Grundsärskolan Pedagogiskt bokslut skola 2018
Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Sammanfattning... 3 2 Mål och resultat... 5 2.1 Elevernas ansvar och inflytande... 5 2.1.1 GR-enkäten Delaktighet och inflytande... 5 2.2 Kunskaper... 6 2.2.1 GR-enkäten Stimulans... 7 2.2.2 Kunskapsuppföljning Unikum... 7 2.2.3 Kunskapsuppföljning Betyg... 8 2.3 Normer och värden... 8 2.3.1 GR-enkäten Grundläggande värden i skolan... 9 2.3.2 Förebyggande arbete mot kränkande behandling... 9 2.4 Skolmiljö... 10 2.4.1 GR-enkäten Skolmiljö... 10 2.4.2 Arbete för att främja skolnärvaro... 11 Det finns pågående insatser kring de elever som har frånvaro. På Grundsärskolan finns ett mycket nära samarbete med vårdnadshavare men också med habilitering, sjukvård och socialtjänst.... 11 2.5 Fritidshem... 11 2.5.1 GR-enkäten fritidshem... 11 2.6 Lust att lära... 11 2.6.1 Alla pedagoger ska varje år delta i kollegialt lärande... 12 Pedagogiskt bokslut skola 2018, Grundsärskolan 2(12)
1 Inledning Alla förskolor och skolor i Ale kommun gör för femte året ett pedagogiskt bokslut där enheten summerar, analyserar och ger riktning framåt utifrån läsåret som gått. Det pedagogiska bokslutet är en bärande del av det systematiska kvalitetsarbetet och ingår i sektorns årshjul. Vid analys och sammanställning av enheternas pedagogiska bokslut efter 2013-2014 identifierades tre väsentliga och övergripande utvecklingsområden som varit i fokus sedan dess. Lusten att lära Det pedagogiska ledarskapet Systematiskt kvalitetsarbete Inför pedagogiskt bokslut för läsåret 2017/2018 har skolledningarna fått ett stödmaterial kring upplägg gällande process, analys och slutsatser. Här nedanför finns den beskrivning som skolledningarna fått kring respektive rubrik: Processer Här ska de processer som arbetats med för att nå bättre resultat. Se till att du beskriver de riktade processer som du som skolledare initierat. Beskriv vad som gjorts och om det gett förväntat resultat. Exempel på processer är kollegialt lärande, riktade insatser för att vidga lärandeperspektiv, stödinsatser, ditt pedagogiska ledarskap, de olika lyften (förskoleklass, fritids), forskningsanknytning, satsningar med hjälp av skolverket och/eller pedagog Ale osv. Analys Under rubriken Analys ska du analysera resultaten, beskriv varför resultaten ser ut som de gör i förhållande till de processer som ni arbetat med. Gör korsanalyser och bind ihop resonemanget från flera områden. Finns det till exempel någon koppling mellan elevernas kunskapsresultat och enkätsvaren? Hur har utvecklingen sett ut jämfört med föregående år, och varför? Hur har elevgrupperna utvecklats, och varför? Skillnad mellan olika grupper? Vad beror det på? och hur kan i så fall likvärdigheten förbättras? Det är viktigt att analysen beskrivs utifrån den utveckling som skett från föregående år. De åtgärder som beskrevs i förra bokslutet bör följas upp. Under analys beskrivs även förutsättningar som enheten har utifrån socioekonomiskt bidrag, flickor/pojkar, behörighet hos personal osv. Enkätsvaren är en viktig del som måste finnas med utifrån de kunskapsresultat som eleverna nått. ska du analysera resultaten, beskriv varför resultaten ser ut som de gör i förhållande till de processer som ni arbetat med. Använd T1 2018 samt bokslut 2017 som underlag. Slutsats Under rubriken Slutsats ska det viktigaste som du behöver ta med i planeringen för nästa läsår finnas med. Under rubriken slutsats ska du sammanfatta vad du ser, samt de åtgärder du som ledare behöver göra utifrån de resultat som du beskrivit i analysen. Återigen hämtar du in förslag för framtiden utifrån tidigare rapporter. Beskriv konkret hur du som skolledare leder utvecklingen vidare. Slutsatsen ska mynna ut i åtgärder och behov av fortsatt arbete. Beskriv gärna det utvecklingsarbetet som ska fortsätta utifrån att det gett resultat. 