NATIONELLT YRKESPROVMATERIAL

NATIONELLT YRKESPROVMATERIAL GRUNDEXAMEN I BARN- OCH FAMILJEARBETE Det nationella yrkesprovsmaterialet har utarbetats utgående från grunderna för läroplanen och grunderna för fristående examen vilka uppgjorts för grundexamen i barn- och familjearbete (13.12.2000, dnr 27/011/2000). Materialet är delbilaga 2 till ifrågavarande föreskrift, inte en norm. UTBILDNINGSSTYRELSEN 2006

GRUNDEXAMEN I BARN- OCH FAMILJEARBETE INNEHÅLL 1 YRKESPROVET OCH DET NATIONELLA YRKESPROVMATERIALET FÖR GRUNDEXAMEN I BARN- OCH FAMILJEARBETE 1 2 ANVISNINGAR FÖR ANVÄNDNING AV YRKESPROVSMATERIALET 1 2.1 Planering och genomförande av yrkesprovet som samarbete mellan olika parter 1 2.2 Bedömning av yrkesprov 3 2.3 Vitsordsgivning för yrkesprov och dokumentering av bedömningsuppgifterna 3 3 YRKESPROVMATERIALET FÖR ENSKILDA STUDIEHELHETER 5 3.1A Gemensamma yrkesinriktade studier i examen 5 3.1.1 Handledning och omvårdnad under barnets uppväxt, 30 sv 5 3.1.2 Fostran med utgångspunkt i familj och samhälle, 25 sv 10 3.1.3 Handledning av barnets eftermiddags- och lägerverksamhet, 15 sv 13 3.1B Yrkesinriktade studier i utbildningsprogrammet 18 3.1.4 Att utveckla barnets uttrycksförmåga, 10 sv 18 3.1.5 Att möta och handleda barn och familjer i behov av särskilt stöd, 10 sv 21 3.1.6 Att arbeta i en mångkulturell arbetsmiljö, 10 sv 24

1 1 YRKESPROVET OCH DET NATIONELLA YRKESPROVMATERIALET FÖR GRUNDEXAMEN I BARN- OCH FAMILJEARBETE Om yrkesproven har det stadgats i lagen om ändring av lagen om yrkesutbildning 601/2005 och i statsrådets förordning om ändring av förordningen om yrkesutbildning 603/2005. I yrkesprovet visar de studerande genom att utföra arbetsuppgifter hur väl de har uppnått yrkesskicklighet i enlighet med grunderna för läroplanen och de krav som arbetslivet ställer. Yrkesproven planeras och genomförs i samarbete med arbetslivsrepresentanter. Yrkesproven ordnas i mån av möjlighet i samband med inlärningen i arbetet. Yrkesproven kan även genomföras på andra arbetsplatser eller i läroanstalternas arbetslokaler. Det nationella yrkesprovsmaterialet har gjorts upp utgående från de gällande grunderna för läroplanen och för fristående examen. Materialet är ingen norm utan ett stödmaterial som utbildningsanordnarna kan använda som hjälp vid planeringen och genomförandet av yrkesproven. Materialet ger vägledning vid det lokala genomförandet av yrkesproven och förenhetligar bedömningen av de studerande. Yrkesprovsmaterialet innehåller anvisningar för dem som använder materialet och för varje studiehelhet en beskrivning av yrkesprovet och yrkesprovsmiljön samt bedömningen av yrkesprovet och exempel på hur yrkesproven kan utföras. Anvisningarna för hur bedömningen av yrkesproven ska dokumenteras finns i det nationella yrkesprovsmaterialet under punkt 2.3. Materialet finns på Utbildningsstyrelsens webbsidor på adressen www.oph.fi. Under punkten Beskrivning av yrkesprovet finns definierat för varje studiehelhet det centrala kunnande som man ska visa med yrkesprovet. Kunnandet beskrivs som aktiviteter och arbetsprocesser som motsvarar verksamhet i arbetslivet. Under punkten Miljö för yrkesprovet finns de väsentliga kraven för att påvisa kunnande. I det nationella yrkesprovsmaterialet ges anvisningar om under vilka förhållanden och i vilka miljöer eller arbetsgemenskaper det är bra att utföra yrkesproven. Dessutom ges anvisningar om hurudana material, redskap och apparater som behövs för att den studerande ska kunna visa sitt kunnande och för att man tillförlitligt ska kunna bedöma kunnandet. Under punkten Bedömning av yrkesprovet definieras föremålen för bedömningen och bedömningskriterierna. Föremålen för bedömningen hjälper bedömaren att fästa uppmärksamhet vid sådant som är centralt vid bedömningen. Bedömningskriterierna hjälper bedömaren att slå fast nivån på den studerandes kunnande i förhållande till uppställda mål. Bedömningskriterierna har gjorts upp utgående från grunderna för läroplanen och skalan är en trestegsskala. Vitsorden är nöjaktiga N1, goda G3 och berömliga B5. 2 ANVISNINGAR FÖR ANVÄNDNING AV YRKESPROVSMATERIALET 2.1 Planering och genomförande av yrkesprovet som samarbete mellan olika parter I planering, genomförande och bedömning av yrkesproven deltar utbildningsanordnaren, ett organ som utbildningsanordnaren har tillsatt, lärare, representanter för arbetslivet och de studerande. De olika parterna kan använda sig av det nationella yrkesprovsmaterialet i följande situationer. Utbildningsanordnaren kan använda sig av materialet när man planerar och genomför yrkesproven informerar om yrkesproven

2 utbildar medlemmarna i det organ som utbildningsanordnaren tillsatt, undervisningspersonalen samt arbetslivsrepresentanterna för yrkesproven granskar läroplanen så att den motsvarar gällande författningar och föreskrifter Organet kan använda sig av materialet när det godkänner planerna för genomförandet och bedömningen av yrkesproven som en del av utbildningsanordnarens läroplan övervakar yrkesprovsverksamheten och att principerna för yrkesproven förverkligas behandlar rättelseyrkanden beträffande bedömning av yrkesprov Lärarna kan använda sig av materialet när de planerar och genomför yrkesproven i praktiken tillsammans med arbetslivsrepresentanterna och de studerande informerar de studerande och arbetslivsrepresentanterna om yrkesproven och hur de bedöms samt när de gör dessa förtrogna med yrkesprov observerar den studerandes arbete samt när de uppmuntrar och vid behov ger handledning deltar i utvärderingssamtalet besluter om bedömning av yrkesprov Arbetslivets representanter kan använda sig av materialet när de gör sig förtrogna med målsättningen för yrkesproven samt föremålen för bedömning och bedömningskriterierna deltar i planerandet av yrkesproven tillsammans med de studerande och lärarna sörjer för att de studerande under perioden för inlärning i arbetet har möjlighet att förkovra sig i det kunnande som krävs i yrkesprovet introducerar studerande till arbetssättet, arbetsutrymmen, maskiner och apparater som är viktiga med tanke på yrkesprovet samt till anvisningar om arbetarskydd och arbetssäkerhet observerar de studerandes arbete, uppmuntrar dem och vid behov ger handledning berättar för de andra medlemmarna i arbetsgemenskapen om yrkesprovet deltar i utvärderingssamtalet besluter om bedömning av yrkesprov De studerande kan använda sig av materialet när de gör sig förtrogna med målen för yrkesproven samt föremålen för bedömningen och bedömningskriterierna planerar yrkesprovet och kommer överens om det och tidpunkten för det med läraren och arbetslivsrepresentanten bedömer sitt eget kunnande Läraren har ansvar för att klarlägga om den studerande eventuellt har några inlärningssvårigheter eller andra hinder för att visa sitt kunnande. Dessa beaktas när yrkesprovet planeras, så att de studerande har möjlighet att påvisa sitt verkliga kunnande. Bedömningskriterierna finns tydligt angivna i yrkesprovsmaterialet som verksamhet eller aktiviteter som ansluter till arbete, så de lämpar sig också väl som utgångspunkt vid bedömning av specialstuderandes yrkesprov.

