Bäst i Norden Trafiksäker ungdom? Nordisk konferens om ungdomars trafiksäkerhet. Slutrapport till Skyltfonden, 2010-02-05 Nils Petter Gregersen Rapporten är framtagen med ekonomiskt bidrag från Vägverkets Skyltfond. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Vägverkets ståndpunkter och slutsatser inom rapportens ämnesområde. Kontaktperson: Nils Petter Gregersen, NTF gregersen@ntf.se Tel +46 70 541 2095 Sammanfattning Syftet med verksamheten har varit att genomföra en nordisk konferens om ungdomars trafiksäkerhet. Konferensen hölls i Oslo 090420-090421. Konferensen är den tredje i en serie Bäst i Norden -konferenser arrangerade av NTR (Nordiska Trafiksäkerhetsrådet). Cirka 180 personer från alla de nordiska länderna deltog vid konferensen. Programmet sträckte sig över två dagar. Projektet som helhet går under titeln De glömda barnen och omfattar trafiksäkerhet för barn i åldern 12-17 år. Projektet genomförs i nordiskt samarbete. Syftet med hela projektet är att ta fram bra metoder för att förbättra dessa ungdomars trafiksäkerhet och att förbereda dem inför ett fortsatt liv som trafikanter. Konferensen bedömdes som mycket lyckad både av projektgruppen och av deltagarna i den utvärdering som genomfördes efter konferensens slut. Den gav både möjlighet att lyssna på föredragningar av goda exempel från de nordiska länderna och att informellt dela med sig av erfarenheter från egna aktiviteter. För hela De glömda barnen -projektet har konferensen inneburit ett inflöde av idéer för fortsatt verksamhet. Syfte med projektet Syftet med verksamheten har varit att genomföra en nordisk konferens om ungdomars trafiksäkerhet. Konferensen är en del av ett nordiskt trafiksäkerhetsprojekt som genomförts av Nordiska Trafiksäkerhetsrådet (NTR). Ansökan till Skyltfonden har avsett bara själva konferensen. Konferensen hölls i Oslo 090420-090421 (inbjudan och program bifogas) och deltagarantalet blev ca 180 från hela Norden. Bakgrund
Projektet som helhet går under titeln De glömda barnen och omfattar barn 12-17 år. Projektet genomförs i nordiskt samarbete. Syftet med hela projektet är att ta fram bra metoder för att förbättra dessa ungdomars trafiksäkerhet och att förbereda dem inför ett fortsatt liv som trafikanter. Flera undersökningar visar att det är under denna period barnen själva blir aktiva som trafikanter och att det också är då som deras olycksinblandning i trafiken ökar. Samtidigt har man konstaterat att det genomförs mycket begränsat med åtgärder för att minska deras olycksrisk. Skolans verksamhet på trafiksäkerhetsområdet fokuserar i stor utsträckning på de mindre barnen och körkortsutbildningen börjar oftast när de passerat detta åldersintervall. I olycksstatistiken framgår tydligt att olycksinblandningen och antalet skadade och dödade barn ökar i takt med att de börjar röra sig på egen hand i trafiken som fotgängare, cyklister och mopedister, dvs under åldersintervallet 12-17 år. Trafiksäkerhetsåtgärder som riktar sig till dessa barn och ungdomar har två syften. Det ena är att barnen skall bli säkrare medan de är barn och det andra är att lägga en grund för ett trafiksäkert förhållningssätt för resten av livet genom tex att stärka kunskaper, trafiksäkra attityder, insikter om risker samt förståelse för och acceptans av de trafiksäkerhetsåtgärder som samhället genomför Projektet som helhet består av tre delar, en kunskapsöversikt, en enkätundersökning till 15-åringar i Norge, Sverige, Danmark och Finland samt en nordisk konferens "Bäst i Norden" med tema ungdomars trafiksäkerhet. Denna rapport avser genomförandet av konferensen. Genomförande Konferensen är den tredje i en serie Bäst i Norden -konferenser arrangerade av NTR (Nordiska Trafiksäkerhetsrådet). Planeringen av konferensen har genomförts av