1.1 Sammanfattning Årets bokslut påvisar liknande men tydligare utmaningar än förra året. I 2017 års sammanfattning skrev jag att Grundsärskolans bokslut i för liten utsträckning speglar förutsättningar för elevers lärande och utveckling. Generellt gäller att enhetens analysarbete av sina resultat måste fördjupas under det kommande året, först då kan det bli en tydlig koppling mellan resultat - analys och åtgärd. På enhetsnivå har två pedagoger haft huvudansvar för sammanställande av bokslutet då rektor slutade i början av maj. I den dialog som jag hade i samband med deras uppdrag i bokslutet diskuterade vi mycket utifrån kvalitetsarbetet och det finns perspektiv och identifierande av utvecklingsområden i årets bokslut som inte funnits med tidigare. Detta innebär att enheten nu får ännu bättre möjligheter att med detta bokslut i ryggen formulera fortsatta processer och längre fram en enhetsplan som har tydligare bäring på de faktiska utvecklingsbehoven. När jag deltog på junidagarna lyftes frågorna: Hur säkerställs att eleverna når så långt som möjligt? Vilka åtgärder Pedagogiskt bokslut skola 2018, Grundsärskolan 3(12)
vidtas för att säkerställa detta? Vilka effekter kan ses utav kompetenshöjande insatser och pedagogiska diskussioner, tex på den pedagogiska timmen? Hur definieras "nå så långt som möjligt" på särskolan? I den efterföljande diskussionen och i årets bokslut är det tydligt att den kommande pedagogiska ledningen av Grundsärskolan måste fokusera och problematisera på och utifrån dessa frågeställningar i det kommande utvecklingsarbetet. Medarbetarna måste i framtiden på ett mycket tydligare sätt vara delägare i det löpande utvärderings- och analysarbetet och i processerna inför tertialrapporter och bokslut. Pedagogiskt bokslut skola 2018, Grundsärskolan 4(12)
2 Mål och resultat 2.1 Elevernas ansvar och inflytande Processer De processer som inom Grundsärskolan beskrivs är i första hand ansvar och inflytande på vardagsmiljön och skolvardagen: Analys Klassråd. Elevråd. Matråd. En elev representerar Grundsärskolan och deltar i elevråd och matråd utefter sina förutsättningar med stöd av en vuxen som dokumenterar vad som beslutats. Det är väldigt få elever från Grundsärskolan som vill delta i sammanhang som elevråd. Elevråd är ett abstrakt begrepp för elevgruppen som tydliggörs med filmer, bilder, symboler, tecken som stöd och dramatisering av hur eleverna kan påverka sin skol- och hemmiljö. Särskolan beskriver att eleverna har inflytande kring de frågor som de önskar att ta upp på elevrådet, oftast handlar det om konkreta saker som de upplever behövs för att få en bättre miljö eller roligare raster. En frågeställning i detta sammanhang är hur mycket som verksamheten utmanar eleverna/aktivt ger möjlighet att vara med och påverka andra saker än den typ av frågor som eleverna själva direkt ser som frågor att vara med och påverka i. Slutsats Eleverna blir på detta sätt delaktiga och får ett inflytande i sin skolvardag och gällande sin skolmiljö. Arbete med ansvar och inflytande avseende undervisningens olika delar beskrivs inte i bokslutet. Skolvardagen och undervisningens genomförande sker i små grupper och nära