3 2.2 Bedömning av yrkesprov Vid yrkesprovet iakttar bedömaren den studerandes arbete och gör observationer. Det är inte alltid möjligt för arbetsplatsens representant att delta i de yrkesprov som ordnas på läroanstalten och läraren kan inte delta i alla yrkesprov som ordnas på arbetsplatsen. I den av utbildningsanordnaren godkända läroplanen har det skrivits en plan för hur en studiehelhets yrkesprov ska bedömas och vilka parter som handleder, observerar och bedömer yrkesprovet. Det organ som utbildningsanordnaren har tillsatt godkänner bedömningsplanerna för yrkesproven. Utbildningsanordnaren och läraren sörjer för att bedömningen av yrkesproven görs på det sätt som detta organ har godkänt. Efter yrkesprovet förs ett utvärderingssamtal som vanligtvis läraren, arbetslivsrepresentanten och den studerande deltar i. Vid utvärderingssamtalet tillgodogör man sig de erfarenheter som man har fått under handledningen och bedömningen i samband med inlärningen i arbetet. I vissa fall kan utvärderingssamtalet föras till exempel med hjälp av ett elektroniskt diskussionsforum. Den studerandes självbedömning är en väsentlig del av bedömningen av yrkesprovet. I utvärderingssamtalet framför varje bedömare sin bedömning jämte motiveringar. Utgående från dessa bedömningar samt eventuell respons från kunder och andra arbetstagare bildas en gemensam syn på den studerandes kunnande. De lärare och arbetslivsrepresentanter som bedömer yrkesproven ska vara sakkunniga inom ifrågavarande yrkesområde och de ska vara utsedda till uppgiften av det organ som utbildningsanordnaren har tillsatt. Den studerande bedöms i relation till i förväg uppställda mål och det påvisade kunnandet jämförs med de föremål för bedömningen och de bedömningskriterier som man på förhand har fastställt. Föremålen för bedömningen i yrkesproven är behärskandet av arbetsprocessen behärskandet av arbetsuppgiften (arbetsmetoder, redskap och material) behärskandet av den kunskap som ligger till grund för arbetet behärskandet av arbetssäkerhet den för alla branscher gemensamma baskompetensen de gemensamma betoningarna I kapitel 3 i det nationella yrkesprovsmaterialet finns föremålen för bedömningen och bedömningskriterierna konkretiserade för varje studiehelhet. Bedömningskriterierna har slagits fast per föremål för nivåerna N1, G3 och B5. Yrkesproven bedöms genom att använda samma bedömningsskala som vid annan bedömning av studerandena: N1, N2, G3, G4 och B5 (F 603/2005). Det görs observationer av behärskandet av den kunskap som ligger till grund för arbetet under arbetsprestationerna. Om denna kunskap inte framkommer klart under arbetet kan den klarläggas med preciserande frågor under arbetet eller i utvärderingssamtalet. 2.3 Vitsordsgivning för yrkesprov och dokumentering av bedömningsuppgifterna Under utvärderingssamtalet som ordnas efter yrkesprovssituationen bedöms yrkesprovet, och bedömningsuppgifterna dokumenteras skilt för varje studiehelhet och föremål för bedömningen. Dessa bedömningar utgör grund för vitsordet för yrkesprovet i en studiehelhet. För varje studiehelhet som ingår i de yrkesinriktade studierna ges vitsord. Vitsordet bestäms av de av organet utsedda lärarna och arbetslivsrepresentanterna tillsammans eller var för sig, i huvudsak ändå tillsammans. Vitsordet med motiveringar för studiehelheternas yrkesprov ska dokumenteras och antecknas i yrkesprovsbetyget. Läroanstalterna gör upp tydliga blanketter för dokumentering av bedömningsuppgifterna. Dessa kan användas även på arbetsplatserna i utvärderingssituationerna tillsammans med arbetslivsrepresentanterna.

4 Då bedömningsuppgifterna dokumenteras kan bedömningen vid behov motiveras även efteråt. Särskilt viktigt är det att återkomma till bedömningen när det centrala kunnandet i en studiehelhet visas i flera yrkesprovssituationer (delyrkesprov). Bedömningen av yrkesproven är en utmaning även när den studerande i en enda yrkesprovssituation visar sitt kunnande i två eller flera studiehelheter (kombinerat yrkesprov). I dessa situationer ska man kunna skilja åt föremålen för bedömningen och dokumentera dem skilt för varje studiehelhet. För dokumenteringen av bedömningsuppgifterna ansvarar i allmänhet läraren. I bedömningen ska man dokumentera åtminstone följande saker som kommer fram under utvärderingssamtalet: vem som utför yrkesprovet den studiehelhet eller del av studiehelhet där yrkesprovet ingår var yrkesprovet ordnas en beskrivning av innehållet i yrkesprovet de vitsord som ges för varje föremål för bedömningen utgående från bedömarnas gemensamma syn motiveringarna till yrkesprovsvitsordet för varje studiehelhet motiveringarna till yrkesprovsvitsordet när yrkesprovet består av delyrkesprov komplettering eller förnyelse av yrkesprovet i sådana fall där studerandes kunnande ännu inte har uppnått minst nöjaktig nivå de kunskapsområden som den studerande behöver utveckla underskrift av dem som deltog i bedömningen I framtiden kommer utvärderingen av de nationella inlärningsresultaten att göras utifrån de inlärningsresultat som man har fått i yrkesproven. När man övergår till nationell bedömning av inlärningsresultaten utifrån yrkesproven kommer man att bifoga bakgrundsuppgifter om bedömningen till dokumenteringen av yrkesprovsvitsordet och skilda anvisningar ges angående registreringen.

