LäkemedelsNytt Nordöstra och Nordvästra Läkemedels- Kommittéerna Nr 2 2009 Ordförande ordar Ordförande ordar Ordförande ordar Problem och glädjeämnen vid läkemedelsförskrivning Elektronisk läkemedelsförskrivning är förenad med en del problem. Resultatet av en enkät som har skickats till Sveriges läkemedelskommittéordförande visar, att bara var tredje ordförande anser att de journalsystem som används i dag är användarvänliga. I stort sett alla förskrivare saknar även en aktuell och fullständig lista över de läkemedel som patienten har blivit ordinerad vid förskrivningstillfället. Integreringen av apotekens läkemedelsförteckning med journalsystemen har fördröjts och det är osäkert vad som kommer att hända i denna fråga när apoteken nu säljs till många olika aktörer. Patienten kan i dagsläget begära att få en lista på sina läkemedel från apoteken, men hur många patienter gör det och hur aktuella är sådana förteckningar? I Stockholm finns vid själva förskrivningstillfället Janusfönster med dess interaktionsdatabas tillgängligt, men om inte alla patientens läkemedel finns införda i journalen, blir dess värde begränsat. Fass i pappersform kommer inte längre automatiskt till oss förskrivare och fr o m årets utgåva finns farmakodynamik- och farmakokinetik- Innehåll Tavegyl vid akuta allergiska reaktioner och urtikaria...2 ESBL-producerande tarmbakterier...3 Ytterligare stöd för ACE-hämmare...4 Skärpt uppmärksamhet på nya läkemedel... 6 Sfinx ett bra hjälpmedel för läkemedelsinteraktioner...7 Falska internetapotek!...7 Ny redaktionsmedlem...7 Kalendarium NÖLK och NVLK...8 avsnitten återigen med i boken, vilket gör utgåvan ohanterlig i praktiken. Dessutom är den inte längre gratis för förskrivarna, utan kostar numera 1 380 kronor per exemplar. Visserligen är Fass.se till bra hjälp, men hemsidan fungerar inte alltid och om någon pappersfass inte finns tillgänglig i sådana situationer, får förskrivarna problem. Trots rätt många klick är dock den elektroniska förskrivningen enklare om man jämför med förskrivning genom pappersrecept. Det är även bra att itererade recept finns sparade hos apoteken, trots att en del patienter inte känner till det och därför ber om ett nytt recept från sin läkare när medicinen har tagit slut. Ett glädjeämne i sammanhanget är det nya statistikverktyget som Läkemedelscentrum tagit fram och som, med läkemedelskommittéernas hjälp, kommer att göras tillgängligt i verksamheterna under våren. Jag tror att detta verktyg kommer att bli till nytta för förskrivarna och verksamhetscheferna vid bland annat uppföljningar av förskrivningen och inte minst från och med nästa år när det ekonomiska ansvaret överförs på verksamheterna. Det finns mycket kvar att göra för att få en enkel och säker läkemedelsförskrivning och Sveriges läkemedelskommittéordförande önskar först och främst en nationell standard för e-läkemedelstjänster samt en säker och lättanvändbar läkemedelsmodul. Rolf Tryselius ordf NVLK 1
Har du frågor om läkemedel? Ring Karolic! Läkemedelsinformationscentralen vid Karolinska Universitetssjukhuset Solna besvarar kliniska frågeställningar kring läkemedelsbehandling: Klinisk farmakologi, 08-517 71 608, fax: 08-33 13 43, e-post: karolic@karolinska.se För farmaceutiska frågor, ring Karolinska apoteket: 08-517 753 42, fax: 08-30 73 46 e-post: karoline.ka@apoteket.se Vad finns det för dokumentation för klemastin (Tavegyl) vid akuta allergiska reaktioner samt urtikaria? Tavegyl (klemastin) är en första-generationens antihistamin med sederande egenskaper. Det finns en mångårig klinisk erfarenhet av användningen, då preparatet har funnits registrerat i Sverige i nära 40 år. eller cetirizin har publicerats. För behandling av akut urtikaria, liksom de flesta andra typer av urtikaria, rekommenderar nyligen publicerade Europeiska guidelines icke-sederande antihistaminer av andra generationen. Allmänt