Arbetsgrupp om miljögifter Fokusområde för arbetsgruppen om miljögifter Grunden i arbetet för en giftfri miljö är att förebygga skador på människors hälsa och i miljön av kemiska ämnen, varor och produkter. Kunskap om kemiska ämnens hälso- och miljöfarliga egenskaper är en förutsättning för en säker hantering vid tillverkning, användning, återvinning och destruktion. Bakgrund Användningen av kemikalier är och har varit en viktig och nödvändig del av våra liv och samhällets utveckling. Kemikalier används i produktionen av de flesta varor som vi använder i vår vardag och har bidragit till ett ökat välstånd i många av världens länder. Den tekniska utvecklingen har dock sprungit långt före både vår kunskap om risker och skyddslagstiftning vilket har lett till omfattande skador för både människor och miljö. På 50 år har kemikalieproduktionen i världen ökat från mindre än 10 miljoner ton till över 400 miljoner ton per år. Hittills har mer än 12 000 kemiska ämnen som ingår i kemiska produkter registrerats i Kemikalieinspektionens produktregister. Ännu fler ämnen ingår i till exempel bilar, kläder, plastartiklar och byggnadsmateriel. Hur många okända ämnen som kommer in i Sverige via importerade varor är okänt. Dessutom skapas och sprids ämnen på oväntade sätt till miljöer där de inte förväntas finnas. Vår kunskap om hur människors hälsa och miljön påverkas av kemikaliernas olika egenskaper är fortfarande otillräcklig. Därför är riskerna svåra att begränsa. För att minska riskerna och skadeverkningar i miljön och på människors hälsa krävs kraftfulla åtgärder i Sverige, i EU och internationellt. Riksdagen har antagit miljökvalitetsmålet Giftfri miljö till år 2020. Att uppnå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö är en av de viktigaste, mest omfattande och utmanande uppgifterna som vi står inför. Miljösamverkan Sörmland samlar länets kommuner kring tillsynsfrågor och det finns också etablerade samarbeten i länet kring förorenade områden. Vi föreslår därför att arbetsgruppen om miljögifter ska fokusera på gifter i människors vardag. Fokusområde: Miljögifter i människors vardag med särskild fokus på barnen Miljögifter når oss såväl i hemmet som utomhus. Farliga ämnen som sprids i miljön kan hamna i våra livsmedel och i vattnet. I hemmen finns elektronik, leksaker och kemikalier som kan innehålla farliga ämnen. Eftersom barnens kroppar inte är färdigutvecklade är de mer känsliga för kemikalier än vuxna. Detta gäller speciellt organsystem som utvecklas efter födseln, till exempel immunförsvaret och hjärnan. Små barn stoppar dessutom mycket i munnen och kan inte skilja på farligt och ofarligt. Undersökningar (från bland annat Stockholms universitet) visar att miljöer där barn vistas mycket, som förskolan, har högre halter av till exempel vissa hormonstörande kemikalier än andra inomhusmiljöer. Sannolikt beror det på att många förskolor är en miljö med många varor/saker som avger kemikalier till omgivningen. Fokus för arbetsgruppen om miljögifter blir att ta fram åtgärder som minskar exponeringen av miljögifter i människors vardag, exempelvis miljökrav i upphandling, information till föräldrar och hållbar konsumtion (kemikalier i varor).
