Giftfria förskolor PROJEKTPLAN

Transkript

1 Giftfria förskolor PROJEKTPLAN

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. PROJEKTS UPPDRAG 2. BAKGRUND 3. PROJEKTETS SYFTE 4. MÅL OCH DELMÅL 5. AVGRÄNSNINGAR 6. INTRESSENTER 7. PROJEKTORGANISATION 8. AKTIVITETSPLAN 9. TIDSPLAN OCH RAPPORTERINGSRUTINER

3 1. PROJEKTETS UPPDRAG Att arbeta för att skapa en giftfri miljö i förskolan genom att sortera ut olämpliga leksaker och övrigt material som innehåller farliga kemikalier. Att ta fram underlag för hur material för golv, lokalvård, hygien och kök upphandlas och inköps. Att information och kompetensutveckling inom området Giftfri Förskola erbjuds förskolepersonal och föräldrar. Projektet ska uppfylla valda delar i Habo kommuns beslutade miljöprogram antaget BAKGRUND Det finns drygt kemikalier registrerade i världen. Det saknas tillräcklig information för att göra en tillförlitlig riskbedömning om många av dessa ämnen. Ämnena används, trots att det finns starka misstankar om att de är skadliga. Kemikalier undersöks en och en, men människor utsätts för dem i en cocktail av hundratals eller tusentals olika främmande ämnen samtidigt. Ett nyfött barn har vid födseln ca 300 främmande kemikalier i sitt blod vid födsel, hur dessa tillsammans påverkar barnet vet vi mycket lite om. Barn är mer känsliga för kemikalier och miljögifter än vuxna. Detta beror bland annat på att barns kroppar inte är färdigutvecklade. Barn andas till exempel snabbare och äter och dricker mer i förhållande till sin vikt jämfört med vuxna. De utforskar dessutom sin omgivning genom att smaka och suga på saker och de har en tunn och ömtålig hud. Detta medför att även om de utsätts för samma mängd av ett ämne som en vuxen kan barn ändå få i sig mer av ämnet. Vissa ämnen som är hormonstörande kan dessutom påverka barnens utveckling negativt. Produktregistret, Kemikalieinspektionen Kemikalieinspektionen, Livsmedelsverket, Naturvårdsverket Söder O Barnendokrionolog Astrid Lindgrens barnsjukhus 3. PROJEKTETS SYFTE Barn vistas stora delar av sin vardag på förskolan. Vi vill att barnen på förskolorna i Habo kommun ska vistas i en miljö som så mycket som möjligt är fri från skadliga kemikalier som kan påverka dem negativt. Syftet är att öka kunskapen om vilka ämnen som finns i det material som används på förskolan och hur förskolan kan arbeta för sanera bort och därigenom minska på kemikalier, samt göra medvetna val redan vid inköp. Målet nås genom att en aktivitetsplan utformas med lämpliga åtgärder.

4 4. MÅL OCH DELMÅL Mål: Kommunens nämnder och bolag arbetar för en förskola där gifterna ska minska. Delmål: Att genomföra en kartläggning utifrån nuläge för att få en kunskap och en bild av hur det ser ut på kommunens förskolor. Att utifrån kartläggningen ta fram en aktivitetsplan som stöd för förskolan och som gäller sanering av olämpliga leksaker, övrigt material och åtgärder att tänka på. Att en genomlysning sker av nuvarande riktlinjer inom upphandling av leksaker och inredningsmaterial som används till förskolor. Att genomlysa de leverantörsavtal vi använder och ta fram rutiner och råd för förskolan när det gäller inköp. Att en genomlysning sker kring de underlag som finns och som bestämmer val av byggnads- och inredningsmaterial vid nybyggnation och ombyggnad. Att genomföra en utbildningssatsning mot förskolans personal kring kemikaliers påverkan. Att implementera giftfri förskola i barnmiljörondens checklistor. 5. AVGRÄNSNINGAR Projektet avgränsas att till en början omfatta de kommunala förskolorna. 6. INTRESSENTER Barn och utbildningsnämndens verksamheter/förskolan Tekniska förvaltningens fastighetsavdelning Miljöförvaltningens miljöstrateg Kommunens upphandlingsansvarige Avtalsleverantörer av lekmaterial och inredning

5 7. PROJEKTORGANISATION Projektägare: Barn- och utbildningsförvaltningen. Miljöförvaltningen: Sakkunnig kring miljöaspekterna utifrån giftfri förskola. Arbetsgrupp: Barn- och utbildningsförvaltningens utvecklingsledare, miljöförvaltningens miljöstrateg, miljöansvarig fastighetsförvaltningen. Referensgrupp: Barn- och utbildningsförvaltningens utvecklingsledare, förskolechefer.