kan sägas att H1-antagonister har visat effekt på näs- ögon- och hudsymtom i samband med allergiska reaktioner. Däremot har de i allmänhet inte uppvisat någon effekt på astma. Sammanfattning Klemastin är en histamin H1-receptor antagonist med sederande egenskaper. H1-receptor antagonister har generellt dokumenterade effekter på allergiska symtom från ögon, näsa och hud. Användningen av klemastin vid akuta allergiska/anafylaktiska reaktioner vilar emellertid på klinisk tradition, och jämförande studier saknas. För klemastin finns inte heller vid akut urtikaria några jämförande studier. I Europeiska behandlingsrekommendationer för urtikaria förordas dock andragenerationens icke-sederande antihistaminer. Generellt saknas randomiserade kliniska prövningar av H1-antagonister i samband med anafylaktiska reaktioner, och mycket av användningen grundar sig på klinisk erfarenhet. I en Cochrane-översikt som omfattade litteratursökning ibland annat MEDLINE till och med juni 2006 konstaterades, att det saknades evidens såväl för som emot användningen av H1-antagonister i behandlingen av anafylaxi med respektive utan chock. Inga kliniska prövningar som uppfyllde författarnas kriterier återfanns. Vid förnyad sökning fram till oktober 2008 har inga ytterligare studier påträffats. Eva Wikström Jonsson Vid sökning på klemastin och akut urtikaria påträffas endast tre referenser. En av dessa sökträffar utgörs av en fallbeskrivning, där klemastin i kombination med ranitidin och en C1-esteras hämmare använts för att behandla akuta angioödem hos två patienter. En annan sökträff utgörs av en äldre studie på thailändska barn med urtikaria, mot vilken bland annat klemastin hade god effekt. Den tredje artikeln är en översiktsartikel om behandling av ansträngningsutlöst anafylaxi och urtikaria. Enstaka publicerade placebokontrollerade studier av klemastin vid kronisk urtikaria har återfunnits. I dessa har klemastin genomgående bättre effekt än placebo, men sedering är en beskriven biverkan. Inga nyare, jämförande studier med till exempel loratadin 2
ESBL-producerande tarmbakterier vår nuvarande största vårdhygieniska utmaning Resistenta tarmbakterier ett ökande problem Cefalosporinresistens hos Escherichia coli och besläktade tarmbakterier som Klebsiella pneumoniae är ett ökande problem såväl i Sverige som i övriga världen. Resistensen orsakas framför allt av betalaktamaser som kan bryta ned penicilliner och cefalosporiner (inklusive 3:e generationens cefalosporiner som cefotaxim, ceftriaxon och ceftazidim); så kallade extendedspectrum betalaktamaser (ESBL). Dessa betalaktamaser sitter på överförbara plasmider, varför spridningen kan ske mycket effektivt. I vissa europeiska länder samt i USA och Israel har nya varianter av ESBL som ger resistens även mot karbapenemer (imipenem, meropenem och ertapenem) beskrivits. Anmälningspliktiga sedan 2007 ESBL-producerande tarmbakterier är anmälningspliktiga för svenska laboratorier sedan februari 2007. Statistik från Smittskyddsinstitutet år 2007 visar att antalet fall av ESBL-producerande tarmbakterier är dubbelt så högt som antalet fall av meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) och ungefär 20 gånger högre än antalet fall av vankomycinresistenta enterokocker. Data från den organisationen EARSS som övervakar resistens i blododlingar för hela Europa visar att förekomsten av ESBL i Sverige bland E. coli och K. pneumoniae är ungefär 2 procent. I vissa sydeuropeiska länder är förekomsten av ESBL bland tarmbakterier mycket hög t ex ungefär 60 procent i Grekland. Spridningsmekanismerna delvis okända ESBL-producerande tarmbakterier förekommer såväl i öppen- som i slutenvård och spridningsmekanismerna är fortfarande delvis okända. Inom slutenvården är god vårdhygienisk standard avgörande för att förebygga sekundärfall. Förhöjd mortalitet vid bakteriemi har visats i en metaanalys