Psykologiska institutionen Stockholms universitet Psykologi II 23 Mars 2012 PERCEPTIONSPSYKOLOGI, 7,5 hp Kursbeskrivning för vårterminen 2012
Kursbeskrivning Perceptionspsykologin är ett av psykologins äldsta och mest grundläggande områden. Det handlar om hur vi tar emot information genom våra sinnen, och därigenom upplever vår omvärld samt vår egen kropp och dess tillstånd. Vår kursbok berättar den spännande storyn om hur informationen kommer till oss och tolkas: Perception does not just happen! Vår omvärld blir alltmer komplex, och därför blir kunskaper i perceptionspsykologi allt viktigare för att förstå våra reaktioner på omgivningen och våra möjligheter att behålla kontrollen över den den mänskliga faktorn. Det finns ett stort behov av både grundforskning och tillämpad forskning om perception av t.ex. buller, lukt och ansträngning, liksom om uppmärksamhet och språkperception gränsområden mot kognitionspsykologin. Kursen ger grundläggande kunskaper om hur perceptionen fungerar, dess fysiska och biologiska grundvalar, dess möjligheter och begränsningar, samt visar hur det går till att vetenskapligt undersöka hur vi upplever vår omvärld. Momentet ger också en problemorienterad översikt av tillämpad forskning inom delar av området. Kursens lärandemål Efter att ha genomgått kursen förväntas du kunna: 1. redogöra för hur sinnessystemen fungerar, 2. förklara perceptionspsykologiska fenomen i termer av bottom-up och top-down processer, 3. diskutera perceptionspsykologiska fenomen utifrån olika perceptionsteorier, 4. planera, genomföra, sammanställa och redovisa ett psykofysiskt experiment som angriper en specifik perceptionspsykologisk frågeställning. Undervisningsformer Kursen består av ett antal föreläsningar och två laborationer. Dessutom ingår en frågestund inför tentamen och ett studiebesök. Föreläsningarna går igenom litteraturen. Vid laborationerna genomförs experiment med kursdeltagarna som försöksledare och försökspersoner. Den första laborationen redovisas i samband med själva laborationen. Den andra laborationen redovisas skriftligt i en vetenskaplig rapport och muntligt vid ett särskilt seminarium.
Examination Kursen är betygsgraderad enligt den sjugradiga ECTS-skalan (A, B, C, D, E, Fx, F). Allmänt gäller att: A. Utmärkt Studenten kan självständigt koppla ihop centrala begrepp, teorier och modeller. Studenten argumenterar och diskuterar självständigt i förhållande till kurslitteraturen samt integrerar på ett förtjänstfullt sätt relevanta principer och problematiseringar på ett övergripande teoretiskt plan. B. Mycket bra Studenten kan med egna ord redogöra för skillnader och likheter mellan centrala begrepp, teorier och modeller samt resonera kring de centrala begreppens relevans, tillkortakommanden och giltighet. C. Bra Studenten kan med egna ord redogöra för skillnader mellan centrala begrepp, teorier och modeller samt applicera centrala begrepp på egna exempel. D. Tillfredsställande Studenten kan redogöra för centrala begrepp, teorier och modeller med egna ord. E. Tillräckligt Studenten kan definiera centrala begrepp och redogöra för huvuddragen i relevanta teorier och modeller. Fx. Komplettering krävs Komplettering krävs för att de förväntade studieresultaten ska ha uppnåtts. F. Otillräckligt De förväntade studieresultaten har inte uppnåtts. Specifikt för denna kurs: Betygsättning E-A baseras helt på resultatet på den skriftliga tentamen (lärandemål 1-3): A = 90 % rätt, B = 80 % rätt, C = 70 % rätt; D = 60 % rätt, E = 50 % rätt. För minst E krävs dessutom godkänd skriftlig laborationsrapport och godkänd muntlig presentation av laborationsrapporten vid seminariet (lärandemål 4), samt godkänt deltagande i de obligatoriska inslagen (gråmarkerade i schemat), och närvaro vid minst hälften av övriga undervisningstillfällen.
Föreläsare EB Elisabet Borg, FD eb@psychology.su.se JO Jonas Olofsson, momentansvarig, docent jonas.olofsson@psychology.su.se ME Mats Englund, FD, mats.englund@psychology.su.se LFW Laura Ferrer-Wreder, docent laura.ferrer-wreder@psychology.su.se LH Lennart Högman, FD lhn@psychology.su.se ML Maria Larsson, professor maria.larsson@psychology.su.se MN Mats E. Nilsson, docent mats.nilsson@psychology.su.se SW Stefan Wiens, docent sws@psychology.su.se TP Tonya S. Pixton, FD tonya.pixton@psychology.su.se Kurslitteratur Huvudbok G: Goldstein, E. B. (2010). Sensation and Perception (8th ed. International Student Edition). New York: Wadsworth. [ISBN: 978-0495601494] Momentkompendium. B: Borg, G. (1998). Borg s Perceived Exertion and Pain Scales. Champaign, IL: Human Kinetics. (sid. 18-21, 23-30, 39-41). BB: Borg, G., & Borg, E. (2004, 2008, 2010). The Borg CR Scales Folder. Methods for measuring intensity of experience. Hasselby, Sweden. Borg Perception, 2004, 2008, 2010. BH: Borg, G., & Hellström, Å. (1987). Perception och psykofysik med ergonomiska tillämpningar (sid. 315-330). I Lundgren, Luthman och Elgstrand (Red.), Människan i arbete. Stockholm: Almqvist & Wiksell. CWE: Coren, S., Ward, L. M., & Enns, J. T. (1999). Sensation and perception (5th ed.). Fort Worth: Harcourt Brace. (sid. 143-144; 393-401). R: Rock, I. (1995). Perception (kap. 1 The world of perception, sid. 1-13). New York: Scientific American Library. LB: Lang, J. P., & Bradley, M. M. (2010). Emotion and the motivational brain. Biological Psychology, 84, 437-450. GBN: Grimshaw, G. M., Bulman-Fleming, M. B., & Ngo, C. (2004). A signaldetection analysis of sex differences in the perception of emotional faces. Brain and Cognition, 54, 248-250.
Datum Sal Tid Tema Lärare 03- apr u15 15-18 Momentintroduktion/vad är perceptionspsykologi? JO G:kap1;BH;R 04- apr u23 15-18 Hur mäter vi biologiska reaktioner på sinnesupplevelser? SW LB 10- apr u15 15-18 Psykofysiska metoder (inför lab 2) TP G: kap1; BH 11- apr u23 15-18 Hur mäter vi upplevelseintensitet? EB B; BB 17- apr u23 15-18 Signaldetektion (inför lab 1) + laboration 1 TP G: s 373-378 24- apr u23 15-18 Laboration 2: Introduktion TP G: kap 1; BH 25- apr u23 15-18 Hur utvecklas sinnessystemen genom livet? LF G: kap 16 02- maj u23 15-18 Hur går det till när vi ser? LH G: kap 2-4 08- maj u23 15-18 Hur upplever vi lukter och smaker ML G: kap 15 09- maj u23 15-18 Hur upplever vi musik, buller, och tal? MN G:kap 11-13 15- maj u23 15-18 Laboration 2: Lägesrapport TP 22- maj u23 15-18 Laboration 2: Presentation av rapporter (obl) TP 23- maj u23 15-18 Hur upplever vi beröring och smärta? LH G: kap 5-7 29- maj u23 15-18 Repetition och frågestund inför tentan JO 01- jun u34 9-13 Tentamen v35 Omtenta