eleven, det innebär dock inte att ansvar och inflytande säkerställs. Detta är ett område som behöver problematiseras i verksamheten med utgångspunkt i elevernas lärande. I GR-enkäten har eleverna i år 7-9 skattat delaktighet och inflytande lägre än eleverna i år 1-6. Lägre resultat för år 7-9 är vanligt på Grundsärskolan inom flertalet områden, detta är naturligtvis något som måste problematiseras vidare. En del i den problematiseringen är att 7-9 har sin verksamhet på en annan fysisk enhet är år 1-6 och att Grundsärskolan, även om det är en organisation, de facto har organisatorisk uppdelning av vardagsarbetet i två "enheter". 2.1.1 GR-enkäten Delaktighet och inflytande Lägre siffror för år 7-9 måste problematisera ur olika perspektiv. Enkäter i gruppen är dock en svårighet utifrån det låga elevantalet där enskilda elever får stort genomslag. Mått Utfall totalt 2018 Utfall föregående år Utfall Ale 2018 GR 2018 GR-enkät Delaktighet och inflytande grundsär GR-enkät Delaktighet och inflytande grundsär 1-6 GR-enkät Delaktighet och inflytande grundsär 7-9 68 75 58 70 78 68 70 60 68 70 Pedagogiskt bokslut skola 2018, Grundsärskolan 5(12)
2.2 Kunskaper Processer Kunskapsuppföljningen i unikum fyra gånger per läsår för att visa elever och vårdnadshavare och utgöra underlag för rektor och lärares analysarbete. Extra anpassningar. Godtagbara kunskaper och mer än godtagbara kunskaper. Synliggörande inlärningsprocess. Analys Arbetet med Unikum är på flera sätt en spegling av vilken verksamhet som eleverna möter. Kunskapsuppföljning enligt nämndens beslut om fyra gånger per år är inte helt implementerat ännu, även om man nästan är framme. När det gäller analysarbete av kunskapsuppföljningen kvarstår det ett utvecklingsarbete i det pedagogiska ledarskapet på enheten. Detta gäller även synen på och tillämpningen av Extra anpassningar, en fråga som väckts genom Unikum men som speglar vilken verksamhet och förutsättningar som eleverna möter på Grundsärskolan. Det finns en uppfattning inom organisationen att extra anpassningar inte behöver skrivas då eleverna läser enligt grundsärskolans kursplan och får sin utbildning inom Grundsärskolans lokaler vilket de menat är en extra anpassning i sig. Det finns också olika syn på dessa frågor inom enhetens olika deluppdrag. De olika arbetslagen har fått en samsyn gällande godtagbara kunskaper och mer än godtagbara kunskaper vilket tidigare har saknats. Även denna fråga har arbetats med under den pedagogiska timmen vid ett flertal tillfällen och till slut enades alla pedagoger om att Grundsärskolan ska följa grundskolans kriterier gällande denna fråga. Detta innebär att bedömning och betygsättning av eleverna är mer likvärdigt än tidigare och att elevernas förmågor inte bedöms olika. Slutsats Kvalitetsområdena ovan kommer att adresseras tydligt under hösten och i samband med översyn av Grundsärskolans organisation och framtida ledning- och styrning. Det finns i detta även frågor om kompetens i Unikum samt organiserande av det lokala uppföljnings- och utvecklingsarbetet. Samtidigt är måluppfyllelsen god för eleverna och Skolinspektionen hade ingen kritik till enhetens kvalitetsarbete, detta ökar utmaningen i de inre processerna. Aktiviteter och uppdrag Kunskapsuppföljning i Unikum ska göras fyra gånger per år Kommentar Särskolan har i samband med utvecklingsarbetet i samband med skolinspektionen tagit flera kliv framåt i det interna kvalitetsarbetet avseende uppföljning av elevernas lärande: Vi följer kunskapsuppföljning i Unikum, vi