Nr 5/2003 Kundtidning för Banverket Projektering Tema: DRIFT OCH UNDERHÅLL Trendbrott med Kraftsamling underhåll 3 Ny strategi för D&U 4-5 Lyckad termografering 8-9 Mario Lövstrand på Norells använder handhållen infraröd kamera
Tankebanor Drift och underhåll ligger i tiden Vid den nyligen genomförda mässan Nordic Rail förstärktes mitt intrycka av att drift och underhåll är på väg mot en nyrenässans. Att underhåll är hett märktes på mässan, inte minst genom närvaron av nya stora aktörer på entreprenadmarknaden. Efter långvarigt fokus på nyinvesteringar riktas nu ett berättigat intresse mot underhållsfrågor; till stor del som en konsekvens av projektet Kraftsamling underhåll. Vilka möjligheter skapar då detta för oss järnvägskonsulter? Marknaden för drift och underhåll av järnvägen håller på att förändras och en ny spelplan håller på att ritas upp. Nya upphandlingsformer utvecklas. Nya aktörer kommer in på planen och ny kompetens efterfrågas. I gränssnitten mellan alla dessa nya roller har BV Projektering en tydlig roll och många erbjudanden i produktportföljen. Det kan exempelvis röra sig om att utveckla nya besiktningsmetoder, vara ett stöd för beställaren vid upphandling, fungera som teknikspecialister, bistå med underhållsplanering och leda underhållsuppdrag. Ta dig en liten stund och titta igenom detta nummer av NyaBanor som till stor del handlar om BV Projekterings satsning på drift och underhåll. Detta är ett område som det kommer att talas om och satsas en hel del på framöver. Hösthälsning från Borlänge Björn Östlund, divisionschef Ansvarig utgivare: Redaktionsråd: Catharina Saunders Catharina Saunders, Sofia Jakobs, Divisionskontoret, Pavel Ouvin, Göran Erskérs, Banverket Projektering Birgitta Johnson, Kristina Ekström 781 85 Borlänge och Thomas Samuelsson (UniVox) Tel: 0243-44 61 02 E-post: catharina.saunders@banverket.se Layout och copy: UniVox Marknadskommunikation Tryck: Colorprint, Borlänge Produkt portföljen för drift och underhåll BV Projekterings produktportfölj för drift och underhåll har tagit form. Vi tar och öppnar och tittar närmare på vad den innehåller. Strax innan sommaren uttalade sig divisionschef Björn Östlund med orden: Vad det gäller drift och underhåll håller vi som bäst på att definiera och strukturera vår produktportfölj. Där kommer vi snart att vara mogna att presentera en mer komplett portfölj än idag. Marknadschef Patrik Lundin är den som är ansvarig för erbjudandet inom drift och underhåll. Vi frågade honom om läget just nu. Patrik, är portföljen komplett nu? Man kan egentligen inte prata om en komplett portfölj. Drift och underhåll är ett affärserbjudande som varierar över tiden. Vi utvecklar erbjudanden utifrån hur våra kunders behov ser ut idag och imorgon. Jag skulle istället vilja säga att vår produktportfölj inom drift och underhåll är väldimensionerad och attraktiv utifrån våra kunders nuvarande behov. Hur ser då portföljen ut idag? Man kan säga att den består av fem delar: Anläggningsdokumentation och förfrågningsunderlag Diagnosmetoder för ökad driftsäkerhet Små totalåtaganden Projekt-och byggledning av underhållsentreprenader Tillståndsbedömning Flera av dessa erbjudanden beskrivs närmare i detta nummer av NyaBanor. Ett reportage berättar om hur Borlänge banområde anlitat oss för att ta fram förfrågningsunderlag för en ny typ av upphandling av underhållsentreprenad (sid 4-5) där man går mer mot att handla upp funktion istället för schemalagda åtgärder. Ett annat reportage handlar om hur vi har utvecklat ett nytt koncept för tillståndsbedömning där förvaltaren får ett bättre helhetsgrepp om sina växelrevisioner (sid 7). Dessutom berättar vi om det lyckade testet av nya diagnosmetoder uppe i Åre (sid 8-9) som visar att förvaltaren har stora möjligheter att identifiera potentiella störningskällor med hjälp av termografering innan läget blir akut. Alla dessa exempel visar hur BV Projektering med hjälp av nytänkande, i kombination med stor kunskap och lång erfarenhet av vi kan visa upp järnväg, är en intressant ett brett spektra av partner för våra kunder i effektiviseringen av lyckade referenser järnvägsunderhållet. Vad är de största utmaningarna för er framöver inom drift och underhåll? En utmaning är att paketera våra erbjudanden så att de blir konkreta och säljbara. Det räcker inte med kompetens och goda idéer. Vi måste kunna kommunicera kundnyttan på ett sådant sätt att det faktiskt blir affärer i slutändan. Men vi vet att mycket av det vi kan erbjuda våra kunder skulle resultera i ökad kostnadseffektivitet för dem och driftsäkrare anläggningar. Detta måste vi bli bättre på att konkretisera och kommunicera. En annan nyckelfaktor är att skapa referensuppdrag som vi kan hänvisa till. Här tycker jag dock att vi kommit en bra bit på väg. Gör man en inventering av de drift- och underhållsuppdrag som vi avslutade ifjol och de uppdrag vi håller på med i år kan vi visa upp ett brett spektra av lyckade referenser. Nu gäller det att vi är aktiva och sprider information om dessa över landet, menar Patrik Lundin. 2
Trendbrott med hjälp av Kraftsamling underhåll Trots att problemet med punktlighet för järnvägen har uppmärksammats och diskuterats en hel del under senare år har man inte lyckats åstadkomma någon större förbättring. Under hela år 2003 driver därför Banverket projektet Kraftsamling underhåll. Syftet är att åstadkomma ett tydligt trendbrott vad gäller infrastrukturrelaterade fel som påverkar punktligheten för järnvägen. Projekt Kraftsamling underhåll drivs av en projektgrupp med generaldirektör Bo Bylund i spetsen. Medverkar gör ytterligare tio representanter från HK och banregionerna. Projekt Kraftsamling underhåll har nu drivits i drygt nio månader. Vi bad generaldirektör Bo Bylund ge en lägesrapport och kommentarer. Hur har projektet gått rent generellt? Mycket bra. Engagemanget har varit stort och vi har löst ett flertal frågor under detta år som tidigare varit svåra att komma i mål med (t ex TKK och ny signallampa). Totalt har cirka 25 gemensamma projekt bedrivits