagvattnet. Denna delen av Kalmarsund betecknas som vattenförekomst M n Kalmarsunds utsjövatten och dess VISS EU-ID nr är SE (VISS (b), 219).Vattenförekomsten bedöms vara av naturlig härkomst. Vattenförekomstens läge presenteras med turkost i Figur 4. 9 (28)

10 Nydala dagvatten Figur 4: Recipient M n Kalmarsunds utsjövatten Statusklassning samt kvalitetskrav enligt VISS för den aktuella recipienten presenteras i Tabell 1. Tabell 1: Sammanfattning av miljökvalitetsnorm för den aktuella recipienten. Ekologisk status Kemisk status Kemisk status Klassificering Kvalitetskrav och tidpunkt Klassificering Kvalitetskrav utan överallt överskridande ämnen Måttlig God ekologisk status 227 Uppnår ej god God kemisk ytvattenstatus* Ej klassad *Undantag med mindre stränga krav för bromerad difenyleter samt kvicksilver och kvicksilverföreningar Enligt motiveringen till kvalitetskravet kan god ekologisk status inte kan uppnås till 221 med avseende på näringspåverkan, då över 6% av den totala tillförseln av näringsämnen kommer från utsjön. Därför har kravet ändrats till god ekologisk status 227 men för att det målet ska kunna uppnås behöver nödvändiga åtgärder genomföras till 221. I nuläget bedöms den sammanväga ekologiska statusen för M n Kalmarsund vara måttlig. De ingående klassade parametrarna presenteras i Tabell 2. 1 (28)

11 Nydala dagvatten Tabell 2: Sammanfattning av ekologisk status för den aktuella recipienten. Ekologisk Status Biologiska kvalitetsfaktorer Växtplankton Klorofyll a Bottenfauna BQI Fysikalisk kemiska kvalitetsfaktorer Syrgasförhållanden Ljusförhållanden Näringsämnen Klassificering Hög Hög Hög God God Hög Måttlig Måttlig Parametern ljusförhållanden klassas till måttlig med avsikt på siktdjup, viket har bedömts baserat på satellitdata. Bedömningen för parametern näringsämnen baseras på 3-årsmedelvärde för två stationer provtagna Generellt visar halterna av fosfor på dålig till otillfredsställande status under sommaren. Den kemiska statusen är klassificerad till uppnår ej god och baseras på att expertbedömning genom extrapolering tyder på att gränsvärdet för kvicksilver överskrids. Inga mätningar av prioriterade ämnen har gjorts. Ingående klassificerade parametrar presenteras i Tabell 3. Tabell 3: Sammanfattning av den kemiska statusen för den aktuella recipienten. Kemisk Status Prioriterade ämnen Bromerad difenyleter Kvicksilver och kvicksilverföreningar Klassificering Uppnår ej god Uppnår ej god Uppnår ej god De källor klassificerats och som bedöms påverka vattendraget presenteras i Tabell 4. Tabell 4: Sammanfattning av påverkande källor för den aktuella recipienten. Punktkällor Reningsverk Diffusa källor Jordbruk Transport och infrastruktur Atmosfärisk deposition Andra relevanta näringsbelastning från omgivande vatten och utsjön Klassificering Betydande påverkan Betydande påverkan Betydande påverkan Betydande påverkan Betydande påverkan 11 (28)

12 Nydala dagvatten Reningsverk och jordbruk har en betydande påverkan avseende totalfosfor och totalkväve. Transport och infrastruktur antas ha en betydande påverkan avseende tributyltenn, TBT, då trafiken av fritidsbåtar i området är omfattande. Båtbottenfärg som använts till fritidsbåtar är en stor källa till spridning av TBT. Atmosfärisk deposition bedöms ha betydande påverkan avseende kvicksilver och bromerade difenyletrar, PBDE, då gränsvärdena för kvicksilver och PBDE överskrids i alla Sveriges undersökta ytvattenförekomster. Utsläpp av kvicksilver och PBDE har under lång tid skett i både Sverige och utomlands. vilket har lett till långväga luftburen spridning och omfattande atmosfärisk deposition av dessa ämnen. PBDE är en industrikemikalie som används som flamskyddsmedel och sprids främst via läckage från varor och avfallsupplag (VISS (b), 219). Kvicksilver sprids bl. a via förbränning av kol och avfall, smältverk och utsläpp från industrier (Naturvårdsverket, 219). Andra relevanta påverkanskällor är påverkan av totalkväve och totalfosfor från omgivande vatten. Sammanfattningsvis är det främst överbelastning av näringsämnen (övergödning), överskridning av gränsvärden för kvicksilver och PBDE med hänsyn till atmosfärisk deposition samt TBT som är de största hindren för att uppnå miljökvalitetsnormen för miljökvalitetsnormen Kalmarsunds utsjövatten Befintlig dagvattenhantering och markavvattningsföretag Det finns inga ledningar för dagvatten som sträcker sig till planområdet i nuläget. Befintliga ledningar för dagvatten, vatten och spillvatten presenteras i Figur 5. Planområdet är inte beläget inom gränsen för något befintligt markavvattningsföretag. 12 (28)

13 Nydala dagvatten Figur 5: Befintliga närliggande dagvattenledningar. 13 (28)

14 Nydala dagvatten PLANOMRÅDETS FRAMTIDA UTFORMNING Planområdets framtida utformning är ännu inte helt beslutad då samrådsprocessen för planen ännu pågår ( ). I denna utredning har därför en preliminär framtida plan för hur området kan utformas använts för beräkning av flöden och föroreningsnivåer. Den preliminära planen bygger på detaljplan för maximal bebyggelse från samrådsunderlaget samt samtal med planavdelningen på Borgholms kommun, Den preliminära planen innefattar fyra huskroppar, en innergård med grönyta samt omgivande gångbana och en parkeringsplats. Skiss över de ytor som ligger till grund för dimensionering presenteras i Figur 6. För dimensionering av dagvattensystem är det andelen tak, hårdgjorda ytor och grönytor som skapar dimensioneringsförutsättningarna. Figur 6: Skiss över framtida markanvändning för dimensionering. 14 (28)