projektgruppen för hela De glömda barnen -projektet. Tidigare konferenser har genomförts i Stockholm och Köpenhamn så det bedömdes lämpligt att genomföra den i Oslo. Konferensen vände sig till nordiska deltagare som arbetar med trafiksäkerhetsfrågor för barn och ungdom inom organisationer och myndigheter. Resultat Cirka 180 personer från alla de nordiska länderna deltog vid konferensen. Deltagarna kom från NTF (Sverige), Trygg Trafikk (Norge), Rådet for Større Færdselssikkerhed (Danmark), Trafikskyddet (Finland), Umferdarstova (Island), Rådet for Ferdslutrygd (Färöarna), Polisen, kommuner, vägverksmyndigheter, forskningsenheter och skolan. Programmet sträckte sig över två dagar. Programmets innehåll beskrivs nedan i en sammanfattning av alla de föredrag som hölls. Alla deltagare lyssnade på alla föredrag. Inga parallella seminarier förekom. Inledningsanförande Politisk rådgivare Anne Tingelstad Wøien i norska Samferdselsdepartementet, öppnade konferensen med att stryka under hur viktigt trafiksäkerhet är för den norska regeringen. Hon menade att det är
mycket viktigt att få utbyta erfarenheter, ideer och tankar över gränserna. Hon framhöll att de «lätta åtgärderna» i trafiksäkerhetsarbetet är slut sedan länge. Varje framsteg på detta område kräver nytänkande och kreativitet. Därför har vi inte råd att stå på varsin tuva vi måste lära av varandra, sa Tingelstad Wøien. Brådmogna barn, vuxna ungdomar och ungdomliga vuxna Ett föredrag av Professor i kultursociologi Mats Trondman, Växjö universitet, Sverige om den förlängda ungdomstiden och dess konsekvenser för vuxnas möte med unga. Han jämförde ungdomskultur och vuxenkultur och hur dessa förändrat över tid. Han pratade om möjligheter att bygga relationskapital och hur detta påverkar möjligheterna att kommunicera t ex trafiksäkerhet mellan vuxna och unga. 15-åringar i Norden - Vad vet de? Trafiksäkerhetschef Nils Petter Gregersen från NTF i Sverige presenterade resultaten från en nordisk enkätundersökning om trafiksäkerhet: 15-åringar i Norden Vad vet de, vad tycker de, vad gör de? Undersökningen är en del av projektet «De glömda barnen» som handlar om att utveckla trafiksäkerhetsåtgärder för barn och unga i 12-17 års ålder. Det är under denna period barn blir aktiva trafikanter och det är också då deras olycksinblandning ökar. Nya metoder i undervisningen Sigurdur Helgason i Umferðarstofa på Island höll ett inlägg om hur man aktiverar skolorna och lärarna till att vara aktörer i trafiksäkerhetsundervisningen. Islänningarna jobbar också aktivt mot de minsta barnen, bla genom att alla barn från 3 till 7 år deltar i en egen trafikskola. Storyline - Den röda tråden I Sverige har man provat rollspel i grundskolan. Metoden bygger på att lärare och elever tillsammans utvecklar en berättelse där grundhandlingen kretsar runt moped, fart och alkohol. Eleverna skriver en ramberättelse och ger den liv genom att skapa karaktärer och händelser, berättade Mona-Lill Landström från NTF i Västernorrland. Trafikundervisning av tonåringar Jón Kragesteen från Ráðið fyri Ferðslutrygd på Færøyene presenterade ett upplägg för en trafiksäkerhetsdag på ungdomsskolan. Programmet består bland annat av besök av ambulanspersonal, polis och en trafikolycksdrabbad. Eleverna har grupparbeten och diskussioner och får möjlighet att prova voltbil och krocksläde. Alla de andra gör det! Projektledaren för Barn och unga, spesialrådgiver Lone Hald i Rådet for Større Færdselssikkerhed, presenterade ett dansk undervisningsupplägg för klass 9. Det handlade om missuppfattningars betydelse för de ungas handlingar i trafiken. Ungdomar tror ofta att andra är tuffare och villigare att ta risker i trafiken än de är själva. Målinriktat arbete med dessa missuppfattningar kan göra att de tar färre risker själva.