för ESBL-producerande tarmbakterier; förklaringen är framför allt för sent insatt aktiv behandling. ESBL-producerande bakterier kan vanligen behandlas med karbapenemer (förutom de nya varianterna) och piperacillin/tazobactam (runt 90 %). Resistensnivån är hög både mot kinoloner (cirka 70 %) och mot aminoglykosider (cirka 50 %). Antal patienter Gynekologmottagningen, Norrtälje sjukhus Vid okomplicerade urinvägsinfektioner är gångbara behandlingsalternativ mecillinam (85 % känslighet) och nitrofurantoin (cirka 90 % känslighet). Generellt är ESBL-producerande K. pneumoniae mer svårbehandlade än E. coli, eftersom känsligheten för ovan nämnde preparat ofta är lägre. 500 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 ESBL-producerande tarmbakterier vid Karolinska Universitetslaboratoriet 2003 2004 2005 2006 2007 Figuren ovan visar den kraftiga ökningen av antalet fall påvisade vid Karolinska Universitetslaboratoriet. Sammantaget tyder dessa data på att ESBL-producerande tarmbakterier är vår största nuvarande vårdhygieniska utmaning. Christian G. Giske, specialistläkare/med dr Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset Solna År 3
Nya studier ger ytterligare stöd för ACE-hämmare ACE-hämmare som förstahandsval vid behandling av hjärtsvikt och hypertoni får ytterligare stöd efter nya resultat av studier för alternativet angiotensinreceptorblockerare (ARB). Kloka Listans rekommendationer om ACE-hämmare börjar nu också ge effekt på förskrivningsmönstret. Trots att angiotensinreceptorblockerare (ARB) är avsevärt dyrare än ACE-hämmare, vilka båda blockerar RAAS-systemet och anses medicinskt likvärdiga vid hjärtsvikt och hypertoni, så svarar de ännu patentskyddade ARB för närmare 50 procent av den totala förskrivningen i Stockholms län av ARB och ACE-hämmare. Det innebär nästan 90 procent av den totala offentliga kostnaden för dessa läkemedel, vilket i pengar handlar om över 100 miljoner kronor per år som skulle kunna användas till något bättre. Det är skattepengar som kan användas exempelvis till de nya cancerläkemedlen, eller till att starta fler vårdcentraler, säger Paul Hjemdahl, professor i klinisk farmakologi och ordförande i Läksaks expertgrupp för hjärt-kärlsjukdomar. Expertgruppens rekommendationer är att ACEhämmare ska väljas i första hand framför ARB, även vid nedsatt njurfunktion, och rekommendationerna är likartade i landet som helhet. Ändå visar Socialstyrelsens granskning av läkemedelsförsäljningen i Sverige att ARB-läkemedlet kandesartan (Atacand) är den sjätte snabbast ökande substansen räknat i kronor inom läkemedelsförmånen totalt sett. Och Stockholm har legat näst högst i fråga om att använda ARB som förstahandsval, det vill säga i strid mot rekommendationerna. I Stockholms läns landsting hade 2007 endast 44 procent av patienterna provat en ACE-hämmare innan en ARB sattes in. 25 procent hade ingen tidigare förskrivning alls av något blodtryckssänkande läkemedel. Vi ligger sämst till i landet avseende användningen av ACE-hämmare, och vi har sannolikt en underanvändning av dessa värdefulla läkemedel. Det är svårt att förklara varför vi hamnar så dåligt. Vi kanske har en sämre vårdkedja som leder till en sämre uppföljning av patienterna, fler vikarier eller att andelen privatpraktiserande läkare är hög vilket kan visa sig i förskrivningsmönstret, säger Paul Hjemdahl. Få drabbas av biverkningar Att privatläkare förskriver en högre andel ARBläkemedel än offentliganställda visar en uppföljning av privata allmänläkare i Malmö med omnejd. Andelen ARB som privatläkare förskrev 2006 var nästan tre gånger högre (55 procent av den totala mängden RAASläkemedel) än den av landstinget rekommenderade andelen. I analysen framgår dessutom att en stabil bemanning leder till bättre följsamhet än om vårdcentraler har Paul Hjemdahl ojämn bemanning och många tillfälliga anställningar. I Stockholms