5 3 YRKESPROVMATERIALET FÖR ENSKILDA STUDIEHELHETER Yrkesproven för studiehelheterna inom examens gemensamma yrkesinriktade studier är obligatoriska för alla studerande. Yrkesproven i de studiehelheter, som är differentierade enligt utbildningsprogram är obligatoriska för dem som har valt ett visst utbildningsprogram. Den studerande ska visa sitt kunnande med yrkesprov även i de valfria yrkesinriktade studierna som han eller hon har valt. Utbildningsanordnaren bestämmer antalet yrkesprov så, att kunskapen i alla de yrkesinriktade studiehelheterna blir påvisad. YRKESINRIKTADE STUDIER FÖR GRUNDEXAMEN I BARN- OCH FAMILJEARBETE, 90 SV Gemensamma yrkesinriktade studier i examen, 70 sv Handledning och omvårdnad under barnets uppväxt, 30 sv Fostran med utgångspunkt i familj och samhälle, 25 sv Handledning av barnets eftermiddags- och lägerverksamhet, 15 sv Yrkesinriktade studier i utbildningsprogrammet, 20 sv Valfria studier, av vilka två studiehelheter skall väljas: Att utveckla barnets uttrycksförmåga, 10 sv Att möta och handleda barn och familjer i behov av särskilt stöd, 10 sv Att arbeta i en mångkulturell arbetsmiljö, 10 sv Övriga valfria studier, 10 sv 3.1A Gemensamma yrkesinriktade studier i examen 3.1.1 Handledning och omvårdnad under barnets uppväxt, 30 sv Det centrala kunnande som yrkesprovet påvisar Läran om dopet i verksamhet som drivs av kyrkan och religionsfostran i dagvård och annan fostran Att tillgodose barns primära vårdbehov Att arbeta barninriktat samt stöda barnets fostran, utveckling och inlärning genom mångsidig verksamhet Att arbeta i ett pedagogiskt nätverk och i olika arbetsmiljöer Att identifiera de egna känslorna i arbetet Beskrivning av yrkesprovet I yrkesprovet påvisar den studerande sitt yrkeskunnande genom att meddela en kristen fostran grundad på kyrkans läran om dopet och en religionsfostran enligt målen för dagvården och förskoleundervisningen. Den studerande förmedlar en kristen högtidstradition till barnet och använder i sin verksamhet traditionsenliga symboler och ritualer. Han eller hon förmedlar fostran i gudstjänstdeltagande och bekantar barnet med Bibelns innehåll. Den studerande samtalar med barnet om livsåskådning och religion, handleder barnet i

6 fördragsamhet och respekt för olikhet samt stillhet. Den studerande handleder barnet att bekanta sig med kyrkorummet, -textilierna och musiken. I yrkesprovet ombesörjer den studerande barnets primära vård, renlighetsuppfostran och hygien. Han eller hon leder och stöder barnet i bespisnings- och påklädningssituationer. Den studerande stöder det enskilda barnet och barngruppens tillväxt och utveckling. Den studerande använder leken som ett medel i fostran och inlärningen. Han eller hon handleder barnet och barngruppen och använder de olika arbets- och verksamhetsmetoderna inom småbarnsfostran, såsom musik, visuell framställning, hantverk, barnlitteratur och övrig barnkultur, arbetsfostran, utfärder och utforskande av närmiljön. I yrkesprovet verkar den studerande i samarbete med föräldrarna, arbetskamraterna och andra som deltar i barnets fostran. Dessutom analyserar den studerande sina egna och andras, särskilt barnets känslor och hur dessa inverkar på den egna verksamheten. Yrkesprovsmiljön Yrkesprovsmiljön kan vara en typisk vardagssituation inom småbarnsfostran: församlingens barn- och familjearbete (dag- och familjeklubbar, öppna klubbar, mamma-barn-klubbar), privat eller kommunal dagvård (daghem, gruppfamiljedagvård, familjedagvård, lekverksamhet). Yrkesprovet utförs i minst två olika verksamhetsmiljöer. Den ena av dessa verksamhetsmiljöer skall ha en kristen värdegrund. Dessutom skall en del av yrkesprovet utföras i en verksamhetsmiljö, där det finns flera barn. I den ena verksamhetsmiljön skall det vara möjligt att påvisa kunnandet i den primära vården. Yrkesprovsmiljön skall överensstämma med stadgandena i dagvårdslagen (36/1973) och förordningen (239/1973), när det gäller heldagsvård av barn. Klubbliknande verksamhet skall på motsvarande sätt uppfylla kraven på verksamheten. Personalen i yrkesprovsmiljön skall vara yrkesskicklig och yrkesutbildad. Det skall finnas en arbetstagare i arbetsgemenskap som utför barnledaruppgifter. Det skall vara möjligt att samarbeta med föräldrar och övriga personer med fostrande roll i yrkesprovsmiljön. I yrkesprovet skall den studerande kunna verka på egen hand. Bedömning av yrkesprovet Föremål för bedömningen Behärskande av arbetsprocessen Verksamhet utgående från barnet NÖJAKTIGA (N1) Den studerande Handleder barnens verksamhet utifrån deras behov och intressen. Bedömningskriterier GODA (G3) Den studerande Planerar och genomför tema- och projektarbeten. BERÖMLIGA (B5) Den studerande Bedömer hur väl de mål som ställts för verksamheten kan nås och förverkligas. Använder respons som grund för planering. Etisk och moralisk uppfostran Verkar enligt givna anvisningar och regler. Sporrar och handleder barnet att samarbeta med Handleder barnet i att be om och ge förlåtelse. Handleder med hjälp av samtal barnet att förstå givna anvisningar och regler samt att verka enligt dem.

