alkoholens hälsoeffekter ett utbildningsmaterial för föreningen Munskänkarna version 1.0 1
Inledning Alkohol är både ett njutningsmedel och ett berusningsmedel. I Munskänkarna sysslar vi med att njuta av och lära oss mer om alkoholhaltiga drycker, i första hand vin, men vi måste samtidigt vara medvetna om, att alkoholen också är ett farligt gift som har betydande negativa hälsoeffekter. I Munskänkarnas stadgar står det att föreningen skall verka för goda och måttfulla dryckesseder. Detta ska tolkas som att det är positivt att njuta av gott vin så länge det sker med måtta och inte leder till skadligt beteende och negativa hälsoeffekter. En viktig inställning i umgänget med alkohol är därför att undvika berusningsdrickande: Drick Dig inte berusad! Den första människan som är känd vid namn att ha druckit sig berusad av vin är Noa. I Första Mosebok 9:20-23 skrivs att Noa var en åkerman, och han var den förste som planterade en vingård. Men Noa drack sig drucken av sitt vin och lade sig i sitt tält att sova med blottad blygd. Hans söner Sem, Ham och Jafet tog då en mantel på sina axlar och täckte över honom, men de gick baklänges in i tältet så att de slapp se Noas blygd. Berättelsen bör läsas och är mycket sedelärande. Den visar hur man inte bör bete sig när man har druckit vin. Alkoholens upptag och utsöndring Den alkohol vi dricker kallas etanol eller etylalkohol och är en liten organisk molekyl med två kolatomer, C 2 H 5 OH. Den bildas vid nedbrytningen av enkla sockerarter fr.a. glukos och fruktos, genom inverkan av enzymer i jästsvampar. Alkoholen resorberas till ca 20 % i magsäcken, medan ca 80 % tas upp i tolvfingertarmen och tunntarmen. Om magsäcken är tom sker upptaget snabbt, och maximal koncentration i blodet nås inom ca en halvtimme. Innehåller magsäcken föda sker upptaget långsammare, under en timme eller mer. Alkoholen tas upp i blodet och fördelas sedan i allt vatten i kroppen. Visserligen är alkohol också löslig i fett, men det har ingen större betydelse i detta sammanhang. Kroppen består till ca 60 % av vatten hos män och till ca 50 % hos kvinnor. Därför får kvinnor en något högre alkoholkoncentration i blodet än män. Man kan ungefärligt beräkna den maximala alkoholhalt man får efter ett intag på kort tid med tom mage av en viss mängd alkohol. Därvid måste man beakta att koncentrationen i alkoholhaltiga drycker anges i volymsprocent, medan koncentrationen i blodet anges som viktskoncentration i promille. Alkoholen har en specifik vikt av 0,79. En annan korrektion får göras för att vattenhalten i blodet är ca 80 %. Resten utgörs av blodkroppar, proteiner elektrolyter m.m. Exempel: En man som väger 70 kg dricker en halv flaska 13 %-igt vin. Alkoholhalten blir ca 0,7. Exempel: En man som väger 70 kg dricker 25 cl 40 %-ig starksprit. Alkoholhalten blir ca 1,5. 2
En mindre mängd alkohol hinner elimineras under den första timmen, varför den maximala koncentrationen oftast blir något lägre än så. Strax efter intaget känner man ofta en plötslig kick av att alkoholen slår till. Det beror på att blodkoncentrationen får en liten extra topp innan alkoholen har hunnit att fördela sig i hela kroppen. Eliminationen av alkohol ur kroppen sker till ca 95 % genom nedbrytning i levern, ca 2 % utsöndras i urinen, ca 2 % går ut genom utandningsluften och ca 1 % genom svettning. Eftersom så liten del elimineras på annat sätt än genom levern, kan man inte nämnvärt påskynda utsöndringen genom ökad kroppsansträngning, bastubad eller genom att dricka mycket vätska. Alkoholen bryts ner i levern genom inverkan av enzymet alkoholdehydrogenas (ADH), först till acetaldehyd och sedan genom andra enzymer till koldioxid och vatten. Oavsett