Cocoa - from farming to retailing Ett svensk-fijianskt kultur och kunskapsutbyte - Projektsbeskrivning



Relevanta dokument
Cocoa - from farming to retailing Utbyte med utvecklingsländer Förberedelser Rapport

"Foodshed". Varifrån kommer vår mat och hur kommer den till oss?

X X. Drickchokladkort (att klippa ut) Elevblad 10

Cocoa Bello Årsstämma 2008 Mötesprotokoll Verksamhetsåret 2007 Ekonomisk redovisning 2007

kaffekuppen Avrapportering

Cocoa Bello Årsstämma 2009 Mötesprotokoll Verksamhetsåret 2008 Ekonomisk redovisning 2008

Blackebergs gymnasium

Fritidsenkäten 2014 Sammanställning av svar och index

0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ

POLICYSAMMANFATTNING FRÅN ENTREPRENÖRSKAPSFORUM VARFÖR SILOTÄNKANDE KAN VARA BRA FÖR INNOVATION

Så, med nytt (inget) hår satte jag mig på planet till Irland och Dublin!

Medlem i Föreningen för Fairtrade

Verktyg för Achievers

Matens kemi Uppdrag 1 Uppdraget var att man skulle prata med sina föräldrar angående mat förr i tiden och jämföra det med idag. Detta är vad jag kom

Föräldrajuryn om Halloween

Grossisterna. En länk i kedjan för ökad användning av ekologiska och närproducerade varor i den offentliga sektorn

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om gårdsförsäljning av egenproducerat öl.

VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

FRASER FÖR FÖRETAGSPRESENTATION PÅ SVENSKA

En styrelse som gör skillnad

En Beatburger ... för klimatet, folkhälsan och tredje världen.

Den moderna lärlingen. larlingibutik.se

Granskningsrapport. Brukarrevision. Londongatan Boende för ensamkommande

CronholmsNytt. CronholmsNytt är ett reklamutskick av Mäklarefirman A. Cronholm AB. Tema: Homestyling - en trend som har kommit för att stanna

Den smala vägen. Matteus 7:21 Inte alla som säger Herre, Herre till mig ska komma in i himmelriket, utan den som gör min himmelske Fars vilja.

SLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara?

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Nyhet! Upplaga 1. Vision utbildningar. Mentorskapsprogram. för avdelningar och klubbar. *Förslag på utbildningsmaterial*

Klass 6B Guldhedsskolan

Kasta ut nätet på högra sidan

Tillgänglig minister

Vad är bra mat, egentligen? När forskningsrönen utvecklas till konkreta verktyg för hela familjen.

Delad tro delat Ansvar

Konstnärsnämndens styrelse. Stockholm Dnr KN 2012/9298 STRATEGI FÖR KONSTNÄRSNÄMNDENS INTERNATIONELLA ARBETE

ÖPPNA DITT HEM BLI VÄRDFAMILJ!

Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet

socialdemokraterna.se WORKSHOP

Kommunikationsplan för miljöarbetet i Lidköpings kommun

Ekologisk produktion

Arjeplogs framtid. - en uppmaning till gemensamma krafttag. Populärversion

Tunadalskyrkan Det är roten som bär Dig!

SYSSELSÄTTNING FÖR FUNKTIONSHINDRADE

Nyföretagarcentrum 5, 2, 3, 30, 4, 5, 5, 1, 1, 10, 10, 1, 6, 4, 1, 7, 6 20, 15, 10, 20, 3, 30, 4, 6, 20, 20, 3, 15, 10, 3, 1, 1, 2, 2, 3, 30, 10,

Nedan följer en reseberättelse om resan vi gjorde till Mocambique i januari månad.

Företagskompassen, 10 mars 2010: Svenskt företagsklimat behöver bli bättre

Ansökan för Leader Sjuhärads Turismcheck - projekt för utveckling av turism

Föräldramöte Gläntan. November 2015

INLEDNING. Har VEIDEC Raceway gynnat Malmö och Malmös befolkning?