och mer än 20 av dessa kommer att avslutas under året. Till detta kommer det arbete som respektive banregion har bedrivit på hemmaplan inom sin ordinarie verksamhet. Trots att antalet förseningsminuter som orsakats av infrastrukturen ligger över fjolårets nivå för motsvarande period kan vi konstatera att antalet fel som orsakar störningar har minskat inom de områden som projektet fokuserar på. Detta är en klart positiv tendens. En av projektgruppens arbetsuppgifter har varit att informera om och sprida bra exempel från pågående arbete. Kan du berätta om några sådana positiva erfarenheter? Projektgruppen har haft möten varannan vecka och vid nästan alla möten har goda exempel kommit upp som sedan har fått spridning i organisationen. Det har varit allt från förebyggande spårriktning och hantering av riskträd till hur analysarbetet kan bedrivas på ett bättre sätt. På vårt intranät finns även en sida för projektet där information och goda idéer publiceras och sprids. Till området hör även den underhållskonferens som kommer att genomföras i Borlänge 19 till 20 november. Intresset för denna konferens är mycket stort. Har ni stött på några svårigheter och problem under projekttiden? Trots att projektet hade en mycket kort startsträcka har vi haft få svårigheter inom projektet. De mesta har gått planenligt men visst finns det några projekt som har blivit ett par månader försenade. En svårighet som vi har, och som det arbetas med, är att få en mer tillförlitlig statistik. Hur kommer drift- och underhållsfrågorna att drivas vidare efter Kraftsamlingsprojektet? Detta är en fråga som ska utredas av projektgruppen och där beslut kommer att fattas i slutet av året. Jag kan dock konstatera att denna fokusering och prioritering av frågor inom punktlighetsområdet har varit mycket lyckad. Generaldirektör Bo Bylund anser att projekt Kraftsamling underhåll redan gett effekt i form av minskning av antalet infrarelaterade fel som orsakar driftstörning.
Det finns ingen konkurrens inom svensk järnvägsentreprenad. Det är bara nys! Stort behov av ny strategi för D&U Effektivare konkurrens på entreprenadsidan, nya upphandlingsformer, mer fokus på lättare underhåll och bättre samordning av inblandade parter. Det är framgångskonceptet för effektivare underhåll av järnvägen enligt Roland A Olsson, banområdeschef för Borlänge banområde. Det finns ingen konkurrens inom svensk järnvägsentreprenad. Det är bara nys! Knappt har jag hunnit sätta mig ner i Roland A Olssons arbetsrum innan han fyrar av den första salvan och det kommer fler under samtalets gång. Roland A Olsson har hunnit fundera en hel del på skötsel av järnvägen de 46 år han arbetat där. Idag försöker han balansera ökade underhållsbehov med en stram budget och galopperande underhållskostnader; en ekvation som inte går ihop i längden. Galopperande kostnader Roland lägger ett diagram på bordet framför mig och säger: - Titta här! Kostnaderna för att genomföra s k växelrevisioner har ökat inom Borlänge banområde från 4 Mkr år 2000, till drygt 6 Mkr 2001 och landade ifjol på över 10 Mkr. Samtidigt har kostnaden för felavhjälpning i princip fördubblats. Droppen blev när vi tog in anbud på växelrevisioner inför 2003 och offerten låg på 14 Mkr. Då sa vi stopp och satte oss ner för att hitta nya grepp. Totalt ökade våra underhållskostnader på Banregion mitt med 36 Mkr mellan år 2001 och 2002. Trots det blev slutresultatet sämre. Den här utvecklingen är ohållbar! Vi måste helt enkelt hitta en ny strategi för drift och underhåll, menar Roland A Olsson. Som jag ser det, fortsätter han, är det framförallt bristen på konkurrens på entreprenadsidan som driver prisökningarna och en anledning till den situationen är det sätt varpå vi tidigare har handlat upp drift och underhåll. Genom att baka samman lätta och tunga underhållsuppdrag i en och samma upphandling har det i princip endast varit de största entreprenörerna som kunnat lämna offert. Att vi dessutom har styrt entreprenören till genomförande av specifika åtgärder istället för att få dem att ta ansvar för anläggningens funktion har också gjort att prisbilden blivit mer statisk. BV Projektering gör förfrågningsunderlag I månadsskiftet oktober/november 2003 skickar Banverket ut förfrågningsunderlag för entreprenadupphandling av drift och underhåll som omfattar 120 mil järnväg. Avtalsperioden är på tre år med option på två års förlängning. BV Projektering har anlitats för att upprätta förfrågningsunderlag. Deras uppdrag har varit att utarbeta entreprenad-, arbets- och mängdbeskrivningar. Roland fortsätter: Vad vi nu gör är att vi går mer mot upphandling av funktion. I entreprenaden ingår bland annat säkerhetsbesiktningar, felavhjälpning och funktionskontroll. Detta gör att även mindre entreprenörer kan vara med och konkurrera inom uppdrag som de kan hantera, berättar han. 4
Roland A Olsson t v, banområdeschef för Borlänge banområde, i färd med att inspektera en spårväxel tillsammans med projektledare Jan Olof Ragnarsson. Delar risk och vinst En annan nyhet i den kommande upphandlingen av drift och underhåll är att entreprenören delar risker och vinster i projektet. Utifrån givna specifikationer lämnar entreprenören en riktkostnad för uppdraget. Om entreprenören lämnar en slutdebitering som underskrider riktkostnaden får han fyrtio procent av vinsten. Om entreprenörens debitering däremot överskrider riktkostnaden får han endast ut fyrtio procent av den överskjutande kostnaden. För lite fokus på lättare underhåll Vad anser då Roland om projektet Kraftsamling Underhåll? Fokus på drift och underhåll är givetvis bra, men det blir för mycket teknik och för lite lätttare underhåll. Tänk dig om man aldrig servar en bil utan bara byter delar när de går sönder. Vilken ekonomi skulle det bli i det? På samma sätt är det med vår järnväg. Vi måste bli bättre på att smörja, hålla rent och bättre sköta om de investeringar som redan är gjorda. Vi gjorde en enkel analys av 660 fel på spårväxlar, som är en mycket störningskänslig del av anläggningen. Ungefär 500 av