Studentfirandet och alkoholen Redovisning av en enkätundersökning bland gymnasierektorer i Stockholms län Stockholm 2013
2
INNEHÅLL Inledning... 4 Syfte... 5 Metod... 5 Resultat... 6 Kommunens alkohol- och drogpolicy... 6 Skolans alkohol- och drogpolicy... 7 Skolans alkohol- och drogpolicy och skolavslutningar... 8 Champagnefrukost en tradition?... 9 Alkoholfria arrangemang vid skolavslutningen... 10 Hur skolan förebygger brott mot alkohollagen... 11 Rekommendationer... 12 3
INLEDNING Studentfirandet förknippas av de flesta med positiva upplevelser av glädje, frihet och gemenskap. Men det finns också mörkare sidor av firandet. I många kommuner är det tydligt att studentfirandet idag har ett stort inslag av alkohol vilket skapar risker och problem. Dessutom tenderar firandet att sträcka ut sig i tiden under ett antal veckor. Vid tillfällen då ungdomar dricker mycket alkohol uppstår automatiskt en ökad risk för alkoholförgiftningar, sexuella övergrepp, skadegörelse, misshandel, rån, rattfylleri, skador och olyckor. Gymnasieungdomar beskriver själva Av CANs drogvaneundersökning 2012 framgår vilka problem som gymnasieungdomar själva upplevt relaterat till alkohol. De mest förekommande alkoholrelaterade problem som gymnasieelever uppger är att ha grälat med någon (35 %), följt av att ha förstört saker eller kläder (33 %) och att ha tappat pengar eller värdesaker (25 %). Var femte elev upp-ger att de haft oskyddat sex, att de fått problem med förhållandet till sina vänner och att de råkat ut för en olycka eller skadats till följd av att de druckit alkohol. Drygt var tionde elev har råkat i slagsmål, fått problem med förhållandet till sina vänner och haft oönskat sex. Hos en av tio elever har prestationerna i skolan eller på arbetet försämrats på grund av att de druckit alkohol. 1 Ett par tendenser på senare år har varit att studentfirandet startar allt tidigare under vårterminen och att många studentfester arrangeras av professionella festfixare. På många skolor har man kunnat se champagnefrukostar som hat lett till stökiga avslutningsceremonier med berusade elever. Alkoholförtäringen i samband med studentfesterna leder också varje år till en del rattfylleribrott. De här problemen har å ena sidan uppmärksammats på skolorna, men å andra sidan har en tillåtande attityd brett ut sig. Trots att de flesta gymnasieskolor har någon typ av alkohol- och drogpolicy har skolledning och lärare i samband med studentfirandet i praktiken frångått policyn och tillåtit berusade elever i skolans lokaler. En sådan utveckling är mycket olämplig eftersom den bejakar en olaglig verksamhet. Folkhälsoinstitutet har observerat denna utveckling och redogör i broschyren För nu ska vi fira studenten för hur man i några län tagit sig an denna problematik. I broschyren ges goda exempel på insatser utifrån polisens, krögarens och skolans perspektiv. 2 Studentavslutningarna berörs också i broschyren Samverka för att motverka, som har getts ut av Skånesamverkan mot droger. Där föreslås en rad åtgärder som bygger på en förstärkt lokal samverkan och ett konsekvent policyarbete. 3 Stockholms Läns Nykterhetsförbund, MHF och Anhöriga Mot Droger vill uppmärksamma alkoholproblematiken kring studentfirandet och skapa debatt i skolor och kommuner utifrån gällande alkohollagstiftning och lokala policys i kommuner och skolor. Det är mot bakgrund av detta som vi har genomfört denna enkätundersökning. Vi vill framföra ett varmt tack till enkätbesvarande rektorer och till Helena Gottberg hos MHF som har hjälpt oss att sammanställa webbenkäten. 1 Leifman, Håkan (red.), Skolelevers drogvanor. 2012, 1. uppl., Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, Stockholm, 2013, s. 112 2 Statens Folkhälsoinstitut, För nu ska vi fira studenten. Erfarenheter av studentfirandet i tre län, Östersund 2008 3 Skånesamverkan mot droger, Samverka för att motverka om samverkan kring ungdomar i samband med risktillfällen, 2009 4