TSL 2014:2 Minskat inflöde och snabbare ut i jobb

Diskussionsunderlag för att starta en butik samt ett konsumentkooperativ inriktat på lokalt producerade dagligvaror

Kommentarer om nätverket Schyst Resandes rapport "Utsugning av vissa - guldkant för andra"

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013

Lika eller olika? Hur företagare och unga ser på löner och anställning ELIN BENGTSSON DECEMBER, 2009

Förmåga att tillvarata sina rättigheter

Förord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete

Arbetsplan för Sollidens förskola. Läsåret -11/12

Bärens Kraft... Spel och lek om bären

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Rådgivningsbesökets utmaningar. Huvudbudskap: Varför är det värt att prata om samtal?

Berlinmuren Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande.

Tänk i mindre banor och förbättra byggandet, miljön och klimatet.

:a söndagen e Trefaldighet Lars B Stenström

Tal vid konferensen "Can the market work for nature" på Wiks slott

Kapitel 1 Resan. - Oj nu börjar det bli mörkt sa jag till Sergio.

RAPPORT December 2014

Östersjöfiske Sedan konferensen ÖF2020 i Simrishamn i november, har vi ägnat oss åt två saker.

Priser på jordbruksprodukter mars 2015

Den förlorade sonen:

Ingå vänortsavtal med städer i Rumänien Motion (2015:28) av Erik Slottner och Sofia Modigh (båda KD)

De 20 vanligaste frågorna om Svanen

Guide till handledare

FRÅGEFORMULÄR. Var vänlig fyll i ett eget frågeformulär, även om ni är flera personer i hushållet som har fått formuläret.

Eventuella störningar i svensk handel med Ryssland och Ukraina

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop.

Utvärdering 2015 deltagare Voice Camp

Vad vill Moderaterna med EU

STIFTELSEN FÖR STRATEGISK FORSKNING SWEDISH FOUNDATION FOR STRATEGIC RESEARCH. Strategisk mobilitet. Bidrag för utbyte mellan industri och akademi

HUSBYGGET Bygga nytt hus? Ett stort och omfattande projekt, och också väldigt roligt. Allt om Villor&Hus frågade

Online reträtt Vägledning vecka 26

REFERAT FRÅN INFORMATIONSMÖTET OM HVB-HEMMET UDDESTEN PÅ GALTARÖ

Vad är miljönärvänlig-märkningen och vad betyder den? Vem kan få märkningen?

Grön flagg Nu är Stensjöns handlingsplan godkänd för Grön flagg!

Komma igång med Eventor

Fördjupad Projektbeskrivning

Trinity College Dublin The University of Dublin, Irland

Policy för fred och omställning till en hållbar värld

Trainee för personer med funktionsnedsättning

<< Huvudmeny Logga ut. Resultat. Tabell. Skriv ut STATISTIK. Antal svar : 19 Antal inbjudna : 39. svarsdatum. antal

Vad tycker du om din hemtjänst?

Tillväxtverkets arbete med regional tillväxt

Karlsborgs fästning 1800 talets JAS

Då jag i likhet med flertalet filmare står utanför Filmavtalet så vill jag yttra mig.

Mother Bear Sweden. Inledning

Namn: Skola: E-post: Telefon:

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun

Utvärdering 2015 deltagare Filmkollo

Butikschefsutbildning med inriktning mot textil och mode Retail Education with Specialization in Textile and Fashion 180 credits

Trädgårdsdiakoni. -Ett rehabiliterings projekt i Allerums Pastorat

Transkript:

Cocoa - from farming to retailing Ett svensk-fijianskt kultur och kunskapsutbyte - Projektsbeskrivning Samarbetspartners: 2006 Cocoa Bello Ett Cocoa Bello projekt

