Dagvatten Skärholmsdalen Exploateringskontoret, Stockholms stad

Transkript

1 Structor Miljöbyrån Stockholm AB, Org.nr , Dagvatten Skärholmsdalen M , s 1 (14) Dagvatten Skärholmsdalen Exploateringskontoret, Stockholms stad M:\Uppdrag\2016\M _PT_Stockholms stad_fokus Skärholmen\10-Slutversion\levererat \Skärholmsdalen\PM dagvatten Skärholmsdalen slutversion docx

2 Structor Miljöbyrån Stockholm AB, Org.nr , Dagvatten Skärholmsdalen M , s 2 (14) Uppdragsnamn: Dagvatten Skärholmsdalen Uppdragsnummer: M Dokument: PM dagvatten, Skärholmsdalen Uppdragsledare/utredare: Josef Nordlund, Structor Vatten & Miljö Utredare dagvatten: Tim Nesteus, Structor Mark Granskad av: Tomas Holmqvist, Structor Mark Datum: Plats: Stockholm M:\Uppdrag\2016\M _PT_Stockholms stad_fokus Skärholmen\10-Slutversion\levererat \Skärholmsdalen\PM dagvatten Skärholmsdalen slutversion docx

3 Structor Miljöbyrån Stockholm AB, Org.nr , Innehållsförteckning Dagvatten Skärholmsdalen M , s 3 (14) 1 INLEDNING OMRÅDESBESKRIVNING BEFINTLIG SITUATION Översvämningsrisker och vattenflöden vid extrem kortidsnederbörd PLANFÖRSLAG MARKFÖRUTSÄTTNINGAR MARKFÖRORENINGAR MARKAVVATTNINGSFÖRETAG NATURRESERVAT RECIPIENTER ÖSTRA MÄLARENS VATTENSKYDDSOMRÅDE MILJÖKVALITETSNORMER LOKALA FÖRESKRIFTER KOMMUNENS DAGVATTENSTRATEGI ÅTGÄRDSNIVÅER VID NY- OCH STÖRRE OMBYGGNATIONER RIKTVÄRDEN FÖR DAGVATTENUTSLÄPP FÖRDRÖJNINGS- OCH FÖRORENINGSBERÄKNINGAR MARKANVÄNDNING FLÖDEN Påverkan uppströms och nedströms FÖRORENINGAR ÅTGÄRDSFÖRSLAG FÖR DAGVATTENHANTERING Förbindelsepunkt Skärholmsbäcken Åtgärder på allmän mark Öppna diken Svackdiken Trädplanteringar med skelettjordsmagasin Våt damm Växtbäddar Fördröjningsmagasin Översvämningsyta Materialval UNDER BYGGSKEDET FORTSATT ARBETE MED DETALJPLANEN BILAGOR REFERENSER M:\Uppdrag\2016\M _PT_Stockholms stad_fokus Skärholmen\10-Slutversion\levererat \Skärholmsdalen\PM dagvatten Skärholmsdalen slutversion docx

4 Structor Miljöbyrån Stockholm AB, Org.nr , Dagvatten Skärholmsdalen M , s 4 (14) 1 Inledning Denna dagvattenutredning är framtagen på uppdrag av Exploateringskontoret Stockholm Stad som underlag inför deras framtagande av detaljplan för Skärholmsdalen inom ramen för det större projektet Fokus Skärholmen. På ett 14,8 hektar stort område planeras nya bostäder. Syftet med utredningen har varit att undersöka områdets förutsättningar och föreslå lämplig dagvattenhantering med hänsyn till recipientens känslighet, lokala föreskrifter och planerad bebyggelse. Utredningen ska utgöra underlag till detaljplanen och kommande projektering. 2 Områdesbeskrivning Aktuellt område ligger i Skärholmen. Figur 1. Planområdets läge i Skärholmen, röd markering (ungefärlig). Källa: Länsstyrelsens Webb-GIS. 2.1 Befintlig situation Planområdet består idag av skogsmark samt mindre gräsytor. Området lutar i den östra större delen svagt mot norr i en lokal lågpunkt, i västlig riktning från denna nästan plant ut ur detaljplaneområdet in i naturskyddsområdet. Höjdskillnaden inom området är som högst ca +60 m (RH 2000) i den absolut mest västra punkten. Området mellan Skärholmen och Sätra varierar mellan +38 m och +33 m, högst längst kanterna. Gränsen mot Skärholmen ligger i kraftig lutning där detaljplanegränsen hamnar på +60 m. I området finns inget ledningsnät för dagvattenhantering. I detaljplaneområdets västra del finns en mindre damm. I naturskyddsområdet väster om detaljplaneområdet finns en bäck som leder ner mot Fiskarfjärden. I korsningen mellan Björksätravägen och Skärholmsvägen finns en nedsänkt bevuxen yta för dagvattenfördröjning. All dagvattenavrinning bedöms i dagsläget ske ytligt och öppet i natur- och gräsytor. Structor har inte gjort något platsbesök ännu inom ramen för projektet, figur 2 nedan visar ett antal bilder tagna från Google Streetview. M:\Uppdrag\2016\M _PT_Stockholms stad_fokus Skärholmen\10-Slutversion\levererat \Skärholmsdalen\PM dagvatten Skärholmsdalen slutversion docx

5 Structor Miljöbyrån Stockholm AB, Org.nr , Dagvatten Skärholmsdalen M , s 5 (14) Figur 2. Bilder tagna i olika riktning på det öppna området som ligger väster om korsningen Skärholmsvägen/Björksätravägen (Foto: Nyréns representanter i projektet Skärholmsdalen) Översvämningsrisker och vattenflöden vid extrem kortidsnederbörd Stockholms stad skyfallskartering 1 visar att gångtunneln i planområdets nordöstra del kommer att drabbas av översvämning vid en extrem nederbördssituation. Höga flöden förväntas kunna uppstå längs cykelvägen intill Skärholmsvägen och ner mot ovan nämnd lågpunkt. Karteringen visar även att Skärholmens centrum, som ligger nedströms planområdets västra delar, kan drabbas av översvämningar vid en sådan situation. Höga vattenflöden förväntas också uppstå längs cykelvägen intill Gräsholmsvägen och vidare längs Skärholmens gårdsväg, ner mot Skärholmsbäcken. Norr om detaljplaneområdet rinner Skärholmsbäcken genom ett kolonilottområde som enligt karteringen utsätts för höga flöden och översvämningar vid extremregn. Se kartbilden som visas i figur 3 för översvämningsområden och vattenflöden vid extrem nederbörd. 1 Skyfallsmodellering för Stockholms stad. Simulering av ett 100-årsregn i ett framtida klimat (år 2100). Stockholm Vatten, M:\Uppdrag\2016\M _PT_Stockholms stad_fokus Skärholmen\10-Slutversion\levererat \Skärholmsdalen\PM dagvatten Skärholmsdalen slutversion docx