SYFTE Syftet med undersökningen har varit att kartlägga gymnasieskolornas policy och erfarenheter i Stockholms län gällande elevernas alkoholbruk i samband med skolavslutningen. Vi vill utifrån undersökningens resultat stimulera till ökad lokal förebyggande samverkan mellan polis, kommun, frivilligorganisationer och föräldrar kring ungdomar och så kallade risktillfällen, d.v.s. kvällar, helger och perioder då ungdomar av tradition dricker mycket alkohol. METOD Vi har utarbetat en rektorsenkät som har distribuerats till samtliga gymnasierektorer i Stockholms län per e-post. I e-postmeddelandet fanns en länk till en särskild webbplats med enkätfrågorna och tillhörande introduktion. Denna webbplats var också säkrad för att tillgodose anonymitetsskydd för de som besökte webbplatsen. Enkäten har omfattat en rad frågor med fasta svarsalternativ, men också några öppet formulerade frågor för att ge rektorerna möjlighet att med egna ord fritt formulera ett svar. Enkätfrågorna har utformats mot bakgrund av Alkohollagen och de nationella folkhälsomålen. Vi har i undersökningen följt de forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning som utarbetats av Vetenskapsrådet. Enkätundersökningen genomfördes under perioden 14 maj 28 juni 2012. Enkäten har distribuerats till rektorer i hela Stockholms län, och svar har lämnats av 92 rektorer, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 38 procent. 61,45 procent av de inlämnade svaren kommer från fristående skolor och 38,55 procent från kommunala skolor. De inkomna enkätsvaren har sammanställts i en rapport under ledning av Lars Olov Sjöström som är Fil. Dr. och ansvarig för alkohol- och drogpreventionsfrågor hos MHF samt styrelseledamot i CAN och i Stockholms Läns Nykterhetsförbund. Rapporten har utformats som en enkel kartläggning och är därför inte genomarbetad med den djupare problematisering gällande urval och statistisk signifikans etc. som en fullständig vetenskaplig analys skulle kräva. Vi ser därför gärna att rapporten följs upp av mera fördjupade studier kring frågorna om studentavslutningarna och alkoholen. 5
RESULTAT Här nedan följer de viktigaste resultaten från enkätundersökningen. Vi vill fästa uppmärksamheten på att det finns en viss variation i svarsfrekvens mellan de olika frågorna, eftersom att alla enkätbesvarare inte har besvarat alla frågor. KOMMUNENS ALKOHOL- OCH DROGPOLICY Har kommunen en alkohol- och drogpolicy? 70 60 50 40 30 20 10 0 Ja Nej Vet ej 67,78 % av rektorerna (61 personer) svarat ja på frågan medan nästan en tredjedel, 32,22 % (29 rektorer), har svarat vet ej. Här avslöjas en mycket allvarlig brist i kommunerna. Den kommunala alkohol- och drogpolicyn är i många fall fortfarande inte känd och förankrad i gymnasieskolornas ledning. Vad beror detta på? Anser inte kommunerna att skolledarna är viktiga aktörer när det gäller planering, genomförandet och utvärdering av det lokala alkoholoch drogförebyggande arbetet? 6