6 8. Aktivitetsplan utifrån utförd kartläggning och andra kommuners hantering av giftiga kemikalier i förskolemiljön LEKSAKER Fasa ut äldre (2007), mjuka plastleksaker. Prioritera att slänga leksaker som luktar och som gör att man känner sig kladdig om händerna. Stryk pärlplattor i köket eller rum där det finns ordentligt med ventilation och där inte barnen är med. Det finns godkända produkter hos avtalsleverantör, efterfråga dessa. Ta bort utklädningskläder tillverkade av PVC-plats såsom väskor med plastiga, glansiga tryck och väskor av konstskinn. Ta bort och ersätt förkläden tillverkade av PVC-plast. Sortera bort all elektronik samt sådant material som inte är gjort för att vara leksaker. Uttjänta elektronikprylar som mobiler, digitalkameror, fjärrkontroller, tangentbord. Ta bort billiga saker som är gratisleksaker i typ serietidningar etc. Ta bort alla bollar av PVC-plast (de som känns kladdiga och luktar). Undvik åkmadrasser med PVC-överdrag vid inköp av nya. Undvik att använda vaxdukar av PVC-plast vid servering av mat ute. Upprätta en rutin kring vilka krav som ska ställas om förskolan ska ta emot begagnade leksaker. Efterhör hos leverantör av lekställningar om material av trä är behandlat med träskyddsmedel, krom eller arsenik. Vid nyinköp ska material av trä inte innehålla ovanstående produkter. Vid inköp av lekmaterial till förskolan används endast de leverantörer kommunen har avtal med. Var ändå vaksam och ifrågasätt produkterna. MAT OCH ÄTA Värm aldrig mat i plastkärl. Byt om möjligt från plast till porslin. Byt ut köksredskapen till rostfria alternativ. Byt ut vinylhandskarna mot handskar av nitril eller latex och som är godkända för livsmedelshantering. Använd i de fall det är möjligt inte metallkonserver eller metalltuber.

7 INREDNING Skapa en rutin för att tvätta nyinköpta textilier innan användning för att minska eventuella rester av hälsofarliga ämnen. Skapa en rutin för att tvätta alla textilier, inkl. gardiner, mattor och mjukisdjur, minst en gång per år. Titta på alternativ vid nyinköp av mattor med gummibaksida, t. ex textilmattor, för att undvika mjukgörande ämnen som kan finnas i gummibeklädda mattor. Vädra ur nya skumgummiprodukter för att minska risken för inandning av farliga ämnen. Vid inköp av inventarier med flamskyddsmedel efterfrågas hos leverantören om och vilka flamskyddsmedel som finns i produkten, undvik de med bromerade flamskyddsmedel. Detta gäller vid ex inköp av nya soffor. Det finns produkter utan flamskyddsmedel hos någon av avtalsleverantörerna. Certifiering ska ske enligt miljöbyggnads krav lägst nivå silver vid nybyggnation och om möjligt vid ombyggnad. Samma krav ska gälla vid nybyggnation för drift i privat regi. HYGIEN Tvätta händerna ofta, helst med miljömärkt tvål. Barnen ska vid vila eller blöjbyte inte ligga direkt på madrass som innehåller PVC. Lägg någon form handduk/frottéöverdrag så att barnets hud slipper direktkontakt med skötbädden/vilmadrassen. LOKALVÅRD RENGÖRING Styr mot 100 % miljömärkta städprodukter. Se till att tvättmedel och diskmedel är parfymfritt. Skaka/vädra/tvätta lösa textilier alltid innan de börjar användas och sedan gärna ett par gånger per år. Kontrollera att städningsintervallen utförs enligt avtal. Där man ser ett större behov av städning bör detta tas med i upphandling av nytt städavtal.

8 ELEKTRONIK När och om barnet hållit i eller varit i kontakt med en varm dator eller lärplatta är det bra att låta barnen tvätta händerna. Vid inköp av ny elektronik, välj om möjligt miljömärkt. UTRUSTNING UTE Barnen bör vara ut så mycket det är möjligt. Kontrollera lekanordningar ute med leverantör om material av trä är behandlat eller innehåller träskyddsmedel, krom eller arsenik. Vid nyinköp ska material av trä inte innehålla ovanstående produkter. Hänvisning sker också till: Kemikalieinspektionens skrift; Kemikalier i barns vardag Naturskyddsföreningens rapporter och lathundar för giftfri förskola Upphandlingsmyndigheten, giftfri förskola 9. Tidsplan och rapporteringsrutiner Arbetet med åtgärderna i aktivitetsplanen föreslås pågå under 2 år där förskolorna själva avgör prioriteringen med hänsyn tagen till de faktiska förhållandena och ekonomiska aspekter. De enklare åtgärderna som inte är förknippade med några stora ekonomiska insatser ska vara genomförda under första halvåret Förskolorna avger en skriftlig rapport enligt upprätta mall kvartalsvis som delges förskolechef och förvaltning. Habo den 24 november 2015 Johnny Nilsson Projektledare