15 Nydala dagvatten DIMENSIONERING DAGVATTEN 4.1. Beräkning av dimensionerande flöden Beräkning av dimensionerande flöden har genomförts med rationella metoden och enligt dimensioneringsförutsättningarna som presenteras i avsnitt 1.5. Resultaten presenteras i Tabell 5 och Tabell 6. Tabell 5: Avrinning från planområde före exploatering. Mark- Area Avrinnings- Reducerad Flöde StormTac användning idag koefficient ϕ area delområde 5 år kategori m 2 ha - m 2 ha l/s Grönyta 7413,74,1 741,7 9 Gräsyta Väg 377,4,8 32,3 4 Väg Totalt 779,13,13 143,1 13 Före exploatering är hårdgörningsgraden på ytan 5%. I dagsläget är det endast vägen som är hårdgjord, övrig mark består av gräsyta. Flöden från delområdet innan exploatering beräknas utan klimatfaktor. Rinntiden har beräknats till 2 minuter. 15 (28)

16 Nydala dagvatten Tabell 6: Avrinning från planområde efter exploatering. Mark- Area Avrinnings- Reducerad Flöde StormTac användning idag koefficient ϕ area delområde 5 år kategori m 2 ha - m 2 ha l/s Tak 1221,12,9 199,11 25 Takyta Väg 377,4,8 32,3 7 Väg 1 Gångbana 651,7,8 521,5 12 Gång-och cykelväg Parkering 853,9,8 682,7 15 Parkering Gårdsyta inom kvarter 1185,12,6 711,7 16 Gårdsyta inom kvarter Grönyta 353,35,1 35,4 8 Gräsyta Totalt 779,78, ,37 83 Efter den planerade exploateringen blir den beräknade hårdgörningsgraden av ytan 4%. Dimensionerande flöden för dagvattenhantering efter exploatering beräknas med klimatfaktor 1,25. Rinntiden antas till 1 minuter utan hänsyn till lokala fördröjningsåtgärder Fördröjningsbehov Det totala beräknade dagvattenflödet från ytan innan exploatering, 13 l/s, blir med hänsyn till miljökvalitetsnormen den avtappning som tillåts från ytan även efter exploateringen. Den erforderliga magasinsvolymen beräknas med hjälp av excelmodellen bilaga 6a, P11, Magasinsberäkning mht rinntid (Svenskt Vatten, 216). Specifik avtappning l/s hared beräknas som tillåten avtappning delat på den reducerade arean efter exploatering. Indata till modellen presenteras i Tabell (28)

17 Nydala dagvatten Tabell 7: Indata till excelmodell för beräkning av erforderlig magasinsvolym Specifik avtappning Rinntid Återkomsttid Klimatfaktor Reducerad area Erforderlig magasinsvolym l/s ha red min mån ha red m ,25,37 49 Erforderlig magasinsvolym beräknas till 49 m 3. För att inte överstiga det dimensionerande flödet 13 l/s planeras utloppet från fördröjningen som ett strypt utlopp. Vid användning av strypt utlopp kan enligt StormTac Web endast två tredjedelar av magasinsvolymen utnyttjas på grund av att kapaciteten i utloppsflödet varierar med tiden. För att kompensera för användning av strypt utlopp blir total erforderlig magasinsvolym 73 m (28)

18 Nydala dagvatten FÖRSLAG FÖR HANTERING AV DAGVATTEN 5.1. Översiktlig avvattningsplan Eftersom att den slutgiltiga utformningen av planområdet inte är bestämd har endast en översiktlig avvattningsplan tagits fram. Höjdsättning och projektering av området har ännu inte påbörjats och därför är avvattningen inte planerad i detalj utan mer översiktligt. Den översiktliga avvattningsplanen presenteras i Figur 7. Figur 7: Översiktlig avvattningsplan Då området sluttar naturligt och det är en höjdskillnad om ca 7 meter från sydöstra till nordvästra delen föreslås att magasin för dagvatten placeras i områdets lägsta del närmast vägen. Inom detta område föreslås anläggning av fördröjningsmagasin enligt dimensionering för erforderlig fördröjning av dagvatten. 18 (28)

19 Nydala dagvatten Åtgärdsförslag För att åstadkomma fördröjning och rening av dagvatten kan en grund vegetationsbeklädd och genomsläpplig torrdamm anläggas i områdets sydvästra del. Torrdammen blir en så kallad multifunktionell yta vilket innebär en yta som har en viss funktion, t.ex. park eller lekplats vid torrväder och samtidigt kan användas till flödesutjämning och rening av dagvatten. Omgivande mark höjdsätts så att dagvatten kan avrinna ytledes och samlas upp i ytan för fördröjning och eventuell infiltration. Torrdammen fördröjer dagvattnet ifrån hela området och ansluter via strypt utlopp till det kommunala dagvattennätet. Anläggningen kommer att torrläggas i perioder utan nederbörd och översvämmas vid behov. Infiltration genom jordprofilen sker under förutsättning att grundvattennivån ligger lägre än torrdammens botten. Vattnet renas genom sedimentering av partiklar, filtrering genom jordprofilen och växtupptag. Principskiss för torrdamm presenteras i Figur 8. Figur 8: Principskiss för torrdamm (Bildkälla: Stockholm vatten och WRS). Då den erforderliga fördröjningsvolymen är 73 m 2 så kan torrdammen till exempel vara 73 m 2 stor och,1 m effektivt djup eller 365 m 2 stor och,2 m effektivt djup. Eftersom ingen geoteknisk eller hydrogeologisk utredning genomförts för området är det okänt hur grundvattnets nivå varierar och det är därför svårt att beskriva mer i detalj torrdammens projekteringsförutsättningar. Om torrdammens botten hamnar under grundvattenytan så kommer dränering av grundvatten att krävas och då måste detta vatten också tas om hand. Permanent grundvattensänkning är tillståndspliktig vattenverksamhet enligt miljöbalken. Det kan också vara problematiskt att anlägga torrdammen tät med t.ex. en gummiduk då det finns en risk för bottenupptryckning eftersom grundvattnet vid högra grundvattennivåer antas ligga nära markytan. För att undvika att torrdammens botten hamnar under grundvattenytan så kan torrdammens kanter istället vallas upp. Enligt StormTacs databas är reningseffekten hos torrdammar relativt begränsad och för att öka reningseffekten så skulle torrdammen kunna anläggas som ett biofilter/regnbädd vars uppbyggnad består av flera infiltrationslager. 19 (28)