6 Structor Miljöbyrån Stockholm AB, Org.nr , Dagvatten Skärholmsdalen M , s 6 (14) Figur 3 Maximala vattendjup (övre bilden) och vattenflöden (nedre bilden) kring planområdet vid ett 100-årsregn i ett framtida klimat för befintlig situation enligt Stockholms stads skyfallskartering Scenario C. Källa: Öppna data, Stockholms stad. 2.2 Planförslag Planförslaget möjliggör för utbyggnad av nya bostäder med Stockholms kooperativa bostadsförening (SKB) som ankarbyggherre. I samband med bostadsbyggande byggs också flertalet nya förskolor samt en utveckling av det offentliga parkutrymmet. Planförslaget möjliggör en tydligare koppling mellan Skärholmens centrum och Sätradalen. M:\Uppdrag\2016\M _PT_Stockholms stad_fokus Skärholmen\10-Slutversion\levererat \Skärholmsdalen\PM dagvatten Skärholmsdalen slutversion docx

7 Structor Miljöbyrån Stockholm AB, Org.nr , Dagvatten Skärholmsdalen M , s 7 (14) 2.3 Markförutsättningar Detaljplanområdet delas geotekniskt in i fem olika delområden. I del 1 och 2 som ligger i dalen närmst Sätra ligger ramptunnlar till Förbifart Stockholm. Fyra av fem delområden ligger enligt PM Geoteknik inom påverkansområdet för grundvattensänkning från Förbifart Stockholm. För vidare information se PM Geoteknik 2. Detaljplanområdet består till stor del av lera med vissa partier morän och berg i dagen i de kraftiga sluttningarna mot Skärholmen. Lerdjupet varierar mellan 0-5 meter ned till berg och i de delar där bostäder planeras att byggas upp till 5-20 meter i de nord-nordöstliga delarna av detaljplaneområdet. I stora delar av området ligger grundvattennivån lågt då man dränerar grundvatten för Förbifart Stockholms tunnlar. Det finns ett genomgående grundvattenmagasin ut mot Mälaren genom detaljplaneområdet, detta bedöms ha god permeabilitet. Detaljplaneområdet bedöms känsligt för grundvattensänkning då det lätt uppkommer sättningsrisk. Där lerlagret schaktas bort bedöms förutsättningarna för infiltration och perkolation av dagvatten vara mycket goda. För kartor och indelningar samt vidare geoteknisk information se PM Geoteknik. 2.4 Markföroreningar Förekomsten av markföroreningar har ej undersökts. Innan dagvattenanläggningar som infiltrerar dagvatten ner i grundvattnet anläggs måste det säkerhetsställas att inga markföroreningar finns. 2.5 Markavvattningsföretag Det finns inga kända markavvattningsföretag inom eller nedströms planområdet. 2.6 Naturreservat Sätraskogens naturreservat ligger i när angränsning till planområdet. Naturreservatet har föreskrifter som styr vilken verksamhet som får bedrivas inom och i anslutning till reservatet 3. Inom naturreservatet nedströms planområdet ligger Skärholmsbäcken. Utredning pågår gällande eventuella åtgärder i Skärholmsbäcken för att fördröja vatten genom förändringar i bäckens sektion. 3 Recipienter Avrinnande vatten från planområdet leds idag mot Mälaren - Fiskarfjärden. Även efter planförslagets genomförande kommer dagvatten att ledas dit. Mälaren Fiskarfjärden tillhör Östra Mälaren som är en dricksvattentäkt (Östra Mälarens vattenskyddsområde inrättades 2008). 3.1 Östra Mälarens vattenskyddsområde Skärholmen och hela det aktuella området ligger inom den sekundära skyddszonen östra Mälarens vattenskyddsområde. Skyddsområdet har kommit till för att långsiktigt trygga vattenkvaliteten i Mälaren eftersom sjön är en vattentäkt som försörjer stora delar av Stockholm med dricksvatten. Skyddsföreskrifterna för området anger att utsläpp av dagvatten inte får ske utan föregående rening om det föreligger risk för vattenföroreningar. Mark och anläggningsarbeten får inte ske om det kan medföra risk för vattenföroreningar. 3.2 Miljökvalitetsnormer Vattnet från Skärholmen mynnar i de vattenförekomsterna Mälaren-Fiskarfjärden (SE ) som tidigare ingick i vattenförekomsten Mälaren Stockholm (SE ). Mälaren-Fiskarfjärden har beslutad miljökvalitetsnorm från 2017 som säger att förekomsten har 2 PM Geoteknik Skärholmsdalen, ÅF-Infrastructure AB, M:\Uppdrag\2016\M _PT_Stockholms stad_fokus Skärholmen\10-Slutversion\levererat \Skärholmsdalen\PM dagvatten Skärholmsdalen slutversion docx