läns landsting var andelen ARB som 2007 förskrevs av vårdcentraler 40 procent, medan den var 55 procent för privata läkare på nationella taxan och 61 procent för privata läkare med avtal med landstinget. Industrins marknadsföring är ytterst effektiv. Den riktar in sig på de biverkningar som ACEhämmare kan ha främst i form av hosta, men det drabbar mindre än tio procent av användarna och bara 2-3 procent avbryter behandlingen på grund av det. Det är inte rimligt att en liten risk för hosta ska innebära att förskrivarna i så stor utsträckning väljer ett förstahandspreparat som är 15 25 gånger dyrare än alternativet. I mycket sällsynta fall, ungefär ett fall på 1 000, drabbas patienten av angioödem, säger Paul Hjemdahl. Borde ses som helt likvärdiga Sedan 1 september har ARB bara begränsad subvention vid hypertoni, vilket innebär att högkostnadsskyddet bara gäller om patienten först provat men inte kunde använda ACE-hämmare, eller om ARB förskrivs som tillägg till ACEhämmare. Det är i linje med de rekommendationer som Läksaks expertgrupp i flera års tid fört fram. Och det viktigaste argumentet för att välja ACE-hämmare som förstahandsval är inte ekonomiskt, utan medicinskt, anser Paul Hjemdahl. ACE-hämmare har den bästa grunddokumentationen, och även i internationella rekommendationer är ACE-hämmare förstahandsalternativ. Det finns inga studier som tyder på att ARB skulle vara bättre än ACE-hämmare vid hjärtsvikt och hypertoni. Nya resultat från Ontarget-studien, 4
Hjemdahl, och hänvisar till aktuella uppgifter från Socialstyrelsens läkemedelsregister. 60 procent av nytillkomna patienter som använder dessa läkemedel får ACE-hämmare och 40 procent får ARB. Beslutet av Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, att begränsa subventionen av ARB från 1 september, kan ge ytterligare effekt på förskrivningsmönstret. med 25 000 patienter med kärlsjukdom eller diabetes, visade inga skillnader i skyddseffekt mellan ACEhämmaren ramipril och angiotensinreceptorblockeraren telmisartan. Däremot ledde kombinationsbehandling med båda läkemedlen till fler biverkningar och försämrad njurfunktion, säger Paul Hjemdahl, och fortsätter: Även en metaanalys av Stripoli et al. gällande patienter med diabetesnefropati visade en likvärdig effekt på njurfunktionsmått mellan ACEhämmare och ARB, förutom att ACE-hämmare dessutom gav minskad mortalitet. Det finns nu många studier som vittnar om att ARB och ACEhämmare borde ses som helt likvärdiga och utbytbara med varandra vid både diabetes, njursvikt, hypertoni och hjärtsvikt, och innan andrahandsalternativet ARB används måste läkaren först fråga sig om dosen ACE-hämmare varit adekvat. Resultaten från Ontarget-studien, då ramipril och telmisartan jämfördes, publicerades i The New England Journal of Medicine i april i år. Vi verkar ha en trend som går i rätt riktning, och det ska bli intressant att se om TLVs beslut snabbar på processen. Jag tror även att decentraliseringen av kostnadsansvaret för läkemedel i öppen vård, som vi i Stockholm ska införa 1 januari 2010, kommer att få effekt på förskrivningen av ACE-hämmare, säger Paul Hjemdahl. När sjukhuskliniker och vårdcentraler får eget ansvar för sina läkemedelsbudgetar även för de receptförskrivna läkemedlen kommer nog förskrivningen att ses över. Det är ett kostnadsansvar som vi redan har gällande de läkemedel vi använder i slutenvården. Trend i rätt riktning Nu finns det tecken på att ACE-hämmare allt oftare förskrivs som förstahandsval, säger Paul Peter Örn, frilansjournalist Skärpt uppmärksamhet på nya läkemedel Under senare år har ett antal läkemedel dragits in från marknaden under ganska dramatiska former. Varför har det skett och behöver det vara så? När ett läkemedel blir godkänt, det vill säga får försäljningstillstånd, sker det genom att läkemedelsmyndigheterna i EU-länderna samarbetar kring utredning av en ansökan