20 Nydala dagvatten För att åstadkomma rening av dagvatten i två steg för övre delen av området föreslås vegetationsbeklädda svackdiken med låglinjer så att vattnet kan ledas från övre sydöstra delen av området och kvartersområdet ner till torrdammen. Kanterna på dessa diken skall vara lägre än färdigt golv på byggnaderna. I slutet av diken kan kupolbrunnar anläggas upphöjda för att skapa en längre uppehållstid i gräsdiket. När diket går fullt kan dagvattnet bräddas via kupolbrunnen och kopplas samman med torrdammen via en tät ledning. Det bör också anläggas en ytlig avrinningsväg mellan svackdiket och torrdammen så att dagvattnet rinner den vägen vid extrem nederbörd. Principskiss för vegetationsbeklätt svackdike presenteras i Figur 9. Figur 9: Principskiss för svackdike (Bildkälla: Stockholm vatten och WRS) För att öka reningseffekten hos diken så kan de anläggas med mer växtlighet som skapar ett biofilter/regnbädd med flera olika lager av infiltrationsmaterial där vattnet kan infiltrera och renas ytterligare. Principskiss av biofilter i kombination med svackdike presenteras i Figur 1.Figur 1: Svackdike kombinerat med biofilter Figur 1: Svackdike kombinerat med biofilter (Bildkälla: Svenskt vatten). Om det anläggs någon grönyta inom kvartersområdet så kan denna också anläggas som en nedsänkt multifunktionell infiltrationsyta som bidrar med flödesutjämning och rening av dagvatten. 2 (28)

21 Nydala dagvatten För att minska risken för översvämning när dagvattensystemet belastas behöver översvämningsytornas dämningsnivå bestämmas utifrån befintliga och planerade byggnaders golv- och entrénivåer. Det behöver även finnas tydliga flödesvägar för sekundär avrinning nedströms. Dagvatten från den befintliga vägen i nedre delen av planområdet antas inte renas inom planområdet eftersom ingen betydande ombyggnation planeras. Samtliga åtgärdsförslag i detta PM förutsätter att detaljprojektering av planområdets dagvattenhantering sker i kommande skeden av exploateringsprocessen. Eventuella förändringar i lokalisering, areal eller utformning av byggnader och infrastruktur eller förändrad markanvändning kan påverka möjligheten att göra dagvattensystemet på det sätt som föreslås Skyfallshantering Vid skyfall kan torrdamm, diken och infiltrationsytan på gården användas som tillfälliga översvämningsytor som bidrar med utrymme för att ta hand om regn som är kraftigare än dimensionerande 5-årsregn. För att undvika skador på byggnader krävs det då att dämningsnivåer för diken och torrdammar är lägre än byggnaders golv- och entrénivåer samt att vatten kan ledas mellan anläggningarna via ytliga flödesvägar. Förslag på ytliga flödesvägar presenterades i den översiktliga avvattningsplanen, Figur Drift, skötsel och underhåll Dagvattenanläggningar kräver underhåll och skötselinsatser för att upprätthålla den funktion som avses. Det är viktigt att ta hänsyn och planera för detta vid val av tekniska lösningar. Dagvattnet innehåller många fina partiklar som avses filtreras och renas bort från dagvattnet i föreslagna dagvattenanläggningar (bl.a. växtjordslager) vilket medför att porerna som vattnet strömmar genom över tid sätts igen. Massorna kan behöva bytas ut när funktionen i dagvattenanläggningarna minskar. I samband med upprättande av bygghandling bör en skötselplan upprättas för de dagvattenanläggningar som anläggs. Om rening av dagvattnet sker via växtupptag bör växterna skördas med jämna mellanrum för att inte föroreningarna ska frigöras när döda växtdelar bryts ned. Skördade och döda växtdelar ska sedan hanteras som miljöfarligt avfall. Det är av stor betydelse att löpande kontroller av dagvattensystemet utförs för att i ett tidigt skede kunna upptäcka förändringar i funktionen och därmed kunna vidta åtgärder som begränsar onödiga kostnader och/eller skador på infrastruktur. För att klara av att hantera större flöden behöver ledningsnät och brunnar vara i gott skick för att kunna leda undan dagvatten från ytan. T.ex. behöver sandfång kontrolleras och tömmas regelbundet och skräp som kan blockerar inlopp till rännor, brunnar magasin m.m. måste avlägsnas. I samband med upprättande av bygghandling ansvarar byggherrar för upprättande av skötselplaner för de dagvattenåtgärder som anläggs. 21 (28)

22 Nydala dagvatten FÖRORENINGSBERÄKNINGAR Föroreningsbelastningen från planområdet före och efter exploatering har beräknats med dagvatten- och recipientmodellen StormTac Web (version v ). I denna modell används schablonhalter av föroreningar i dagvatten, vilka baseras på resultat från flödesproportionella provtagningar i avrinningen från olika markanvändningar. Föroreningshalter i dagvatten varierar ofta kraftigt mellan olika platser, tidpunkter och regnförlopp vilket innebär att resultat från föroreningsberäkningarna bör ses som uppskattningar och en indikation för hur föroreningsbelastningen förändras snarare än absoluta värden. StormTac-modellens uppbyggnad baseras på att ingen specifik rening sker i befintlig situation då planområdet huvudsakligen utgörs av en naturlig ängsmark/grönyta. Efter exploatering antas dagvattnet från planområdet att renas i upp till två steg; i vegetationsbeklädda svackdiken/biofilter och därefter i en genomsläpplig torrdamm. Ingen rening antas ske för den befintliga vägen som ingår i planområdet då inga betydande ombyggnationer av vägen planeras i samband med planerad exploatering. I Figur 11 visas ett flödesschema över föroreningsmodellens uppbyggnad efter exploatering. 22 (28)

23 Nydala dagvatten Figur 11. Flödesschema för modelluppbyggnad för situation efter exploatering i StormTac Web. Resultat från föroreningsberäkningarna redovisas i Tabell 8 och 9. För mer detaljerad information om modelluppbyggnad, resultat och osäkerheter hänvisas till Bilaga 1 till denna dagvattenutredning. I StormTac-modellen finns en funktion minsta möjliga utloppshalt som begränsar hur mycket dagvatten kan renas i en specifik dagvattenanläggning. När dagvattnets föroreningsinnehåll når denna begränsning påverkas inte reningseffekten av kompletterande reningssteg. De ämnen vars reningseffekt påverkats av denna parameter redovisas i Bilaga Tabell Reningseffekter (%) inom respektive resultatrapport för delmodell A2, A3, A5 och A6. 23 (28)