SKOLANS ALKOHOL- OCH DROGPOLICY På denna fråga har 78 rektorer (89,66 %) svarat ja och 9 (10,34 %) svarat nej. En av tio gymnasieskolor saknar således alkohol- och drogpolicy. Borde inte alla skolor ha en policy? Folkhälsoinstitutet menar, med stöd av tillgänglig forskning, att ett viktigt fundament för skolans förebyggande arbete utgörs av handlingsplaner och policyer som bidrar till samsyn och långsiktighet, med tydliga strategier för en tobaksfri skoltid, drogfria skolavslutningar, skoldiskon och skolresor. 4 4 Folkhälsoinstitutet, Berusning på schemat. Stöd och inspiration för undervisningen om alkohol, narkotika, dopning och tobak för gymnasieskolan, Östersund 2010, s. 8 7
SKOLANS ALKOHOL- OCH DROGPOLICY OCH SKOLAVSLUTNINGAR 45 procent (36 rektorer) har svarat ja på frågan medan 55 procent (44 rektorer) har svarat nej. Detta svarsutfall visar på ett stort problem. I mer än hälften av de gymnasieskolor i Stockholms län som har en alkohol- och drogpolicy berör denna inte det främsta risktillfället, nämligen skolavslutningsperioden. Vad hjälper Folkhälsoinstitutets uppmaning i samband med studentfirande, Tillämpa skolans alkohol- och drogpolicy!, när policyn överhuvudtaget inte berör studentfirandet? 8
CHAMPAGNEFRUKOST EN TRADITION? 49,43 % (43 rektorer) har svarat ja på frågan, medan 50,57 % (44 rektorer) har svarat nej. Champagnefrukostar kan således ses som en etablerad tradition, i högre eller lägre omfattning, på ungefär hälften av gymnasieskolorna. Det framgår av en del av de till frågan bifogade rektorskommentarerna att även om champagnefrukost har utvecklats till en tradition i vissa klasser så är det inget som skolan är involverad i. På andra skolor förekommer det att skolpersonal själva är involverade i alkoholhanteringen: En egen variant: för att inte eleverna skall ha en berusande champagnefrukost brukar klassföreståndaren ordna (utanför skolan, t.ex. i sin trädgård) en fin och omfattande frukost som eleverna får en pytteskätt champagne i fina glas med jordgubbar i. Detta är enbart symboliskt, men accepteras och uppskattas av våra elever. Vi är mycket nöjda med vår lösning. Det förekommer också, enligt några enkätsvar, att föräldrar bjuder hem hela klasser till champagnefrukost. Sådana varianter av studentfirande, där lärare eller föräldrar bjuder ungdomar under 20 år som inte är familjemedlemmar på alkohol sker tveklöst i strid med alkohollagen. 5 5 Alkohollag (2010:1622), 3 Kap. 7 9
ALKOHOLFRIA ARRANGEMANG VID SKOLAVSLUTNINGEN Många skolor erbjuder alkoholfria festligheter vid studentavslutningarna vilket måste ses som positivt. 68 av de svarande skolorna (76,40 %) erbjuder alkoholfria arrangemang medan 21 skolor (23,60 %) inte gör det. Som ett exempel på alkoholfria arrangemang kan nämnas att Sollentuna kommun bjöd på champagnefrukost till studenten 2012. Detta som ett led i kommunens satsning på att uppmuntra ungdomar att hålla sig nyktra på studenten 10
HUR SKOLAN FÖREBYGGER BROTT MOT ALKOHOLLAGEN På den öppet ställda frågan Hur förebygger ni brott mot alkohollagen? har en mängd svar lämnats. Vissa rektorer har svarat mycket kortfattat medan andra har lämnat mera detaljerade förslag. Några exempel: Vi tillåter inga alkoholhaltiga drycker i skolan och om en elev påträffas onykter och är under 18 år tillkallas vårdnadshavare. Nolltolerans mot alkohol i anslutning till all skolverksamhet. Detta är inte ett problem på en gymnasiesärskola. All alkohol är förbjuden på skolan. Eleverna informeras om att vi ser seriöst på frågan. Eleverna informeras att all eventuell alkohol kommer att beslagtas. Information till elever och föräldrar inför avslutning angående skolans syn på alkohol, information till elever om att totalt alkoholförbud råder och att all alkohol beslagtas, personal som "spanar" i samband med mösspåtagning, skolavslutningar och liknande tillfällen. Våra elever får inte uppträda påverkade i skolan och ej