Proteingödsling för kvalitet CG Pettersson, Lantmännen FoU
Planering av passet CG och proteinhalter Några kända samband och problem Temperatur och beståndsutveckling principer Storleks och viktfördelning för kärnor under stress eller inte Proteinmål för foder respektive brödvete. Rimliga strategier Diskussion 2
Vad händer i beståndet vid höga temperaturer? llt går fortare men somligt går ännu fortare Tillväxten snabbas på men uthålligheten minskar snabbare, optimum finns Korn har en optimal temperatur på 18-19 o C enligt litteraturen, jag tror på 21.. Hög temperatur ger lägre bladyteindex (LI) än lägre temperatur Skörden får man från mängden klorofyll, man kan ta hög skörd utan att ha maximal LI. Men om man har hög koncentration av klorofyll i bladen så sker flyttandet av kväve från blad till kärna effektivare än vid lägre koncentration. Tänk det som att kvävetrycket är högre vid högre klorofyllkoncentration. 3
Varför är proteinstyrning svårt? (I) N, tas upp till ¾ innan blomning Translokeras under kärnfyllnaden Hög kvävekoncentration i bladen trycker hårdare än om samma kvävemängd är utspädd C, fångas till ¾ efter blomningen Störningar från blomningoch framåt sänker mängden C (Stärkelse) Torka Värme Sjukdomar 4
Varför är proteinstyrning svårt? (II) lla fält har ojämn proteinhalt, också de som ser jämna ut. Y Coord 662.53 662.54 662.55 662.56 662.57 662.58 156.70 156.71 156.72 156.73 156.74 156.75 5 X Coord
Optimal gödsling till maltkorn, vem tror på den? 0 50 100 150 8 10 12 14 Total applied N, kg/ha Grain CP at harvest (%)
Temperaturerna och regn i Lantmannens maltkornstävling pril Maj Juni Juli ugusti Millimeter regn 33 Temperatur C 30 35 25 20 15 10 5 6 3 10 7 12 8 4 2 7 18 8 4 1 8 20 7 5 3 15 30 25 20 15 10 0 Dygnsmax 2008-2017 Dygnsmax 2018
llt var stressat men det fanns skillnader Storleks- och viktfördelning, tre lag som alla tävlade med Laureate 8
Men om man jämför med normalår räckte inte åtgärder till Tävlingens bästa kärnor jämförda med Laurete på Kölbäck 2017 9
Vad är rimligt proteinmål för foderspannmål? Beror på vad det kostar att höja proteinhalten i fält och hur bra koll man har på ingående proteinhalt. Och om man klarar att anpassa De tillväxtbegränsande (gris) aminosyrorna ökar inte snabbare än totalen. En höjning 10-12 % råprotein ökar värdet med ~ 5 öre per kg vete. Möjligen något mera i korn. Vad kostar det? Rådet blir: gödsla för optimal skörd och ta den proteinhalt du får, köp de aminosyror som begränsar. 10
Proteingödsling till brödvete vettiga mål? Proteinhalter och kvaliteter är betydligt mera beforskade än för fodersäd Nypublicerade resultat finns, en avhandling (Xue) från Kiel från 2016 Försök 1981 2013, dominerande sorter Tobak och sano. Vid totalgiva 220 kg N/ha blev det större bakvolym då 40 kg N/ha sparades till BBCH41 än om allt kördes klart i BBCH30. Bakvolymen bestämdes mera av andelen glutenin+gliadin än av råproteinhalt Den traditionella (Tyska) givan på 40 kg N/ha i BBCH 51 verkar meningslös Handeln anger sina inköpskrav som % råprotein, men bakningskvaliteten hänger mera ihop med glutenin+gliadin halten. Proteinkraven borde vara sortspecifika 11
Kort om råprotein Kvävemängden i ett prov analyseras vilken multipliceras med en fast faktor för att erhålla halten råprotein (RP). Mycket användbart men RP differentierar värde lågupplöst med avseende på t.ex. brödvolym. Råproteinet har därför begränsad förmåga att förutsäga värde i senare handelsled. Men det är en snabb, rättvis och kostnadseffektiv analys för att beräkna värde i tidiga handelsled. Cerealtekniska rbetsgruppen
Bakningsvärdering av höstvete, Cerealtekniska ag. Mjölerna blandas från två gödslingar så att alla ska få samma proteinhalt 13
Proteinkvalitet glöm inte bort svavlet! avel behövs i en andel ~ 1/10 mot kväve för spannmål Brist på S påverkar det mesta som är proteinberoende, också bakning, altt funkar sämre vid avelbrist. ndelen fria aminosyror, inklusive asparagin, ökar vid svavelbrist. Mycket asparagin gör att risken för akrylamid i produkterna ökar. Men känsligheten är olika mellan olika sorter: 14
Och så var det ju det där med ojämnheterna Sträva efter att justera slutgivan kväve efter behovet i fältet. Yara N-sensor är mest beprövat, men satellitbaserade system kommer snabbt nu. nvänd varierad N-giva och sätt upp ett mål! 15