24 Nydala dagvatten Tabell 8 och 9 visar modellerad föroreningsbelastning före och efter exploatering samt hur reningsåtgärder påverkar dagvattenkvaliteten. Intervallet som presenteras i kolumnen efter exploatering efter rening visar hur föroreningsbelastningen kan variera beroende på hur diken anläggs. Den lägre siffran i intervallet motsvarar rening med diken utformade som biofilter och den högre siffran motsvarar rening med vegetationsbeklädda svackdiken vilka har aningen sämre reningseffekt än biofilter. I Tabell 8 presenteras föroreningsbelastningen som halter µg/l och i Tabell 9 presenteras föroreningsbelastningen som mängder i enheten kg/år eller g/år. Tabell 8: Modellerad föroreningshalt i dagvatten från planområdet för befintlig situation och situation efter exploatering; innan och efter rening. Ämne Enhet Befintlig situation Efter exploatering innan rening Efter exploatering efter rening P µg/l N µg/l Pb µg/l 2,9 7, 2, - 2,2 Cu µg/l , 9, Zn µg/l Cd µg/l,16,38,15 -,2 Cr µg/l 2,5 5,6 2,6 Ni µg/l 1,8 4,9 1,9 Hg µg/l,19,33,18 -,23 Suspenderade partiklar µg/l Olja µg/l PAH16 µg/l,52,77,23 -,26 Benso(a)pyren µg/l,55,16,55 -,6 24 (28)

25 Nydala dagvatten Tabell 9: Beräknad årlig föroreningsbelastning från planområdet för befintlig situation och situation efter exploatering; innan och efter rening. Ämne Enhet Befintlig situation Efter exploatering innan rening Efter exploatering efter rening P g/år N kg/år 1,6 4,5 1,7-2, Pb g/år 4 2 5,6-6,3 Cu g/år Zn g/år Cd g/år,22 1,1,4 -,59 Cr g/år 3,3 16 7,1-7,4 Ni g/år 2,4 14 5,1-5,4 Hg g/år,26,94,49 -,65 Suspenderade partiklar kg/år Olja g/år PAH16 g/år,7 2,2,65 -,73 Benso(a)pyren g/år,7,45,15 -,17 Resultaten visar att mängderna föroreningar i dagvattnet efter exploatering ökar efter exploateringen beräknat med föreslagna reningsåtgärder. Om föroreningsbelastningen ökar och hur mycket den ökar beror på vilka reningsåtgärder som slutligen implementeras. En av anledningarna till att föroreningsbelastningen förväntas öka är troligen för att den planerade parkeringsplatsen enligt de föreslagna åtgärderna endast renas via torrdammen. Troligtvis skulle vattnet från parkeringsplatsen behöva rening i flera steg eller i en annan typ av dagvattenanläggning för att undvika att föroreningsbelastningen ökar efter exploateringen. 25 (28)

26 Nydala dagvatten DISKUSSION OCH SLUTSATS Föroreningsmodelleringen visar att föreslagna reningsåtgärder inte räcker att för att undvika att föroreningsbelastningen från planområdet ökar. Modelleringen visar dock också att det är mycket små mängder föroreningar som når recipienten varje år till följd av exploatering av den här ytan. Helt oexploaterade grönytor som denna har generellt mycket låga utsläpp av föroreningar och för att inte åstadkomma någon ökning av föroreningar efter byggnation av hus och parkering krävs omfattande reningsåtgärder, vilket kan vara svårt att försvara med hänsyn till att mängden föroreningar som förväntas nå recipienten är liten. Ytterligare reningsåtgärder i dagvattnet nedströms planområdet kan vara ett bättre sätt att åstadkomma motsvarande rening till en lägre kostnad. Avrinningen från den uppströms belägna åkermarken söder om planområdet behöver avledas på annat sätt och det är även motiverat att utföra avskärande dränering omedelbart söder om planområdet. För att kunna ta fram mer konkreta åtgärdsförslag för rening och fördröjning av dagvatten behöver geotekniken i området undersökas. I utredningen har det antagits att grundvattenytan vid tillfällen med högra grundvattennivåer ligger nära markytan vilket begränsar möjligheten till grävda torrdammar och diken med stor renings-och infiltrationskapacitet. Ett alternativ för att minska föroreningsbelastningen av framförallt metaller, olja och PAH från planområdet är att rena vattnet från parkeringsytan i två steg. Detta är svårt att åstadkomma inom planområdet eftersom att parkeringsplatsen kommer att anläggas närmast vägen i den lågt liggande delen av området men om det planeras någon allmän utbyggnad av dagvattenreningsåtgärder nedströms i området så är det prioriterat att rena vattnet från parkeringsplatsen ytterligare. Enligt beskrivning av miljökvalitetsnormen är det främst ämnena fosfor, kväve, TBT, kvicksilver och PBDE som hindrar att miljökvalitetsnormen kan uppnås. Enligt föroreningsmodelleringen beräknas inte mängderna av fosfor öka, däremot riskeras en ökning av mängden kväve, ca,4 kg/år. För att undvika ökning av kväve kan torrdammen istället anläggas som ett biofilter om detta är möjligt med hänsyn till geotekniska förutsättningar. Vidare kan riklig växtlighet öka reningseffekten då lösta kväveföreningar kan tas upp direkt av växternas rötter. Valet av växter kan även påverka reningseffekten då det t.ex. finns kväveälskande växter. Det bör dock beaktas att den åker som är belägen ovan planområdet troligen bidrar med betydande mängder kväve och fosfor om den fortsatt avvattnas direkt till Kalmarsund utan rening. Föroreningarna TBT och PBDE har inte modellerats men utsläppen av dessa bedöms inte påverkas av exploateringen. 26 (28)

27 Nydala dagvatten Beräkningsprogrammet StormTac Web baseras på schablonvärden som har tagits fram utifrån globala data vilket bidrar med osäkerheter kring hur väl de förväntade halterna stämmer överens med verkligheten för just det här området. Metoden att beräkna förväntad föroreningsbelastning med StormTac Web bedöms vara ett bra verktyg för att göra de relativa jämförelser av ytor som var en del av syftet med denna utredning. Sammanfattningsvis så kan det konstateras att det kan bli svårt att uppnå tillräcklig rening inom planområdet så att ingen förhöjning av föroreningsbelastning sker eftersom området idag består av en helt oexploaterad grönyta. Det kan dock också konstateras att de beräknande föroreningsmängderna som härrör från området är små, närmast obetydliga, i förhållande till andra utsläppskällor. För att minska risken för att inte påverka förutsättningarna för att nå miljökvalitetsnormen rekommenderas att dagvattnet från planområdet samlas och renas i någon för området gemensam dagvattenanläggning nedströms planområdet. 27 (28)