VARFÖR GÅ ÖVER ÅN EFTER VATTEN? Ibland är det de små detaljerna som är värda att ta fäste vid, och ibland är det just de små detaljerna som får allt att falla på plats. För många länder återspeglar motivet på flaggan landets nationella egenheter. Lika så på Fiji, vars flagga på nära håll avslöjar uppenbara karaktäristiska detaljer. På deras nationalflagga återfinns brittiska Union Jack mot en ljusblå bakgrund och skölden från det fijianska riksvapnet. Riksvapnet visar två soldater med klubba och spjut, en takia (fijiansk kanot) och en sköld. Skölden bär symbolerna för grundvalarna och hoppet till Fijis välstånd; sockerröret, en kokospalm, en klase bananer, en vit fredsduva, och sist men inte minst, ett heraldiskt lejon som griper en kakaofrukt mellan klorna. Uppenbarligen så har kakaoodling en gång varit en integrerad del av fijiansk kultur. Efter att ha diskuterat angelägenheten med folk runt om i Fiji var svaret tämligen enhetligt, att det tillhör en svunnen tid och att skulle bli svårt att hitta kakaoplantage som fortfarande brukas. Hursomhelst refererade Fijis jordbruksdepartement till området runt Korovou i Tailevu, strax norr om huvudstaden Suva, som det jordbruksdistrikt där man fortfarande kunde finna aktiva kakaoplantager. Herr Ilai Nabobo, som är en av en handfull kakaoodlare i området, guidade runt mig i sin odling, som praktiskt taget ligger i regnskogen som en del av ett integrerat självhushållningssystem. Vi ackompanjerades av den dåvarande överordnade chefen från det jordbruksdepartementets lokala kontor i Korovou, Fru Tepola Seniloli. De informerade om kvaliteten på de kakaosorter som odlas i plantagen, skörderutiner och hur de sedan transporterar allt till närbelägna Suva, varifrån det sedan exporteras. Jag frågade om honom om han och hans familj ofta åtnjöt lyxen av nymalen varm choklad. Svaret var förbryllande. När THEOBROMA CACAO introducerades på Fijiöarna åtföljdes det uppenbarligen inte av någon understödjande chokladkultur. Den enda tillgängliga choklad i jordbruksdistriktet Tailevu var importerad choklad i form av Nestlé chokladpulver och chokladkakor som Snickers och Twix. När de hörde om mina erfarenheter från mexikansk chokladtillverkning, där rostade kakaobönor, socker och smaksättare såsom vanilj och kanel används, lät de väldigt förvånade över hur enkelt det verkade vara. Efter en stunds tystnad utbrister kakaoodlare Ilai Nabobo: Vanilj växer ju vilt bakom huset Så varför gå över ån efter vatten? Fabian Rimfors Projektledare Det fijianska riksvapnet presenteras på framsidan av detta dokument. Cocoa from farming to retailing 1

Introduktion Under september månad 2006 företogs en resa till Fiji för att förbereda och planera ett kulturoch kunskapsutbyte inom choklad- och kakaonäringen mellan svenska föreningen COCOA BELLO och fijianska TAILEVU PROVINCE COCOA GROWERS AND PRODUCERS CO-OPERATIVE ASSOCIATION LIMITED. Ett utbyte som efterlysts under mycket lång tid och som hoppas kunna lägga grunden till en omfattande återhämtning av den sedan drygt 15 år dalande kakaoproduktionen i Fiji. I Sverige ska utbytet bidraga till ökad kunskap om chokladens och kakaofruktens agrara förutsättningar och de hälsosamma egenskaper kakaobönan kan erbjuda. Behoven av respektive lands kompetens kompletterar och matchar varandra väl. Vikten av att få en helhetsbild inom branschen är lika viktig i båda ändar, i Fiji såväl som i Sverige. Utan denna helhetsbild och ett holistiskt perspektiv går det inte att skapa de förutsättningar som ger en rättvis fördelning på lika villkor vertikalt igenom hela näringen. Något som blir allt viktigare att vidhålla i takt med polariseringen och globaliseringen av dagens samhälle. Av denna anledning är det därför precis lika viktigt att leden efter exporten från ursprungslandet är lika väl införstådda med de förutsättningar och villkor råvaran kräver fram till dess, som för leden innan importen att få insikt i hur råvaran behandlas och marknaden ser ut vid destinationen. Isikeli Namoro, kakaoodlare, visar upp en mogen amenoladokakaofrukt. Cocoa from farming to retailing 2