8 Structor Miljöbyrån Stockholm AB, Org.nr , Dagvatten Skärholmsdalen M , s 8 (14) klassningen god ekologisk status men ej uppnår god kemisk ytvattenstatus. Den nedsatta kemiska ytvattenstatusen beror på miljögifter och metaller i sediment. De ämnen som lyfts upp i motiveringen till bedömningen är kvicksilver (på grund av internationella luftnedfall) bromerade difenyleter (finns i textiler, möbler plast, elektriska produkter och byggmaterial) samt tributyltenn och antracen. Mälaren är ett vattenområde som också omfattas av miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten. Bilaga 1 och 2 till förordningen (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten (Miljöbalken) anger vilka gränsvärden och riktvärden som finns för känsliga parametrar. 4 Lokala föreskrifter 4.1 Kommunens dagvattenstrategi Kommunens dagvattenstrategi, antagen i kommunfullmäktige , beskriver kommunens mål med dagvattenhanteringen och ger riktlinjer för plan- och projekteringsarbetet. Denna PM Dagvatten följer den checklista som är som upprättats av Stockholm Stad Åtgärdsnivåer vid ny- och större ombyggnationer Stockholm Stad har tillsammans med Stockholm Vatten tagit fram en åtgärdsnivå för dagvatten vid ny- och ombyggnation för att nå miljökvalitetsnormerna för stadens vatten 5. Åtgärdsnivån innebär att vatten från hårdgjorda ytor ska ledas till dagvattenanläggningar som ska kunna fördröja motsvarande 20 mm i 12 h per kvadratmeter hårdgjord yta. Detta innebär att över 90% av årsmedelnederbörden fördröjs och renas. 4.3 Riktvärden för dagvattenutsläpp Det finns inga nationellt antagna rikt- eller gränsvärden för dagvatten, men flera framtagna förslag. Förutom de krav som ställs av Stockholm stad på fördröjning ska det vid varje exploatering anläggas tillräckligt med dagvattenanläggningar för att dess recipient inte ska försämras avseende någon parameter i statusklassningen enligt miljökvalitetsnormerna. Tidigare har krav på dagvatten ofta ställts avseende halt, men för att vara säker på att man ej försämrar en vattenförekomst så bör kravet ställas så att föroreningsbelastningen i kg per år ej ökar efter exploateringen jämfört med föroreningsbelastningen i kg per år före exploateringen. I denna PM Dagvatten är det dessa två krav som är målbilden. 5 Fördröjnings- och föroreningsberäkningar För att beräkna vattenflöden och föroreningstransporter med dagvattnet från planområdet har recipient- och dagvattenmodellen StormTac 6 använts. Med hjälp av schablonhalter (uppmätta genom flödesproportionell provtagning) för olika typer av markanvändning ges en uppskattning av den förändring i föroreningsbelastning på recipienten som planerad exploatering innebär. Som underlag till beräkningarna har kommunens grundkarta, illustrationsplan samt strukturplan från Nyréns använts. 5.1 Markanvändning Flödes- och föroreningsberäkningar har utförts för dagvatten från planområdet med dagens markanvändning (nuläge) samt för planerad exploatering (planförslag) för att åskådliggöra 4 Checklista dagvattenutredningar i stadsbyggnadsprocessen, Stockholms stad, Åtgärdsnivå vid ny- och ombyggnation, Stockholm stad StormTac webbapplikation, version ( ). M:\Uppdrag\2016\M _PT_Stockholms stad_fokus Skärholmen\10-Slutversion\levererat \Skärholmsdalen\PM dagvatten Skärholmsdalen slutversion docx

9 Structor Miljöbyrån Stockholm AB, Org.nr , Dagvatten Skärholmsdalen M , s 9 (14) skillnad i flöden och föroreningsbelastning som exploateringen innebär. Presenterade siffror ska dock inte användas som säkra värden utan visar tendensen till förändring. I tabell 1 presenteras de ytor och avrinningskoefficienter som ligger till grund för flödes- och föroreningsberäkningarna. Tabell 1. Markanvändning och avrinningskoefficienter för planområdet i nuläget och efter utbyggnad enligt planförslag. Markanvändning Avrinningskoefficient Nuläge Planförslag Gata Gräsyta Kuperad skogsmark Park Tak Skolområde Total area [ha] [ha] [ha] Total avrinningskoefficient Total reducerad area (hårdgjord yta) Flöden Flödesberäkningar har utförts för ett medelår, för ett regn med en återkomsttid på 2 år samt för ett regn med en återkomsttid på 10 år. För 10-årsregnet efter exploatering (planförslag) har intensiteten räknats upp med en klimatfaktor på 1,25 och varaktigheten har valts till 20 minuter (rinntiden). Resultaten presenteras i Tabell 2. De 20 mm som skall fördröjas enligt Stockholm Stad motsvarar ett 14-årsregn med en varaktighet på 20 minuter. Tabell 2. Beräknade dagvattenflöden från planområdet till utsläppspunkten före och efter exploatering. I alternativet efter genomförande av detaljplanen har regnintensiteterna räknats upp med en klimatfaktor på 1,25. Dagvattenflöden från planområdet Nuläge Planförslag Planförslag efter fördröjning Medelårsflöde m 3 /år m 3 /år m 3 /år 2-årsregn (varaktighet 20 minuter) 267 l/s 596 l/s 745 l/s* 10-årsregn (varaktighet 20 minuter) 453 l/s 1011 l/s 1264 l/s* * klimatfaktor 1,25 31 l/s 31 l/s Med en väl genomtänkt höjdsättning bedöms inte exploateringen ge en ökad risk för översvämningar vid extrem kortidsnederbörd. Situationen bedöms förbättras något för Skärholmens centrum söder om planområdet till följd av exploateringen. M:\Uppdrag\2016\M _PT_Stockholms stad_fokus Skärholmen\10-Slutversion\levererat \Skärholmsdalen\PM dagvatten Skärholmsdalen slutversion docx