dessa fel var orsakade av bristande skötsel och tillsyn. Vi servar helt enkelt järnvägen för dåligt, slår han fast, men tillägger: - Självklart skall vi också parallellt satsa på ny teknik och nya besiktningsmetoder. Brister i samordningen Samordningen av olika aktörer för att effektivisera järnvägsunderhållet är en annan central fråga i Roland A Olssons resonemang. Många parter är inblandade. Det måste finnas någon part som har ett helhetsperspektiv och som kan ta ansvar vid övergripande åtgärder, menar Roland. Tågklareraren ser bara till sin sträcka vilket kan vara ett hinder vid felavhjälpning. Det finns exempel på när det har funnits fordon och maskiner beredda att ge sig iväg för akuta insatser, men då tågklareraren inte släppt ut dem på linjen med motiveringen att trafiken på hans sträcka skulle störas. Detta trots att andra sträckor varit blockerade p g a fel. Detta är givetvis inte bra. Inom snöröjningen har det gjorts försök till samordning med gott resultat. Där har man utsett ansvariga för snöröjningen hos entreprenören som skött kontakten direkt med en snöröjningsledare på Driftledningencentralen. Detta har visat sig vara mycket effektivt. På samma sätt borde man göra med bl a felavhjälpningen inom drift och underhåll, menar Roland A Olsson. Det återstår att se om Roland får gehör för sina idéer. En sak verkar dock alla inblandade vara överens om: Det är stort behov av en ny strategi för drift och underhåll av svensk järnväg. 5
Christer Haglund ansvarar för delprojekt Kontaktledning inom Kraftsamling underhåll. Kontaktledningar största störningskällan Bland alla infrastrukturrelaterade störningsorsaker är problem med kontaktledningar det område som orsakar flest tågstörningstimmar. Under år 2002 var drygt 2.200 tågstörningstimmar relaterade till just kontaktledningar. Christer Haglund på Banverkets HK leder delprojektet Kontaktledning. Han berättar hur arbetet i projektet gått. Vinterutredningen som kom ifjol belyste brister inom vårt underhåll av järnvägen. Problemet har legat dolt tidigare eftersom fokus mest har legat på nyinvesteringar. Nu bestämde vi att vi skulle få bort alla långbänkar. Vår inställning är att om det skall göras skall det göras nu, slår han fast. Totalt resulterade delprojektet Kontaktledning i sju aktiva underprojekt. Här följer en kort beskrivning av dem. Fågelskydd Efter strömavtagarfel är fåglar den vanligaste felorsaken i kontaktledningssystemet. Problemet uppstår i allmänhet då en fågel slår sig ner på kontaktledningens brygga och orsakar kortslutning. Lösningen är en fågelavvisare med spröt, som hindrar fåglarna att landa på bryggan. Totalt har Banverket beställt 20 000 meter av denna produkt som skall monteras med hjälp av ett enkelt snäppfäste i samband med att annat arbete utförs på kontaktledningarna. Målet är att fågelavvisare skall finnas monterade på alla viktiga sträckor under 2004. Skall det göras skall det göras nu! Nya besiktningsmetoder Bland nya besiktningsmetoder, avsedda att upptäcka fel i anläggningen innan de orsakar problem, har man i projektet inriktat sig på termografering och radiopejling. Resultatet av det termograferingstest som genomfördes i Åre under september 2003 (se artikel på sid 8-9) blev mycket gott. Här ser man goda möjligheter att hitta defekta komponenter innan de orsakar driftstörningar. Radiopejling är ett komplement till termografering, men ger möjligheten att identifiera andra typer av fel. Termografering identifierar komponenter som är behäftade med den typen av fel som gör att de upphettas onormalt vid belastning. Med hjälp av radiopejling ser man istället fel av den typ som genererar radiosignaler. Det kan exempelvis röra sig om gnisturladdning vid sprickor i isolering av porslin. Inställning av banledningsskydd I en kontaktledningsanläggning finns skyddsreläer. För stora delar av vårt järnvägsnät gäller att man inte hunnit ställa in och prova dessa skyddsreläer ordentligt. Löser de ut för sent innebär det säkerhetsproblem. Löser de ut för tidigt resulterar det i driftstörningar. Under år 2003-2005 kommer samtliga dessa skyddsreläer att trimmas in korrekt. Röjning av riskträd Periodvis orsakar nedfallande träd stora problem. För att förebygga detta är det viktigt att inventera och ta bort riskträd. I projektet har man utarbetat ett PM som bl a beskriver metoder och belyser juridiska aspekter i relationen med markägaren. Man har även tagit fram en förenklad mall för avverkning av enstaka riskträd för att kunna göra snabba åtgärder. Automatisk sänkning av strömavtagare Strömavtagarfel orsakar överlägset mest tågstörningstimmar inom kontaktledningsområdet. Så var det både år 2002 och 2003. Störst har problemet varit relaterade till X2000. Dels har det funnits tekniska problem med den tågtypen och dels är det helt enkelt så att tåg som går fort hinner riva ner mer kontaktledning, när fel uppstår, än tåg som går saktare. Samtal pågår med SJ om att komplettera tågens strömavtagare med en anordning som gör att den sänks automatiskt vid fel. Kontaktledningsmätning med förhöjt upptryck Test har gjorts på sträckan Uppsala- Gävle att köra med tjugofem kilos upptryck för att simulera ett X2000 med felaktigt förhöjt upptryck. Resultatet har varit positivt såtillvida att man identifierat inbyggda systemfel i anläggningen som man nu kommer att åtgärda. Röjningsavtal vid kontaktledningshaveri Här håller man på att ta fram nytt avtal. För samtliga delprojekt som räknas upp här ovan gäller att det tar tid att genomföra dem och att det tar tid innan man ser resultaten. Inom de flesta områdena blir det först när man summerar statistiken för år 2004 som man får bekräftelse på om effekterna blir som det var tänkt. De indikationer som hitintills getts i projektet ger dock positiva signaler. 6