om godkännande av ett läkemedel för försäljning och denna utredning mynnar ut i ett beslut om försäljningstillstånd. Ovanliga biverkningar upptäcks inte i kliniska prövningar Det är viktigt att veta att de kliniska studier som gjorts inför en ansökan, alltid har begränsningar och kan vara mer eller mindre relevanta för hur läkemedlet kommer att användas i praktiken. När läkemedlet kommit på marknaden, är det till exempel inte ovanligt att många patienter som behandlas är äldre och/eller har fler sjukdomar och/eller fler läkemedel än de patienter som studerades i de kliniska prövningarna. Det har visat sig, kanske inte så förvånande, att det är svårt att uppskatta vilka de verkliga effekterna av ett läkemedel är hos patientgrupper som ej har studerats. Ytterligare en orsak till att man inte känner till ett Patientnyttan bedöms inför godkännande Grunden för ett sådant försäljningstillstånd är att de kliniska studier som har gjorts och som ingår i ansökan, bedöms ha visat att läkemedlet gör nytta för de patienter som det är avsett för och att biverkningarna förefaller rimliga i förhållande till avsedda positiva effekter. Detta har ibland kallats att läkemedlet bedöms ha en positiv risk-nyttabalans. 5
läkemedels alla oönskade effekter är att de kliniska prövningarna inte är dimensionerade för att kunna hitta ovanligare biverkningar. Sådana biverkningar kan vara så ovanliga att man inte observerat ett enda fall under de kliniska prövningarna trots att tusentals patienter har inkluderats. Ovanliga biverkningar upptäcks alltså inte. Trots det kan sådana biverkningar visa sig vara så pass vanliga och/eller allvarliga att man vid en samlad bedömning anser att läkemedlet gör mer skada än nytta. Biverkningsrapportering viktig för att upptäcka oväntade och oönskade effekter När sedan ett nytt läkemedel börjar användas så kommer alltså nya oönskade effekter att upptäckas. Detta har ofta skett genom att en observant kliniker har misstänkt och rapporterat någon oväntad och oönskad effekt av ett nytt läkemedel. Det kan också ske genom att man i studier upp- Det räcker med misstanken om läkemedelsbiverkan för att rapportera Sambandet behöver inte vara säkerställt. För nya läkemedel ska alla misstänkta biverkningar rapporteras, förutom de som återfinns som vanliga i Fasstexten. Detta gäller även förgiftningar och missbruk. För samtliga läkemedel, inklusive naturläkemedel, ska följande rapporteras: Dödsfall. Livshotande reaktioner. Biverkningar som leder till permanent skada eller långvarig funktionsnedsättning. Biverkningar som leder till sjukhusvård eller förlängd sjukhusvård. Nya oväntade biverkningar och interaktioner. Biverkningar som tycks öka i frekvens eller allvarlighetsgrad. Blanketter och mer information hittar du på www.lakemedelsverket.se och www.janusinfo.se Diagnoskoda gärna i patientens journal med en diagnoskod för ogynnsam effekt av läkemedel i terapeutiskt bruk eller motsvarande i ditt journalsystem! (till exempel 57.9 eller T78.9P)! täcker nya oönskade effekter som ill exempel i APPROVe-studien med Vioxx där man fann en ökad risk för kardiovaskulära händelser hos patienter som behandlades med Vioxx jämfört med placebo. Läkemedelsföretagen har krav på sig att försäkra sig om att de har adekvata system för att kunna upptäcka nya risker med sina produkter och vid behov kunna vidta adekvata åtgärder. Sådana åtgärder kan till exempel vara att i produktresumén (och följaktligen i FASS-texten) lägga till nya varningar eller kontraindikationer så att läkemedlet används med optimal balans mellan nytta och risker. Detta kan till exempel ske genom att användningen begränsas till vissa patientgrupper där man bedömer att läkemedlet kan användas och att det där gör mer nytta än skada. Om man bedömer att de nyupptäckta riskerna är sådana att man inte med inskränkningar i användningen eller varningar om riskerna