Aldrig mera fyllekörning! Kirsi Airaksinen från Nuorten Akatemia (Youth Academy) i Finland gav ett exempel på hur man kan ta upp trafiksäkerhetsfrågor med unga som befinner sig i en svår livssituation. I Finland har man ett allvarligt problem med att unga pojkar kör moped helt vettlöst för fort, utan hjälm och utan körkort. Problemen finns ned i tolvårsåldern. Jentenes trafikkaksjon Aktionen kombinerar ny och gammal teknologi med nätsidor och brevutskick för att komma i kotakt med 16-19 år gamla flickor. Trygg Trafikk vill utbilda och medvetandegöra flickorna för att få dem att sätta gränser för vad de själva ska tillåta i trafiken och för att få dem att påverka sin umgängeskrets, berättade projektledare Carina R. Ophus i Trygg Trafikk. Ny kunskap om hjärnan Ny forskning visar varför unga bilförare är så utsatta i trafiken. Området i hjärnan där kontroll och reflektion sitter är inte färdigutvecklad före man är ca 25 år. Seniorforskare Dagfinn Moe från SINTEF menar att denna kunskap kan bidra till en ökad förståelse för och värdering av unga förares körbeteende och vilka implikationer det kan få för körkortsutbildningen och påverkan via kampanjer. Utvärdering Konferensdeltagarna fick fylla i ett utvärderingsformulär efter konferensen. Det var drygt 65% som svarade. Här följer ett utdrag av den norska sammanställningen av utvärderingen: Over 80% mente påmeldingen via internett fungerte godt. 98 % mente det faglige nivået på konferansen var "meget godt" eller "godt" På en skala fra 1 (dårligst) til 6 (best) fikk - møteledelsen 5 poeng - presentasjon av ungdomsundersøkelsen (Nils P Gregersen) 5 poeng, - Mats Trondman 5,65 poeng - "kommentarpanelet", 4,4 poeng - de seks prosjektpresentasjonene fikk mellom 3,6 og 4,5 poeng med hovedvekt rundt 4 poeng. (Jentenes trafikkaksjon fikk best skåre). 79% mente Dagfinn Moes foredrag var "meget bra" eller "bra". 59% mente det var "meget bra" eller "bra" å avgi stemme med røde og grønne kort og de som har kommentert satte pris på aktiviseringen. Utstillingene ifb med konferansen fikk mellom 2,8 og 4,4 (sykkelhjelmer) poeng kommentarene går på at dette kunne vært mye bedre presentert fra talerstolen av f eks møtelederne. 80 % oppgir at de ville ha reist til et annet land (en annen gang) for å delta på en konferanse med tilsvarende innhold og program. Bare 6,5 % (6 personer) svarer "nei". 95% sier seg "meget enig" eller "enig" i at det er en god ide å arrangere lignende nordiske konferanser hvert annet år.