10 Structor Miljöbyrån Stockholm AB, Org.nr , Dagvatten Skärholmsdalen M , s 10 (14) Påverkan uppströms och nedströms. Inom detaljplaneområdet finns ingen betydande påverkan av detaljplaneområdet av uppströms liggande områden varken vid extrema regn eller dimensionerande regn. Flödet skärs i de flesta fall av av kringliggande gatunät alternativt omfattar arealer som inte innebär någon betydande påverkan. Vid extrema regn finns inga låga punkter inom området där risker för fastighet eller andra anläggningar finns utan allt regn kan transporteras bort ytligt via gatunätet. Nedströms detaljplaneområdet finns tre riskzoner som syns i figur 3. Bostäder vid Björksätravägen i riktningen mot Sätra, Skärholmen centrum samt kolonilottområdet i naturskyddsområdet. I naturskyddsområdet ska det göras en utredning och inventering av kapaciteten i Skärholmsbäcken som sträcker sig genom naturskyddsområdet och under kolonilottområdet då detta dike ej bedöms ha en fullgod kapacitet i dagsläget. Även i dagsläget är detta ett delvis blött och sankigt område. Ifall denna utredning visar att det är möjligt att avvattna ytligt genom diket som sträcker sig längs hela naturskyddsområdet bör så göras. Annars bör dimensionerande regn dräneras till dagvattennätet. För extrema skyfall lutar området kring kolonilottområdet tillräckligt i dagsläget för att dessa ska söka sig ytligt mot Mälaren. För bostäderna vid Björksätravägen i riktningen mot Sätra kommer denna exploatering förbättra dagvattensituationen avsevärt jämfört med före exploateringen. Dagvattenanläggningar kommer hantera de dimensionerande regnen och i den svackan som skapas i grönytan inom detaljplaneområdet som gränsar mot bostadsområdet kommer extrema skyfall kunna fördröjas i större omfattning än tidigare. För det delavrinningsområde, i bilaga avrinningsplan kallat delavrinningsområde Vårholmsbackarna/Ekholmsvägen, ha en likvärdig grad hårdgjord yta som i dagsläget när hänsyn tas till de dagvattenanläggningarna som planeras byggas ut. Detta innebär en förbättring avseende dagvatten som i dagsläget avrinner mot Skärholmen Centrum både vid dimensionerande regn samt vid extrema regn. 5.3 Föroreningar Nedan presenteras resultaten från de föroreningsberäkningar som gjorts för planområdet vid utsläppspunkten. Mängden (kg/år) föroreningar i dagvattnet visas för dagens markanvändning (nuläge), efter exploatering (planförslag) utan reningsåtgärder samt med föreslagna reningsåtgärder som presenteras i avsnitt 6. M:\Uppdrag\2016\M _PT_Stockholms stad_fokus Skärholmen\10-Slutversion\levererat \Skärholmsdalen\PM dagvatten Skärholmsdalen slutversion docx

11 Structor Miljöbyrån Stockholm AB, Org.nr , Dagvatten Skärholmsdalen M , s 11 (14) Tabell 3. Föroreningsbelastning (kg/år) från planområdet i nuläget, efter exploatering utan rening och efter exploatering med föreslagna reningsåtgärder. För fullständiga beräkningar se bilaga 3-4. Värdena som ligger till grund för beräkningarna bygger på empiriska försök och kan innehålla stora osäkerheter. Ämne Nuläge Planförslag före rening [kg/år] [kg/år] Fosfor, P Kväve, N Bly, Pb Koppar, Cu Zink, Zn Kadmium, Cd Krom, Cr Nickel, Ni Kvicksilver, Hg Suspenderat material, SS Olja Planförslag efter rening [kg/år] Reningseffekt är beräknad på att allt dagvatten tar sig genom minst en skelettjord vilket är den lägsta nivån på dagvattenhantering inom området. Övriga åtgärder som är planerade är växtbäddar, diken/svackdiken samt översilningsytor. Översilningsytor ska agera utjämnande vid regn över de dimensionerande för dagvattenhanteringen men kommer att fungera som ett komplement vid den dimensionerande dagvattenhanteringen då dagvattnet kommer röra sig via dessa ytor. Detta innebär att den verkliga föroreningsbelastningen i kg per år kommer understiga de presenterade i Tabell 3. Vilket innebär att föroreningsbelastningen inte kommer överskridas för koppar eller kvicksilver. Tabell 4. Reningseffekt i olika dagvattenanläggningar. Reningseffekt av dagvattenåtgärder enligt StormTac v i % P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Olja Skelettjord Dike Åtgärdsförslag för dagvattenhantering Förbindelsepunkt Skärholmsbäcken Alla förbindelsepunkter redovisade på avrinningsplaner bilaga 1 och 2 har en möjlighet att ledas till dagvattennätet. Det är däremot önskvärt att använda sig av Skärholmsbäcken för avledning av dagvatten efter fördröjning för att bibehålla de naturliga förhållandena i området samt skapa ekologiska, miljömässiga och reakreativa värden. Stockholm Stad skall tillsammans med stadsdelsförvaltningen utreda Skärholmsbäcken samt dess kulvertering under kolonilottområdet för att se huruvida Skärholmsbäcken har kapacitet för detta. Ifall Skärholmsbäcken restaureras finns det stora möjligheter att avleda dagvatten via den till Mälaren Åtgärder på allmän mark För översikt av placering och omfattning av åtgärder se bilaga 1 och 2. M:\Uppdrag\2016\M _PT_Stockholms stad_fokus Skärholmen\10-Slutversion\levererat \Skärholmsdalen\PM dagvatten Skärholmsdalen slutversion docx