Hur ser det ut i Södermanland? En samlad bild av miljösituationen i Södermanland när det gäller miljögifter ges i miljökvalitetsmålet Giftfri miljö men flera miljömål såsom Frisk luft, Dricksvatten av god kvalitet och God bebyggd miljö berörs. Förutsättningarna att nå Giftfri miljö har förbättrats genom skärpt lagstiftning inom EU och internationellt men det är inte möjligt att ange någon tydlig utveckling av miljötillståndet. Halterna i miljön av vissa ämnen minskar, medan halterna för andra ämnen ökar. För flertalet ämnen saknas underlag för att bedöma om halter i människa och miljö har förändrats. Utsläpp från industrier och förorenade områden Utsläppen av miljögifter från industrier i Södermanland har minskat och närmar sig nu generellt nivåer som inte ger någon större lokal påverkan. Användningen av de långlivade och svårnedbrytbara kemikalierna som på 1960-talet orsakade stora skador har minskat vilket gett tydliga positiva e ffekter i den sörmländska miljön, såsom ökade antal havsörnar och sälar. Den internationella spridningen av kvicksilver medför att de svenska sjöarna fortfarande belastas med mer än vad naturen tål. I områden med industrier finns också andra föroreningar upplagrade i bottensedimenten i Östersjön och i insjöar, mest påverkan i länet kan ses i Oxelösund och i Eskilstuna. Stora insatser sker för att sanera de förorenade områden som industrier har lämnat efter sig. Inom länet finns 2100 identifierade objekt där miljö farlig verksamhet förekommer eller har förekommit. Till dags dato har efterbehandlingen avslutats i 90 områden varav nio med hjälp av statliga bidrag. För
att förorenade områden inte ska utgöra något hot mot människors hälsa eller miljön krävs ett aktivt tillsyns- och bidragsarbete på kommunal och regional nivå med ökade resurser inom undersökningar, tillsyn och åtgärder. Användingen av produkter och bekämpningsmedel Användningen av produkter (till exempel slitage av bildäck, hudkrämer, olika plastprodukter) är idag den främsta källan till föroreningar i miljön. Dessa sprids framförallt via reningsverk, dagvatten och luften. Det finns stora kunskapsluckor kring denna miljöpåverkan men Länsstyrelsen arbetar kontinuerligt med att ta reda på mer. Ett exempel är användningen av båtbottenfärger som innehåller tributyltenn, en förorening som påvisats i höga halter i bottensedimenten i kusten. Tributyltenn är mycket giftigt och påverkar bland annat musslors reproduktion. Sedan 1996 har halterna av PCB, bromerade flamskyddsmedel, dioxiner och nedbrytningsprodukter av DDT mätts i modersmjölken hos förstföderskor i Uppsala. Glädjande nog sjunker dessa ämnen. Halten bromerade flamskyddsmedel och dioxiner sjunker dock långsammare än PCB och nedbrytningsprodukter av DDT. Detta är väntat då halterna sjunker efter att användningen stoppats, men sannolikt finns fortfarande ett stort antal produkter med bromerade flamskyddsmedel kvar på marknaden. Dessa samt oavsiktligt skapade dioxiner kommer finnas kvar länge i avfallshantering och kretsloppet. Tidigare spridda ämnen fortsätter alltså att vara ett problem även efter en reglerad användning. När det gäller bekämpningsmedel som används i jordbruket, i parker och i våra trädgårdar visar inte Länsstyrelsens mätningar några höga halter i miljön men vi hittar fortfarande spår av förbjudna ämnen. Det kan tyda på att ämnena fortfarande används i viss utsträckning eller i vissa fall att ämnena har lång nedbrytningstid i naturen. Användningen av särskilt farliga ämnen Nationellt syns en kraftig minskning av särskilt farliga ämnen, så kallade CMR-ämnen i varor. CMRämnen är särskilt farliga ämnen som är cancerframkallande, mutagena eller reproduktionstoxiska. Vi har för lite underlag för att kunna säga något om detta på regional nivå. Enligt produktregistret har företag i Södermanland som är tillverkare, eller importerar från länder utanför EU, satt ut 23 produkter innehållandes CMRämnen på den svenska marknaden under de senaste åren. Hur många produkter på den svenska marknaden som producerats inom EU, och som innehåller CMR-ämnen, saknas det uppgifter om. Miljögifter i modersmjölk Det finns en mängd långlivade organiska ämnen som fått en omfattande spridning och kommer att finnas kvar i miljön och påverka oss under lång tid. Mätningarna i modersmjölk från förstföderskor boende i Uppsalaregionen visar att PCBer, DDE (nedbrytningsprodukt av DDT), dioxiner och PBDE (bromerat flamskyddsmedel) förekommer i modersmjölk. Mellan åren 1996 och 2010 minskade halterna av dioxiner, PCB 153 och PBDE med 5-8 procent per år. Halterna av DDE minskade med 8 procent per år mellan 1996 och 2009. Halterna av dessa föroreningar minskar endast långsamt trots att användning och spridning begränsats. PCB och DDT är sedan lång tid förbjudna och användningen har upphört. Vissa bromerade flamskyddsmedel har förbjudits inom EU och åtgärder har tagits för att begränsa oavsiktlig bildning av dioxiner. Långlivade ämnen som dessa som redan är spridda i varor, byggnader och miljö bidrar till att det är särskilt svårt att nå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Källa: Miljömålsportalen (www.miljomal.se)