skriver omdömen två gånger per läsår och klickar fyra gånger. Vi skriver även extra anpassningar i årskurs 6 för de elever som är i behov av detta. Vi på Grundsärskolan följer grundskolans riktlinjer gällande godtagbara och mer än godtagbara kunskaper. Detta innebär att lågstadiet får godtagbara kunskaper då det inte finns betygskriterier i de lägre årskurserna. För mellan- och högstadiet gäller följande; att när en elev når betygskriterierna C, B, A innebär detta mer än godtagbara kunskaper. Ifall eleven uppnår betygskriterierna D och är E är detta godtagbara kunskaper. Vi använder oss av elevernas lärlogg i Unikum för att synliggöra kunskaper och förmågor. Vi både fotograferar och filmar eleverna för att visa både eleven, vårdnadshavarna och berörd personal kunskapsutvecklingen. Detta är ett sätt att tydliggöra och påvisa elevernas progression inom olika situationer och ämnen. Vi använder klassbloggen som en informationskanal till vårdnadshavare månadsbrev/veckobrev, info om utflykter med mera. Detta är ett arbete som vi startat med detta år, då BFL tidigare var viktigare för oss. Pedagogiskt bokslut skola 2018, Grundsärskolan 6(12)
2.2.1 GR-enkäten Stimulans Mått Utfall totalt 2018 Utfall föregående år Utfall Ale 2018 GR 2018 GR-enkät Kunskap och lärande grundsär GR-enkät Kunskap och lärande grundsär 1-6 GR-enkät Kunskap och lärande grundsär 7-9 76 86 76 83 69 76 83 81 76 83 2.2.2 Kunskapsuppföljning Unikum 20 15 10 5 0 Antal elever med godtagbara kunskaper Mer än godtagbara kunskaper Godtagbara kunskaper Insats krävs Underlaget baseras på ett fåtal elever, därför ger enstaka elever stort utslag i statistiken. Gällande Grundsärskolan ser vi att insats krävs inom tre områden; idrott och hälsa, musik och slöjd. Detta kan bero på att eleverna kan ha svårt med motorik och auditiv perception. Inriktning träningssärskola: Här ser vi att eleverna inom fyra av fem ämnesområden endast når godtagbara kunskaper. Hur kommer det sig att ingen elev har mer än godtagbara kunskaper inom kommunikation, motorik, vardagsaktiviteter och verklighetsuppfattning? Hur synliggörs elevernas kunskaper inom inriktning träningssärskola mot läroplan och det riktlinjer som finns från Skolverket? Pedagogiskt bokslut skola 2018, Grundsärskolan 7(12)
Analys från förstelärare och specialpedagog: När vi tittar på ämnet musik ser vi att antal elever med godtagbara och mer än godtagbara kunskaper är väldigt lika. Vi tror inte att vår elevgrupp är mer musikalisk än andra elevgrupper. Att staplarna är jämnhöga inom ämnet musik tror vi beror på att vi pedagoger bedömer våra elever olika. Vi tror även att det saknas en samsyn inom inriktning träningssärskola om hur man ser på elevens fördjupade kunskaper som hade blivit mer än godtagbara kunskaper i Unikum. Det finns brist på samsyn inom Grundsärskolan avseende bedömning och måluppfyllelse, det blir tydligt att frågan om pedagogiskt utvecklingsarbete som regelbundet lyfts i relation till Grundsärskolan är ett fortsatt utvecklingsområde. Det behövs samsyn och utveckling kring flera områden och det behövs aktiva processer som stöder utvecklingsarbetet: omdömen, betyg, insats krävs, åtgärdsprogram och grundläggande/ fördjupade kunskaper inom träningssärskolan 2.2.3 Kunskapsuppföljning Betyg Betyg får endast de elever i grundsärskolan vars vårdnadshavare önskar detta. Vårdnadshavarna får en förfrågan från ansvariga pedagoger i årskurs 6 och 9 ifall de önskar att deras barn ska få betyg. Vårdnadshavaren bestämmer ifall betyg ska sättas på