12 Structor Miljöbyrån Stockholm AB, Org.nr , Dagvatten Skärholmsdalen M , s 12 (14) Öppna diken Att leda dagvatten i öppna diken istället för i ledningar har många fördelar. I ett öppet dike tillåts vattnet infiltrera i marken vilket innebär ett minskat flöde att hantera nedströms. Dagvatten som leds i öppna diken får en trögare avledning och längre uppehållstid. När vattenhastigheten minskar, ökar uppehållstiden och förutsättningarna för sedimentation. Eftersom många föroreningar typiska för dagvatten är partikelbundna renas vattnet i dikena. Om dikena utförs gräsklädda ökar uppehållstiden ytterligare och leder dessutom till växtupptag av framförallt näringsämnen. Ur reningssynpunkt är väl fungerande diken utformade breda med flacka släntlutningar och helst trapetsoidformade (rak botten istället för v-formad) Svackdiken Svackdiken anläggs med samma grundprincip som öppna diken men begreppet används när släntlutningarna är extremt flacka, så att ytan kan användas som t.ex. gräsmatta eller lekyta i torrväder. Endast vid stor nederbörd blir vatten stående i svackdikena som då fördröjer vattnet Trädplanteringar med skelettjordsmagasin Vägdagvatten föreslås ledas till trädplantering längs med gatan för växtupptag och fördröjning. En reningseffekt uppnås även när partiklar fastläggs och kväveföreningar samt olja bryts ner. Träd i stadsmiljö planteras ofta i så kallad skelettjord med syfte att skapa en god miljö med tillgång på luft och vatten för trädens rötter. Skelettjorden består av sten i grov fraktion vilket skapar stor porvolym som delvis fylls med matjord men även bildar ett magasin med mycket luft och möjligheter till vattenmagasinering. Vägdagvattnet kan ledas till trädplanteringarna via uppsamlingsbrunnar med sandfång och fördelningsledningar som sprider vattnet i det luftiga bärlagret varpå det sedan sipprar ned i skelettjorden. Om möjligt kan vattnet också ledas direkt på ytan till trädplanteringarna, för att öka reningseffekten. Detta förutsätter att trädplanteringarna är nedsänkta jämfört med gatans nivå. Trädplanteringar som ligger lägre än gatunivå ger dels extra rening av dagvatten, om det först får ta sig genom jord i ytan, men de bidrar också med en större fördröjningskapacitet. I stadsmiljö kompletteras ofta skelettjordsmagasinen med bräddledningar som tömmer trädplanteringarna på vatten vid stora flöden ut till dagvattenledningar i gatan för borttransport Våt damm Våta dammar skiljer sig från torra dammar att de under större delar av året är dimensionerande för att ha en stående vattenspegel i dammen. Nackdelen med denna utformning är att ytan ej är åtkomstbar men fördelen är ett rikare djur- och växtliv samt en mer estetiskt tilltalande miljö. En rätt utformad våt damm renar också dagvatten bättre än vad en torr damm gör. Våta dammar får majoriteten av sin reningseffekt genom att de sediment som finns i dagvattnet sedimenterar och lägger sig på botten av dammen. I detta sediment binder sig tungmetaller. När man utformar en våt damm är det mycket viktigt att ta hänsyn till dess hydrauliska effektivitet vilket kan förklaras som den andel av dammens fördröjningsvolym som faktiskt utnyttjas när dagvattnet rör sig genom dammen. För maximal hydraulisk effektivitet utformas dammen långsmal med utlopp i ena kortsidan och inlopp i den andra. Det är viktigt att säkerhetsställa att dammen inte skadas vid katastrofregn samt att den är belägen på en plats som möjliggör underhåll och rening av de förorenade sediment som samlas i den. En våt damm kan utöver sin fördröjningsvolym och utformning avseende den hydrauliska effektiviteten utformas med växtlighet som absorberar näringsämnen och vissa tungmetaller. I denna detaljplan föreligger inget behov av detta för att klara behov av rening men det bör övervägas då det skapar en mer estetiskt tilltalande anläggning samt ännu bättre förutsättningar för rening. M:\Uppdrag\2016\M _PT_Stockholms stad_fokus Skärholmen\10-Slutversion\levererat \Skärholmsdalen\PM dagvatten Skärholmsdalen slutversion docx

13 Structor Miljöbyrån Stockholm AB, Org.nr , Dagvatten Skärholmsdalen M , s 13 (14) Växtbäddar Växtbäddar har en liknande konstruktion och funktion som skelettjordar men med en stor skillnad i att det i en växtbädd är mycket viktigt att dagvattnet når växtbådden via ytan för maximal rening av dagvattnet. Utförs växtbädden sänkt under gatunivå finns möjlighet att fördröja stora mängder dagvatten ovanpå jordlagret. Om en växtbädd utförs sänkt måste bräddmöjligheter säkerhetsställas så att närliggande gata inte översvämmar när det kommer regn större än de regn som växtbädden är dimensionerade för. Växtbäddar är också en bra fördröjnings- och reningsyta för dagvatten i andra miljöer än gatumiljö. Växtlighet bidrar till en estetisk tilltalande miljö och planteras ofta på flertalet platser inom en exploatering. Utformas växtligheten på rätt sätt så att det kan användas som en växtbädd finns en mycket bra dagvattenanläggning som inte tar mer plats än redan planerad växtlighet Fördröjningsmagasin De vanligaste typerna av underjordiska fördröjningsmagasin är betongmagasin och dagvattenkassetter. Sett till sin funktion är de mycket likvärdiga och stor vikt måste läggas till utformningen för att nå optimal effektivitet. Ett underjordiskt magasin fungerar bäst om de före sitt inlopp utrustas med en oljeavskiljare med sandfång för att ta hand om det grova avfallet som följer med dagvattnet samt få en bra rening av olja. Likt en våt damm sker rening i ett fördröjningsmagasin främst genom sedimentering av suspenderade material som har tungmetaller bundet till sig. Både betongmagasin och dagvattenkassetter måste utrustas med inspektion- och spolbrunn så de kan underhållas och inte sätta igen Översvämningsyta Översvämningsytor finns överallt naturligt. Det är en större yta med växtlighet där dagvatten tillåts och kan samlas på ytan. Skillnaden mellan en översvämningsyta och en växtbädd är att man på en översvämningsyta inte tar någon större hänsyn till hur konstruktionen ser ut under mark. Det kan därför vara en passande anläggning i miljöer där markförhållanden är besvärliga och gör det svårt att anlägga ordentliga fyllningar under mark. En översvämningsyta är också vanligen mycket större än en växtbädd och kan bestå av något så enkelt som en sänka i en gräsyta Materialval En viktig princip vid planering av nyexploateringar är att undvika uppkomst av föroreningar som sprids med dagvattnet. Materialvalen kan ha stor påverkan på föroreningsinnehållet i dagvattnet. Att undvika koppartak, förzinkad utrustning, överdriven gödsling och biltvätt på tomten eller gatan kan ge betydande effekter. Att försöka undvika material som skapar föroreningar och informera och möjliggöra för boenden att leva så att mindre föroreningar skapas bör alltid vara ett mål. Stockholm Stad ställer krav på material vid nybyggnation genom sin Kemikalieplan som är en del av nå visionen Giftfritt Stockholm För byggmaterial gäller det att de byggmaterial som används i Stockholm inte ska utgöra några miljö- och hälsorisker. De farligaste ämnena ska inte användas alls. För ytterligare information se dokumentet Kemikalieplan antagen av kommunfullmäktige Under byggskedet Under byggnation förekommer mycket suspenderat material och föroreningar i dagvattnet. Sprängning genererar kvävehaltigt vatten och byggtrafik oljespill och suspenderat material. För att inte riskera att recipienterna påverkas negativt är dagvattenhanteringen, framförallt genom sedimentering, viktig att ta hänsyn till vid byggstart. Att anlägga dagvattenanläggningar för rening tidigt i processen är en viktig åtgärd. Utöver denna åtgärd bör länshållningsvatten i samband med sprängning kontrolleras efter innehåll av kväve och fosfor. Kan inte fullgod rening understigande naturligt förekommande nivåer av M:\Uppdrag\2016\M _PT_Stockholms stad_fokus Skärholmen\10-Slutversion\levererat \Skärholmsdalen\PM dagvatten Skärholmsdalen slutversion docx

