Upplevelser och uppfattningar om äldres läkemedelsanvändning -Samsyn? Rebecka Arman,, Kate Granström m och Ann-Mari Åslund Östberg I samarbete med Sofia Björkdahl
Bakgrund till studierna Många problembeskrivningar och perspektiv KOALA: Kommunikation, Organisering och Attityder till äldres LäkemedelsAnvändning FoU i Väst studie Utbyte av erfarenheter kring tre studier: äldre/omsorgspersonal, Sofia Björkdahl äldre/läkare, Kate Granström läkare, Ann-Mari Åslund Östberg
Syftet med studierna Att undersöka och förklara äldre personers, omsorgspersonals och läkares upplevelser och uppfattningar om läkemedel och äldres läkemedelsanvändning Fråga: På vilket sätt förhåller det sig med samsynen?
Metod: Kvantitativ del Beliefs about Medicines Questionnaire (BMQ) Validerat instrument som mäter uppfattningar och attityder till läkemedel (se Mårdby 2008) Olika påståenden om Risker, Nytta och Överanvändning av läkemedel 5 = stämmer mycket bra 3 = osäker 1 = stämmer inte alls
Implicit risk-nytta analys Nytta Risker
Siffror om samsyn Nytta, risker och överanvändning Nytta 5.00 3.00 1.00 Personal Äldre Läkare Överanvändning Risker
Siffror om samsyn: Äldre 36 personer Medelvärden 5,00 Risker 3,00 Risker Nytta 1,00 1,00 3,00 5,00 Nytta
Siffror om samsyn: Personal 62 personer Medelvärden 5 Risker Risker 3 Nytta 1 1 3 5 Nytta
Siffror om samsyn: Läkare 20 personer 5 Läkare, medelvärden Risker 4 Risker 3 2 1 1 3 5 Nytta Nytta
Äldres upplevelser av sina läkemedel Rebecka Arman
De äldres perspektiv: KUNSKAP och INFORMATION Britta [läkare] är min favorit, du får raka svar. Hon försöker inte linda in något utan det är bara som det är. Jag hade en god vän och när hon kom hem med en ny medicin så gick hon direkt och tittade i bipacksedeln och läste om biverkningar och sen satt hon och väntade och kände efter att hon hade alla biverkningar som fanns. Men nej, jag har inte det. (- Du läser inte det?) Nej. (- Läser du något i media om läkemedel?) Ja, det gör jag det är klart. Men jag bryr mig inte så mycket om det.
De äldres perspektiv: KUNSKAP och INFORMATION (- Ifrågasätter du läkaren någon gång?) Nä, det gör jag inte. Jag litar på honom. Det var en läkare, hon sa du behöver inte ta dom medicinerna längre. För tidigare hade jag haft två Erginyl på morgonen och en på kvällen. Du behöver inte ta dom längre, sa hon. (- Inte alls? ) Nä, det menade hon. Nä men, vågar jag verkligen det?, sa jag, för att NN, som den första läkaren hette, han har sagt att dom måste jag ta livet ut, dom får du inte sluta med. Ja, ja sa hon, ta en, men det räcker att du tar en varje gång då, sa hon. Och det tyckte jag lät så slappt.
De äldres perspektiv: Ifrågasättande och oberoende Jag skulle inte ta massa läkemedel för att läkaren sa det för då vill jag ju ha motiv till varför jag ska äta det. Ska man tänka logiskt alltså, så är det ju livsfarligt att gå till läkare! Om en ska höra på allt som en har hört va. Om läkare och sjukhus och grejer, sjukhussjuka och fan och hans mormor jajaja Jag blir så trött på det. Jag tycker det är synd om folk som råkar ut för detta, och för det mesta så är det ju äldre Dels äter jag mediciner då, men sen beror det ju på mig vad jag stoppar i mig och vad jag gör utåt mentalt, fysiskt. Så jag vet inte om det är bara läkemedel som ska hjälpa mig att leva bättre.
Omsorgspersonalens perspektiv: Kunskap och information En del är ju jätteskärpta på vad de har, vet precis vad de har och vad de är till för, medan vissa bara gapar och sväljer. Jag tror ju absolut att de litar mest på läkaren. Alltså, har doktorn sagt att man ska äta si och så många, så ska det vara så och det spelar ingen roll ens vad sköterskan säger liksom /.../ Doktorn i deras ögon, det är ju verkligen något heligt.
Kate Granström Om studien Läkare och patienter från vårdcentral 2 erfarna distriktsläkare 6 av deras patienter, 76-88 år, 4-11 läkemedel Alla kvinnor Intervju + enkät (BMQ)
Patientintervjuer 1 God följsamhet man skall ta läkemedel som ordinerat Litar på läkaren Nytta > risker Attityder viktigare än information Egen erfarenhet av sjukdom och behandling spelar stor roll
Patientintervjuer 2 Främjar föjsamhet Positiv till läkemedel Ej orolig för att ta läkemedel Tilltro till läkemedel Motiverad till behandling Läkemedel nödvändiga för mig Att ta läkemedel stör inte livet Man bör ta läkemedel enligt ordination Motverkar följsamhet Negativ till läkemedel Orolig för att ta läkemedel Skeptisk till läkemedel Omotiverad till behandling* Läkemedel onödiga för mig* Att ta läkemedel stör livet* Vill bestämma själv om läkemedel skall tas*
Läkarintervjuer Viktigt att rensa i läkemedelslistor Tidsbrist? Varifrån får patienten information? Vilken information ska patienten ha?