heller misstänkas använda droger på fritiden. Vid misstanke anmäler vi eleven till socialtjänsten. Inga alkoholdrycker får serveras i anslutning till skoltid. Alla fester som ordnas på skolan är personal med. Vi förbjuder all alkohol vid samtliga tillställningar skolan organiserar. Utflykter, baler, studentlunch, klassfarter, idrottsarrangemang: vi uppmanar elever att inte ta med alkoholhaltig dryck, vi genomsöker elever vid enstaka tillfällen och stänger av elever om de har tagit med sig alkohol till skoltillställningar. Föräldrakontakt, undervisning om alkohol etc. Information. Nära samarbete med Polisen och Socialtjänsten Alkohol får inte förtäras på skolans område, varken för elever eller för personal. Eleverna bjuds på en god, festlig studentlunch med alkoholfri dryck. Skulle någon föra med sig alkoholhaltig dryck till studentavslutningen, så beslags tas den. Alla vet om detta! Organisationen och skolan är en drogfri miljö. Är vi tillsammans med eleverna är detta en självklarhet. Vi föregår med gott exempel. Vi tar upp ämnet kring fester och avslutningar i ämnet livskunskap. 11
REKOMMENDATIONER Vi rekommenderar att gymnasieskolorna stärker sitt policyarbete beträffande alkohol och droger och sätter ett starkare fokus på skolavslutningar, studentfirande och helger där det är hög risk för att ungdomar använder alkohol eller andra droger, s.k. risktillfällen. Skolans alkoholoch drogpolicy måste vara tydlig och innehålla konkreta handlingsplaner för olika situationer. Den ska vara väl känd av både skolpersonal och elever. Policyn bör vidare ha en naturlig koppling till skolans pedagogiska uppdrag. I läroplan för gymnasieskolan tilldelas rektor ett särskilt ansvar för elevernas kunskapsutveckling beträffande riskerna med tobak, alkohol, narkotika och andra droger: Som pedagogisk ledare för skolan och som chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn ansvar för skolans resultat och har, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att eleverna får kunskaper om sex och samlevnad, konsument- och trafikfrågor samt riskerna med tobak, alkohol, narkotika och andra droger. 6 Vi rekommenderar också att det i varje kommun med gymnasieutbildning bildas en samverkansgrupp som träffas inför studentfirandeperioden och andra risktillfällen för alkohol/droger för att planera och informera varandra om vad respektive aktör kan göra. Här kan representanter från socialtjänst, fritid, skola, polis och frivilligorganisationer finnas med. Vid dessa träffar bör det också klargöras vilka lagar som olika aktörer måste ta hänsyn till, t.ex. sekretesslagen, polislagen och socialtjänstlagen, och vilka samverkansrutiner som ska gälla. 7 Vi rekommenderar vidare att det via skolan kommuniceras med föräldrarna om bjudvanor, langning och hur kommunen kommer att arbeta. Därmed finns möjlighet att skapa acceptans hos allmänheten för kommunens arbetssätt. Föräldrarnas betydelse för att hålla unga borta från alkohol och droger har blivit allt tydligare inom senare års preventionsforskning. 8 Vi rekommenderar slutligen att de krögare och festfixare som arrangerar studentfirande involveras i arbetet för att säkerställa att alkohollagen och andra regler följs samt att inte underåriga av misstag serveras alkohol. 6 Skolverket, Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011, Stockholm, 2011, s. 15-16 7 Skånesamverkan mot droger, Samverka för att motverka om samverkan kring ungdomar i samband med risktillfällen, 2009, s. 3 8 Danielsson, Anna-Karin, Adolescent alcohol use: implications for prevention, Karolinska institutet, Diss. Stockholm 2011 12