14 Structor Miljöbyrån Stockholm AB, Org.nr , Dagvatten Skärholmsdalen M , s 14 (14) föroreningar uppnås vid byggskedet bör dagvattnet antingen renas via separat dagvattenanläggning under byggskedet alternativt renas från suspenderade material och pumpas till spillvattennätet. 7 Fortsatt arbete med detaljplanen I det fortsatta plan- och projekteringsarbetet är det viktigt att markföroreningar undersöks om man skall infiltrera dagvatten. Höjdsättning som förändras innebär förändrade förutsättningar för dagvattnet både avseende dimensionerande 10-årsregn och katastrofregn upp till 100-årsregn. Det innebär att dagvattenfrågan alltid måste vara med i bilden för att skydda boende och fastigheter. Katastrofflöden måste alltid kunna evakuera från samtliga ytor för att det ej ska bli problem med framkomlighet. Vid projektering av gator måste det beaktas vilken sida av gatan som skelettjorden är belägen och gatan skevas mot denna sida. Annars kan skelettjordar ej fördröja och rena gatuvatten. När dagvattenanläggningar detaljprojekteras måste alltid dess framtida drift- och underhåll tas i beaktning så inga dagvattenlösningar byggs in och inte blir nåbara i framtiden. När byggherrar för de respektive kvarteren kommer in i det fortsatta arbetet är det viktigt att dessa också sätts in i dagvattenarbetet så att de får bra förutsättningar att nå uppställda krav och anlägga hållbara dagvattenanläggningar. En utredning pågår för att kartlägga förutsättningar för eventuella åtgärder i Skärholmsbäcken som ligger nedströms planområdet. 8 Bilagor Bilaga 1 Avrinningsplan efter exploatering del 1 Bilaga 2 Avrinningsplan efter exploatering del 2 Bilaga 3 Föroreningsberäkningar före exploatering Bilaga 4 Föroreningsberäkningar efter exploatering 9 Referenser Checklista dagvattenutredningar i stadsbyggnadsprocessen, Stockholms stad, Kemikalieplan , Stockholms stad, Länsstyrelsens Webb-GIS, PM Geoteknik Skärholmsdalen, ÅF-Infrastructure AB, Skyfallsmodellering för Stockholms stad. Simulering av ett 100-årsregn i ett framtida klimat (år 2100). Stockholm Vatten, StormTac webbapplikation, version ( ). Åtgärdsnivå vid ny- och ombyggnation, Stockholm stad 2016 M:\Uppdrag\2016\M _PT_Stockholms stad_fokus Skärholmen\10-Slutversion\levererat \Skärholmsdalen\PM dagvatten Skärholmsdalen slutversion docx

15 GRANSKNINGSHANDLING SKÄRHOLMSDALEN DETALJPLAN

16 GRANSKNINGSHANDLING SKÄRHOLMSDALEN DETALJPLAN

17 StormTac Web v Filnamn: Skärholmsdalen Före - A1 Resultatrapport StormTac Web I denna resultatrapport redovisas in- och utdata (resultat) från simulering med StormTac Web. 1. Avrinning 1.1 Indata Nederbörd 640 mm/år Avrinningsområde A 15 ha Rinnsträcka s 700 m Återkomsttid N 5.0 år Klimatfaktor f c 1.00 Delavrinningsområde Vol.avr.koeff. Avr.koeff. Dagvatten Grundvatten Utredn. omr. (dim. flöde) ha ha ha Väg Skogs- och ängsmark Gräsyta Totalt Reducerat avrinningsområde Utdata Basflöde, årsmedel Q b 0.39 l/s Dagvattenflöde, årsmedel Q r 0.61 l/s Tot. avrinning, årsmedel Q tot 1.00 l/s Basflöde, årsmedel Q b m 3 /år Dagvattenflöde, årsmedel Q r m 3 /år Tot. avrinning, årsmedel Q tot m 3 /år Medelavrinning Q m 8.9 l/s Dim. flöde Q dim 490 l/s Dim. varaktighet vid Q dim tr 12 min Rinnhastighet v 1.0 m/s 1/9

18 StormTac Web v Filnamn: Skärholmsdalen Före - A1 2. Transport och flödesutjämning 2.1 Indata Dagvattenledning Lutning Material Betong, gjutjärn, stål Dike & kanal Mannings skrovlighetskoefficient n s/m 1/3 Längslutning S Släntlutning, 1:X Z c 1.0 Bottenbredd W b,c 1.5 m Flödesdjup h r,c 0.55 m Längd L c 40 m Flödesutjämning Maximalt utflöde Q out2 200 l/s Magasinfyllning, andel av porer 1 Reducerad flödesfaktor f Qred 0.67 Klimatfaktor 1.00 Reducerad infiltrationsområde 1 Exfiltrationshastighet 0 mm/h Anläggningens längd 48 m Anläggningens bredd 24 m Anläggningens djup 1.5 m 2.2 Utdata Dagvattenledning Ledningsdimension 1200 mm Ledningskapacitet Q cap 2800 l/s Dike & kanal Mannings tal M 25 m 1/3 /s Tvärsnittsarea A cross,c 1.1 m 2 Våt omkrets P 0.37 m Flödeskapacitet Q cap,c 3100 l/s Vattehastighet v c 2.7 m/s Volym V c 45 m 3 Flödesutjämning Erfoderlig anläggningsvolym V d 260 m 3 Utformad anläggningsvolym 1700 m 3 Exfiltrationsutflöde 0 l/s Dim. varaktighet vid dim. V d t r 20 min 2/9