kan få läkemedlet att användas så att nyttan för den grupp som använder läkemedlet överväger riskerna så måste alltså läkemedlet dras in. Det är alltid mer eller mindre komplicerat att väga nytta mot risker. Oftast har nyttan och riskerna olika karaktär och den sammanfattande bedömningen är alltid beroende av vilken vikt bedömaren givit olika risker. I de allra flesta indragningar har det varit läkemedelsföretagen som tagit beslutet att ta läkemedlet från marknaden och ett sådant beslut kan ha tagits efter mer eller mindre intensiva diskussioner/förhandlingar med läkemedelsmyndigheterna. Läkemedelsmyndigheterna som beviljat försäljningstillståndet kan alltid dra in detta om man bedömer att nya uppgifter gör att grunden för tillståndet inte längre finns, det vill säga att man bedömer att riskerna överväger nyttan, och de fungerar alltså som en viktig vaktpost. Rapportera vid misstanke om nya eller allvarliga biverkningar Det finns alltså all anledning att vara uppmärksam när man har patienter som medicinerar med nya läkemedel och tänka på att läkemedelsbiverkning ofta är en differentialdiagnos och när man misstänker nya eller allvarliga biverkningar rapportera dessa till Läkemedelverkets regionala biverkningscentrum. Thomas Bradley Biverkningsenheten Karolinska Universitetssjukhuset Solna 6
Sfinx ett bra och kostnadsfritt hjälpmedel för läkemedelsinteraktioner Läkemedelsinteraktioner är en viktig fråga i den kliniska vardagen särskilt vid behandling av äldre patienter som använder sig av många läkemedel. Genom att använda sig av interaktionsdatabasen Sfinx får förskrivare snabbt samlad information om potentiella interaktioner samt råd kring hur interaktionerna ska hanteras. Interaktionsdatabasen Sfinx (Swedish Finnish Interaction X-referencing) nås via www.janusinfo.se. Inloggning krävs, men det är kostnadsfritt för alla att skaffa lösenord. Sökning på interaktioner kan här ske med läkemedelseller substansnamn. Antingen kan sökning göras på ett enskilt läkemedel eller så kan patientens hela läkemedelslista matas in. På så sätt kan förskrivaren mycket snabbare få fram information än om han eller hon slår upp alla enskilda preparattexter i Fass. Sfinx är även tillgänglig i det journalintegrerade beslutsstödet Janusfönster. Där ges automatiskt information om möjliga interaktioner mellan patientens preparat. Ingen inloggning eller ny inmatning av läkemedel behövs då. Hänsyn till läkemedelsformen (till exempel tablett eller salva) tas med automatik och på så sätt undviks många onödiga interaktionsvarningar. Databasen innehåller information kring klinisk relevanta läkemedelsinteraktioner, klassificerade utifrån allvarlighetsgrad, vilket visas genom en enkel färgkod. En kortfattat text beskriver de medicinska följderna av en interaktion och samtidigt ges en rekommendation kring hur interaktionen kan undvikas. Det finns också länk till fördjupad information om mekanismer och vetenskapliga studier samt referenser. Svenskt och finskt samarbete Sfinx produceras i samarbete mellan Karolinska institutets avdelning för klinisk farmakologi, Läkemedelscentrum inom Stockholms Läns Landsting och Medbase Ltd i Åbo, Finland. Textarna skrivs av läkare och farmacevter och blir godkända av kliniska farmakologer. Databasen uppdateras fyra gånger om året. Nya godkända läkemedel tas då med och befintliga texter bearbetas kontinuerligt med hänsyn till nya forskningsrön eller användarkommentarer. För mer information eller frågor kring Sfinx kontakta janusredaktionen@sll.se. Birgit Eiermann Läkemedelscentrum Varna Dina patienter för falska internetapotek! Läkemedelsverket har sedan i höstas bedrivit kampanjen www.crimemedicine.com om farorna med att köpa läkemedel från oseriösa siter på Internet, se www.lakemedelsverket.se. I Sverige har mellan 200 000 och 250 000 personer någon gång köpt läkemedel på Internet. Enligt läkemedelsverkets