28 Nydala dagvatten REFERENSER Arkeologerna. (218). Arkeologisk utredning på Guntorps Äng, rapport 218:6. Borgholms Kommun. (218). Detaljplan för del av Borgholm 11:1 "Nydala", planbeskrivning, samrådshandling. Naturvårdsverket. (219). Fakta om kvicksilver. Hämtat från SGU. ( ). Hämtat från Kartvisaren, berggundskartan: SGU. ( ). Hämtat från kartvisaren, gammastrålning, uran: Svenskt Vatten. (216). Publikation P11, Avledning av dag-drän-och spillvatten. Stockholm: Svenskt Vatten. VISS (a). (den 26 mars 219). Västra Ölands kalkberg. Hämtat från VISS (b). (den 15 april 219). M n kalmarsunds utsjövatten. Hämtat från VISS: 28 (28)

29 Nydala Dagvatten BILAGA 1: FÖRORNINGSBERÄKNINGAR OCH MODELLUPPBYGGNAD STORMTAC WEB Bilagans innehåll: Föroreningsberäkning befintlig situation Delmodell A1 Ingen rening Föroreningsberäkning efter exploatering Delmodell A7 Ingen rening Delmodell A4+A5 Reningsanläggning: Svackdike+Torrdamm Delmodell A4+A6 Reningsanläggning: Biofilter+Torrdamm Föroreningsberäkning efter exploatering för del kvartersmark som avvattnas mot och renas i diken eller grönyta på innergård Delmodell A2 Reningsanläggning: Svackdike Delmodell A3 Reningsanläggning: Biofilter Föroreningsberäkning efter exploatering för del av kvartersmark som avvattnas mot och renas i torrdamm Delmodell A5 Parkeringsyta och resultat från delmodell A2. Reningsanläggning: Torrdamm Delmodell A6 Parkeringsyta och resultat från delmodell A3. Reningsanläggning: Torrdamm Föroreningsberäkning efter exploatering för befintlig väg/gata o Delmodell A4 Ingen rening STRUCTOR MILJÖ ÖST AB Linköping, Västervik, Kalmar Emmaboda. Organisationsnummer:

30 Filnamn: - A1 Nydala_Befintlig_situation Resultatrapport StormTac Web I denna resultatrapport redovisas in- och utdata (resultat) från simulering med StormTac Web. 1. Avrinning 1.1 Indata Nederbörd 64 mm/år Dimensionerande regnvaraktighet vid studerat flöde t r, Qstudy 6. h Avrinningsområde A.78 ha Rinnsträcka s 6 m Återkomsttid N 5. år Klimatfaktor f c 1. Studerat flöde * 12 l/s * Studerat flöde, t.ex. ingående flöde till en anläggning om ett delflöde bräddas förbi eller pumpat flöde till en anläggning. Delavrinningsområde Vol.avr.koeff. Avr.koeff. Dagvatten (ha) Grundvatten (ha) ha ha ha Väg 1 (ÅDT 1) Gräsyta Totalt Reducerat avrinningsområde.1.67 Utredn. omr. (dim. flöde) (ha) Urban area *.38 ha urbant (Volym) avrinningskoefficient för beräkning av årligt flöde och föroreningsbelastning, endast urbana areor *.8 Urbant reducerad avrinningsyta *.3 ha red,urbant 1.2 Utdata Basflöde, årsmedel Q b.22 l/s Dagvattenflöde, årsmedel Q r.21 l/s Tot. avrinning, årsmedel Q tot.43 l/s Basflöde, årsmedel Q b 68 m 3 /år Dagvattenflöde, årsmedel Q r 66 m 3 /år Tot. avrinning, årsmedel Q tot 13 m 3 /år Medelavrinning Q m.2 l/s Dim. flöde Q dim 12 l/s Dim. varaktighet vid Q dim tr 1 min Rinnhastighet v 1. m/s Dimensionerande regndjup vid Q study r d, Qstudy 25 mm Reducerat flöde (studerat flöde / reducerad area) Q red 12 l/s/ha, red Det studerade flödets andel av den totala årliga avrinningsvolymen 99 % 1/11

31 Filnamn: - A1 Nydala_Befintlig_situation 3. Föroreningstransport 3.1 Indata - Årligt basflöde och dagvattenflöde enligt 1. Avrinning. - Schablonhalter för basflöde resp. dagvattenflöde enligt uppdaterade tabeller på Markanvändning Faktor* Väg 1 (ÅDT 1).1 Gräsyta 5. * Vägar: faktor = trafikintensitet = -2. Enhet: x 1 fordon/dygn. Annan markanvändning: faktor = 5 (1-1. Enhet: -. Basflödeshalt (ug/l) per markanvändning Markanvändning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Vägar Gräsyta Markanvändning Oil PAH16 BaP Vägar Gräsyta /11

32 Filnamn: - A1 Nydala_Befintlig_situation Dagvattenhalt (ug/l) per markanvändning Markanvändning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Väg 1 (ÅDT 1) SD nd Gräsyta SD nd nd nd nd nd nd nd nd nd nd Markanvändning Oil PAH16 BaP Väg 1 (ÅDT 1) SD 13 nd nd Gräsyta SD nd nd nd Klassificering av osäkerhet Hög säkerhet Medel säkerhet Låg säkerhet 4/11

33 Filnamn: - A1 Nydala_Befintlig_situation 3.2 Utdata Basflödeshalt (ug/l) utan rening Dagvattenhalt (ug/l) utan rening Basflödesmängd (kg/år) utan rening Dagvattenmängd (kg/år) utan rening /11

34 Filnamn: - A1 Nydala_Befintlig_situation Föroreningshalter (ug/l) (dagvatten+basflöde) utan rening Jämförelse mot riktvärde där gråmarkerade/fetstilta cellerna visar överskridelse av riktvärde. Totala fraktioner avses där inget annat anges. Beräkning C Riktvärde C cr,sw Föroreningsmängder (kg/år) (dagvatten+basflöde) utan rening Områdets acceptabla belastning och reningsbehov (kg/år) Områdets acceptabla belastning nd nd nd nd nd nd nd nd nd nd nd nd nd Områdets reningsbehov nd nd nd nd nd nd nd nd nd nd nd nd nd Föroreningsmängder (kg/ha/år) (dagvatten+basflöde) utan rening /11