Underhållsbesiktning i ny tappning Med BV Projekterings nya koncept för underhållsbesiktning, inom kort benämnt tillståndsbedömning, får förvaltaren rullande tvåårsplaner för växelrevisioner och bättre grepp om kostnaderna. Sture Lundström t v och Per-Erik Johansson har deltagit i utveckling av BV Projekterings nya koncept för tillståndsbedömning. Inom Borlänge banområde har man under en tid provat ett nytt grepp för växelrevisioner. BV Projektering utför där på förvaltarens uppdrag tillståndsbedömningar och delbesiktningar efter utfört arbete. Sture Lundström, på BV Projektering i Borlänge har haft ansvar för underhållsbesiktningar sedan år 1990. Vid årsskiftet går han i pension och lämnar över till Per- Erik Johansson, mer känd som Pirre. Vi är båda gamla svetsare i botten, berättar Pirre. Den stora fördelen med det är att vi har stor materialkännedom och kan bedöma slitage etc på ett helt annat sätt på grund av vår erfarenhet. Sture berättar mer om fördelarna med det nya sättet att arbeta. Det krävs lång erfarenhet för att göra kvalificerade besiktningar av växlar. Det innebär att det är en stor fördel att låta en person arbeta enbart med tillståndsbedömningar, jämfört med om flera personer bara gör det ibland. Från oss får förvaltaren hela tiden rullande tvåårsplaner för vad som behöver göras, samt uppskattning av arbetstid och kostnader för material. Nu arbetar vi på BV Projektering med att erbjuda det här konceptet för tillståndsbedömning till resten av landet, berättar han. Doktorerar på drift och underhåll Hur optimerar man underhållsåtgärderna för att öka punktlighet inom järnvägen? Svaret kan komma i en doktorsavhandling under 2006. Rikard Granström t h, från BV Projektering, i resonemang om nya ställverket Allister med Tobias Antius, VD på Vossloh. När Järnvägstekniskt Centrum (JVTC) vid Luleå tekniska universitet sökte en doktorand för projektet Förbättrad punktlighet genom ett effektivare underhåll blev Rikard Granström intresserad. Han arbetade redan då på BV Projektering som signaltekniker, med bl a DISA och Argus. Nu är han dessutom doktorand inom det högaktuella underhållsområdet. Man måste ta med i beräkningen, när man diskuterar punktlighet, att det egentligen omfattar allt som rör sig inom järnvägen, påpekar Rikard. Det kommer att innebära ett omfattande kartläggningsarbete; bara att analysera befintligt data. Underhåll har ju blivit en het potatis. Men det är bara att konstatera att järnvägen finns ju redan. Därför är det klokt att vi optimerar och får den att fungera bättre, menar Rikard Granström. Projektets syfte är att förbättra punktligheten genom effektivare underhåll. För att åstadkomma detta kommer man att koncentrera sig på att identifiera de viktigaste bakomliggande orsakerna till bristande punktlighet inom järnvägen. Därefter kommer man att presentera åtgärder för att eliminera, eller minska verkan av dessa orsaker. Licentiatavhandlingen beräknas vara klar i slutet av år 2005. 7
Lyckad termografering i Åre Är termografering av kontaktledningssystem en väg att gå för att höja driftsäkerheten på den svenska järnvägen? För att svara på den frågan samlades vi i mitten av september i Åretrakten för en omfattande test, vars resultat gav mersmak. Erik Nilsson t v, på Banverket HK, diskuterar termografi med Jarle Tømmervik från norska BanePartner. Utgångspunkt var Duved och slutstation var Storlien. Denna vackra höstdag i de jämtländska fjällen hade personer från BV Projektering, Banverket Produktion och Banverkets huvudkontor samlats tillsammans med två erfarna ingenjörer från norska BanePartner, för att ge oss svaret på om termografering är en intressant och användbar metod för svensk järnväg. BV Projektering söker nya besiktningsmetoder Clas Larsson, från BV Projektering i Stockholm, är en av initiativtagarna och han berättar om bakgrunden till träffen: - Inom BV Projektering har vi ansträngt oss för att försöka hitta nya besiktningsmetoder som gör det möjligt att identifiera och åtgärda fel innan de ställer till skada och medför driftstörningar. - Termografering är inget nytt för den svenska järnvägen. I Malmö har man tidigare genomfört test. Resultatet vid det tillfället var dessvärre inte särskilt lyckat. Anledningen var att man gjorde mätningen under normal belastning. Det fungerar helt enkelt inte beroende på att temperaturen på olika komponenter under sådana förhållanden varierar i takt med Man upptäcker lätt fel som inte syns med blotta ögat belastningsvariationer i anläggningen. - Norska BanePartners elavdelning besökte oss för ungefär två år sedan och berättade om sina erfarenheter om termografering. Jag nappade direkt och det ledde till ett initialt samarbete mellan BV Projektering och våra norska kollegor. De har både kompetens och utrustning och är därför mycket intressanta samarbetspartners, berättar Clas. Kontrollerat genomförande Här i Åre genomförs termograferingen på ett annorlunda sätt. Man stänger av anläggningen för annan trafik, kortsluter kontaktledningens bortre ände och tvångskör mot kortslutningen för att uppnå en konstant ström på 300 ampere. Strömmen får ligga på ungefär en halvtimme innan man startar mätningen för att komponenterna skall hinna värmas upp ordentligt. Därefter färdas man fram längs spåret i en dieseldriven vagn samtidigt som man filmar och fotograferar elkomponenterna med värmekamera. Kamerabilden följs konstant med hjälp av monitorer inne i vagnen. Vid anmärkningsvärda felindikationer stannar man och zoomar in objektet för noggrannare analys och fotodokumentation som läggs in i den rapport som sedan överlämnas till uppdragsgivaren. Felaktiga komponenter kommer sedan att bytas ut eller repareras för att undvika framtida fel och störningar. Många fördelar Fördelarna med termografering av järnvägens elanläggningar är uppenbara. På ett effektivt sätt upptäcker man fel som inte syns med blotta ögat. Det kan exempelvis vara skarvar i linor som antingen inte blivit utförda rätt från början, eller som på grund av ålder och nötning försämrats. Det kan också röra sig om bärtrådar som överhettas p g a att utjämningsförbindelser saknas och skapar för hög ström genom bärtråden. Överhettning i bärtrådarna kan leda till att de brister. Brister en bärtråd i överkant hänger den ner och fastnar lätt i tågens strömavtagare vilket kan leda till nerrivna kontaktledningar med stora driftstörningar som följd. Christer Haglund, som är delprojektledare för Kontaktledning i Kraftsamlingsprojektet, är med under testet. Han sammanfattar intrycken: - Vi betecknar testet med termografering här i Duved som mycket lyckat och kommer att gå vidare med ytterligare tester och fördjupad utvärdering. 8