alkoholkoncentrationen i blodet arbetar ADH vid full aktivitet, vilket betyder att samma mängd alkohol bryts ner per timme. Koncentrationen sjunker därför rätlinjigt med samma promilletal per timme. I allmänhet sjunker koncentrationen med ca 0,15 per timme. Detta betyder att efter en kraftigare berusning sent på natten, alkohol finns kvar i blodet under en stor del av nästa dag. Exempel: Vid intag av 25 cl starksprit, som ger ca 1,5, tar det ca 10 timmar för alkoholen att försvinna. Om intaget sker kl. 24, är man inte alkoholfri förrän vid lunch nästa dag. Personer som är vana att dricka alkohol har en högre aktivitet av ett annat enzym som bidrar till alkoholnedbrytningen (MEOS) och kan därför eliminera alkoholen snabbare. Asiater har en låg ADH-akivitet och eliminerar därför alkoholen långsammare. Alkoholens inverkan på nervsystemet Nervcellerna i hjärnan påverkas snabbt av alkoholen genom påverkan på cellmembraner, receptorer, transmittorsubstanser och s.k. belöningssystem (dopamin, GABA, glutamat). I låga koncentrationer verkar alkoholen i första hand euforiserande och stimulerande, i högra koncentrationer snarare dämpande och sömngivande. 0,2 Man känner sig varm och blir röd om kinderna, blir pratsam och känner sig avslappnad. 0,5 Man blir upprymd och talför, omdömesförmågan minskar, man får yviga rörelser. 1,0 Man talar högljutt, något sluddrigt, har labila känsloreaktioner och rör sig osäkert. 2,0 Raglande gång, dubbelseende, yrsel, illamående, man somnar lätt. 3,0 På gränsen till medvetslöshet. Man har svårt att uppfatta vad som sker. 4,0 Dödande alkoholförgiftning. 3
Bakruset Alla som någon gång har druckit för mycket och upplevt ett bakrus dagen efter en kraftigare fylla kan intyga hur obehagligt det är. Hjärtat slår snabbt och hårt, man mår litet illa, tungan är torr, man har huvudvärk, känner en obehaglig smak i munnen och en allmän obehagskänsla i hela kroppen. Hela ämnesomsättningen i kroppen är i uppror, framför allt i nervsystemet, och kroppen utsätts för en kraftig stressreaktion. Orsakerna till dessa besvär är många men det är framför allt ämnet acetaldehyd, som bildas när alkoholen bryts ned, som ger upphov till besvären. Det är en mycket giftig substans, som dels ger de akuta symtomen i bakruset men också svarar för mycket av de långsiktiga skadorna av alkoholen. Även vätskebrist, elektrolytrubbningar och sömnbrist har betydelse. Olika dryckesbeteende 1. Absolutister. Ca 20 % av vuxna svenskar dricker inte alkohol över huvud taget. 2. Normala alkoholvanor. De flesta människor har en måttlig konsumtion av alkohol. Var gränsen för detta skall dras kan diskuteras (se Testaren nedan). 3. Högkonsumenter. Många människor dricker alkohol regelbundet och har en tämligen hög total konsumtion, men utan att uppvisa några sociala eller medicinska besvär av detta. Det är dock i den gruppen som en viss andel så småningom går över i alkoholberoende och får alkoholskador. 4. Alkoholism. a. Alkoholberoende. Kriterier för detta är: Sug efter alkohol. Ett starkt behov av alkohol, man tar återställare. Kontrollförlust. Man dricker för mycket och så länge det finns alkohol tillgängligt. Minnesluckor. Man minns inte vad som hände kvällen innan. Toleransökning. Man behöver allt större mängd sprit för att uppleva den eftersökta berusningen. Ointresse för annat. Man bryr sig inte längre om sitt arbete, sin familj eller sina tidigare intressen. Fortsatt konsumtion trots skador. Alkoholen leder till ett självdestruktivt beteende. b. Alkoholskador. Personen uppvisar symtom på kroniska medicinska skador på inre organ enligt förteckningen nedan. Man brukar tala om alkoholism av typ I och typ II. Typ I är den vanligaste formen och drabbar både män och kvinnor. Här finns en viss ärftlighet, men sociala faktorer är viktigare som orsak. Alkoholism av typ II utgör ca ¼ av fallen och drabbar enbart män. Här finns ett starkt ärftligt samband. Missbruket debuterar oftast före 25 års ålder, personerna har ett allmänt risksökande beteende och ägnar sig ofta samtidigt kriminalitet och narkotikamissbruk. 4