Sörmländska exempel Engagemanget för en giftfri miljö är stort i Södermanland vilket visade sig på Länsstyrelsens miljögiftskonferens i februari 2013. Såväl myndigheter, kommuner, organisationer och ideella krafter deltar i arbetet. På detta uppslag visas några exempel på vad som görs och har gjorts i Södermaland inom området miljögifter. Ökad kunskap: bedömning, statusklassning och analys Inom miljöövervakningen finns ett program för att övervaka miljögifter. Översiktliga så kallade screeningundersökningar av miljögifter görs över hela landet av länsstyrelserna. Olika ämnen mäts olika år och det ger en överblicksbild över om dessa ämnen finns i miljön just då. Inom miljöövervakningen finns även ett särskilt program om miljögifter i slam från avloppsreningsverk. En undersökning av bekämpningsmedel i vattendrag genomfördes 2010-2012. Kvicksilver i gädda från sjöar undersöktes 2010-2011. Länsstyrelsen genomför provtagningar och statusklassar länets ytvatten, grundvatten, kustvatten och sediment med avseende på miljögifter. Länsstyrelsen tar varje år fram ett program för efterbehandling om länets förorenade områden. I programmet redovisas vad som har gjorts, hur man prioriterar arbetet och vad som ska göras framöver. I samband med detta söker även Länsstyrelsen bidrag för det fortsatta arbetet. Utbildning och rådgivning Länsstyrelsen, kommuner, LRF med flera genomför utbildningar inom exempelvis Greppa näringen som är riktade till lantbrukare om hållbar användning av bekämpnings medel, icke-kemisk ogräsbekämpning mm. Varje år genomför Länsstyrelserna vid Mälaren, Gotland och Dalarna en två-dagars utbildning för kommunerna med olika tema kring förorenade områden den så kallade Mälarlänsutbildningen. Tillsyn av bilskrotar Flera länsstyrelser och ett par kommuner i länet är med i ett regionalt samarbetsprojekt som handlar om hur man klassar och inventerar och bedriver tillsyn gentemot bilskrotar samt utreder ansvarsfrågan, särskilt då det gäller nedlagda bilskrotar.
Hälsosam förskola Trosa kommun Under 2013 genomför Naturskyddsföreningen projektet Operation Giftfri Förskola. Syftet är att bidra till en mer hälsosam miljö för barn och personal på förskolor. Med hjälp av aktiva i föreningens Kemikalienätverk inventerar man miljön på förskolor i olika kommuner runtom i landet för att undersöka vilka miljö- och hälsoskadliga kemikalier barn och personal utsätts för. Trosa kommun är med i projektet på kommunnivå och deras förskolar är i full gång med att göra inventeringar av allt från golv- och takmaterial till leksaker och bestick. Varje förskola kommer att få en åtgärdsplan där man stegvis kan förändra det som behövs. Kommunen kommer tillsammans med Naturskyddsföreningen att arbeta med att ta fram upphandlingskriterier med mera inför byggande av nya förskolor. Förorenade områden Eskilstuna kommun har tagit fram en handlingsplan för förorenade områden, 2012-2015. Syftet med planen är att den ska vara ett vägledande dokument i kommunens hantering av arbetet med förorenade områden. Handlingsplanen innehåller mål för arbetet, en strategi för hur arbetet ska genomföras och en aktivitetslista som syftar till att få fram en prioriteringsordning för i vilken ordning som områden behöver åtgärdas. Aktivitetslistan är kärnan i handlingsplanen och inne håller det som behöver genomföras för att nå det kommunala målet att Eskilstuna 2020 är så fri från skadliga ämnen och metaller att människors hälsa eller den biologiska mångfalden inte hotas. Miljökrav i upphandlingar Landstinget Sörmland ställer miljökrav i upphandlingar med avseende på att fasa ut farliga kemikalier. Kemiska produkter är nödvändiga inom exempelvis lokalvård, hygien och fastighetsdrift. För att underlätta valet av kemikalier använder Landstinget handboken Rätt medel vilken informerar om hantering av kemikalier både ur miljö- och arbetsmiljösynpunkt. Landstinget ingår också i ett nationellt nätverk med syfte att tillsammans hjälpas åt att ersätta skadliga kemikalier inom hälso- och sjukvård samt forskning, med mindre skadliga alternativ. Gruppen arbetar dels med substitution av rena kemikalier eller kemiska produkter, såsom lösningsmedel, och med kemikalier i varor, exempelvis silver i kläder. Även flera kommuner arbetar med att ställa miljökrav i upphandling med avseende på kemikalier. Och en del kommuner är intresserade av att lära sig mer om detta.