Termografering krav enligt norskt regelverk Den norska erfarenheten av termografering är att vi sparar mycket pengar på sikt. I Norge används termografering regelbundet på hela järnvägsnätet, berättat Trond Johannessen och Jarle Tømmervik, termograferingsspecialister på norska BanePartner. Trond Johannessen på BanePartner i färd med att justera monteringen av IR-kameran. I Norge började vi med termografering av järnvägsanläggningar redan 1998. Idag använder vi tekniken både för kontaktledning, omformarstationer och lågspänningsanläggningar, berättar Trond. I Jernbaneverkets regelsamling står det att alla kontaktledningsanläggningar skall termograferas innan ibruktagning vid nybyggnation. Därefter skall anläggningarna termograferas minst vart femte år samt efter varje större fel, vid större underhåll och i samband med revisioner. Fakta om termografering All materia i vår omgivning sänder ut värme i form av osynlig strålningsenergi. När ett objekt värms upp ökar denna värmestrålning. Vi kan med vår hud känna denna strålning, men i allmänhet inte se den med blotta ögat. För att göra strålningen synlig används istället en teknik som kallas infraröd termografering. Utrustningen är en infraröd kamera i storlek med en videokamera av större modell. Bilden i en vanlig IR-kamera kan vara uppbyggd av över 70.000 pixlar. Temperaturen beräknas separat för varje enskild pixel och resultatet blir en bild som presenterar värmefördelningen över objektet. Varje bild innehåller all information som sedan kan analyseras, presenteras och sparas. Termografering används i många olika sammanhang. Det kan exempelvis röra sig om kartläggning av kalldrag i en fastighet eller kontroll av temperaturavvikelser i en industriprocess. Termografering av elektriska anläggningar är en av termografins vanligaste tillämpningar och syftar till funktionskontroll och identifiering av felaktiga komponenter. Utdrag ur termograferingsrapport som lämnas till uppdragsgivaren. 9
Satsning på karriärutveckling för kvinnor Det är viktigt att synliggöra alla kompetenta kvinnor i vår organisation. Vi behöver också bredda vår rekryteringsbas för framtida ledare genom att helt enkelt få in fler kvinnor i företaget. Den här satsningen är ett steg i den riktningen, menar Britt Ohlin, personalutvecklare på BV Projektering. I mitten av oktober samlades tio av BV Projekterings medarbetare för det avslutande steget i ett karriärutvecklingsprogram där Francis Broman, konsult vid företaget New Career varit kursledare. Det speciella med just den här gruppen var att samtliga var kvinnor, jämfört med de cirka tjugofem procent som är den normala andelen kvinnor i företaget. Attraktiv arbetsplats för kvinnor Britt Ohlin, som nyligen tillträtt tjänsten som personalutvecklare på BV Projektering, berättar om satsningen: Historiskt sett har det varit män i alla ledande befattningar hos BV Projektering. Däremot har det funnits många kvinnor i nivån under. Det är viktigt att vi får en bra mix mellan män och kvinnor i organisationen. För att åstadkomma detta måste vi vara en attraktiv arbetsplats dit fler kvinnor söker sig, trivs och stannar. Jag vill betona, fortsätter hon, att detta inte rör sig om ett traditionellt chefsprogram. Det handlar snarare om att synliggöra och vårda de kvinnor vi har i organisationen, samt att hjälpa dem att tydliggöra sin roll och finna de alternativa karriärvägar som passar var och Överst fr v: Ingela Broback, Harriet Sävebrink, Anette Granström, Birgitta Johnson. Mitten fr v: Helena Jacobi, Ragnhild Brändeskär, Kristina Ekström. Nederst fr v: Britt-Louise Forsberg, Kerstin Ollvik-Aasa, Gunilla Rubin. en, där en väg kan vara chefskarriären. Vi måste lära kvinnorna att tala om vad de vill. När vi diskuterat detta i gruppen är det många som säger att de inte ens själva har ställt sig den frågan. Då blir det naturligtvis svårt att sätta tydliga personliga mål och svårt för omgivningen att stötta individen i sin utveckling. Trestegsprogram Kursprogrammet är uppdelat i tre steg. Första steget är en självinventering där det gället att bättra på sin självkännedom. De relevanta frågeställningarna är: Vem är jag, vad kan jag och vad kan jag erbjuda en attraktiv arbetsplats dit fler kvinnor söker sig, trivs och stannar organisationen? Andra steget riktas utåt och behandlar omvärld, krav, trender och möjligheter. Här lär man sig analysera företagets omvärld, bygga egna nätverk samt finna alternativa utvecklingsmöjligheter. Det tredje och avslutande steget tar sikte på framtiden. Där får man stöd för att sätta mål och planera sin egen utveckling inom företaget. Tongångarna bland deltagarna, efter avslutad kurs, är spontant positiva. Många ger uttryck för bättre självkänsla, ökad självinsikt och en ny syn på sin egen förmåga och framtid. Nu återstår för var och en att, i samverkan med företaget, omsätta de goda idéerna till praktisk handling. Det är väl egentligen då det stora arbetet börjar. 10
