Malmö högskola Lärarutbildningen Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå del II 15 högskolepoäng Intervju med den andre Vivien Mach Lärarexamen 210hp Kultur, Medier, Estetik Datum för inlämning: 27/10-11 1
Innehållsförteckning Inledning 3 Metod 3 Analys 4 Presentation 5 Diskussion 6 Källförteckning 9 2
Inledning Det här arbetet handlade om hur man arbetar med individuella porträtt av ett barn som växer fram genom flera möten med barnet där vi strävar efter ett etnografiskt förhållningssätt. Under loppet av kursen har vi fått möjlighet att möta en flicka vid namn Anna som är i fyraårsåldern. Hennes familj består av mamma, pappa, storasyster och en lillasyster. Anna går på en förskola i en mindre kommun i södra Sverige. Förskolan består av fem avdelningar med många barn med en fin inne och härlig utemiljö med mycket grönska och stora ytor till lek och spring. Eftersom det var min VFT plats så känner jag även till att förskolan prioriterar mycket på barnens språkliga och matematiska utveckling. Flera gånger i veckan har de sagoläsning, dels av en sagofarfar, men även av elever från skolan som ligger i närheten. Barnen sjunger, leker med ord genom rim och ramsor och ger mycket utrymme för tankar, samtal och reflektioner. Anna själv älskar att lyssna på sagor, tittar på sagor filmer, lekar med sina prinsessfigurer/barbiedockor, ponny hästar figurer samt lekar med sina syskon. Hon är en liten söt flicka med ljustlångt hår, precis som en liten prinsessa. Barnets namn i arbetet är fingerade. Metod Vi fick tillåtelse av tre barns föräldrar att göra ett porträtt av deras barn, sedan valde förskolepersonalen ut ett av barnen till oss. Vi var ute på förskolan vid två tillfällen, under dessa tillfällen har vi fått lånat skolans diktafon där vi spelade in vårt samtal/intervjuarbete. Vi fick låna personalrummet som Anna känner till. Vi ville ha en igenkännande miljö för henne, eftersom vi ansåg att miljön och rummet spelade stor roll för denna intervju. Miljön kunde påverka vårt resultat och skapa en otrygg känsla för Anna. Detta har vi fått erfarenhet av alla föregående projekt som vi gjort ute i olika skolor/förskolor. Precis som Doverborg E & Pramling Samuelsson (2000:25) menar att en lugn plats är en viktig förutsättning för att barnet inte skall tappa koncentration och intresse. Första samtalet fick vi ganska många olika svar dock inte så djupa som vi hade behövt. Det fanns därför stora möjligheter att finna nya synvinklar på undersökningsområdet. Vi upptäckte att vi saknade struktur på hur vi intervjuade Anna, vilka frågor vi skulle ställa och hur vi skulle ställa frågorna. Vi insåg vid dagens slut att vi behövde skapa strukturer som vi kunde luta oss mot. Vi gjorde också en struktur där vi började med att gå igenom frågor steg för steg. Därför bestämde vi oss att träffa Anna en gång till. När vi väl träffade Anna andra omgången inledde vi med att spela in våra röster på diktafonen och lyssnade sedan på dem direkt så att Anna inte undrar över hur hennes röst lät på diktafonen. Jag märkte att Anna var mer avslappnad och visade stort 3
intresse och engagemang när hon pratade om sagovärlden. Intervjun som vi spelade in och sedan transkriberade lades sedan in på datorn för bearbetning och analysering. Observationsmetoderna jag använde mig av var diktafon, dokumentation av papper och penna för att se vad och hur barn tänker vid intervjusituationer. Vid dokumentationen tog jag ett papper och drog två spalter. I den ena antecknade jag vad barnen gör och säger och i den andra skrev jag ner vad jag tolkade och mina egna tankar. Idén var hämtad från Kullberg (2004) i kapitel 11 som handlade om etnografi i undervisning och undervisningsbaserat lärande. För att strukturera upp mina intryck av det som inträffade under dagen skrev jag loggboksanteckningar vid hemkomsten. Sedan