35 Filnamn: - A1 Nydala_Befintlig_situation Föroreningshalter (ug/l) per markanvändning med dagvatten+basflöde utan rening Markanvändning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Väg 1 (ÅDT 1) Gräsyta Markanvändning Oil PAH16 BaP Väg 1 (ÅDT 1) Gräsyta Föroreningsmängder (kg/år) per markanvändning med dagvatten+basflöde utan rening Markanvändning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Väg 1 (ÅDT 1) Gräsyta Markanvändning Oil PAH16 BaP Väg 1 (ÅDT 1) Gräsyta /11

36 Filnamn: - A1 Nydala_Befintlig_situation Basflödesbelastning (kg/år) per markanvändning utan rening Markanvändning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Väg 1 (ÅDT 1) Gräsyta Markanvändning Oil PAH16 BaP Väg 1 (ÅDT 1) Gräsyta Dagvattenbelastning (kg/år) per markanvändning utan rening Markanvändning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Väg 1 (ÅDT 1) Gräsyta Markanvändning Oil PAH16 BaP Väg 1 (ÅDT 1) Gräsyta /11

37 Filnamn: _Nydala Resultatrapport StormTac Web I denna resultatrapport redovisas in- och utdata (resultat) från simulering med StormTac Web. 1. Avrinning 1.1 Indata Nederbörd 64 mm/år Dimensionerande regnvaraktighet vid studerat flöde t r, Qstudy 6. h Avrinningsområde A.66 ha Rinnsträcka s 6 m Återkomsttid N 5. år Klimatfaktor f c 1.25 Studerat flöde * 12 l/s * Studerat flöde, t.ex. ingående flöde till en anläggning om ett delflöde bräddas förbi eller pumpat flöde till en anläggning. Delavrinningsområde Vol.avr.koeff. Avr.koeff. Dagvatten (ha) Grundvatten (ha) ha ha ha Takyta Gång & cykelväg Gårdsyta inom kvarter Gräsyta Totalt Reducerat avrinningsområde Utredn. omr. (dim. flöde) (ha) Urban area *.31 ha urbant (Volym) avrinningskoefficient för beräkning av årligt flöde och föroreningsbelastning, endast urbana areor *.76 Urbant reducerad avrinningsyta *.23 ha red,urbant 1.2 Utdata Basflöde, årsmedel Q b.15 l/s Dagvattenflöde, årsmedel Q r.54 l/s Tot. avrinning, årsmedel Q tot.69 l/s Basflöde, årsmedel Q b 46 m 3 /år Dagvattenflöde, årsmedel Q r 17 m 3 /år Tot. avrinning, årsmedel Q tot 22 m 3 /år Medelavrinning Q m.76 l/s Dim. flöde Q dim 57 l/s Dim. varaktighet vid Q dim tr 1 min Rinnhastighet v 1. m/s Dimensionerande regndjup vid Q study r d, Qstudy 97 mm Reducerat flöde (studerat flöde / reducerad area) Q red 45 l/s/ha, red Det studerade flödets andel av den totala årliga avrinningsvolymen 99 % 1/15

38 Filnamn: _Nydala 3. Föroreningstransport 3.1 Indata - Årligt basflöde och dagvattenflöde enligt 1. Avrinning. - Schablonhalter för basflöde resp. dagvattenflöde enligt uppdaterade tabeller på Markanvändning Faktor* Takyta 5. Gång & cykelväg 5. Gårdsyta inom kvarter 5. Gräsyta 5. * Vägar: faktor = trafikintensitet = -2. Enhet: x 1 fordon/dygn. Annan markanvändning: faktor = 5 (1-1. Enhet: -. Basflödeshalt (ug/l) per markanvändning Markanvändning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Takyta Gång & cykelväg Gårdsyta inom kvarter Gräsyta Markanvändning Oil PAH16 BaP Takyta 5 Gång & cykelväg 5 Gårdsyta inom kvarter Gräsyta /15

39 Filnamn: _Nydala Dagvattenhalt (ug/l) per markanvändning Markanvändning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Takyta SD nd nd nd 29 Gång & cykelväg SD nd nd nd nd nd nd nd nd nd nd Gårdsyta inom kvarter SD nd nd nd nd nd nd nd nd nd nd Gräsyta SD nd nd nd nd nd nd nd nd nd nd Markanvändning Oil PAH16 BaP Takyta.44.1 SD nd nd 75 Gång & cykelväg SD nd nd nd Gårdsyta inom kvarter SD nd nd nd Gräsyta SD nd nd nd Klassificering av osäkerhet Hög säkerhet Medel säkerhet Låg säkerhet 4/15

40 Filnamn: _Nydala 3.2 Utdata Basflödeshalt (ug/l) utan rening Dagvattenhalt (ug/l) utan rening Basflödesmängd (kg/år) utan rening Dagvattenmängd (kg/år) utan rening /15

41 Filnamn: _Nydala Föroreningshalter (ug/l) (dagvatten+basflöde) utan rening Jämförelse mot riktvärde där gråmarkerade/fetstilta cellerna visar överskridelse av riktvärde. Totala fraktioner avses där inget annat anges. Beräkning C Riktvärde C cr,sw Föroreningsmängder (kg/år) (dagvatten+basflöde) utan rening Områdets acceptabla belastning och reningsbehov (kg/år) Områdets acceptabla belastning nd nd nd nd nd nd nd nd nd nd nd nd nd Områdets reningsbehov nd nd nd nd nd nd nd nd nd nd nd nd nd Föroreningsmängder (kg/ha/år) (dagvatten+basflöde) utan rening /15

42 Filnamn: _Nydala Föroreningshalter (ug/l) per markanvändning med dagvatten+basflöde utan rening Markanvändning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Takyta Gång & cykelväg Gårdsyta inom kvarter Gräsyta Markanvändning Oil PAH16 BaP Takyta Gång & cykelväg Gårdsyta inom kvarter Gräsyta Föroreningsmängder (kg/år) per markanvändning med dagvatten+basflöde utan rening Markanvändning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Takyta Gång & cykelväg Gårdsyta inom kvarter Gräsyta Markanvändning Oil PAH16 BaP Takyta Gång & cykelväg Gårdsyta inom kvarter Gräsyta /15

43 Filnamn: _Nydala Basflödesbelastning (kg/år) per markanvändning utan rening Markanvändning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Takyta Gång & cykelväg Gårdsyta inom kvarter Gräsyta Markanvändning Oil PAH16 BaP Takyta.25 Gång & cykelväg.15 Gårdsyta inom kvarter Gräsyta Dagvattenbelastning (kg/år) per markanvändning utan rening Markanvändning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Takyta Gång & cykelväg Gårdsyta inom kvarter Gräsyta Markanvändning Oil PAH16 BaP Takyta.31.7 Gång & cykelväg Gårdsyta inom kvarter Gräsyta /15