Riktlinjer för maximal alkoholkonsumtion Alkoholens skadeverkningar består av effekter av det enskilda berusningstillfället och av långsiktiga skadeeffekter på inre organ. Det mesta av informationen har hittills fokuserats på alkoholens långsiktiga skadeeffekter, hur mycket vi kan dricka under en vecka eller under ett år utan att riskera att bli alkoholister. Detta är en viktig aspekt men ett alltför ensidigt synsätt. Mycket av alkoholens skadeverkningar beror på vad som händer vid det enskilda berusningstillfället. Detta är för människor ett mer närliggande problem och lättare att påverka. Hos Systembolaget, Apoteksbolaget och Folkhälsoinstitutet kan man finna uppgifter om vilken alkoholmängd i veckan som kan anses vara hälsofarlig på längre sikt: Kvinnor Män Praktiskt taget ofarligt Upp till 12 cl sprit Upp till 15 cl sprit ½ flaska vin ⅔ flaska vin Knappast någon fara Upp till 30 cl sprit Upp till 40 cl sprit 1 ½ flaska vin 2 flaskor vin Du är inne i riskzonen Upp till 55 cl sprit Upp till 75 cl sprit 2 ½ flaska vin 3 ½ flaska vin Du dricker definitivt för mycket Därutöver Därutöver Det betyder att om man som riktmärke bör ha att inte dricka vin mer än var annan dag, om man håller sig till en halv flaska vin till maten. Definitivt bör man se till att ha minst två alkoholfria dagar i veckan. Hur mycket alkohol kan man tillåta sig att dricka vid ett enstaka tillfälle? Ett bra riktmärke är en halv flaska vin, vilket är det samma som en hel flaska på två personer. Detta är en förpackningsstorlek som är väl utprovad och som har visat sig lämplig. Det är också den mängd vin vi brukar ha som riktmärke för total vinmängd vid provning och måltid vid våra sammankomster i Munskänkarna. Då håller man sig också med god marginal under 1 promille, vilket kan vara ett annat lämpligt riktmärke. Olycksfall och våld Intag av alkohol är en av de viktigaste orsakerna vid uppkomsten av olyckor av olika slag. Vid ca 25 % av alla trafikolyckor är bilföraren påverkad av alkohol. Vid trafikolyckor med dödlig utgång är bilföraren alkoholpåverkad i ca 30 % vid singelolyckor och ca 20 % vid kollisionsolyckor. Det beräknas att ca 1 av 200 bilförare i trafiken är alkoholpåverkad. Alkohol är den kanske viktigaste enskilda orsaken till olyckor i trafiken. I Sverige är f.n. gränsen för rattonykterhet 0,2 och för rattfylleri 1,0. Vid den senare gränsen är straffet oftast fängelse och körkor- 5
tet dras in. Det är självklart att man inte dricker alkohol när man skall köra bil. En lättöl är acceptabel, men inga starkare drycker. I många andra länder är den tillåtna promillegränsen för bilkörning högre än i Sverige, oftast 0,5 promille, ibland högre. Det är då frestande för en bilförare, att vid en vinprovning eller en måltid dricka så mycket vin att man kommer strax under 0,5 promille. Givetvis är risken med att ha alkohol i blodet när man kör bil lika stor oavsett lagstiftningen i olika länder. Det är därför viktigt, att man som besökare i andra länder tillämpar samma restriktiva inställning till alkohol i trafiken som hemma. Om man skall köra bil dricker man inte vin till maten överhuvudtaget, och vid en vinprovning spottar man det vin man tar i munnen. Det kan man för övrigt göra, även om man inte kör bil. Det också olagligt att köra moped påverkad av alkohol, eftersom moped är ett motorfordon. Detsamma