gick jag vidare med att försöka få svar på mina frågeställningar genom litteratur och föreläsningar. Genom att läsa litteratur som belyser hur vi skall intervjua barn och ungdomar kunde jag sedan känna mig tryggare i den något främmande rollen som intervjuare. Doverborg och Pramling Samuelsson (2000) gav mig många idéer hur mina intervjuer skulle se ut. När man intervjuar ett barn är det inte alltid en lätt uppgift. Analys För att analysera fram materialet som framkommit under intervjuerna, transkriberades de ljudupptagningar som gjordes vid intervjuerna och lästes sedan noggrant av mig. Därefter sökte jag finna mönster och variationer som jag sedan jämförde med våra multimodala examinationer. Redan under intervjun hade jag fastnat för när Anna berättade om sin sagovärld. Därför valde jag att analysera Annas intresse för sagor och sagor filmer, varför är hon intresserad av sagor och hur sagor påverkar hennes liv? Då sökte jag svar genom litteratur, föreläsningar och intervjumaterialet. När jag hade fått tillräckligt med material försökte jag strukturera upp de saker som jag tyckte var intressant som även kunde stärka Annas personlighet. Som jag nämnde i inledningen har förskolan använt sig mycket av sagoläsning, sång, ramsor och pedagoger som var medvetna i sin pedagogik. Det var inte så konstigt då att det blev sagor som blev hennes intresse. Jag ansåg att förskolan jobbade mycket med nya läroplanen, där målen för förskolan skall sträva efter att varje barn: utvecklar sin förmåga att lyssna, berätta, reflektera och ge uttryck för sina uppfattningar, utvecklar ett rikt och nyanserat talspråk och sin förmåga att kommunicera med andra och uttrycka sina tankar, utvecklar sitt ord- och begreppsförråd och sin förmåga att leka med ord, sitt intresse för skriftspråk och för förståelsen av symboler samt deras kommunikativa funktioner ( lpfö 98 revidera 2010:9 ). 4
Många av karaktärerna i sagovärlden var gestaltande såsom kungafamiljen och hela samhället hämtat från vår riktiga värld. Detta visar Anna tydligt på olika sätt men kanske inte alltid så självklart. De olika karaktärerna i sagovärlden och filmerna bodde t.ex. i ett hus eller i ett slott, där de levde med alla möjliga samhällsinslag som bilar, polisverksamheter eller moderna inslag som tåg och flygplan. Sagor och filmer utspelar sig i vår värld, dock med en krydda av fantasitillägg. När Anna berättade om Mulanfilmen, då var den referens till en plats i Kina. Det fantasibyggda bestod ofta av olika varelser såsom häxor, trollkarlar och odjur av olika slag. Fantasin kunde också sträcka sig över miljöer av undervatten och himmelrike. Presentation Sago och fantasivärlden tog stor plats i Annas liv. Under min observation har jag även lagt märke till att när Anna berättade om sagorna visade hon stora gester för att visa tydligt för oss vad hon menade med de olika karaktärerna i sagorna, och i Disneyfilmerna. Hela Annas kropp och ansikte strålade ut av glädje och spänningar när hon fick berätta om sina favoritsysslor. Jag märkte att hennes röst hade olika tonläge i olika sammanhang när hon berättade för oss. I kontaktsökandet med oss vuxna tycktes ögonkontakten vara mycket betydelsefull för att få den andras uppmärksamhet. Blickorienteringen kunde också avslöja om hon kände sig osäker i situationen. Med kroppsspråk som gester och mimik visade det sig att hon hade behov och intentioner, men också att hon uppskattade eller ogillade en händelse, eller ett bemötande. Det visade att barn tycker om att lyssna på sagor och titta på filmer, men vad man inte alltid tänker på är att det också kan stimulerar deras fantasi och underlätta deras läs-och skrivinlärning. Ladberg (1996:22) menar att kommunikationen är själva kärnan i språket: Det är också därför barn lär sig språk: För att de behöver kommunicera med människor som