44 Filnamn: _Nydala 4. Föroreningsreduktion 4.1 Indata Vald reningsanläggning: Svackdike Andel av reducerad avrinningsyta Kϕ 14 % Utflöde, max Q out 4 l/s Tjocklek, tom yta h 1 15 mm Tjocklek, växtbädd h 2 15 mm Tjocklek, grov sand h 3 mm Tjocklek, makadam h 4 mm Tjocklek, skelettjord h 5 mm Tjocklek, underbyggnad/undergrund/terrass h 6 1 mm Avstånd vattengång dräneringsrör till undergunden h 7 15 mm Avstånd vattengång bräddbrunn till den övre bäddens yta h 8 15 mm Porandel, växtbädd p 2.25 Porandel, makadam p 4.4 Hydraulisk konduktivitet, växtbädd k 2 2 mm/h Hydraulisk konduktivitet, makadam k 4 36 mm/h Hydraulisk konduktivitet, underbyggnad/undergrund/terrass k 6 8. mm/h Släntlutning övre, 1:z 2 z 2 4. Släntlutning undre, 1:z 1 z 1 4. Anläggningens längd L 7 m Är marken förorenad? Nej Tillsats av biokol (utan gödningsmedel)? Nej 4.2 Utdata Anläggningens yta A sf 38 m 2 Totalt anläggningsdjup exkl. underbyggnad H tot2 3 mm Plan bottenbredd W b 2962 mm Dimensionerande erforderlig utjämningsvolym V d3 +V d4 28 m 3 Dim. varaktighet vid dim. V d t r2 3 min Tillgänglig total utjämningsvolym V stftot 59 m 3 Total anläggningsvolym V tot 11 m 3 Dimensionerande regndjup. 2 (1-25) mm rekommenderas generellt. rd 22 mm Dimensionerande uppehållstid vid max flöde td, max.41 h Dimensionerande uppehållstid vid medelavrinning. td, mean 22 h Är anläggningen tillräckligt stor avseende flödesutjämning? Ja Behövs tätning runt anläggningen? Nej 9/15

45 Filnamn: _Nydala Reningseffekter (%). SD = Standard Deviation (standardavvikelse). nd = no data (ingen data) Ämne P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Uträknat SD nd nd Ämne Hg SS Oil PAH16 BaP Uträknat SD nd 24 nd nd nd Ämne: Parametern Minsta möjliga utloppshalt har minskat beräknad reningseffekt. Ämne: Max reningseffekt har uppnåts (röd kantlinje) Minsta möjliga Max reningseffekt Klassificering av osäkerhet Hög säkerhet Medel säkerhet Låg säkerhet Föroreningshalter (ug/l) (dagvatten+basflöde) efter rening Jämförelse mot riktvärde där gråmarkerade/fetstilta cellerna visar överskridelse av riktvärde. Totala fraktioner avses där inget annat anges. P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Beräkning C re Riktvärde C cr,sw Hg SS Oil PAH16 BaP Beräkning C re Riktvärde C cr,sw Föroreningsmängder (kg/år) (dagvatten+basflöde) efter rening P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Föroreningsbelastning Avskiljd mängd Hg SS Oil PAH16 BaP Föroreningsbelastning Avskiljd mängd /15

46 Filnamn: _Nydala h 8 15 mm h 1 15 mm z 2 1:4. Växtbädd h 2 15 mm h 7 15 mm z 1 1:4. W b 2962 mm Underbyggnad / undergrund / terrass h 6 1 mm Svackdike L 7 m 11/15

47 Filnamn: _Nydala Resultatrapport StormTac Web I denna resultatrapport redovisas in- och utdata (resultat) från simulering med StormTac Web. 1. Avrinning 1.1 Indata Nederbörd 64 mm/år Dimensionerande regnvaraktighet vid studerat flöde t r, Qstudy 6. h Avrinningsområde A.66 ha Rinnsträcka s 6 m Återkomsttid N 5. år Klimatfaktor f c 1.25 Studerat flöde * 12 l/s * Studerat flöde, t.ex. ingående flöde till en anläggning om ett delflöde bräddas förbi eller pumpat flöde till en anläggning. Delavrinningsområde Vol.avr.koeff. Avr.koeff. Dagvatten (ha) Grundvatten (ha) ha ha ha Takyta Gång & cykelväg Gårdsyta inom kvarter Gräsyta Totalt Reducerat avrinningsområde Utredn. omr. (dim. flöde) (ha) Urban area *.31 ha urbant (Volym) avrinningskoefficient för beräkning av årligt flöde och föroreningsbelastning, endast urbana areor *.76 Urbant reducerad avrinningsyta *.23 ha red,urbant 1.2 Utdata Basflöde, årsmedel Q b.15 l/s Dagvattenflöde, årsmedel Q r.54 l/s Tot. avrinning, årsmedel Q tot.69 l/s Basflöde, årsmedel Q b 46 m 3 /år Dagvattenflöde, årsmedel Q r 17 m 3 /år Tot. avrinning, årsmedel Q tot 22 m 3 /år Medelavrinning Q m.76 l/s Dim. flöde Q dim 57 l/s Dim. varaktighet vid Q dim tr 1 min Rinnhastighet v 1. m/s Dimensionerande regndjup vid Q study r d, Qstudy 97 mm Reducerat flöde (studerat flöde / reducerad area) Q red 45 l/s/ha, red Det studerade flödets andel av den totala årliga avrinningsvolymen 99 % 1/15

48 Filnamn: _Nydala 3. Föroreningstransport 3.1 Indata - Årligt basflöde och dagvattenflöde enligt 1. Avrinning. - Schablonhalter för basflöde resp. dagvattenflöde enligt uppdaterade tabeller på Markanvändning Faktor* Takyta 5. Gång & cykelväg 5. Gårdsyta inom kvarter 5. Gräsyta 5. * Vägar: faktor = trafikintensitet = -2. Enhet: x 1 fordon/dygn. Annan markanvändning: faktor = 5 (1-1. Enhet: -. Basflödeshalt (ug/l) per markanvändning Markanvändning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Takyta Gång & cykelväg Gårdsyta inom kvarter Gräsyta Markanvändning Oil PAH16 BaP Takyta 5 Gång & cykelväg 5 Gårdsyta inom kvarter Gräsyta /15