7 Förverkligandet av den kristna fostran som grundar sig på kyrkans lära om dopet andra. Förmedlar i sin verksamhet trygghet och erkännande (tar i famnen, lyssnar och samtalar). Försöker svara på barnets frågor. Förmedlar en kristen fostran och använder sig mångsidigt av olika metoder. Han eller hon handleder barnet i stillhet och att bekanta sig med gudstjänst. Förmedlar kristna traditioner med beaktande av kyrkoåret. Förverkligar heltäckande lära om dopet och använder barnets egna upplevelser och erfarenheter som exempel. Behärskande av arbetsuppgiften Använda vårdsituationer som redskap i fostran Ombesörja barnets renlighetsfostran och skötsel av hygienen Skapar en trygg atmosfär och samtalar med barnet i vårdsituationerna Deltar i barnets WCbestyr och övrig skötsel av hygienen. Tar med olika lekar, ramsor och sånger i vårdsituationerna. Lägger själv märke till barnets behov av hjälp och ledning samt handleder barnet till att ta egna initiativ. Beaktar barnet individuellt och stöder barnets individuella utveckling i vårdsituationer. Hjälper genom att fråga och samtala barnet att självständigt sköta sin hygien. Stöd och handledning av barnet i påklädningssituationer Deltar i påklädningssituationer och utför givna uppgifter. Handleder barnet att klä på sig ändamåls-enligt och självständigt både muntligt och med egna exempel. Handleder barnet att förstå betydelsen av ändamålsenliga kläder. Stöd och handledning av barnet i bespisningssituationer Deltar i barnets bespisningssituationer och utför de givna uppgifterna. Handleder både muntligt och med egna exempel barnet att uppföra sig väl. Handleder med hjälp av samtal barnet att förstå betydelsen av hälsosamma matvanor. Handleda en barngrupp och pedagogisk verksamhet Använder styrmetoder som han eller hon känner till och som utgår ifrån barnen. Använder styrmetoder som är nya för honom eller henne. Uppmärksammar barnen jämlikt. Använder mångsidiga uttrycksmedel och styrmetoder i sin verksamhet samt beaktar barnens olika behov och inlärningsförmåga. Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet Förverkliga religionsfostran enligt målen för dagvården och förskoleundervisningen Respekterar föräldrars eller förmyndares övertygelse. Verkar med utgångspunkt i dagvårdens verksamhetskultur. Handleder barnet att bekanta sig med helger och den kristna traditionen i samband med familjehögtider. Verkar enligt principerna för helhetsfostran. Handleder genom samtal barnet att respektera och tolerera andra människor och deras uppfattningar.

8 Stöd av barnets individuella utveckling Upptäcker olikheter i barnens utveckling. Beaktar barnets individuella utvecklingsskeden i sin verksamhet. Beaktar barnet individuellt på alla delområden av utveckling och främjar barnets utveckling i verksamheten. Följa barnets individuella vårdplan Beaktar barnet individuellt på något av vårdens delområden och deltar i stödandet av barnets välbefinnande. Stöder barnets utveckling med hjälp av verksamheten samt motiverar sin verksamhet och sina beslut. Beaktar barnet individuellt på alla delområden när det gäller vården och främjar barnets välmående. Använder kunskap om pedagogik som utgår från barnet. Behärskande av arbetssäkerhet Ombesörjer verksamhetsmiljöns säkerhet med handledning (t.ex. gårdsområdet, portar, giftfria material, minskat buller o.dyl.). Ombesörjer självständigt säkerhet i verksamhetsmiljön (t.ex. gårdsområdet, portar, giftfria material, mindre buller o.dyl.). Förutser situationer och ombesörjer barnets säkerhet. Baskompetens Förmåga till växelverkan och kommunikation; samtal och ögonkontakt i vårdsituationer Lyssnar på barnet och tar kontakt med barnet Uppmuntrar barnet att samtala med vuxna och med barn Har en naturlig och ömsesidig växelverkan med barnet Samarbetsförmåga; samarbete med de personer som deltar i barnets fostran Gemensamma betoningar Ombesörja - arbetarskydd och hälsa i arbetet - arbetsklädsel och hygien Branschens arbetarskydd Samarbetar med övriga medlemmar i arbetsgemenskapen. Klär sig ändamålsenligt och sköter sin personliga hygien Följer de allmänna arbetarskyddsbestämmels erna inom det pedagogiska området. Hälsar på föräldrarna och samtalar med dem. Ombesörjer att arbetsmiljön är snygg och renlig Identifierar de faror och hälsorisker som hör samman med arbetsmiljön. Verkar aktivt och ansvarsfullt i fostrarnätet. Är medveten om klädselns inverkan på arbetet och utgör ett exempel för barnen. Upprätthåller sin arbets- och verksamhetsförmåga och verkar aktivt för att skapa en säker och trivsam verksamhetsmiljö. Ergonomiskt arbete Känner till de viktigaste ergonomiska metoderna inom sitt arbete Använder riktiga ergonomiska arbetsställningar. Arbetar så att han eller hon samtidigt förebygger sjukdomar

9 Befrämja hållbar utveckling (t.ex. rätt lyftteknik). Väljer leksaker och annat verksamhetsmaterial så att naturen sparas. Motiverar för barnen nyttan av en hållbar utveckling. och skador som arbetet kan förorsaka. Hittar förbättringar gällande den hållbara utvecklingen i verksamhetsmiljön. Exempel på yrkesprov Exempel 1 Det yrkesmässiga kunnandet inom studiehelheten har påvisats i sin helhet när både del A och del B är utförda. Del A Yrkesprovet genomförs i familjedagvård under en veckas tid och är en del av inlärningen i arbetet. Den studerande planerar yrkesprovsveckans innehåll tillsammans med familjedagvårdaren. Planen skall innehålla en verksamhetsidé om hur den studerande skall påvisa sitt kunnande i primärvården under yrkesprovsveckan. Han eller hon arbetar i par med familjedagvårdaren och för yrkesprovsdagbok, där han eller hon funderar över sin verksamhet och kunskap i dagliga vårdsituationer. I dagboken bedömer den studerande slutligen hur de målsättningar som har uppställts inför yrkesprovsveckan har uppnåtts. Del B Den studerande arbetar under yrkesprovsveckan som aktiv medlem av ett arbetsteam i en församlings dagklubb. Han eller hon planerar tillsammans med teamet de arbetsuppgifter och ansvarsområden där han eller hon skall påvisa sitt yrkeskunnande när det gäller att handleda och vårda under uppväxt. I den här planen inkluderar han eller hon även de målsättningar som ställts för verksamheten och planerna för de delar av verksamheten där ansvaret är individuellt. Den studerande för även yrkesprovsdagbok över veckan och bedömer i efterhand skriftligen sin verksamhet och hur målsättningarna har uppnåtts. Exempel 2 I anslutning till inlärningen i arbetet visar den studerande sin förvärvade yrkeskunskap genom att handleda verksamheten i en barngrupp och stöda åtminstone ett barns personliga tillväxt och utveckling under en veckas tid. Sin handledning och sitt stöd förbereder den studerande genom att skriva en temaplan, vars innehåll han eller hon har anpassat till barnens idéer och arbetsgemenskapens arbete samt en plan för stöd av ett barns personliga utveckling. I planen inkluderar den studerande arbets- och verksamhetsmetoder för 4-5-åringar i enlighet med dagvårdens religionsfostran eller kyrkans lära om dopet samt temat för vårdsituationerna som stöd. Därtill använder den studerande något ämne enligt eget val antingen verksamhet i en mångkulturell arbetsmiljö eller innehållet i studiehelheten för uttrycksfostran. Planen skall vara grundad på teoretisk kunskap och den skall visas för ledaren på arbetsplatsen innan temaveckan påbörjas. Som avslutning på temaveckan bedömer den studerande tillsammans med barnen hur veckan har genomförts samt sin egen verksamhet tillsammans med ledaren på arbetsplatsen.