eleven, det vill säga att detta är en komplex situation där eleven inte har ett inflytande. Betygssättning i grundsärskolan sker därmed inte per automatik som det gör inom andra skolformer. Alla vårdnadshavare för de nio elever som gick i årskurs 9 önskade betyg. Men av dessa var det en elev som ändå inte fick betyg på grund av sin höga frånvaro, därför saknades det underlag att ge denna elev betyg. I årskurs 6 var det endast två vårdnadshavare som önskade betyg för sina barn, vilket de också fick då de nått målen inom samtliga ämnen, det var sammanlagt fyra elever varav två ville ha betyg. 2.3 Normer och värden Processer Utgångspunkten för det förebyggande och åtgärdande arbetet är elevhälsoteamet och likabehandlingsplanen. Ett grunduppdrag med Kronaskolan var bland annat utifrån normer och värden att sätta en organisation som kännetecknades av att alla barn är allas barn. Analys Grundsärskolan har haft utmaningar i implementering av rutiner anmälan av kränkande behandling. Samarbete med Kronaskolan i arbetet med Likabehandlingsplansarbetet är del i samarbetet mellan enheterna. Fortfarande är det långt kvar till det nära samarbete mellan Grundsärskolan och Kronaskolan - Alla barn är allas barn var visionen för nya Kronaskolan och det är inte uppnått. Gemensamma aktiviteter och samarbete mellan årskurser och grupper innebär ökad trygghet och en VI- känsla hos personal och elever på Grundsärskolan. En facebooksida på 7-9-delen har bidragit till en ökad vi-känsla och delaktighet även för vårdnadshavare, detta har i sin tur inneburit ett närmare samarbete och bättre dialog mellan hem och skola vilket i sin tur främjar trygghet för eleverna. Det är få kränkningsanmälningar från Grundsärskolan till huvudman och det krävs fortsatt arbete med att framförallt landa in en gemensam syn på begreppet kränkning för att säkerställa att skollagen följs. Slutsats De gemensamma aktiviteterna bidrar till en gemenskap över årskursgränser och inriktningar både hos elever och personal. Detta skapar även en vi-känsla och en trygg arbetsmiljö för våra elever inom särskolan. Det gemensamma uppdraget om en vi-känsla på Kronaskolan har dock inte genomförts. Vi skapar olika gruppsammansättningar i olika sammanhang för att eleverna ska få möjlighet att träffa varandra men också oss vuxna och känna en trygghet och tillit till andra förutom den egna gruppen. Grupper som vi sätter Pedagogiskt bokslut skola 2018, Grundsärskolan 8(12)
samman gör vi för att utmana våra elever på olika sätt både kognitivt låg-hög utvecklingsnivå och kunskapsmässigt. När det gäller riktlinjer för kränkande behandling så finns det arbete kvar att göra avseende implementering och kvalitetssäkring. 2.3.1 GR-enkäten Grundläggande värden i skolan Över tid har det varit lägre värden för år 7-9 inom olika delar av GR-enkäten. I år är det bemötande som skattas lågt av eleverna. Grundsärskolans arbete och organisation för år 7-9 och en problematisering av elevernas upplevelser måste göras. En sårbarhet i enkätsvaren är att det är så få individer vilket innebär att individers skattning (som kan bero på en faktisk upplevelse men också påverkas av enskilda händelser i närtid) får stor genomslagskraft. Det krävs kompletterande uppföljningsarbete för att belysa GR-enkäten på ett korrekt sätt. Mått Utfall totalt 2018 Utfall föregående år Utfall Ale 2018 GR 2018 GR-enkät Trivsel och trygghet grundsär GR-enkät Trivsel och trygghet grundsär 1-6 GR-enkät Trivsel och trygghet grundsär 7-9 GR-enkät Bemötandet i skolan, grundsär