19 StormTac Web v Filnamn: Skärholmsdalen Före - A : /9

20 StormTac Web v Filnamn: Skärholmsdalen Före - A1 3. Föroreningstransport 3.1 Indata - Årligt basflöde och dagvattenflöde enligt 1. Avrinning. - Schablonhalter för basflöde resp. dagvattenflöde enligt uppdaterade tabeller på Markanvändning Faktor* Väg 5 10 Skogs- och ängsmark 5.0 Gräsyta 5.0 * Vägar: faktor = trafikintensitet = Enhet: x 1000 fordon/dygn. Annan markanvändning: faktor = 5 (1-10. Enhet: -. Basflödeshalt (ug/l) per markanvändning Markanvändning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP Vägar Skogs- och ängsmark Gräsyta Dagvattenhalt (ug/l) per markanvändning Markanvändning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP Väg SD nd nd nd Skogs- och ängsmark SD nd nd nd nd nd nd nd nd nd nd nd nd nd Gräsyta SD nd nd nd nd nd nd nd nd nd nd nd nd nd Klassificering av osäkerhet Hög säkerhet Medel säkerhet Låg säkerhet 4/9

21 StormTac Web v Filnamn: Skärholmsdalen Före - A1 3.2 Utdata Basflödeshalt (ug/l) utan rening P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP Dagvattenhalt (ug/l) utan rening P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP Basflödesmängd (kg/år) utan rening P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP Dagvattenmängd (kg/år) utan rening P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP Föroreningshalter (dagvatten+basflöde) utan rening Föroreningshalter (ug/l). Jämförelse mot riktvärde där gråmarkerade celler visar överskridelse av riktvärde P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l Beräkning C Riktvärde C cr,sw Föroreningsmängder (dagvatten+basflöde) utan rening P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år Föroreningsmängder kg/ha/år (dagvatten+basflöde) utan rening P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år /9

22 StormTac Web v Filnamn: Skärholmsdalen Före - A1 Föroreningshalter (ug/l) per markanvändning med dagvatten+basflöde utan rening Markanvändning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP Väg Skogs- och ängsmark Gräsyta Föroreningsmängder (kg/år) per markanvändning med dagvatten+basflöde utan rening Markanvändning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP Väg Skogs- och ängsmark Gräsyta Basflödesbelastning (kg/år) per markanvändning utan rening Markanvändning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP Väg Skogs- och ängsmark Gräsyta Dagvattenbelastning (kg/år) per markanvändning utan rening Markanvändning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP Väg Skogs- och ängsmark Gräsyta /9

23 StormTac Web v Filnamn: Skärholmsdalen Före - A1 5. Recipient 5.1 Indata Avrinningsområde Ytvatten Grundvatten ha ha Villaområde Radhusområde Flerfamiljshusområde Skogsmark Ängsmark Våtmark Totalt exkl. recipient Totalt inkl. recipient Recipient Typ av recipient Sjö / havsvik Recipientens vattenyta A rec ha Recipientens vattenvolym V rec m Utdata Föroreningshalter i recipient Föroreningshalter (ug/l). Jämförelse mot riktvärde där gråmarkerade celler visar överskridelse av riktvärde P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l Beräkning/mätdata C rec Halt efter rening C rec,after Riktvärde C cr,rec Hg SS Oil PAH16 BaP ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l Beräkning/mätdata C rec Halt efter rening C rec,after Riktvärde C cr,rec /9

24 StormTac Web v Filnamn: Skärholmsdalen Före - A1 Föroreningsmängder till recipient P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år Total belastning L in Acceptabel belastning L acc Reningsbehov L Avskiljd mängd L Återstående reningsbehov L Hg SS Oil PAH16 BaP kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år Total belastning L in Acceptabel belastning L acc nd nd Reningsbehov L nd 0 0 nd Avskiljd mängd L Återstående reningsbehov L2 nd 0 0 nd /9

25 Powered by TCPDF ( StormTac Web v Filnamn: Skärholmsdalen Före - A1 Massbalans P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år Belastning dagvatten L Belastning atmosfärisk deposition L a Belastning basflöde L b Belastning utflöde från recipienten Punktflöde från tex. andra sjöar, industriella utsläpp etc. Nettobelastning till (+) / från (-) sedimenten L out L point L netsed Hg SS Oil PAH16 BaP kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år Belastning dagvatten L Belastning atmosfärisk deposition L a Belastning basflöde L b Belastning utflöde från recipienten Punktflöde från tex. andra sjöar, industriella utsläpp etc. Nettobelastning till (+) / från (-) sedimenten L out L point L netsed Vattenbalans Utflöde från recipient Q out m 3 /år Totalt inflöde till recipient Q in m 3 /år Dagvattenflöde Q m 3 /år Basflöde Q b m 3 /år Atmosfärisk flöde Q a m 3 /år Avdunstning från recipienten Q e m 3 /år Punktflöde från tex. andra sjöar, industriella belastningar etc. (Volym) avrinningskoefficient för beräkning av årligt flöde och föroreningsbelastning Q point 0 m 3 /år /9