10 Exempel 3 Den studerande genomför en mångsidig verksamhet under inlärning i arbetet, både för enskilda barn och för hela barngruppen. Under den första veckan kommer han eller hon överens om ett tema med sin ledare och bygger en helhetsplan över sin verksamhet runt detta tema. Särskilt ska utgångspunkten från barnen och arbetsplatsens behov beaktas i planen. Planen skall innehålla olika verksamhetspass, varav ett skall vara en andakts- eller religionsstund. Den studerande samlar sin produktion (inlärningsdagbok, planer, egna bedömningar) i en mapp. 3.1.2 Fostran med utgångspunkt i familj och samhälle, 25 sv Påvisandet av studiehelhetens centrala kunnande kan fördelas på flera olika yrkesprov. Yrkesproven kan göras i grupp eller enskilt. De studerande kan även bilda nätverk sinsemellan. Det centrala kunnande som yrkesprovet påvisar: Att arbeta självständigt och stöda föräldrarna särskilt när det gäller kristen fostran Att samarbeta med familjerna och stöda deras samhällstillhörighet Att verka i samarbetsnätverk och utveckla det egna arbetet Att agera och påverka i situationer av växelverkan Av de gemensamma betoningarna bedöms i den här studiehelheten en kvalitativ verksamhet utgående från kunden. När det gäller kärnkunskapen värderas förmåga till växelverkan och kommunikation, samarbetsförmåga samt etiska och estetiska förmågor. Beskrivning av yrkesprovet I yrkesprovet verkar den studerande tillsammans med olika typer av familjer och stöder dem i deras uppgift att fostra och vårda, även i den kristna fostran. Han eller hon genomför tillsammans med andra t.ex. familjekyrkor, familjegudstjänster eller familjeklubbar. Han eller hon organiserar och anordnar i samarbete med andra verksamhet som är riktad till familjer, såsom fester, utfärder och familje- eller föräldraevenemang. Han eller hon möter familjer i olika utvecklings- och livsskeden. Den studerande samarbetar med bl.a. den kommunala dagvården, rådgivningen, skolan, elevvården, barnskyddet, olika organisationer och verksamhetsformer inom församlingen. Den studerande verkar i växelverkan med familjerna och i samarbete med familjens stödande nätverk. I yrkesprovet verkar den studerande i interaktionssituationer. Han eller hon deltar i nätverkens verksamhet och befrämjar växelverkan och välmågan mellan barn i olika åldrar och människor med olika bakgrund. Yrkesprovsmiljön Yrkesprovsmiljön kan utgöras av ett verksamhetsställe för barn- eller familjearbete eller bådadera, ett daghem, församlingens barn- och familjearbete, en lekpark, en skolklass, någon klubb som upprätthålls av en förening eller en eftermiddagsklubb. Yrkesprovet kan göras där det förutom studerande även ingår verksamhetsställets egen personal, personal från någon annan verksamhetsenhet eller eventuellt barnens föräldrar. Om yrkesprovet genomförs vid läroanstalten måste man kunna bygga upp samarbetsnät.

11 På verksamhetsstället skall det finnas åtminstone en person med yrkesutbildning inom branschen. De andra medverkande kan vara frivilliga arbetare som inte är utbildade inom branschen. Bedömning av yrkesprovet Föremål för bedömningen Behärskande av arbetsprocessen Stöd av den kristna fostran NÖJAKTIGA (N1) Den studerande Deltar i stödet av kristen fostran som är avsedd för familjerna Bedömningskriterier GODA (G3) Den studerande Handleder familjerna till att värna om religiösa och kulturella traditioner och vanor. BERÖMLIGA (B5) Den studerande Stöder och uppmuntrar familjerna till en kristen fostran. Leder föräldrarna till att inse helgdagens möjlighet till familjesamvaro och vila. Samarbeta med andra verksamhetsformer som stöder familjen Deltar i kyrkans, samhällets och/eller organisationernas familjearbetsverksamhet. Verkar aktivt i samarbete med de samarbetsnätverk som stöder familjerna. Planerar och genomför mångsidig verksamhet för familjerna. Bedömer och utvecklar nätverkssamarbetet. Planera, bedöma och utveckla den egna verksamheten Deltar i bedömningen av det egna arbetet. Ställer upp mål för sig själv och sin verksamhet, planerar sin verksamhet och bedömer dess genomförande. Bedömer hur de egna målen uppnås och genomförs. Utvecklar sitt arbete utgående från den respons han eller hon får och drar även nytta av andras yrkeskunskap och erfarenhet. Behärskande av arbetsuppgiften Anordna verksamhet som utgår från familjen Anordnar verksamhet och evenemang tillsammans med familjerna. Planerar och genomför verksamhet utgående från familjen på eget initiativ och i samarbete med familjerna. Genomför mångsidiga och upplevelserika evenemang och även verksamhet är mångsidig och upplevelserik. Samverkan med olika typer av familjer Verkar i samarbete med olika typer av familjer. Arbetar aktivt tillsammans med familjerna, lyssnar och diskuterar. Genomför gemensam verksamhet med familjerna smidigt och på eget initiativ. Bedömer sitt eget arbete. Stöda familjernas inbördes växelverkan /umgänge Anordnar verksamhet som för samman familjerna (t.ex. familjeläger, -utflykter) tillsammans med andra. Planerar och genomför verksamhet som stöder familjernas växelverkan (t.ex. familje- och föräldrakvällar, familjekaféer) Handleder familjerna i att förstå det gemensamma fostringsansvaret med hjälp av samtal. Sporrar familjerna till aktivt deltagande.