gäller för snöskoter, där föraren oftast visar sig ha varit alkoholpåverkad vid dödsolyckor. Det är även olämpligt och farligt, men inte olagligt, att cykla med alkohol i kroppen. Drunkningsolyckor är en annan typ av olyckshändelser där alkohol ofta är inblandad. Tyvärr förekommer alkohol ofta bland folk som vistas på sjön i olika sammanhang, fritidsfiskare, seglare och småbåtsägare. Vid drunkningsolyckor med dödlig utgång har ca 80 % alkohol i blodet. För sjötrafik finns inte samma regler som för vägtrafiken, men reglerna håller på att skärpas. Även vid andra typer av olyckshändelser är alkoholpåverkan ofta en vanlig orsak till händelsen. Det gäller bränder, där sängrökning i alkoholpåverkat tillstånd är en vanlig företeelse. Vid olycksfall i arbetet på byggen och med maskiner förekommer alkohol ibland som utlösande faktor. Fallskador, t.ex. fall i trappa orsakas ofta av att personen i fråga varit alkoholpåverkad och inte kunnat hålla balansen. Självmord har många gånger långvarigt alkoholmissbruk som bakomliggande orsak. Vanligt är också att vederbörande först i alkoholpåverkat tillstånd utför handlingen. Misshandel och andra våldsbrott utförs i mycket stor omfattning under inverkan av alkohol. Det har visat sig att vid dödsfall till följd av våldsbrott har 70 % av gärningsmännen varit påverkade av alkohol, ytterligare 10 % varit påverkade av andra droger och 50 % av offren varit alkoholpåverkade. Gatuvåldet har ökat alltmer på senare tid, liksom misshandel på restauranger och i krogköer, och har ofta utförts av alkoholpåverkade personer. Vid s.k. kvinnomisshandel, där en make eller partner utövar upprepat våld mot en kvinna, är alkoholmissbruk och alkoholpåverkan vanligt förekommande. Sexuella övergrepp, särskilt gruppvåldtäkter, utförs ofta under inverkan av alkohol både beträffande offer och utövare. Människor vet att det är farligt att dricka alkohol, för då kan man få skrumplever, men man tycker att det bara är roligt att dricka sig så berusad som möjligt vid ett enstaka tillfälle. Vad man då inte tänker på är, att föreligger en betydande risk att 6
avlida i akut alkoholförgiftning. Alkoholen verkar då som ett sömnmedel och dödsfall inträffar vid ca 4, ibland redan vid 3. Detta motsvarar intag av ca 50 cl starksprit under kort tid. Särskilt farligt är om alkoholen kombineras med andra droger som sömnmedel, smärtstillande medel eller narkotika. Att dricka hembränd och langad sprit medför, att man inte vet vad produkten innehåller. Den kan innehålla träsprit (metanol), spolarvätska (isopropanol) eller kylarvätska (etylenglykol), som kan ge allvarliga skador även i små mängder. Kroniska organskador av alkohol Flerårigt berusningsdrickande leder till skada på hjärnan med skador på nervcellerna, skrumpning av hjärnan och olika neurologiska symtom. Dit hör minnesstörningar som kan leda till demens, s.k. Korsakoffs syndrom, balansrubbningar pga skador på lillhjärnan och epilepsi. Delirium tremens är ett akut förvirringstillstånd som uppträder i abstinensfasen efter en svårare missbruksperiod, och det kan leda till livshotande påverkan på ämnesomsättningen och blodcirkulationen. Även hjärnskador och hjärnhinneblödningar till följd av fallskador och misshandel är vanligt förekommande hos alkoholister. Även de perifera nerverna i armar och ben kan drabbas, s.k. alkoholpolyneuropati, med gångsvårigheter. Den drabbade ses som gå i luften med klafsande steg. Mest fruktad av alkoholskadorna bland allmänheten är skada på levern, skrumplever, s.k. levercirrhos. Det är dock få alkoholister som hinner utveckla en levercirrhos, de avlider dessförinnan av andra anledningar. I stället föreligger fettlever som är ett tecken på störd