Kick-off för utredarna I slutet av september samlades drygt fyrtio medarbetare till den första utredarkonferensen i BV Projekterings historia. Det samlande omdömet var att BV Projektering nu har blivit en utredare att räkna med på allvar. Utvecklingen av BV Projekterings utredningsverksamhet har gått snabbt. För något år sedan låg utredning som en del i den större projekteringsverksamheten. När ledningen kände att alltmer fokus lades vid tidiga skeden, och insåg att kvalificerad utredning blev allt viktigare, gjordes utredning till ett eget verksamhetsområde med en egen affärsansvarig. Nu var det dags att för första gången samla alla utredare i företaget till en egen kick-off och konferens. I de flesta uppdrag samarbetar våra utredare över kontorsgränserna, berättar Göran Kjellberg. Man talar ofta med varandra i telefon men träffas sällan. Därför är det viktigt att man ibland får träffa den man annars bara pratar med. Det underlättar samarbetet. Vi har ju också nyanställt en del under året och för dessa var träffen givetvis ännu viktigare. Marknaden kommer att vända Det allmänna intrycket gällande utredningar är väl kanske att marknaden varit Drygt fyrtio medarbetare samlade till den första utredarkonferensen i BV Projekterings historia. Fler kvalificerade medarbetare innebär att vi fått lättare att ta större uppdrag lugn under 2003, kanske till följd av att många investeringar sköts på framtiden. Göran kommenterar: - Det stämmer att marknaden varit ganska sval så här långt. Men jag är övertygad om att det kommer en vändning. Vi vet att många projekt ligger hos beställarna som snart går ut med upphandling. Det kommer att lätta! Men lite problematiskt har det ändå varit för oss som håller på att bygga upp utredningsverksamheten, fortsätter han. Få förfrågningar ger få uppdrag och det är något som är viktigt att ha med sig så är det referensuppdrag. Men vi har använt tiden väl till att bygga upp en bredare produktportfölj inom utredning. Att vi har skaffat oss fler kvalificerade medarbetare innebär också att det blir lättare att ta större uppdrag, menar Göran. Ett inslag i konferensen var när en beställare fick ge sin syn på BV Projektering utveckling inom utredningar. Han sammanfattade sina intryck med att säga att BV Projektering har på senare tid utvecklats inom utredning till en rejäl konsult att räkna med. Det är ord som lovar gott inför framtiden. Nya medarbetare Stockholm Roland Lundström Signalprojektör (tidigare CompetensKraft Bålsta AB) Peter von Reedtz Projektledare (tidigare Orange Sverige AB) Jan Eriksson Signalprojektör (tidigare BV Produktion) Fredrik Svärd Kalkylingenjör (tidigare Nikon) Marcus Lycksell Byggledare (tidigare Industridivisionen) Anders Carlsson Kontaktledningsprojektör (tidigare BV Produktion) Sara Sjöberg CAD-projektör (nyutexaminerad) Susanna Broström Utredare (tidigare WSP) Luleå Tord Edling Byggledare (tidigare Produktion Norr) John Olofsson Fältgeotekniker (tidigare AITIK) Malmö Rade Mladenovic Projekt- och byggledare (tidigare Industridivisionen) Eva Jönsson Uppdragsledare (tidigare Flygfältsbyrån) Patric Wichmann Miljösamordnare (nyutexaminerad) Håkan Wallin Affärsansvarig projekt- och byggledning (tidigare WeSpot) Göteborg Charlotte Borgenstierna Utredare/landskapsarkitekt (tidigare WSP) Jenny Reinholdsson Utredare (tidigare länsstyrelsen Blekinge) Anna Mattsson Signalprojektör (nyutexaminerad) Lars-Håkan Blomqvist Byggledare EST (tidigare Produktion) Annica Mattsson Signalprojektör (nyutexaminerad) Gävle Anders Olofsson Signalprojektör (tidigare AB Sandvik Coromant) Borlänge Lennart Bengts Markprojektör (tidigare Tyréns) Jonas Tysk Signalprojektör (tidigare Gävle-kontoret) 11
PROJEKT Aktuella projekt Stockholm Stockholm Södra Årstaberg, nytt dubbelspår över ny bro, projektering av systembeskrivning samt bygghandling BEST Mjölby bangårdsombyggnad etapp 2, framtagande av 13 st förfrågningsunderlag/bygghandlingar. Uppdraget omfattar allt från BESTprojektering till fönsterbyten Värtabanan signalbesiktningsorganisation för planering och genomförande av signalteknisk ibruktagandebesiktning av den nya signalanläggningen på Värtabanan Tegelbacken, projektering av bygghandling BEST Botniabanan, signalsäkerhetsgranskning Önsköldsvik - Umeå Kolbäck, bangårdsombyggnad funktionsentreprenad tillsammans med NCC och Industridivisionen Bombardier Transportation, generering ställverk 85 Luleå Vibrationsinventering Norra banregionen Geoteknisk undersökning JP 74 Huvudbesiktningsman Gällivare nytt signalställverk Nyfors-Piteå signalsystem Byggledare Umeå och Gällivare nya signalställverk Nytt ramavtal Elkraftsingenjörer, Norra banregionen Förprojektering Vännäs nytt signalställverk Malmö Arlöv-Malmö, kapacitetsförstärkning Blekinge Kustbana (Kristianstad- Karlskrona), elektrifiering Kust till kust, fjärrblockering etapp 3 (Emmaboda-Kalmar) inklusive bangårdsombyggnad i Nybro Hässleholm-Kristianstad, Ny bro och järnväg över Helge å, Systemhandlingar, FU & Bygghandling för nytt spårläge Kävlinge-Lund, nytt dubbelspår samt inkoppling av spårport för planskild spårkorsning Tegelbacken Kapacitetsförstärkning BV Projektering i Stockholm har under våren - sommaren 2003 genomfört projekteringen av systemhandling BEST för kapacitetshöjande åtgärder vid Tegelbacken, södra infarten till Stockholms central. I åtgärderna ingår bl a byte av 10 st växlar vilket medger en hastighetshöjning från 40 till 80 km/h för norrgående tåg. För att skapa plats för de längre växlarna byggs en provisorisk stålbro över Klarastrandsleden väster om befintligt spårområde. Projektet är en tillfällig lösning i väntan på att Citybanan ska bli klar, tidigast 2011. Då skall stålbron rivas och området återställas. Sammantaget innebär ombyggnaderna på Tegelbacken en kapacitetshöjning från 24 till 28 tåg per timme och riktning. Projektet har fokus på miljöhänsyn på grund av det känsliga läget i Stockholms Drift- och underhållsuppdrag Driftsättning av ny låsning av luftdriv, som ingår i tågvägar på rangerbangården i Sundsvall. (Berörda växlar är 431, 432, 434 samt 436.) På uppdrag av Banverket Produktion Mitt skall vi utföra ibruktagandebesiktning samt upprätta relationshandlingar. innerstad. Frågor som vattenmiljö, buller, estetik, elektromagnetiska fält och arbetsmiljö bevakas noggrant. Vår beställare, Banverket Östra Banregionen Projektenheten, har nu gett oss uppdraget att fortsätta projekteringen fram till leverans av bygghandlingar omfattande BEST, kanalisation och miljö. Bygghandlingar skall tas fram för tre entreprenader; Förarbeten EST, Signalförtätning Stockholm central Stockholm södra, samt Tegelbacken BEST. Projektet skall genomföras med så liten trafikpåverkan som möjligt vilket innebär en utbyggnad i många etapper. Detta ställer stora krav på framförallt signalprojekteringen som blir mycket omfattande. Projekteringen av bygghandlingar kommer att pågå en bit in på 2005. Hela projektet skall vara i drift hösten 2006. 12