12 Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet Kunskap om familjens levnadslopp och beakta olika behov i anslutning till olika utvecklingsskeden Bemötande av barnets och familjens kris Beaktar olika utvecklingsskeden inom en familj (t.ex. familj med barn i lekåldern). Lyssnar på ett barn eller en familj som befinner sig i en svår situation. Verksamheten baserar sig på familjen aktuella behov (familj med spädbarn, småbarn, barn i lekåldern, barn i skolåldern). Efter att ha identifierat kris i en familj eller hos ett barn beaktar den studerande situationen i sitt arbete (t.ex.. lekar, bokval). Beaktar familjens olika utvecklingsskeden och utgångspunkter i sin verksamhet samt stöder familjen i dess utvecklingsutmaning. Lyssnar på en familj i kris samt diskuterar och handleder vid behov till olika stödtjänster. Behärskande av säkerhet Beaktar säkerhetssynpunkterna vid anordnandet av evenemang. Baskompetens Interaktions- och kommunikationsförmåga Lyssnar på barnet och den vuxne. Berättar om sina tankar och planer (t.ex. vid hämtande och lämnande). Lyssnar och deltar i samtalet samt beaktar andras åsikter. Framställer skriftlig information. Startar naturliga och ömsesidiga samtal. Använder förhandlingsoch kommunikationstekniska kunskaper. Etisk och estetisk förmåga: Tolerans Respekterar och godkänner olikheter (värderingar och uppskattning) i samarbetet med familjerna. Utgör exempel när det gäller att acceptera olikheter. Funderar över sina egna attityder och värden. Handleder till (empati och) accepterande av olikheter. Påvisar utveckling och förmåga att ändra sina attityder. Samarbetsförmåga Verkar som medlem i arbetsgruppen vid olika arbetsuppgifter. Tar egna initiativ och känner ansvar samt kan arbeta tillsammans med olika typer av människor. Identifierar sina egna och andras starka sidor. Iakttar sig själv, andra människor och arbetssituationer. Utvecklar arbetsgemenskapen och den egna verksamheten utgående från respons och egen bedömning. Gemensamma betoningar Kvalitativ verksamhet som utgår ifrån kunden Identifierar och rapporterar vid behov om olika utgångspunkter och livssituationer i de familjer han eller hon har mött. Planerar och genomför verksamhet med beaktande av familjernas olikheter. Utvecklar verksamheten med hänsyn till olika typer av familjemodeller.

13 Exempel på yrkesprov Exempel 1 Exempel 2 De studerande planerar och genomför ett evenemang riktat till hela familjen i samarbete med en barnskyddsorganisation. I yrkesprovet ingår också ett evenemang som förverkligas parvis och där organisationens verksamhet presenteras i en familjegrupp, ett familjekafé eller en skolklass. Yrkesprovet utförs i grupp i form av en process och det genomförs i en läroanstalt. Den studerandes uppgift är att planera, genomföra och bedöma en julfest för barnen och deras föräldrar. När verksamheten planeras och genomförs skall särskild uppmärksamhet fästas vid en utgångspunkt från familjen, upplevelserikedomen och att stöda växelverkan mellan familjerna. De studerande bildar valfria grupper (4-5 personer) och beslutar tillsammans med de andra grupperna om festens tidpunkt, ämnen, samarbetsparter, marknadsföring samt genomför festen. De studerande förverkligar något för den egna verksamhetsenheten tillsammans med den egna gruppen utgående från ett utvalt ämne/tema och presenterar det för de andra grupperna. De studerande genomför verksamheten i samarbete med den egna gruppen och de övriga grupperna (5-6 st.).vid bedömningen av det förverkligade beaktas respons från deltagarna. Exempel 3 En del av yrkesprovet inom studiehelheten i anslutning till planenligt nätverksarbete vid familjearbete: De studerande utarbetar en projektplan för en familjepark eller församlingens familjearbete samt för dessas verksamhetsmiljöer (2-4 personers gruppyrkesprov). De skaffar mångsidig information med olika metoder om de önskemål, förväntningar och behov som områdets familjer, arbetstagarna i familjeparker och samarbetsparter har. Detta material bildar basen för projektplanen, ur vilken skall framgå projektets tema, målsättningarna, tidtabellen för planering och genomförande samt de samarbetsparter som deltar i projektet. I planen granskas särskilt samarbetet mellan barnfamiljerna och andra. De studerande presenterar sin plan under ett gemensamt möte för bedömande lärare och för den personal som utför familjearbete i familjeparken eller i församlingen. I slutet av mötet förs en kort responsdiskussion. Som individuellt arbete utarbetar den studerande en skriftlig framställning om församlingens och familjeparkens samt övriga samarbetsparters gemensamma deltagande i planeringen och genomförandet av projektet. Dessutom skall det ingå en utredning över hur förslaget framskrider i beslutsfattandet inom församlings- eller familjeparksverksamheten i planen. Den studerande utarbetar en bedömning av sig själv och den bifogas yrkesprovsuppgifterna. 3.1.3 Handledning av barnets eftermiddags- och lägerverksamhet, 15 sv Det centrala kunnandet inom studiehelheten påvisas både i eftermiddags- och lägerverksamhet. Yrkesprovet för eftermiddagsverksamheten inom studiehelheten är ett skilt yrkesprov, där den studerande självständigt planerar och genomför yrkesprovet. Lägerverksamhetsdelen av yrkesprovet kan utföras antingen individuellt eller i grupp.

14 Det centrala kunnande som yrkesprovet påvisar: Att känna till och arbeta i olika verksamhetsmiljöer Att vara medveten om den egna värdegrunden och handla enligt denna Att se till att barnet mår bra och upplever trygghet Att handleda barnet att uppleva samhörighet och ta hänsyn till andra Att känna till eftermiddagsverksamhetens särdrag och handla enligt dem Att delta i utfärds- och lägerarrangemang och inspirera familjerna att samarbeta Att bli medveten om känslornas betydelse vid växelverkan Att utveckla fritidsaktiviteter och nätverkssamarbete När det gäller den gemensamma kärnkunskapen inom alla områden bedöms inlärningsförmågan och förmågan till växelverkan och kommunikation. För de gemensamma betoningarnas del bedöms företagsamheten. Beskrivning av yrkesprovet I yrkesprovet handleder den studerande barnen i fritidsaktiviteter, i eftermiddagsverksamhet för skolelever och förskolelever både i lekverksamhet, vid utfärder och läger. Han eller hon planerar och anordnar eftermiddags- och utfärdsverksamhet för olika individer och grupper samt väljer arbetsmetoder och redskap för ändamålet. Han eller hon ombesörjer säkerheten i verksamhetsmiljön och i de redskap som används. Med beaktande av barnets verksamhetsmiljö anordnar den studerande en mångsidig verksamhet, egen ro, stillhet och vila. Han eller hon ombesörjer även den primära vården för ett barn i skolåldern. I yrkesprovet verkar den studerande i samarbete med producenter av fritidstjänster, såsom skolan, ungdomsoch kulturarbetare, olika organisationer och intresseföreningar. Han eller hon planerar verksamheten i samarbetsnätverket. Yrkesprovsmiljön Olika miljöer för fritidsverksamhet, ställen med eftermiddagsverksamhet för skolelever och förskolelever och miljöer för lek och utflykter, läger medräknade, kan utgöra yrkesprovsmiljö. Som yrkesprovsmiljö tillämpas församlingens barn- och familjearbete samt arbete med barn i skolåldern, kommunens ungdoms-, kultur- och fritidsverksamhet, dagvården och skolan samt fritidsverksamhet som ordnas av olika organisationer och intresseföreningar. I verksamhetsmiljön skall det vara möjligt att vara ute, vila eller lugna ner sig, att pigga upp sig och att syssla med mångsidig verksamhet. Yrkeskunskapen skall påvisas både inom verksamhetsmiljön för dagvården och inom lägerverksamheten. Den ena av yrkesprovsmiljöerna kan ha en kristen värdegrund. Yrkesprovsmiljön för eftermiddagsverksamhet skall uppfylla de krav som stadgas för morgon- och eftermiddagsverksamheten. I yrkesprovsmiljön skall det finnas möjligheter att samarbeta med föräldrarna och andra aktörer i fostrarnätverket. I yrkesprovsmiljön skall det finnas en person som har yrkesutbildning inom branschen.