Förslag från allmänheten Under våren har Länsstyrelsen efterlyst förslag på åtgärder som behöver genomföras i länet. I februari i år anordnade vi en konferens om miljögifter där deltagarna fick chans att diskutera åtgärder, vi har varit ute på skolor för att fånga upp vad skolungdomar tycker är viktigt att fokusera på samt inhämtat förslag via vår webb. Här listas några av de förslag som kommit in inom området miljögifter. Ta fram information om konsumtion av produkter och varor på mödravården. Idag finns det endast information om födoämnen. Överkonsumtionen av varor är ett problem, det måste därför vara lättare att återanvända produkterna. Det ska vara lätt för industrier, personer etc att lämna det som blivit över så att det kommer till nytta någon annanstans. En hållbar livmedelsproduktion behöver bättre kretslopp av fosfor. Slamåterföring behövs och åtgärder för att minska riskerna med slamåterföring måste prioriteras. Undvik till exempel att blanda rent avloppsvatten från hushåll med dagvatten och industriavlopp. Slammet blir därmed renare. Se över och satsa mer på reningen av kemiska ämnen i reningsverk. Genom att arbeta med exempelvis fördröjning kommer en mindre mängd hormonpåverkande ämnen ut i naturen. Servera mer ekologisk och närproducerad mat i skolorna. Samarbeta mellan kommunerna för att ställa gemensamma miljökrav. Anställ även kemikaliestrateger på kommunerna. Håll seminarier om miljökrav inom offentlig upphandling. Landsting, kommuner och länsstyrelse ges tillfälle att byta erfarenheter om offentlig upphandling samt för att lära sig metoder för att ställa kemikalierelaterade krav och göra uppföljningar. Mer information och tillsyn vid hushållens vårrustning för till exempel båten, bilen, husvagnen. Då används ofta många kemikalier så som man alltid har gjort som åker rakt ned på backen och i vattnet. Substitution av kemiska produkter - ta fram en databas som hjälper företag att hitta bättre och miljövänligare alternativ, produkterna kan rankas utifrån hälso- och miljöskadlighet. Verka för giftfria förskolor och skolor - minska barnens exponering för farliga ämnen inom skola och förskola. Naturskyddsföreningen driver ett arbetet på detta tema: Operation Giftfri Förskola.