Samsyn? I stort sett positiva till läkemedel, men så lite som möjligt! Tid för information och samtal viktigt Generika kan orsaka problem
Ann-Mari Åslund Östberg Tänk Dig tio preparat på en kvart Handledare: Carina Löfström, FoU i Väst/GR
Syfte Studera erfarenheter hos kliniskt verksamma distriktsläkare, undersöka vilka faktorer som var betydelsefulla vid medicinförskrivning till människor som var 75 år och äldre samt vad som kunde underlätta och även belysa eventuella hinder.
Metod Kvalitativ studie Intervjuer våren 2007 Distriktsläkare med mer än 10 års yrkesverksamhet 2 kvinnor och 2 män
DISTRIKTSLÄKARNAS BERÄTTELSER Kommunikation Muntlig: Patienten; Många äldre pigga, visste vilka mediciner de hade och varför. Heterogen grupp Telefon Via andra Anhöriga Skriftlig kommunikation: Journal (Läkemedelsberättelse), Remisser, Fax, Brev (e-post) Problembeskrivningar: 1. Tidsbrist för medicinförändringar och uppföljning 2. Journalen: svårt att finna relevanta uppgifter 3. Medicinlistor som inte stämde överens 4. Lojalitetskonflikt för patienten förkom vid medicinändring 5. Att inte kunna motivera patienten att ta medicin 6. Tolk: kan man lita på tolken?
DISTRIKTSLÄKARNAS BERÄTTELSER Kunskap och kompetens Patienten: Samtal gav kunskap om bl a personlighet, värderingar, syn på läkemedel Journal: Sjukhistoria, tidigare behandling Kunskap om läkemedel: FASS, riktlinjer, utbildning, personlig erfarenhet och trender Problembeskrivningar: 1. Kunskapsbrist: de flesta läkemedel ej testade på äldre. Biverkningar, interaktioner, nytta otillräckligt kända. 2. Mer egen kunskap. 3. Vilka mediciner tar patienten? Minne? 4. Datorjournalen 5. Ensamboende patienter
DISTRIKTSLÄKARNAS BERÄTTELSER Samarbetspartner Undersköterska Sjuksköterska Läkare på sjukhus Apotekare Arbetsterapeuter och sjukgymnaster Hemtjänstpersonal Problembeskrivningar: 1. Motstridiga uppfattningar bland patientens vårdare 2. Sköterskan vill inte att undersköterskan skall vara med t.ex. rond 3. Telefonsamtal under stress 4. Hemsjukvård
DISTRIKTSLÄKARNAS BERÄTTELSER Etik och ekonomi Etik: Profylaxläkemedel Vård i livets slutskede Ekonomi: Finns det ett billigare preparat väljer jag det Finns människor som ej har råd att köpa medicin
DISTRIKTSLÄKARNAS BERÄTTELSER Personlig hållning Äldre får allt mer läkemedel samtidigt som jag blivit mer skeptisk till vad jag håller på med Alla ansåg att de hade en viktig uppgift att se över patientens medicinering, städa : om patienten inte tog medicinen lättare att sätta ut. Vad vill patienten? Utsättning av psykofarmaka kunde vara svårt Viktigt att patienten inte lämnades ensam om det blev problem vid medicinändring Glädje över bra läkemedel Man kan åstadkomma mycket med medicin Gammal är inte detsamma som sjuk
DISTRIKTSLÄKARNAS BERÄTTELSER Personlig hållning Problembeskrivningar: 1. Tid. Det tog tid att lära känna en patient och dennes sjukhistoria. Hos ny patient gjordes färre medicinförändringar. 2. Svårighet att följa upp medicinförändringar, kunde ta tid innan både positiva och negativa effekter märktes.
Slutsatser Behandlingen underlättades: om läkaren kände patient och personal = kontinuitet kompetenta medarbetare ändamålsenlig organisation och rutiner Bra struktur för att ta in ny kunskap viktigt för att hjälpa patienten med akuta problem och långsiktigt
Slutsatser, forts. Dokumentation borde kunna förbättras och effektiviseras, vilket skulle underlätta vård och frigöra tid Många problem beskrevs med också möjlighet och glädje som kunde delas med patient, anhöriga och övrig personal Åldern säger lite om en människas resurser, men är en signal till extra uppmärksamhet Vård av äldre är en kvalificerad och komplex arbetsuppgift med många utmaningar!
Slutsatser av alla fyra studier Många äldre vill ha mer kunskap om sina läkemedel, känner ibland oro för biverkningar och polyfarmaci Äldres attityder och uppfattningar om läkemedel är komplexa och varierar. Öka medvetenheten om dessa skillnader i uppfattningar Potential att förbättra samsynen, en viktig förutsättning för kommunikation
ABLA (Bild 1) LÄKEMEDELSANVÄNDNINGEN Tidningar/ Media FASS/ PatientFASS Bipacksedlar Internet Släkt/ Vänner Inställning Läkemedel LÄKEMEDELSANVÄNDARE Rädsla biverkning/ Glömmer beroende Klarar inte Motivationsbri st Övrig påverkan Läkemedelsordination SAMSYN? Läkemedelsordination SAMSYN? Läkare Sjuksköterskor Farmaceuter Familj / Pat.org. Läkemedelsindustrin Internet / SMS Läkare Coacher: Farmaceuter och sjuksköterskor + övrig vårdpersonal Familj, samhälle och patientorganisationer Lokalt samarbete runt läkemedelsanvändningen ABLA III Arbetsgruppen för bättre läkemedelsanvändning Maj 2003
Äldre och anhöriga, intervjupersonerna Ålder 73-87 år, medel 80 år 7 män och 7 kvinnor (två anhöriga) Tog 0-11 stycken läkemedel, medeltal 5 läkemedel 7 bodde med närstående, 5 ensamboende En med stora insatser från hemtjänsten Ytterligare en svårt sjuk som vårdades av sin fru Övriga aktiva