Sverige runt Kävlinge-Lund Nytt dubbelspår samt inkoppling av spårport för planskild spårkorsning Idag finns endast ett enkelspår mellan Vallkärra och Lund, men enligt regeringens beslut från februari 2003 kommer snart hela sträckan Kävlinge- Lund att byggas ut med dubbelspår. Projekteringen för det nya dubbelspåret mellan Kävlinge och Lund påbörjades redan under 90-talet och den ligger till viss del som grund för dagens projektering som startade i mars i år. BV Projekterings uppdrag omfattar BEST-projektering och är uppdelat i två skeden med projektering av uppspår samt spårport i skede ett och sedermera projektering av nedspår samt omkoppling till dubbelspår i skede två. Skede ett beräknas vara klart för leverans av bygghandling under januari-februari nästa år, medan bygghandlingen för nästa skede överlämnas till sommaren 2004. Uppdraget är väldigt intensivt med medarbetare från bland annat våra kontor i Malmö, Borlänge och Gävle inblandade. Beräknad volym för BV Projekterings åtagande är ungefär 7 miljoner kronor. Forts Aktuella projekt Göteborg Kinnekullebanan, Idéstudie plankorsningar Öxnered bangårsombyggnad, Platschef Öxnered bangårdsombyggnad, Byggledare EST Öxnered-Trollhättan, dubbelspår bygghandling BEST Öxnered-Håkantorp, projektering kontaktledningsbyte Skee, systemhandling BEST Älvängen, ny station bygghandling BEST Älvängen, ny station ibruktagningsbesiktning Hamnbanan elektrifiering, byggledare BEST Nordlänken, Båbergsetappen, byggledare mark Kolbäck Bangårdombyggnad Entreprenaden för ombyggnaden av Kolbäcks bangård har nu handlats upp av Banverket Östra Banregionen. NCC är totalentreprenör med Industridivisionen som underentreprenör och BV Projektering i Stockholm som konsult åt Industridivisionen för de järnvägsspecifika arbetena. Det är första gången Banverket handlat upp en entreprenad som omfattar hela kedjan i processen för järnvägsinvesteringar från Förstudie via Systemhandling och Järnvägsplan, Bygghandling och Byggande till färdig anläggning i drift. Detta innebär ett totalansvar för entreprenören att genomföra projektet i enlighet med ställda funktionskrav. Anbudsarbetet har varit omfattande och inneburit att anbudsgivarna fått upprätta egna förslag till stationslösning med samtliga järnvägsspecifika anläggningar samt vägar och broar. Det vinnande förslaget till järnvägsutformning för bangården har utarbetats av BV Projektering i Stockholm. Förslaget innebär bland annat höjd hastighet och bättre kapacitet för tågtrafiken, att de slitna järnvägsbroarna ersätts och att resenärerna kan nå plattformarna utan att korsa spåren i plan. Totalsumma för hela entreprenaden inklusive projektering är drygt 200 miljoner kronor och anläggningen skall vara färdig under 2007. BV Projekterings uppdrag innebär projektering av Förstudie, Systemhandling och järnvägsplan samt Bygghandling. Dessutom ingår MKB, besiktningar samt framtagande av Förvaltningshandlingar. Gävle Ostkustbanan, Älvkarleö-Bomansberget, Projektledare och Projekteringsledare Spår- och växelbyte Ragunda-Långsele, Förfrågningsunderlag, bygghandling och relationshandling Lastprofil C för rundvirkestransporter och trätåg, Bygghandling Ådalsbanan, Veda-Bollstabruk, systemhandling Ådalsbanan, Hussjöby, Järnvägsplan Teleprojektering åt Banverket Telenät Borlänge KombiTIF - Elektronisk informationsförsörjning åt HK Marknad Uppdatering av besiktningssplan för Borlänge banområde Högskolan Dalarna HT 2003 Översyn av Ekorullar i spårväxlar för Gävle banområde Lärare åt Banskolan - Radioblock Upphandlingsstöd extern basentreprenad 2004 för Borlänge banområde Ny chef på kontoret i Gävle fr o m 1 oktober. Birgitta Johnson. 13
Nordic Rail 2003 Så var det äntligen dags! 220 utställare, från 16 länder, och drygt fyratusen besökare hade samlats för att visa sina produkter, tjänster och skapa nya kontakter. Hur gick det då? Här kommer några reflektioner. Arne Fink, projekteringsledare på Söderåsbanan, i engagerat samtal med två av BV Projekterings medarbetare. BV Projektering blev en mötesplats där nya kontakter knöts och gamla kontakter vårdades. Erik Olovsson på Bentley Systems staplade argumenten på varandra för att få BV Projektering att så snart som möjligt uppgradera till Microstation version 8.
Björn Östlund, divisionschef på BV Projektering: Stämningen var mycket positiv, men självklart är det så att den avvaktan som finns i branschen även märktes här. En av de stora aha-upplevelserna var att se de många nya entreprenörer som söker sig till vår marknad. Det kommer att bli oerhört intressant att se vad de för med sig, menade Björn och fortsatte. Man kan nog konstatera att Nordic Rail har gått från att vara en mässa med många järnvägsprodukter till att bli mer inriktad mot hela infraområdet. Antalet företag som representerar kompletta system och/eller ren kompetens hade ökat. Däremot upplevde jag att trafikoperatörerna tog mindre plats än tidigare. Även om syftet för utställarna med en sådan här mässatsning i första hand är att visa upp sig för marknaden, samt skapa och odla kundkontakter, skall man inte underskatta den interna betydelsen. För BV Projektering var situationen speciell eftersom det var första gången man hade en egen monter, skild från Banverkets huvudmonter. Det märktes också att de egna medarbetarna uppskattade att representera BV Projektering som goda ambassadörer. BV Projektering upplevde också ett gott intresse för bla DISA och sitt Drift- och underhållserbjudande. Några av dem som fick DISA förevisat för sig och visade stort intresse var Banverkets generaldirektör Bo Bylund tillsammans med Jean-Arnold Vinois, Head of Unit, Rail Transport and Interoperability, European Commission. Stolt innehavare av certifikat för både kvalitets- och miljöledningssystem. För första gången hade BV Projektering en egen monter som var skild från Banverkets huvudmonter.