Exempel från andra län Runt om i landet pågår ett arbete med att ta fram regionala åtgärdsprogram för miljön. Här har vi samlat några exempel på åtgärder som tagits fram i andra län. Beslutad åtgärd i Skånes åtgärdsprogram för miljön: Riktlinjer tas fram för säker hantering av förorenade massor vid mellanlagring, behandling och slutgiltig användning. Vägledning riktas till myndigheter som kommer i kontakt med schaktmassehantering. Information och samverkan med branschen samt genomförande av gemensamt tillsynsprojekt. Huvudaktör för åtgärden: Länsstyrelsen, kommuner, byggbranschen mfl Beslutad åtgärd i Jönköpins åtgärdsprogram för luften och hälsan: Hushållen använder många växtskyddsmedel och hushållskemikalier. De flesta är inte medvetna om dess miljöpåverkan. Ett informationsmaterial tas fram om växtskyddsmedel och hushållskemikalier. Spridning av information sker via befintliga kommunikationskanaler, så som gratistidningar, informationsblad från kommunen med mera. Länsstyrelsen samordnar framtagande av och kommunerna medverkar genom att sprida det. Huvudaktör för åtgärden: Länsstyrelsen och kommuner Föreslagen åtgärd i Kronobergs åtgärdsprogram för miljön: Ekologiska livsmedel och klimatsmart mat ska efterfrågas och köpas in i större omfattning av offentlig sektor. En ökad efterfrågan stimulerar ekologisk produktion. Kommuner och landsting kan styra mycket vid upphandling. Huvudaktör för åtgärden: kommuner, Landstinget Beslutad åtgärd i Skånes åtgärdsprogram för miljön: Miljö- och sociala krav ställs på varor, tjänster och entreprenader i den o ffentliga upphandlingen. Miljöstyrningsrådets kriterier för hållbar upphandling används. Verktyg för uppföljning av ställda miljökrav utvecklas. Huvudaktör för åtgärden: kommuner, statliga myndigheter, Region Skåne
Plan för arbetet Miljöengagemanget är stort i Södermanland och det är mycket som görs för att minska vår negativa påverkan på miljön och hitta lösningar som är långsiktigt hållbara. Vi vill ta tillvara på den drivkraft som finns hos länets offentliga aktörer, kommuner, företag och föreningar när vi nu sätter igång arbetet med att ta fram ett åtgärdsprogram för att nå miljömålen i Södermanland. Tillsammans kan vi hitta inspiration, samarbetsvinster och öka engagemanget för ett hållbart Södermanland! Syftet med åtgärdsprogrammet Det övergripanade syftet med åtgärdsprogrammet är att förbättra miljötillståndet i Södermanland för att skapa förutsättningar för att nå miljökvalitetsmålen. Programmet kommer att gälla till år 2020 och ska ge vägledning och stöd för prioriteringar av åtgärder och utvecklingsinsatser hos länets aktörer. Det ska stimulera en ökad samverkan och leda till synergieffekter i det regionala miljöarbetet. Ett stärkt samarbete gör att de sammantagna resurserna för miljöarbetet i länet kan användas mer effektivt. Konkreta åtgärdsförslag Arbetsgrupperna ska formulera konkreta åtgärdsförslag som ska bidra till en bättre miljö i Södermanland utifrån följande kriterier: Åtgärderna ska vara konkreta, genomförbara och förankrade och godkända i berörda organisationer. Åtgärderna ska vara uppföljningsbara. Åtgärderna ska vara av regional karaktär. Med regional karaktär menas i detta fall åtgärder som utförs av en regional aktör eller i samverkan mellan flera lokala och regionala aktörer. Förslagen behöver inte vara helt nya åtgärder utan kan ha sin utgångspunkt i respektive organisations pågående arbete. Pågående arbete inom en organisation kan inom åtgärdsprogrammet utvecklas genom till exempel nya samarbeten eller nya arenor. Åtgärderna ska kunna genomföras av en aktör som är verksam i länet. Det ska tydligt framgå hur och när åtgärden ska genomföras och finansieras samt vem eller vilka som ansvarar för att åtgärden genomförs. Åtgärderna ska gärna vara inom de föreslagna fokusområdena, men det är självklart möjligt att även ta fram åtgärder med ett annat fokus. I varje arbetsgrupp finns en utsedd ordförande och en sekreterare som ska leda och dokumentera diskussionerna och förslagen. Vi räknar med att grupper behöver träffas ytterligare tre-fyra gånger under perioden oktober 2013 till maj/juni 2014. Arbetsgrupperna avgör själva hur många möten som behövs samt var, när och hur dessa möten ska äga rum. Hålltider 26 sept 2013 Inledande workshop Höst 2013 - vinter 2014 Feb/mars 2014 Sommar, tidig höst 2014 Höst 2014 Kontakta oss Arbetsgrupperna följer upp förslagen från workshop med egna träffar och förankring av åtgärdsförslagen i respektive organisation Halvtidsavstämning. Arbetsgrupperna träffas en halvdag för avstämning, erfarenhetsutbyte och inspiration Åtgärdsförslagen färdiga och förankrade. Stor hearing / konferens Beslut och fastställande av åtgärdsprogram Ordförande arbetsgrupp om miljögifter: David Aronsson, Länsstyrelsen, 0155-264118 Sekreterare arbetsgrupp om miljögifter: Lisa Rehnström, Länsstyrelsen, 0155-264173 Läs mer: www.lansstyrelsen.se/sodermanland