hemsida är 96 procent av Internetapoteken olagliga, och sex av tio receptbelagda mediciner som säljs på Internet är falska. Dessa läkemedel kan innehålla högst varierande, eller till och med obefintliga, mängder av den angivna aktiva substansen. Dessutom kan de innehålla olika föroreningar. Svåra reaktioner inklusive dödsfall i samband med användning av preparat från Internetapotek finns dokumenterade. I läkemedelsverkets genomgång av potensmedel tillgängliga via intenet noterades i vissa fall höga halter av läkemedelssubstanser (sildenafil, tadalafil eller vardenafil) som inte var deklarerade. Ny redaktionsmedlem Jonatan Dahlkvist är apotekare och ny medlem i redaktionen. Han jobbar med Nordvästra och Nordöstra läkemedelskommittéernas fortbildningsaktiviteter och uppföljning av läkemedelsförskrivningen i dessa områden. Jonatan har bland annat tidigare arbetat med läkemedelsfrågor inom Landstinget i Östergötland. 7
Kalendarium Nordöstra Läkemedelskommittén För ytterligare information och anmälningar, se www.janusinfo.se/fortbildning eller kontakta nolksolna@karolinska.se Updates om läkemedel Onsdagar kl 12-13. Lokal Bofinken, Danderyds Sjukhus. Inställt första onsdagen varje månad (strömavbrott). Lunch ingår. Målgrupp: Läkare Olika teman vid varje tillfälle, se www.janusinfo.se DS intranät eller anslagstavlan utamfär Fontänen. Temamöten En torsdag i månaden kl 18-19.30 på Svenska Läkaresällskapet. Lättare förtäring efteråt. Målgrupp: Läkare och sjuksköterskor. För ytterligare information och anmälan, se www.janusinfo.se 14/5 Läkemedelsverkets nya rekommendationer för behandling av KOL Fortsatt vidareutbildning för distriktssköterskor En onsdag i månaden kl 14.30-17 Lokal Svalan, DS. Målgrupp: Distriktssköterskor, se www.janusinfo.se Nordvästra Läkemedelskommittén För ytterligare information och anmälningar, se www.janusinfo.se eller kontakta nvlksolna@karolinska.se Läkemedelsnytt med lunch Tisdagar kl 12-13. Matsalen Karolinska, Solna. Lunch ingår. Målgrupp: Läkare 21/4 Mesenkymala stamceller 12/5 Tema meddelas senare 26/5 Diabetesbehandling 9/6 KBT kan vårt tänkande påverka kroppsliga reaktioner? Torsdagsseminarium Torsdagar kl 18-20 Rolf Lufts Auditorium, Karolinska, Solna Från 17.15 serveras buffé 23/4 Rinit en uppdatering 28/5 Tema meddelas senare Distriktsläkarnas fortbildning Kl 8.30-16.30. Thoraxaulan, Karolinska, Solna. Målgrupp: Distriktsläkare, Nordväst 23/4 Rättsmedicin, medicinsk rätt och trafikmedicin 28/4 Rättsmedicin, medicinsk rätt och trafikmedicin Med reservation för ändringar i programmet! För uppdaterat program och anmälningar se www.janusinfo.se LäkemedelsNytt Nordöstra och Nordvästra Läkemedelskommittéerna kunskap och kvalitet Ansvarig utgivare Sigurd Vitols, ordf NÖLK Klinisk Farmakologi Karolinska Universitetssjukhuset Chefredaktör Ingvar Krakau, allmänläkare Centrum för Allmänmedicin Korrespondens Maria Samuelsson-Almén informationsläkare NVLK Klinisk Farmakologi, 171 76 Stockholm tel: 08 517 75 986 maria.samuelsson-almen@sll.se Övriga i redaktionskommittén Jonatan Dahkvist, apotekare Sven V Eriksson, kardiolog Tove Gunnarsson, psykiater Rolf Tryselius, allmänläkare, ordf NVLK Eva Wikström Jonsson, klin farmakolog, sekr NÖLK Layout, redigering Margareta Lindborg tel/fax: 08 36 38 32 margareta.lindborg@comhem.se Foto Maria Samuelsson-Almén Distribution Medicarrier AB Finspångsgatan 44 Lunda industriområde, 163 53 Spånga LäkemedelsNytt ges ut av Nordöstra och Nordvästra Läkemedelskommittéerna i Stockholm. Redaktionen tar tacksamt emot insänt material, men förbehåller sig rätten att förkorta och redigera. Mer information www.janusinfo.se Adresskälla och returadress för inaktuella mottagare: Internpost SLL, Läkemedelscentrum Magnus Ladulåsgatan 63A, Att.: adressregistret Externpost: Läkemedelscentrum, Att.: adressregistret Box17533, 118 91 Stockholm Stockholms läns landsting 8