Patrik Lundin t v i samtal med Magnus Kårström på Saab Contracting AB; en tänkbar samarbetspartner i framtiden? Paus och en kopp kaffe mitt i vimlet hade Pavel Ouvin, BV Projekterings kontorschef i Malmö, gjort sig förtjänt av. Ingen mässa utan det obligatoriska montergodiset. Vart tog allt vägen? Det blev även tillfälle för BV Projekterings medarbetare att titta närmare på verktyg för simulering och kapacitetsanalys.
Ostlänken T v, Per Sandström från Ostlänken i samtal med Göran Kjellberg och Lennart Wahlström från BV Projektering. En förstudie har gjorts för Ostlänken, d v s en ny dubbelspårig järnväg mellan Järna och Linköping. Ostlänken är ca 150 km och skulle lösa viktiga kapacitetsproblem på södra och västra stambanorna. Norrbotniabanan Det var en något frustrerad Mårten Ström t v från Luleå som diskuterade Norrbotniabanan med Claes Embäck från BV Projektering. Politikerna borde se saker ur ett längre tidsperspektiv om de vill bygga det här landet. Norrland har god tillgång på kompetens, men saknar infrastruktur. Banverket har gjort utredning om Norrbottniabanan och ser nyttan, men det finns inga pengar, suckade han. Tanken med Norrbottniabanan är att skapa en ny järnväg mellan Umeå och Haparanda. Den skulle ta vid där Botniabanan slutar, utgöra en livsnerv för handel och arbetsmarknad längs norrlandkusten samt binda ihop de svenska och finska järnvägssystemen. Billy Sverker från Industridivisionen var BV Projekterings motpart i Kolbäcksprojektet. Här ses han i samtal med Jan Thulin t v från BV Projektering. Det gavs tillfälle till grillning i heta stolen.
GSM-R för Ofotbanen När norska Jernbaneverket i början av augusti startade utbyggnaden av sitt GSM-R tågradiosystem genom att installera sju siter längs Ofotbanen längst i norr, anlitades BV Projekterings medarbetare i Luleå för teknikstöd och som byggledare i projektet. Jernbaneverket handlade i juli upp GSM-R-utbyggnad för hela det norska järnvägsnätet. Entreprenaduppdraget gick till Netel AS; ett dotterbolag till PEAB. Totalt handlar det om 800 siter och utrustning som kommer att ge täckning i 300 tunnlar. Utbyggnaden kommer att ta 3-5 år och syftet är i första hand höjd säkerhet och anpassning till europeisk järnvägsstandard. GSM-R kommer att ersätta fem andra kommunikationssystem som idag används på den norska järnvägen. Vi har haft stor nytta av kompetenser och verktyg vi utvecklade i SIR-projektet Erfarenheter från SIR-projektet Innan denna rikstäckande utbyggnad startat börjar man GSM-R-satsningen i liten skala längs Ofotbanen mellan Björnefjell och Narvik. Ofotbanen är en fortsättning av Malmbanan och GSM-Rutbyggnaden här blir en förlängning av det svenska SIR-projektet. Totalt handlar det om att bygga sju siter på en sträcka av fem mil. Drifttagning av anläggningen planeras till slutet av november. Peter Karlsson, från BV Projektering i Luleå, är byggledare i projektet och berättar om arbetet i norr: - I SIR-projektet har BV Projektering byggt upp en omfattande erfarenhet och anpassade verktyg som sammanställts i vår projekteringshandbok. Projekteringen av GSM-R för Ofotbanen har utförts av norska Banepartner. De har dock haft stor hjälp av vår projekteringshandbok för bl a elanslutning och anslutning till transmissionsnätet samt vid radioprojekteringen. Mitt byggledningsuppdrag har framförallt varit inriktat på resning av torn och montering av antenner och radiolänkar. Att arbeta så här långt norrut är lite speciellt. Dels kan vädret vara besvärligt. Redan i september kom det mycket snö här, vilket ställde till med en del problem. Dessutom finns det inte vägar överallt. Fem av de sju tornen lyfts därför på plats med helikopter, berättar Peter. Mer att erbjuda Jag har dessutom haft logistik- och samordningsansvar för de olika leverantörerna av tjänster och utrustning. Projektet skiljer sig en del från de jag tidigare deltagit i Sverige. Det är väldigt Torn lyfts på plats med hjälp av helikopter. många parter inblandade. Många små entreprenörer gör mindre insatser, vilket ställer en hel del krav på samordningen. Vad skulle då BV Projektering kunna tillföra i den stora norska GSM-R-utbyggnaden? Vi har mycket mer att erbjuda norrmännen. Många delar i det vi byggt upp i SIR-projektet är helt tillämpbara. Det gäller inte minst vårt system för överlämnande av siterna till förvaltaren och systemet för kvalitetssäkring. Det återstår dock att se om vi får en möjlighet att delta där, avslutar han. Kontaktuppgifter Borlänge (Divisionskontor) 781 85 Borlänge Tel: 0243-44 61 00 Fax: 0243-44 61 10 E-post: consulting@banverket.se Borlänge 781 85 Borlänge Tel: 0243-44 61 00 Fax: 0243-44 61 10 E-post: consulting.b@banverket.se Gävle Box 676 801 27 Gävle Tel: 026-14 48 00 Fax: 026-14 42 92 E-post: consulting.ga@banverket.se Göteborg Box 1094 405 23 Göteborg Tel: 031-10 35 50 Fax: 031-10 35 05 E-post: consulting.g@banverket.se Luleå Box 74 971 03 Luleå Tel: 0920-353 00 Fax: 0920-353 91 E-post: consulting.l@banverket.se Malmö Box 242 201 22 Malmö Tel: 040-20 20 20 Fax: 040-20 22 09 E-post: consulting.m@banverket.se Stockholm Box 46 171 11 Solna Tel: 08-762 20 10 Fax: 08-762 26 80 E-post: consulting.s@banverket.se www.banverket.se/projektering UniVox, Falun 2003.10 Tryck: Color Print