15 Bedömning av yrkesprovet Föremål för bedömningen Behärskande av arbetsprocessen Förverkliga kristen fostran och religionsfostran BEDÖMNINGSKRITERIER NÖJAKTIGA (N1) GODA (G3) BERÖMLIGA (B5) Den studerande Den studerande Den studerande Deltar i förverkligandet av Ger barnet tillfälle till Handleder de den kristna fostran och i andakt eller till att uppleva deltagande till att religionsfostran. Signalerar stillhet. respektera och trygghet och godkännande acceptera andra genom sin egen människor och deras verksamhet. uppfattningar. Agera enligt den egna värdegrunden Verkar på ett etiskt hållbart sätt (motivering till den egna verksamheten). Visar med sina val vilka värderingar som ligger bakom verksamheten (t.ex. bokval, lekar). Verkar målmedvetet enligt egna värderingar och är redo att granska sina värderingar utgående från respons. Utvärdera den egna verksamheten Deltar i bedömningen av det egna arbetet. Planerar, genomför och bedömer sin verksamhet i arbetet. Bedömer och utvecklar sina arbetsmetoder samt drar nytta av andras kunnande och respons. Behärskande av arbetsuppgiften Anordna utfärds- och lägerverksamhet Deltar i anordnandet av barnens fritidsverksamhet och deras utfärds- eller lägerverksamhet eller bådadera. Uppmuntrar och sporrar barnen att samverka. Utvecklar utfärds- och lägerverksamheten utgående från egen bedömning och respons. Fostran till goda vanor Deltar i att fostra barnet till goda vanor genom att handleda det till att ta hänsyn till andra (t.ex. vänta på sin tur). Handleder barnet genom samtal och eget exempel att förstå betydelsen av goda vanor och hänsyn till andra. Handleder barnet genom olika metoder (t.ex. lek, drama) till att värdesätta andra, känna empati och vara finkänsligt. Samarbete med föräldrarna Hälsar på barnets föräldrar och samtalar med dem. Tar initiativ i samtal. Tar upp frågor som berör barnet. Söker sätt att utveckla samarbetet med föräldrarna. Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet Verka i olika miljöer för fritidsverksamhet Arbetar inom eftermiddagsverksamheten både på utfärder och läger. Beaktar särskilda drag för eftermiddagsverksamheten och deltagarnas önskemål vid genomförandet av verksamheten. Jämkar samman verksamhetsmetoderna med målen för förskole- och grundundervisning. Kännedom om de särskilda dragen i eftermiddagsvården och barnets utvecklingsskeden Beaktar i sin verksamhet utvecklingsskedet hos ett barn i skolåldern. Beaktar barnets skoldag vid planering och genomförande av verksamhet (barnets behov, valmöjligheter i Genomför mångsidig verksamhet för olika individer och grupper (olika ålder och bakgrund).

16 verksamhetsmiljön). Stöder barnet i skolåldern och familjen i livssituationen (skolstart, påverkan från en grupp likställda och från media). Behärskande av arbetssäkerhet Baskompetens Inlärningsförmåga Ombesörjer barnets välbefinnande och trygghet med handledning, med avseende på näring/specialdiet, renlighet, trygghet i miljön. Skaffar information på eget initiativ. Ombesörjer barnets välbefinnande och trygghet, med avseende på näring/specialdiet, renlighet, trygghet i miljön. Utvärderar den egna prestationen och utvecklar sin inlärningsberedskap genom att dra nytta av respons och olika källor. Strävar till att förstå saker och få en helhetsuppfattning. Förmåga till växelverkan och kommunikation Arbetar tillsammans med andra. Lyssnar på barn och vuxna samt delger sina tankar och planer. Verkar i en arbetsgrupp där många yrken ingår. Kan dra nytta av andras specialkunskaper. Beaktar andras åsikter i samtal. Deltar i planerings- och utvecklingsarbetet i samarbetsnätverket. Söker fungerande lösningar i konfliktsituationer. Gemensamma betoningar Företagsamhet Tar egna initiativ Visar genom sin verksamhet uppskattning för barnledarens arbete. Deltar i att hitta på nya fritidsverksamheter. Exempel på yrkesproven Exempel 1 Yrkesprovet för handledning av eftermiddags- och lägerverksamheten för barn är tvådelat: a) Yrkesprovet för eftermiddagsverksamheten genomförs som avslutning på inlärningen i arbetet, den sista veckan. Den studerande planerar veckan och inkluderar följande uppgifter: tillredning av mellanmål och handledning under mellanmålet under tre dagar (med beaktande av speciella barn) möte med det enskilda barnet och beaktande av olika behov i eftermiddagsklubbens vardag anordnande av en stilla stund, med beaktande av olika barns behov (1-2 grupptillfällen) anordnande av gemensam verksamhet för skolelever med metoder där det ingår motion, bildkonst, musik eller uttrycksfostran religiös och etisk fostran: ansvar för ett verksamhetspass, en andakt eller början på en dag som anknyter till endera ämnet.