leverfunktion men inte ger så mycket symtom och inte är livshotande. Vid utvecklad levercirrhos kan personen avlida i levercoma, få vätska i bukhålan, bli gul och allmänt sjuk. Personen kan också dö av blödande åderbråck i matstrupen, då blodet pga. leverskadan tvingas att ta andra vägar från tarmen än genom levern tillbaka till hjärtat. Patienter med levercirrhos har en ökad risk för levercancer. Bukspottkörteln drabbas av alkoholen i form av akut bukspottkörtelinflammation med buksmärtor och chocktillstånd, som är ett allvarligt, livshotande tillstånd. Upprepade sådana attacker kan leda till kronsik bukspottkörtelinflammation med skrumpning av körteln och matsmältningsbesvär. Detta kan också leda till diabetes, eftersom insulinproduktionen i bukspottkörteln blir störd. Matstrupen kan drabbas av kronisk inflammation av den stora mängden starksprit som passerar. En del av dessa patienter utvecklar cancer i matstrupen. Även magsäcken drabbas av kronisk inflammation, som ibland kan utvecklas vidare till magsår. Blödning från ett magsår och brustet magsår med akut bukhåleinflammation är livshotande tillstånd. Hjärtat kan bli förstorat genom alkoholens skadeeffekt på hjärtmuskeln, vilket kan leda till s.k. alkoholcardiomyopathi med rytmrubbningar i hjärtat och hjärtsvikt. 7
Alkoholister lider ofta av undernäring, då de försummar sin vanliga mathållning och tillgodoser sitt energibehov med sprit. De drabbas därför ofta av vitaminbrist, särskilt av B-vitamin, med olika neurologiska symtom. De får också skelettskörhet med ökad risk för frakturer. Svårt nedgångna alkoholister har en ökad risk att drabbas av plötslig död. Obduktionen visar leverförfettning men inte någon säker dödsorsak. Man vet inte här vad som är den egentliga dödsorsaken, men sannolikt är det någon svår störning i ämnesomsättning till följd av alkoholmissbruket. Om en kvinna dricker alkohol under graviditeten riskerar barnet att drabbas av fosterskador, s.k. fetalt alkoholsyndrom. Detta kännetecknas av missbildningar, tillväxtrubbning och ibland psykisk utvecklingsstörning. Gravida kvinnor uppmanas därför att inte dricka någon alkohol överhuvudtaget för att undvika denna risk för barnet. Positiva hälsoeffekter Mycket har diskuterats om de positiva hälsoeffekterna av alkoholen, särskilt av rödvin. Det anses numera vetenskapligt bevisat att en viss sådan skyddande effekt föreligger beträffande såväl åderförkalkning och plötslig hjärtdöd som stroke, d.v.s. hjärnblödning och blodpropp i hjärnan i högre åldersgrupper. Vissa studier talar för att vita viner också har en skyddande effekt och troligen också alkoholen i sig i mindre mängder. Det anses att den skyddande effekten i första hand kan tillskrivas förekomsten av polyfenoler fr.a. i rödviner, som har en skyddande effekt mot s.k. fria radikaler, och verkar så att säga som ett invärtes rostskyddsmedel. Den hälsobringande effekten av vin har blivit ett slagträ i den alkoholpolitiska debatten. De positiva hälsoeffekterna har lett till att äldre människor känt sig uppmuntrade att dricka vin för hälsans skull. Motståndarna mot alkohol har rasat över det omdömeslösa i att förorda en ökad alkoholkonsumtion. Det kan dock för den som anser sig som måttlighetsförbrukare vara en tröst att veta, att intag av ett par glas vin, förutom att det smakar gott, också är nyttigt för hälsan. Till de positiva hälsoeffekterna får man också räkna den känsla av välbefinnande som ett gott vin ger, gärna tillsammans med en god måltid. Viktig är också den positiva roll vinet har för den sociala samvaron människor emellan och den roll vinet har att manifestera festliga tillfällen. Effekter på sjuklighet, dödlighet och samhällsekonomi Det har gjorts många olika försök att beräkna alkoholens totala effekt på sjuklighet, dödlighet och samhällsekonomi i vårt land. Detta är svårt och det finns i olika grupper intresse att frisera siffrorna uppåt eller neråt för att driva en viss alkoholpolitisk linje. Man måste därför vara försiktig i tolkningen av olika statistikuppgifter inom området. Ett vanligt sätt att mäta dödligheten i s.k. alkoholrelaterade sjukdomar är att ange den sammanlagda dödligheten, där läkare angett en alkoholrelaterad diagnos som 8