Bakgrund På senare tid har chokladkonsumtionen i Sverige och världen över ändrat karaktär. Från att tidigare ha varit en godisprodukt likt många andra har chokladen idag även blivit en lyxkonsumtionsvara. Fler och fler av de internationella chokladbutikskedjorna har slagit upp sina portar även i Sverige. Vi har blivit allt mer bekanta med tidigare okända sätt att använda oss av kvalitetschoklad i gourmématlagning och chokladen har gått från att vara onyttigt godis till hälsosam krydda i tillvaron. Runt om i Sverige arrangeras det i dag seminarier och kurser i allt från chokladtillverkning till hur man bäst avsmakar choklad. Förvånansvärt lite tid ägnas dock åt att diskutera kakaoodlingen i sig och dess villkor. Få ställer sig frågan kring denna jordbruksprodukts ursprung och framställningsvillkor. Lika lite som vi i väst känner till om kakaon, dess ursprung och odlingsvillkor, känner i regel de i tredje världen till om chokladens förädlingsprocesser och de möjligheter råvaran erbjuder, bland annat i form av nischning. I Fiji finns det oftast mycket liten eller obefintlig kännedom på alla nivåer om hur deras råvaror förädlas och konsumeras vid sin slutdestination. Fiji är troligen mer känd som paradisö än som kakaoproducent, inte desto mindre finns det en liten produktion med stor potential. Potentialen består i både det faktum att de sorters kakao som odlas här anses vara de mest exklusiva, samt det faktum att endast en liten del av den uppodlade arealen skördas. De relativt fattiga jordbrukare som odlar kakao använder själva inte råvaran i någon större utsträckning, trots att de stundom inhandlar förädlade och importerade chokladprodukter (kakaopulver, chokladkakor, chokladdrycker m.m.). Den förädling som de fijianska bönorna blir föremål för äger rum långt från råvaruproducenten; huvudsakligen i respektive importland. Att utveckla och etablera förädlingskunskapen bland de fijianska kakaoproducenterna skulle inte bara bidra till minskat beroende av världsmarknadspriser på kakaobönor och ökad tillgänglighet för en bredare krets. Det skulle också minska omotiverad export och de mellanhandspåslag som dagens chokladprodukter är föremål för under sin omväg tillbaka till Fiji. Viktigast av allt är kanske att understryka att det skulle bidra till produktionen av en näringsriktigare choklad av högsta kvalitet med hög kakaohalt, där hela produktionsprocessen sätts i fokus, från ekologisk odling till Rättvisemärkt slutprodukt. Dessa chokladprodukter skulle med fördel kunna säljas i olika former för att täcka den inhemska efterfrågan och marknaden, både lokalt, regionalt och nationellt. Även den stora mängd turister som årligen besöker Fiji är av stor betydelse, då de i sin jakt på souvenirer och produkter med lokal anknytning erbjuds stödja den inhemska produktionen. Utöver att bidra till ökad kännedom om produktion och förädling av choklad i olika regioner och kulturer, vill vi med projektet även bidra till att belysa denna sorts choklad och dess hälsosamma egenskaper och rika näringsinnehåll. Förhoppningen är också att kunna förmedla traditionell chokladframställningsteknik till en svensk publik. Här kommer vi att lägga vikt på att belysa just förhållandet mellan näringsinnehåll och råvara i framställningsprocessen. Cocoa from farming to retailing 3