17 b) Yrkesprovet för lägerverksamheten anordnas i samband med ett veckoslutsläger för familjen. Den studerandes uppgift är att planera och genomföra en utfärd för barnen och deras föräldrar (t.ex. en terrängvandring, en bussutflykt med olika etapper, ett besök på brandstation) tillsammans med en annan studerande eller med ett team. Till utfärden hör att samla in respons på blanketter från deltagarna. En studiemapp sammanställs efter utfärden och i den inkluderas en gemensam värdering av utfärdens planering och genomförande. Var och en gör även en bedömning av sin egen verksamhet. Exempel 2 a) Den studerande observerar tre barn i förskoleåldern eller skolåldern och utarbetar en kort beskrivning av hurudant barnet är och hurudant stöd han eller hon behöver. Den studerande planerar ett funktionellt eftermiddagsutrymme. Han eller hon skall fundera över och reda ut hurudan stimulans ett barn i förskoleåldern eller skolåldern behöver, vad som intresserar barnet, med hurudan verksamhet och stimulans barnets utveckling kunde stödas. Den studerande genomför verksamheten på sin arbetsplats på det sätt som han eller hon kommit överens med sin handledare om. Den studerande för inlärningsdagbok. b) Den studerande deltar i någon typ av läger för småbarn, barn i skolåldern, familjer, konfirmander, scouter eller liknande. Han eller hon deltar i planering, genomförande och utvärdering av lägret. Under lägertiden iakttar och funderar den studerande över fördelningen av ansvaret och uppgifterna inom lägret, växelverkan mellan lägerdeltagarna och ledarna samt över den egna verksamheten. Sina reflektioner för han eller hon in i sin inlärningsdagbok. Exempel 3 a) En uppgift om eftermiddagsverksamheten skall ges till den studerande Bekanta dig med barngruppen och utarbeta en skriftlig allmän bild av gruppen (bl.a. barngruppens storlek, barnens åldersfördelning, antalet pojkar och flickor, en allmän bild av gruppens natur). Ett enskilt barn kan beskrivas om det har en klar inverkan på gruppen. Gör en skriftlig plan över lekar eller verksamhet, som du skulle vilja leda just i den här gruppen. Motivera ditt val på basen av beskrivningen av gruppen. Diskutera dina planer med din handledare. Verkställ din plan. Bedöm och rapportera planeringen, genomförandet, framgången och utmaningen i din portfolio och reflektera över hur du har vuxit med uppgiften. b) Lägerverksamhet Den studerande deltar i lägerverksamhet. Han eller hon medverkar i planeringen av lägret, i ett helhetsbetonat genomförande som medlem i teamet och i en eventuell palaver där man gör ett sammandrag. I sin rapport inkluderar han eller hon en beskrivning av lägrets personal, lägerområdet, verksamhetsplaneringen, genomförandet, arrangemangen, säkerhetsfaktorerna samt en utvärdering av lägrets genomförande och den egna verksamheten.

18 3.1B Yrkesinriktade studier i utbildningsprogrammet 3.1.4 Att utveckla barnets uttrycksförmåga, 10 sv Påvisandet av det centrala kunnandet inom studiehelheten kan fördelas på flera olika yrkesprov. Det centrala kunnandet som yrkesprovet påvisar Planering och genomförande av verksamheten så, att den mångsidigt stöder barnets kreativitet och självuttryck Mångsidig behärskning, användning och utveckling av uttrycksförmågan Behärskande och utvecklande av förmågan till kommunikation och växelverkan Förståelse av betydelsen av känslorna i arbetet och i verksamheten Av de gemensamma betoningarna bedöms i den här studiehelheten utnyttjandet av teknologin och datatekniken. När det gäller kärnkunskapen inom alla områden utvärderas förmågan till växelverkan och kommunikation. Beskrivning av yrkesprovet I yrkesprovet påvisar den studerande sitt kunnande genom att planera och genomföra en upplevelserik eller erfarenhetsfylld tillställning (barnfest, familjeevenemang, dockteater, en påsk- eller julvandring o.s.v.) för barnen och deras familjer. Han eller hon planerar verksamhet som stöder barnets totala utveckling och barnets personliga styrka. Han eller hon handleder barnet till att uttrycka sig, förundra sig, fråga, diskutera och berätta. Han eller hon stöder barnets utvecklande av kreativiteten med hjälp av fantasin, lekar, rörelser, musik, barnlitteratur, drama och hantverk. Den studerande uttrycker en kristen fostran eller religionsfostran genom att använda olika uttrycksmedel, såsom upprepning, drama eller dockteater. Han eller hon planerar och genomför verksamhet tillsammans med barnen och familjerna i anslutning till helger och kulturtraditioner (upplevelserika evenemang i jul- och påsktider). Han eller hon väljer handledningsmetoder för tillfällena och använder lek, skapande uttryck, drama, hantverk, uttryck i musik, rörelse och tal, upprepning och visuellt uttryck. I yrkesprovet använder den studerande olika informations- och kommunikationsmetoder. Den studerande agerar i olika situationer som kräver att han eller hon framträder (föräldraträffar, familjeevenemang och fester). Yrkesprovsmiljön Yrkesprovsmiljön utgörs av församlingens barn- och familjearbete, privat eller kommunal dagvård eller lekbetonad verksamhet i dessa. I yrkesprovsmiljön skall det finnas möjlighet till samarbete med föräldrar och andra personer med fostrande uppgift. Personalen i yrkesprovsmiljön skall vara yrkeskunnig och ha yrkesutbildning inom branschen. I arbetsgemenskapen skall det finnas en anställd som sköter en barnledares uppgifter.

19 Bedömning av yrkesprovet Föremål för bedömningen Behärskande av arbetsprocessen Använda uttrycksmetoder i kristen fostran och i religionsfostran BEDÖMNINGSKRITERIER NÖJAKTIGA (N1) GODA (G3) BERÖMLIGA (B5) Den studerande Den studerande Den studerande Använder bekanta Genomför verksamhet Ger självständigt, uttrycksmetoder i den genom att använda smidigt och målinriktat kristna fostran och i uttrycksmetoder. liv åt verksamheten religionsfostran. genom olika uttrycksmetoder. Påvisar särskild kreativitet samt förmåga att uttrycka sig och leda inom något speciellt uttrycksområde. Känsloväxelverkan Behärskande av arbetsuppgiften Uppmuntra barnet att uttrycka sig Identifierar känslor i samband med växelverkan. Uppmärksammar och stöder ett enskilt barn att uttrycka sig. Deltar i verksamhet som befrämjar barnets kreativitet. Observerar inverkan av egna och andras känslor på verksamheten och på de egna besluten. Inspirerar de enskilda barnen i gruppen att uttrycka sig. Förstår känsloväxelverkan och försöker utvecklas i detta. Behärskar konfliktsituationer. Ger jämlikt alla barn möjlighet att uttrycka sig individuellt vid olika tillfällen. Observerar barnets individuella behov av inlärning med hjälp av skapande verksamhet (bl.a. fantasi, lek, rörelse, musik, hantverk). Använda olika handledningsmetoder Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet Behärska uttrycksmetoderna Väljer lämpliga handledingsmetoder för olika tillfällen Visar att man behärskar uttrycksfärdigheter och handledningsförmåga på något uttrycksområde. Verkar smidigt i föränderliga situationer. Utvecklar den egna uttrycksfärdigheten och de egna metoderna samt deltar i utvärderingen av dem. Stöder barnets personliga styrka genom att se till att verksamheten är mångsidig. Väljer ändamålsenliga handledningsmetoder. Verkar aktivt och initiativrikt i situationer där han eller hon måste framträda. Samarbetar konstruktivt och deltar i utvecklandet av uttrycksfärdigheterna inom arbetsgemenskapen Interaktionsförmåga Deltar i gruppsamtal. Beaktar gruppens övriga medlemmar och deras åsikter. Beaktar jämlikt gruppens övriga medlemmar och upprätthåller diskussionen.