Proteingödsling för kvalitet

Relevanta dokument
Maltkorn och Yara N-Sensor

Maltkorn och Yara N-Sensor

Träffa rätt med kvävet HÖSTVETE

Träffa rätt med kvävet MALTKORN

Kvävestrategi i höstvete, L3-2290, Uddevalla jan Ingemar Gruvaeus

Sortanpassad kvävegödsling. Mattias Hammarstedt, HIR Skåne

Knud Nissen Lantmännens PrecisionsSupport. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

N-tester. Nya Yara N-Tester. Greppa näringen

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I.

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Vetemästaren. Lantmannens första tävling som har gått ut på att högsta avkastning vinner. Ingen hänsyn taget till utläggen

Yara Kväverekommendation 2017, Stråsäd. Ingemar Gruvaeus

Kväve i höstvete 2013

Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Yara N-Tester är ett bra hjälpmedel. Men kunskap och sunt förnuft är lika viktigt.

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Försöken i serien L3-2299, kvävestrategi i. Kvävestrategi i höstvete

Resultat kväveförsök Höstvete och Maltkorn Ingemar Gruvaeus, Yara

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna

Sortanpassad kvävegödsling

Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet

Kvävestrategiers effekt på skörd och skördekomponenter Examensarbete av Annika Nilsson

Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet

Upptaget av kväve fortsätter att öka både i ogödslat och gödslat höstvete

Proteinkvalitet i fodersäd. Bengt Lundegårdh Global Organic Sweden AB

Kvävestege i höstvete Gunnel Hansson HIR Malmöhus, Borgeby Slott, Bjärred E-post:

Fosforeffekter i Maltkornsmästaren och försök. Ingemar Gruvaeus, Yara,

Växtplatsanpassad odling Precisionsodling i praktiken på Bjertorp

KVÄVEBEHOV TILL HÖSTVETE MED OLIKA MARKFÖRUTSÄTTNINGAR

Agronomisk kalibrering av Yara N-Sensor

Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se

Av Gunnel Hansson, HIR-rådgivare, HS Malmöhus, Bjärred Lennart Mattsson, SLU, Uppsala

Fina höstveten och varierande kväveupptag

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Fosforgödsling till spannmål - favorit i repris eller nya landvindningar?! SVEA-konferensen Brunnby Ingemar Gruvaeus, Yara

Justera kvävegivan utifrån förväntad skörd och markens mineralisering

Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag

Oväntat högt kväveupptag

VÄXTNÄRING. Kvävestrategi i höstvete. Växtnäring

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Kvävestrategi i höstvete

Skördeutveckling och årsmån. Hur påverkas kväveoptimum? Ingemar Gruvaeus, Yara AB. Uddevalla

Nu är höstvetet i axgång

Låg mineralisering men fortsatt upptag i fält

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete vid olika markförutsättningar, M Växtnäring

Kvävebehov till höstvete, olika markförutsättningar

Vetemästaren. Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA

Gödslingsstrategier till vall. Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet Kalmar

Kvävestrategi i höstvete

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 20, 2014

Lägre upptag i nollrutorna igen

Kvävestrategi i höstvete

Syfte med försöken. Försöksplan M Försöksplatser

Landscape. CG Pettersson. Lantmännen FoU

Gödsling i varje sort VÄXTNÄRING

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson

Varmare väder har satt fart på kväveupptaget

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Pernilla Kvarmo Katarina Börling

Effektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten. Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium

Kväveoptimering till höstvete Tre år med L3-2290

Lantmännens strategier för proteinförsörjningen

Kvävestrategi i höstvete

VARFÖR LÅGA PROTEINHALTER 2008 OCH 2009? Proteinhalter i sortförsök i Skåne (serie L7-101) 2008 och Sex försök per år.

Nu avslutar vi årets kvävemätningar i Östergötland

Kvävestrategi i höstvete

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling

Kvävestrategi i höstvete

Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till höstvete

Kvävebehov hos olika höstvetesorter L7-150

Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, Bjärred Lennart Mattsson, SLU, Uppsala. Led 15/3-1/4 15/4-25/4 DC kg N/ha kg S/ha

Sista mätningen för den här säsongen

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete under olika odlingsförutsättningar

Kvävepass med Gunsorna

Fortsatt varmt och torrt ger snabb utveckling men lägre upptag

Svårtydda mätresultat och dags att fundera på komplettering

Utnyttja restkvävet i marken

Mer osäkra mätvärden när vetet går i ax

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete. under olika odlingsförutsättningar. Växtnäring

Sortanpassad kvävegödsling till ABSOLUT vete

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka

Kalium till slåttervall Vad säger de gamla försöken?

Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag

Kvävestrategi i höstvete

Växtplatsanpassad kvävegödsling till höstvete

Kväveformer och kväveeffektivitet. Yara försök 2018

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Varmare väder har satt fart på kväveupptaget

Vi ser ingen omkullkastning av sorternas

Ekonomi i miljöåtgärder

Markens mineralisering högre än normalt

Odlingsåtgärdernas påverkan på stärkelseskörden Av Mattias Hansson Hammarstedt 1, Statistisk bearbetning för 2007 Lennart Pålsson 2 1

Proteinhalten ökar i genomsnitt med 1% för

Fortsatt varierande kväveupptag

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014

Kväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18

Transkript:

Proteingödsling för kvalitet CG Pettersson, Lantmännen FoU

Planering av passet CG och proteinhalter Några kända samband och problem Temperatur och beståndsutveckling principer Storleks och viktfördelning för kärnor under stress eller inte Proteinmål för foder respektive brödvete. Rimliga strategier Diskussion 2

Vad händer i beståndet vid höga temperaturer? llt går fortare men somligt går ännu fortare Tillväxten snabbas på men uthålligheten minskar snabbare, optimum finns Korn har en optimal temperatur på 18-19 o C enligt litteraturen, jag tror på 21.. Hög temperatur ger lägre bladyteindex (LI) än lägre temperatur Skörden får man från mängden klorofyll, man kan ta hög skörd utan att ha maximal LI. Men om man har hög koncentration av klorofyll i bladen så sker flyttandet av kväve från blad till kärna effektivare än vid lägre koncentration. Tänk det som att kvävetrycket är högre vid högre klorofyllkoncentration. 3

Varför är proteinstyrning svårt? (I) N, tas upp till ¾ innan blomning Translokeras under kärnfyllnaden Hög kvävekoncentration i bladen trycker hårdare än om samma kvävemängd är utspädd C, fångas till ¾ efter blomningen Störningar från blomningoch framåt sänker mängden C (Stärkelse) Torka Värme Sjukdomar 4

Varför är proteinstyrning svårt? (II) lla fält har ojämn proteinhalt, också de som ser jämna ut. Y Coord 662.53 662.54 662.55 662.56 662.57 662.58 156.70 156.71 156.72 156.73 156.74 156.75 5 X Coord

Optimal gödsling till maltkorn, vem tror på den? 0 50 100 150 8 10 12 14 Total applied N, kg/ha Grain CP at harvest (%)

Temperaturerna och regn i Lantmannens maltkornstävling pril Maj Juni Juli ugusti Millimeter regn 33 Temperatur C 30 35 25 20 15 10 5 6 3 10 7 12 8 4 2 7 18 8 4 1 8 20 7 5 3 15 30 25 20 15 10 0 Dygnsmax 2008-2017 Dygnsmax 2018

llt var stressat men det fanns skillnader Storleks- och viktfördelning, tre lag som alla tävlade med Laureate 8

Men om man jämför med normalår räckte inte åtgärder till Tävlingens bästa kärnor jämförda med Laurete på Kölbäck 2017 9

Vad är rimligt proteinmål för foderspannmål? Beror på vad det kostar att höja proteinhalten i fält och hur bra koll man har på ingående proteinhalt. Och om man klarar att anpassa De tillväxtbegränsande (gris) aminosyrorna ökar inte snabbare än totalen. En höjning 10-12 % råprotein ökar värdet med ~ 5 öre per kg vete. Möjligen något mera i korn. Vad kostar det? Rådet blir: gödsla för optimal skörd och ta den proteinhalt du får, köp de aminosyror som begränsar. 10

Proteingödsling till brödvete vettiga mål? Proteinhalter och kvaliteter är betydligt mera beforskade än för fodersäd Nypublicerade resultat finns, en avhandling (Xue) från Kiel från 2016 Försök 1981 2013, dominerande sorter Tobak och sano. Vid totalgiva 220 kg N/ha blev det större bakvolym då 40 kg N/ha sparades till BBCH41 än om allt kördes klart i BBCH30. Bakvolymen bestämdes mera av andelen glutenin+gliadin än av råproteinhalt Den traditionella (Tyska) givan på 40 kg N/ha i BBCH 51 verkar meningslös Handeln anger sina inköpskrav som % råprotein, men bakningskvaliteten hänger mera ihop med glutenin+gliadin halten. Proteinkraven borde vara sortspecifika 11

Kort om råprotein Kvävemängden i ett prov analyseras vilken multipliceras med en fast faktor för att erhålla halten råprotein (RP). Mycket användbart men RP differentierar värde lågupplöst med avseende på t.ex. brödvolym. Råproteinet har därför begränsad förmåga att förutsäga värde i senare handelsled. Men det är en snabb, rättvis och kostnadseffektiv analys för att beräkna värde i tidiga handelsled. Cerealtekniska rbetsgruppen

Bakningsvärdering av höstvete, Cerealtekniska ag. Mjölerna blandas från två gödslingar så att alla ska få samma proteinhalt 13

Proteinkvalitet glöm inte bort svavlet! avel behövs i en andel ~ 1/10 mot kväve för spannmål Brist på S påverkar det mesta som är proteinberoende, också bakning, altt funkar sämre vid avelbrist. ndelen fria aminosyror, inklusive asparagin, ökar vid svavelbrist. Mycket asparagin gör att risken för akrylamid i produkterna ökar. Men känsligheten är olika mellan olika sorter: 14

Och så var det ju det där med ojämnheterna Sträva efter att justera slutgivan kväve efter behovet i fältet. Yara N-sensor är mest beprövat, men satellitbaserade system kommer snabbt nu. nvänd varierad N-giva och sätt upp ett mål! 15