GR-enkät Bemötandet i skolan, grundsär 1-6 GR-enkät Bemötandet i skolan, grundsär 7-9 86 82 86 90 88 86 90 85 86 90 77 87 77 85 90 77 85 65 77 85 2.3.2 Förebyggande arbete mot kränkande behandling Utmaningarna inom Grundsärskolan är flera. Det är en elevgrupp som i vissa fall inte har ett verbalt tal och väldigt begränsad kommunikation, vilket gör dem frustrerade och arga. Vissa av våra elever får medicin som inte alltid fungerar. De elever som har detta beteende bits, slåss, nyps, sparkas, spottar både på andra elever och vuxna. Förebyggande arbete för oss är att personalen måste vara experter på att läsa av eleverna, tolka dem och förekomma deras plötsliga och negativa beteende. Eleverna är beroende av sin dagsform och ytterst små förändringar kan skapa stora problem och i vissa fall kaos. Om vi inte hunnit läsa av eleven på grund av tidsbrist, personalbrist eller helt ny personal då försöker vi avleda, lugna eleven och säkra utrymmet så att andra inte kommer till skada. Som konstaterades under rubriken Normer och Värden så krävs ett implementeringsarbete av riktlinjerna avseende kränkande behandling. Som del i detta arbete måste utmaningarna som beskrivs ovan hanteras och en samsyn i personalgruppen utvecklas. Kränkningsanmälningar har varierat över tid vilket indikerar att frågan då och då blir aktuell och riktlinjerna börjar följas men att det sedan rinner ur i sanden på grund av bristande struktur i frågan. Pedagogiskt bokslut skola 2018, Grundsärskolan 9(12)
2.4 Skolmiljö Processer Mottagande av nya elever är en process som är känslig och kräver mycket god planering och den enskilt viktigaste processen avseende elevernas trygghet och upplevelse av skolmiljön. Analys Elever mottages under hela läsåret vilket ökar risken för oro i klassrummet. I elevgruppen har alla en utvecklingsstörning i varierande grad och de flesta har tilläggsvariationer som ADHD, Autism, olika syndrom m.m. Detta medför i sin tur att gruppen är exceptionellt känslig för olika förändringar. Det är därför oerhört viktigt med trygghet, tydlighet, rutiner och struktur därför är det viktigt med kontinuitet i personal - och elevgruppen. Vid mottagande av nya elever krävs en god planering och nära samarbetet med den avlämnande grundskolan. Tillsammans med eleverna lokaliseras olika otrygga områden på skolan, trygghetsvandringar är ett bra sätt att identifiera, åtgärda och följa upp både den fysiska och den psykosociala skolmiljön. Slutsats När en elev mottas i grundsärskolan behövs en ha bättre samverkan med grundskolan för att eleven ska lyckas i det nya sammanhanget. GR enkäten för högstadiet visar lägre resultat gällande trygghet, något som nu har identifierats och åtgärdat. Bland annat har det framkommit att toaletterna på Aroseniusskolan upplevts otrygga av eleverna, som åtgärd erbjudit toaletter som finns i Grundsärskolans lokaler. 2.4.1 GR-enkäten Skolmiljö Det kan konstateras att det är lägre värden avseende skolmat och taxi 2018 än 2017 och att skattningen av maten ligger betydligt lägre än GR. Dessa delar ska fördjupas vidare för att säkerställa vad det är enkäten visar för att kunna vidta rätt åtgärder. Mått Utfall totalt 2018 Utfall föregående år Utfall Ale 2018 GR 2018 GR-enkät Miljön i skolan, grundsär GR-enkät Miljön i skolan, grundsär 1-6 GR-enkät Miljön i skolan, grundsär 7-9 GR-enkät Maten i skolan, grundsär GR-enkät Maten i skolan, grundsär 1-6 GR-enkät Maten i skolan, grundsär 7-9 GR-enkät Taxi/skolskjuts, grundsär GR-enkät Taxi/skolskjuts, grundsär 1-6 71 75 71 66 76 71 80 66 71 80 59 70 59 72 52 59 72 65 59 72 79 93 79 94 75 Pedagogiskt bokslut skola 2018, Grundsärskolan 10(12)