dödsorsak, t.ex. akut alkoholförgiftning, kronisk alkoholism, skrumplever, alkoholpsykos eller akut inflammation i bukspottkörteln. Med de kriterierna avlider årligen ca 1 900 personer i Sverige. Om man i stället dessutom räknar med alkoholens roll vid olika typer av olyckor, självmord och våldsbrott och andra typer av alkoholrelaterade sjukdomar blir siffran betydligt högre, enligt trovärdiga forskningsrapporter sannolikt ca 4 % av dödsfallen i landet. I åldersgruppen 20-40 år är omkring 20 % av dödsfallen alkoholrelaterade. Alkoholens positiva hälsoeffekter på hjärtsjukdom och stroke är svårare att kvantisera. Eftersom dessa dödsorsaker är mycket vanliga i högre åldersgrupper är mycket vanliga medför även en liten positiv effekt ganska stor sänkning i dödligheten. I lägre åldersgrupper finns här ingen mätbar effekt, men i högre åldersgrupper kan den positiva effekten vara lika stor som och kanske t.o.m. större än den negativa vad gäller dödstalen. Uppgifter om vilken inverkan alkoholen har på sjukligheten talar för att ca 20 % av besöken på en akutmottagning har samband med alkohol. 110 miljarder kronor är en siffra som ibland nämns som den årliga totalkostnaden för alkoholskadorna i Sverige. Som jämförelse kan nämnas att skatteintäkterna för samhället är ca 30 miljarder kronor. En del kritiserar dessa kostnadsuppgifter och säger att de är lägre, en del säger att den är högre. Hur som helst kan man konstatera att kostnaderna är enormt höga och vida överträffar inkomsterna för samhället, även om man räknar in alkoholskatter och importintäkter för Absolut Vodka. Slutkläm Trots alla fördelar som alkoholen och särskilt vinet har som njutningsmedel och befrämjare av social samvaro och trots påvisade positiva hälsoeffekter tvingas vi tyvärr konstatera, att de negativa hälsoeffekterna av alkoholen både på kort och lång sikt överträffar de positiva. Detta innebär ett stort ansvar för oss som medlemmar i föreningen Munskänkarna, där vi propagerar för att njuta av goda viner. Det är viktigt att vi samtidigt till våra medlemmar och utåt till allmänheten propagerar för måttfullhet i dryckesvanorna: Drick dig inte berusad och tänk dig för vad du gör, när du har druckit alkohol. 9
Frågor att diskutera vid ett kurstillfälle Det förutsätts att kursdeltagarna noga har läst igenom detta utbildningsmaterial före kurstillfället. Innehållet skall därför inte föredras utan förutsätts vara känt. I stället ägnas tiden åt att först i smågrupper om 4-5 personer under ca 45 min diskutera ett antal frågor. En av deltagarna för anteckningar om synpunkterna i gruppen. Därefter samlas alla kursdeltagarna och en i varje grupp får kort redogöra för gruppens synpunkter. Därefter diskuteras frågorna med alla kursdeltagarna. 1. Har Du någon gång varit berusad och hur upplevde Du det? 2. Vad anser Du vara gränsen för alkoholkonsumtion under en kväll och under en vecka? 3. Hur kan vi påverka den svenska dryckeskulturen från ett berusningsdrickande till ett njutningsdrickande? 4. Hur skall vi få ungdomar att inte dricka sig berusade? 5. Vilken effekt tror Du att Bag-in-the-box har på våra dryckesvanor? Kurstillfället kan lämpligen avslutas med en vinprovning! 10