49 Filnamn: _Nydala Dagvattenhalt (ug/l) per markanvändning Markanvändning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Takyta SD nd nd nd 29 Gång & cykelväg SD nd nd nd nd nd nd nd nd nd nd Gårdsyta inom kvarter SD nd nd nd nd nd nd nd nd nd nd Gräsyta SD nd nd nd nd nd nd nd nd nd nd Markanvändning Oil PAH16 BaP Takyta.44.1 SD nd nd 75 Gång & cykelväg SD nd nd nd Gårdsyta inom kvarter SD nd nd nd Gräsyta SD nd nd nd Klassificering av osäkerhet Hög säkerhet Medel säkerhet Låg säkerhet 4/15

50 Filnamn: _Nydala 3.2 Utdata Basflödeshalt (ug/l) utan rening Dagvattenhalt (ug/l) utan rening Basflödesmängd (kg/år) utan rening Dagvattenmängd (kg/år) utan rening /15

51 Filnamn: _Nydala Föroreningshalter (ug/l) (dagvatten+basflöde) utan rening Jämförelse mot riktvärde där gråmarkerade/fetstilta cellerna visar överskridelse av riktvärde. Totala fraktioner avses där inget annat anges. Beräkning C Riktvärde C cr,sw Föroreningsmängder (kg/år) (dagvatten+basflöde) utan rening Områdets acceptabla belastning och reningsbehov (kg/år) Områdets acceptabla belastning nd nd nd nd nd nd nd nd nd nd nd nd nd Områdets reningsbehov nd nd nd nd nd nd nd nd nd nd nd nd nd Föroreningsmängder (kg/ha/år) (dagvatten+basflöde) utan rening /15

52 Filnamn: _Nydala Föroreningshalter (ug/l) per markanvändning med dagvatten+basflöde utan rening Markanvändning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Takyta Gång & cykelväg Gårdsyta inom kvarter Gräsyta Markanvändning Oil PAH16 BaP Takyta Gång & cykelväg Gårdsyta inom kvarter Gräsyta Föroreningsmängder (kg/år) per markanvändning med dagvatten+basflöde utan rening Markanvändning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Takyta Gång & cykelväg Gårdsyta inom kvarter Gräsyta Markanvändning Oil PAH16 BaP Takyta Gång & cykelväg Gårdsyta inom kvarter Gräsyta /15

53 Filnamn: _Nydala Basflödesbelastning (kg/år) per markanvändning utan rening Markanvändning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Takyta Gång & cykelväg Gårdsyta inom kvarter Gräsyta Markanvändning Oil PAH16 BaP Takyta.25 Gång & cykelväg.15 Gårdsyta inom kvarter Gräsyta Dagvattenbelastning (kg/år) per markanvändning utan rening Markanvändning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Takyta Gång & cykelväg Gårdsyta inom kvarter Gräsyta Markanvändning Oil PAH16 BaP Takyta.31.7 Gång & cykelväg Gårdsyta inom kvarter Gräsyta /15

54 Filnamn: _Nydala 4. Föroreningsreduktion 4.1 Indata Vald reningsanläggning: Biofilter Andel av reducerad avrinningsyta Kϕ 14 % Utflöde, max Q out 4 l/s Tjocklek, tom yta h 1 15 mm Tjocklek, växtbädd h 2 45 mm Tjocklek, grov sand h 3 1 mm Tjocklek, makadam h 4 35 mm Tjocklek, skelettjord h 5 mm Tjocklek, underbyggnad/undergrund/terrass h 6 1 mm Avstånd vattengång dräneringsrör till undergunden h 7 15 mm Avstånd vattengång bräddbrunn till den övre bäddens yta h 8 15 mm Porandel, växtbädd p 2.25 Porandel, makadam p 4.4 Hydraulisk konduktivitet, växtbädd k 2 2 mm/h Hydraulisk konduktivitet, makadam k 4 36 mm/h Hydraulisk konduktivitet, underbyggnad/undergrund/terrass k 6 8. mm/h Släntlutning övre, 1:z 2 z 2 2. Släntlutning undre, 1:z 1 z 1 2. Anläggningens längd L 7 m Är marken förorenad? Nej Tillsats av biokol (utan gödningsmedel)? Nej 4.2 Utdata Anläggningens yta A sf 38 m 2 Totalt anläggningsdjup exkl. underbyggnad H tot2 15 mm Plan bottenbredd W b 1162 mm Dimensionerande erforderlig utjämningsvolym V d3 +V d4 24 m 3 Dim. varaktighet vid dim. V d t r2 25 min Tillgänglig total utjämningsvolym V stftot 11 m 3 Total anläggningsvolym V tot 39 m 3 Dimensionerande regndjup. 2 (1-25) mm rekommenderas generellt. rd 4 mm Dimensionerande uppehållstid vid max flöde td, max.74 h Dimensionerande uppehållstid vid medelavrinning. td, mean 39 h Är anläggningen tillräckligt stor avseende flödesutjämning? Ja Behövs tätning runt anläggningen? Nej 9/15

55 Filnamn: _Nydala Reningseffekter (%). SD = Standard Deviation (standardavvikelse). nd = no data (ingen data) Ämne P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Uträknat SD Ämne Hg SS Oil PAH16 BaP Uträknat SD nd 5 14 nd nd Ämne: Parametern Minsta möjliga utloppshalt har minskat beräknad reningseffekt. Ämne: Max reningseffekt har uppnåts (röd kantlinje) Minsta möjliga Max reningseffekt Klassificering av osäkerhet Hög säkerhet Medel säkerhet Låg säkerhet Föroreningshalter (ug/l) (dagvatten+basflöde) efter rening Jämförelse mot riktvärde där gråmarkerade/fetstilta cellerna visar överskridelse av riktvärde. Totala fraktioner avses där inget annat anges. P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Beräkning C re Riktvärde C cr,sw Hg SS Oil PAH16 BaP Beräkning C re Riktvärde C cr,sw Föroreningsmängder (kg/år) (dagvatten+basflöde) efter rening P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Föroreningsbelastning Avskiljd mängd Hg SS Oil PAH16 BaP Föroreningsbelastning Avskiljd mängd /15

56 Filnamn: _Nydala h 8 15 mm h 1 15 mm z 2 1:2. Växtbädd h 2 45 mm z 1 1:2. Grov sand h 3 1 mm Makadam h 4 35 mm h 7 15 mm W b 1162 mm Underbyggnad / undergrund / terrass h 6 1 mm L 7 m Biofilter (regnbädd/växtbädd) 11/15