de tycker om, om saker som de är intresserade av. Det är också så barn lär sig språk: Genom att kommunicera. Sagor, som finns tillgängliga i både bokform och som filmatiseringar, fängslar än idag ung som gamla. Filmer har med sina fantasirika och äventyrslystna sagor skapat för många en magisk värld där barn får uppleva äventyr, spänning, kärlek och glädje. Jag har själv två barn som älskar sagofilmer, där deras sagor alltid har fascinerat, inspirerat och fängslat de. Jag anser att sagor filmer och deras verk ger ett självklart komplement till andra läromedel i undervisningen. Det ger ett underlag vid till exempel skrivuppgifter, arbete kring sagor och som läseböcker. Lpfö 98 reviderad 2010 beskriver att förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa.( lpfö 98 revidera 2010:10 ). 5
Detta styrker mitt resonemang att sagor och filmer framkallar både nyfikenhet och intresse hos barn som i sin tur ger lust till att lära, speciellt för eleverna i de lägre åldrarna. Det vill säga att barn skapar sig en drömlik barndomsvärld av trygghet, samhörighet och oskuldsfullhet utifrån exempelvis Disneyfilmer. Dessa barnfilmer bjuder på visuella rum, där upplevelser och underhållning möts i en fantasivärld av möjligheter. Barn finner en plats för sitt eget känsloliv och drömmer sig bort, under filmens gång, och tenderar att glömma bort hur det verkliga livet egentligen är. Anna beskrev inledningsvis hur Disneyfilmen började och hur olika karaktärer i filmen hade. i filmen kallas hon för Rapunzel och så har hon fina kläder med olika färger på sina klänningar och så har hon små fötter och de liknar människor. Hon har så här långt hår så hon kan fånga allting och hon har mycket längre hår än mig. Jag har en pojk barbie docka ibland heter han prins Raider och ibland Shang. I Rapunzel filmen heter han Raider som Rapunzel gillar och så i Mulan I & II filmen heter han Shang fast jag brukar lekar med alla tre och så en gång kom hennes elaka låtsats mamma som försökte fånga henne och hon lyckades göra sig fri med hjälp av prinsen sedan gömmer de sig Här såg vi tydligt hur hon berättade sin saga med karaktärerna i filmen, att hon så enkelt kunde förstå innehållet och innebörden i den tecknade och animerade filmen på grund av att de var så audiovisuellt utformat. Det gör att barn inte behöver vara läskunniga för att kunna greppa filmen. De var då samtidigt både verklighetsliknande i sin utformning likväl som lagom påhittat, för att på så vis kunna göra det otäcka mindre otäckt. Annas verklighetsförankrade fantasivärld lever alltjämt i barnens sinnen. Man brukar koppla ihop barn med fantasi, fantasins närhet till sagor. Fantasin ses ofta som en förlängning och utveckling av sagorna man hörde som barn. Utifrån intervjusvaren fann jag att Anna i stor utsträckning knöt an sagans budskap till sina egna erfarenheter vilket i sin tur knöt an till barnets identifikation med sagans hjältefigurer. De många uttrycken från Anna tolkade jag som att det var ett sätt för henne att ha roligt i en lärande situation. Diskussion Mitt syfte med detta arbete var att försöka berätta så tydligt som möjligt vem Anna var utifrån vår intervju. Jag ville att hennes personliga porträtt skulle träda långsamt framåt, från att vara i distans till en närvarande bild. Detta har vi lyckats med hjälp av olika medier och attribut. Hela detta arbete var inte så lätt eftersom vi använde oss av multimodala arbetssätt. Det var inte heller lätt att göra intervjuer med Anna. När vi mötte henne första gången var hon ganska 6