Mål och genomförande Cocoa Bellos syfte med samarbetet är att överbrygga dagens kunskapsklyftor både i Sverige och i utvecklingslandet, och att skapa ett heltäckande nätverk länderna emellan som understödjer vidare utveckling. Samarbetet skall på så sätt bidra till att lokala småskaliga jordbruk genom sitt kooperativ upprättar en hållbar utvecklingsplan (miljöekonomiskt såväl som socioekonomiskt) för produktion och försäljning av förstklassiga chokladprodukter. Föreningens vidare syfte är även att erhålla och sprida utökad kunskap om hållbar och småskalig jordbruksproduktion i utvecklingsländer med fokus på den globala marknadens möjligheter att stödja, utveckla och bejaka en hållbar och rättvis utveckling. Samarbetet kommer framöver att intensifieras för att utmynna i ett kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan Fiji och Sverige, Utbyte med utvecklingsländer. Utbytet kommer att innefatta delegationsbesök i respektive land, där utvalda representanter från chokladnäringen (och därmed besläktad industri) i Sverige besöker lokala kakaoproducenter i Fiji, som sedermera kommer till Sverige för motsvarande besök. Förhoppningen med utbytet är att det skall skapas en större förståelse för behovet av hållbart jordbruk, mervärdesförädling av egna råvaror, samt betydelsen och vikten av rättvis handel. Genom att skapa en plattform för möten mellan lokala producenter i utvecklingslandet och representanter för den växande chokladnäringen i Sverige hoppas vi kunna bidra till att konsumentledet skall få möjlighet att genom sina köp stödja lokal samhällsutveckling och välstånd i utvecklingslandet, samtidigt som utvecklingslandet i fråga stärker sitt oberoende förhållande till världsmarknadspriser på råvaror. Utbytet kommer vara under 14 dagar i respektive land. I samband med delegationernas besök kommer det att arrangeras seminarier och föreläsningar kring lokala seder och bruk i relation till chokladproduktion och konsumtion. De kommer även att ske dagliga studiebesök till platser och industrier/butiker som rör sig inom detta fält. Varje dag avslutas med diskussioner på dagens ämne och aktivitet (besök/seminarium etc.). Under hela vistelsen i respektive land kommer aktiviteter och samtal att dokumenteras på film. Denna film skall fungera både som ett verktyg för framtida diskussioner och som en spridningsmekanism av de erfarenheter som görs under utbytet. Förutsättningar för utbyte Cocoa Bello har i samverkan med Tailevus kakaoodlarkooperativ och Fijis Jordbruksdepartement tagit fram strategier för hur samarbetet skall fortlöpa och för hur man skall uppnå projektets förväntade långsiktiga effekter. Utbytesprojektets kvalité säkras genom bred och vertikal förankring i samtliga berörda instanser, såväl lokalt och regionalt som nationellt och internationellt. Samförståndet vad gäller både projektets idé och dess utförande har från första stund varit överraskande starkt, trots omfattande skillnader i samhällsstruktur, kultur och tradition. Förutsättningarna för ett lyckat utfall av utbytet bedöms således vara optimala under rådande förhållanden. Vidare delas en stark ambition att utbytet länderna emellan ger varaktiga långtgående effekter och samtidigt fungerar som en grogrund och en språngbräda till framtida samarbeten och initiativ. Cocoa from farming to retailing 4

Tidsplan Oktober 2005 Augusti 2006 Kontakt med systergrupp på Fiji, planering av förberedelseresa och utbytesresa i samband med utbytesprojektet: Cocoa from farming to retailing, ett kultur- och kunskapsutbyte. September 2006 Förberedelseresa till Fiji. Oktober 2006 Redovisning av förberedelseresan i Fiji. November 2006 Januari 2007 Fastställande av utbytesprogram Maj Juni 2007 Utbytesresa 1: Sverige Fiji Augusti - September 2007 Utbytesresa 2: Fiji Sverige September 2007 Utvärdering och redovisning av utbytet Officiell IT-sponsor 2006 Föreningen Cocoa Bello www.cocoabello.org Org.nr. 802428-6794 Cocoa from farming to retailing 5