26 StormTac Web v Filnamn: Skärholmsdalen Efter - A1 Resultatrapport StormTac Web I denna resultatrapport redovisas in- och utdata (resultat) från simulering med StormTac Web. 1. Avrinning 1.1 Indata Nederbörd 640 mm/år Avrinningsområde A 15 ha Rinnsträcka s 700 m Återkomsttid N 5.0 år Klimatfaktor f c 1.00 Delavrinningsområde Vol.avr.koeff. Avr.koeff. Dagvatten Grundvatten Utredn. omr. (dim. flöde) ha ha ha Väg Parkmark Skolområde Takyta Totalt Reducerat avrinningsområde Utdata Basflöde, årsmedel Q b 0.30 l/s Dagvattenflöde, årsmedel Q r 1.5 l/s Tot. avrinning, årsmedel Q tot 1.8 l/s Basflöde, årsmedel Q b 9600 m 3 /år Dagvattenflöde, årsmedel Q r m 3 /år Tot. avrinning, årsmedel Q tot m 3 /år Medelavrinning Q m 20 l/s Dim. flöde Q dim 1100 l/s Dim. varaktighet vid Q dim tr 12 min Rinnhastighet v 1.0 m/s 1/9

27 StormTac Web v Filnamn: Skärholmsdalen Efter - A1 2. Transport och flödesutjämning 2.1 Indata Dagvattenledning Lutning Material Betong, gjutjärn, stål Dike & kanal Mannings skrovlighetskoefficient n s/m 1/3 Längslutning S Släntlutning, 1:X Z c 1.0 Bottenbredd W b,c 1.5 m Flödesdjup h r,c 0.55 m Längd L c 40 m Flödesutjämning Maximalt utflöde Q out2 200 l/s Magasinfyllning, andel av porer 1 Reducerad flödesfaktor f Qred 0.67 Klimatfaktor 1.00 Reducerad infiltrationsområde 1 Exfiltrationshastighet 0 mm/h Anläggningens längd 48 m Anläggningens bredd 24 m Anläggningens djup 1.5 m 2.2 Utdata Dagvattenledning Ledningsdimension 1200 mm Ledningskapacitet Q cap 2800 l/s Dike & kanal Mannings tal M 25 m 1/3 /s Tvärsnittsarea A cross,c 1.1 m 2 Våt omkrets P 0.37 m Flödeskapacitet Q cap,c 3100 l/s Vattehastighet v c 2.7 m/s Volym V c 45 m 3 Flödesutjämning Erfoderlig anläggningsvolym V d 910 m 3 Utformad anläggningsvolym 1700 m 3 Exfiltrationsutflöde 0 l/s Dim. varaktighet vid dim. V d t r 50 min 2/9

28 StormTac Web v Filnamn: Skärholmsdalen Efter - A : /9

29 StormTac Web v Filnamn: Skärholmsdalen Efter - A1 3. Föroreningstransport 3.1 Indata - Årligt basflöde och dagvattenflöde enligt 1. Avrinning. - Schablonhalter för basflöde resp. dagvattenflöde enligt uppdaterade tabeller på Markanvändning Faktor* Väg 5 10 Parkmark 5.0 Skolområde 5.0 Takyta 5.0 * Vägar: faktor = trafikintensitet = Enhet: x 1000 fordon/dygn. Annan markanvändning: faktor = 5 (1-10. Enhet: -. Basflödeshalt (ug/l) per markanvändning Markanvändning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP Vägar Parkmark Skolområde Takyta Dagvattenhalt (ug/l) per markanvändning Markanvändning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP Väg SD nd nd nd Parkmark SD nd nd nd nd nd Skolområde SD nd nd nd nd nd nd nd nd nd nd nd nd nd Takyta SD nd nd nd nd nd 75 Klassificering av osäkerhet Hög säkerhet Medel säkerhet Låg säkerhet 4/9

30 StormTac Web v Filnamn: Skärholmsdalen Efter - A1 3.2 Utdata Basflödeshalt (ug/l) utan rening P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP Dagvattenhalt (ug/l) utan rening P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP Basflödesmängd (kg/år) utan rening P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP Dagvattenmängd (kg/år) utan rening P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP Föroreningshalter (dagvatten+basflöde) utan rening Föroreningshalter (ug/l). Jämförelse mot riktvärde där gråmarkerade celler visar överskridelse av riktvärde P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l Beräkning C Riktvärde C cr,sw Föroreningsmängder (dagvatten+basflöde) utan rening P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år Föroreningsmängder kg/ha/år (dagvatten+basflöde) utan rening P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år /9

31 StormTac Web v Filnamn: Skärholmsdalen Efter - A1 Föroreningshalter (ug/l) per markanvändning med dagvatten+basflöde utan rening Markanvändning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP Väg Parkmark Skolområde Takyta Föroreningsmängder (kg/år) per markanvändning med dagvatten+basflöde utan rening Markanvändning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP Väg Parkmark Skolområde Takyta Basflödesbelastning (kg/år) per markanvändning utan rening Markanvändning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP Väg Parkmark Skolområde Takyta Dagvattenbelastning (kg/år) per markanvändning utan rening Markanvändning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP Väg Parkmark Skolområde Takyta /9

32 StormTac Web v Filnamn: Skärholmsdalen Efter - A1 5. Recipient 5.1 Indata Avrinningsområde Ytvatten Grundvatten ha ha Villaområde Radhusområde Flerfamiljshusområde Skogsmark Ängsmark Våtmark Totalt exkl. recipient Totalt inkl. recipient Recipient Typ av recipient Sjö / havsvik Recipientens vattenyta A rec ha Recipientens vattenvolym V rec m Utdata Föroreningshalter i recipient Föroreningshalter (ug/l). Jämförelse mot riktvärde där gråmarkerade celler visar överskridelse av riktvärde P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l Beräkning/mätdata C rec Halt efter rening C rec,after Riktvärde C cr,rec Hg SS Oil PAH16 BaP ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l Beräkning/mätdata C rec Halt efter rening C rec,after Riktvärde C cr,rec /9

33 StormTac Web v Filnamn: Skärholmsdalen Efter - A1 Föroreningsmängder till recipient P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år Total belastning L in Acceptabel belastning L acc Reningsbehov L Avskiljd mängd L Återstående reningsbehov L Hg SS Oil PAH16 BaP kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år Total belastning L in Acceptabel belastning L acc nd nd Reningsbehov L nd 0 0 nd Avskiljd mängd L Återstående reningsbehov L2 nd 0 0 nd /9