blyg eftersom hon inte kände någon av oss. Vid andra mötet gick det mycket bättre. Anna var glad och pratsam när hon såg oss, och vi visade henne att vi verkligen lyssnade på henne. Vi pratade nästan om samma sak som vi gjorde sist, men vi ville den här gången att hon skulle berätta mer om sina historier. När hon väl gjorde det förstod vi mer att hennes fantasivärld och sagor var saker som intresserade henne. Anna kunde naturligtvis skilja sagan ifrån den egna erfarenhetsvärlden. Hon har lärt sig att utveckla sin fantasi och göra en känslomässig bearbetning av egna upplevelser med hjälp av sagan. Vygotskij (1995:22) menade att fantasi spelar en mycket viktig funktion i en människas beteende utveckling. På detta sätt skulle jag kunna säga att sagan utökar hennes litterära erfarenheter som då i sin tur berikade även de verkliga erfarenheterna genom flera nyanser och möjliga lösningar. Samtidigt kunde hon bland annat med hjälp av sagan utveckla och förstå sina erfarenheter som i sin tur utvecklade hennes fantasi men även förståelse över sin egen verkliga omvärld. I sagans värld hade hon möjlighet att bearbeta alla de intryck som hon hade mött i sin vardag. Jag kunde även se pedagogens roller utifrån Annas sagor berättelser. Hon har skapat oss en bild av hur pedagogen inspirerade henne till att upptäcka glädjen med sagoläsning. Genom sagoläsning och berättande väcktes hennes intressen och uppmärksamhet för språket. Högläsning som språkstimulans påverkar även barnens kommande språkinlärning. Personligen blev jag väldigt imponerad av Anna, en liten flicka med stor personlighet. Hon har kontroll över situationen och fick oss att leva in i sagovärlden genom sitt berättande. Detta påverkade även mig att reflektera över hur vi som blivande pedagoger kan synliggöra vårt arbetssätt så att den kan väcka barns intresse på ett naturligt sätt samt i lärande situationer. För att koppla hela detta arbete till en lärande situation handlade det mycket om att vara tydlig, kunna använda sig av attribut som sätter igång aktiviteten. Under detta arbete hade jag även lärt mig att vara tydlig i kommunikationen, våga ta plats och våga använda olika variationer av symboler och utnyttja den stora ytan vi har i salen samt jobbar med kroppsspråket. Genom att använda sig av olika uttrycksformer kan man också se massor av uttryckssätt på olika saker, såsom våga visa vårt multimodala arbete live. Sedan tyckte jag att det var ganska svårt att jobba med beskrivningsfasen och tolkningsfasen t.ex. någon är glad, men man behöver inte vara glad bara för att man ser glad ut, istället kan man säga att person med mungipa uppåt. Det var ganska svårt eftersom vi har gemensamma kulturella synsätt som vi bär med oss då det blev en sådan tolkning. Under alla 7
examinationer/receptioner har jag även visat mitt engagemang och intresse för detta arbetssätt, samt att våga ta till mig positiva och kritiska frågor. I skolan har jag möjlighet att höra vad andra grupper har för kunskaper och tankar utifrån det arbete jag gjort. Jag tycker att man skall våga uppmuntra elever och väcka deras nyfikenhet samt att skapa symboler, bilder, musik och konst tillsammans. Låta barnen vara kreativa i alla ämnesområden och skapa forum till barnen som uppmuntras att vara kreativa. 8
Källförteckning Skriftliga källor Doverborg E & Pramling Samuelsson I (2000) Att förstå barns tankar- metodik för barnintervjuer Stockholm: Liber AB Kullberg, Birgitta (2004) Etnografi i klassrummet Lund: Studentlitteratur Ladberg, Gunilla (1996) Barn med flera språk Tvåspråkighet och flerspråkighet i familj, förskola och skola. Stockholm: Liber Utbildning AB. Andra upplagan. Läroplan för förskolan Lpfö 98(reviderad 2010) Vygotskij, Lev S (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg. Daidalos AB. Muntliga källor Berg, Eva (2011-10-11) Föreläsning: Uppstart till tredje delen av gestaltande porträtt, Malmö högskolan. Palm, Tina (2011-10-04) Föreläsning: Uppstart till andra delen av gestaltande porträtt, Malmö högskolan. Törnqvist, Els-Mari (2011-09-16) Föreläsning: Uppstart till första delen av gestaltande porträtt, Malmö högskolan. 9
10
11