91 % er "meget enig" eller "enig" i at det er godt konferansen ble holdt på "skandinavisk" istedenfor engelsk 95 % er "meget enig" eller "enig" i at "Konferansen svarte til mine forventinger". Slutsatser och diskussion Konferensen bedömdes som mycket lyckad både av projektgruppen och av deltagarna i den utvärdering som genomfördes efter konferensens slut. Den gav både möjlighet att lyssna på föredragningar av goda exempel från de nordiska länderna och att informellt dela med sig av erfarenheter från egna aktiviteter. För hela De glömda barnen -projektet har konferensen inneburit ett inflöde av idéer för fortsatt verksamhet. För svensk del har konferensen inspirerat till flera nya åtgärdsmöjligheter. Det gäller tex att utnyttja internet som man gjort i Norge i jentenes trafikkaksjon eller. Betydelsen av den webbaserade kommunikationen framhölls också av Mats Trondman där han pekade på ungdomars ökade behov av att spegla sig mot rådande sociala normer i den grupp man tillhör. Här är internet och mobiltelefon de viktigaste verktygen. Trondman pekade också på behovet av att vuxna måste bygga upp ett sk relationskapital för att på ett konstruktivt sätt kunna kommunicera med ungdomar. Att förstå värdet av internet och mobiltelefon i kommunikationsprocessen är en del av detta. Ett inslag i konferensen var de nya rönen om hjärnans utveckling hos barn och ungdomar. Att ungdomar inte fysiologiskt har en färdigutvecklad förmåga att kontrollera sina känslor och impulser eller reflektera över konsekvenser av sina handlingar är ny kunskap. Dessa förmågor utvecklas som intensivast under tonåren och är till stor del en konsekvens av den miljö man vistas i och de intryck man utsätts för och tar till sig. Pedagogik, utbildning och information är därför viktiga verktyg, men de måste användas rätt så att man bidrar aktivt och positivt till ungdomarnas utveckling. Denna kunskap har inte tillämpats i arbetet med tonåringars trafiksäkerhet. Diskussioner förs kring detta när det gäller körkortsutbildningen, men för de yngre har man inte utnyttjat den. För det fortsatta arbetet behöver man därför anpassa åtgärder dels så att de tar hänsyn till ungdomarnas begränsningar i detta avseende, dels anpassa pedagogik så att den tar vara på möjligheterna att påverka och delta i den fysiologiska utvecklingen som de genomgår. Ytterligare nytta för svensk del ligger i de diskussioner som fördes kring skolans roll för trafiksäkerheten och hur man i svensk skola kan angripa problemen. Sverige har inte haft något systematiskt stöd till skolans arbete med trafiksäkerhet på många år. Sverige behöver därför inspiration från andra länder för att få igång denna verksamhet igen. Regeringen har gett Vägverket ett uppdrag att utveckla ett nationellt stöd till skolan. I detta arbete medverkar NTF och lägger där fram kunskaper om hur de andra nordiska länderna tänker kring tex kunskapsmål, intergrering i vanliga skolämnen och praktisk tillämpning. I den enkätundersökning bland 15-åringar som presenterades på konferensen framkom att det finns ett positivt samband mellan hur ungdomarna beter sig och tänker kring trafik och hur mycket man pratar trafiksäkerhet i skolan.
Konferensen har också visat var de största trafiksäkerhetsproblemen finns bland dessa ungdomar, inte bara med avseende på ålder, kön och trafikantroll utan mer fördjupat avseende tex alkohol, trimmade mopeder, cykel- och mopedhjälmsanvändning. Planeringen för fortsättningen av projektet som helhet är att varje land ska genomföra egna specialutformade insatser för den aktuella åldersgruppen. Detta har beslutats av NTR:s styrelse. Verksamheterna ska bygga på erfarenheter från konferensen och projektet som helhet. Projektgruppen kommer under våren 2010 att gemensamt precisera vilka verksamheter som varje land ska genomföra. Samarbetet kring målgruppen fortsätter således.
Bäst i Norden Trafiksäker ungdom? Nordisk konferens om ungdomars trafiksäkerhet. Ekonomisk redovisning till Skyltfonden, 2010-02-16 Nils Petter Gregersen Kontaktperson: Nils Petter Gregersen, NTF gregersen@ntf.se Tel +46 70 541 2095 Ansökan från Skyltfonden beviljades med 100 000 kronor. I ansökan angavs ingen specificerad budget, men att detta motsvarar ca 25% av kostnaderna för konferensen. Resterande intäkter härrör från deltagaravgifter. Tidkostnader för planeringsarbete mm för planeringsgruppen har betalats av respektive lands organisation. Anslaget från Skyltfonden har i enlighet med det som angavs i ansökan, gått in i den totala budgeten för konferensen. Kostnaderna för konferensen avser bl a lokalhyra, arvode till inhyrd föreläsare (Mats Trondman), resor och hotell för föredragshållare, luncher och kaffe, utvärdering, tryckning av inbjudningsbroschyr, program mm.