2.4.2 Arbete för att främja skolnärvaro Mått Utfall flickor 2018 Utfall pojkar 2018 Utfall totalt 2018 Utfall föregående år Antal elever med mer än 20% frånvaro Grundsär Antal elever med frånvaro 10% eller mer Grundsär 0 2 2 2 0 6 6 Det finns pågående insatser kring de elever som har frånvaro. På Grundsärskolan finns ett mycket nära samarbete med vårdnadshavare men också med habilitering, sjukvård och socialtjänst. 2.5 Fritidshem 2.5.1 GR-enkäten fritidshem Mått Utfall totalt 2018 Utfall föregående år Utfall Ale 2018 GR 2018 GR-enkät Fritidshem grundsär 71 80 71 84 2.6 Lust att lära Processer Analys Skolbibliotek Pedagogisk timme Mina mål-pärm Grundsärskolan har tillsammans med Kronan en egen skolbibliotekarie som har bidragit med relevant litteratur till elevgruppen och även haft högläsning vid bokade tillfällen, varannan vecka. Pedagogisk timme innebär att alla pedagoger träffas två timmar en gång i månaden. Där har man en stående dagordning och delar med sig av olika kurser/forskning/litteratur och föreläsningar. Uppdrag som kollegial handledning ligger inom ramen för pedagogisk timme. Vi har haft en tydlig struktur att förhålla oss till där vi synliggör elevernas lärande på olika sätt. Fortfarande nyttjas inte Unikum fullt utan det är ett utvecklingsområde att med hjälp av analyser utifrån Unikum fördjupa arbetet kring lärande. Mina mål-verktyget är en omfattande matris, där elev, vårdnadshavare och pedagog ser progressionen i lärandet på ett enkelt sätt. Slutsats Det finns en struktur med pedagogisk timme för pedagogiskt utvecklingsarbete som dock behöver ledas tydligare av rektor, det är en viktig del i det pedagogiska ledarskapet. Pedagogiskt bokslut skola 2018, Grundsärskolan 11(12)
Aktiviteter och uppdrag Ökad fysisk aktivitet i skolan Kommentar Av enheternas rapporter framgår det att arbetet med fysisk aktivitet är påbörjat men ännu inte fullt utbyggt. På särskolan arbetas mycket med rörelse på olika sätt utifrån elevernas behov. Elevhälsan har varit på utbildning med inriktning på motivationsarbete för fysisk aktivitet. På Ale gymnasium deltar elever på idrottsundervisningen även om de inte läser för betyg. Tillgången till idrottshall är dock ett bekymmer och innebär mycket resande och svårt att få ihop schemat. På IM finns tankar om att lägga in aktiva pauser i det dagliga schemat. I aktiva pauser ska personal och elever medverka gemensamt. Konklusion Uppdraget rör primärt IM och Särskolan där båda enheterna behöver förtydliga sina insatser. Särskolan har ett speciellt uppdrag i samarbete med habiliteringen. 2.6.1 Alla pedagoger ska varje år delta i kollegialt lärande Det kollegiala lärande som har genomförts har gjort det inom ramen för den pedagogiska timmen, en gång i månaden. Denna timme har förstelärarna ansvarat för. Formerna för det som kollegiala lärande som genomförts bör dock ses över i syfte att fördjupa dessa och metoden i sig. Bedömningen är att såväl pedagoger som assistenter behöver finnas i ett tydligare kompetensutvecklingssammanhang. Strukturen för pedagoger finns genom den pedagogiska timmen även om det finns anledning att se över om det är rätt omfattning. Motsvarande forum för elevassistenter finns inte idag. Ett konkret behov som identifierats är modulen Läslyftet för grundsärskolan som utarbetats av Skolverket specifikt för elevgruppen. Pedagogiskt bokslut skola 2018, Grundsärskolan 12(12)