Det skulle ha varit skola och sömn och så vidare men det blev för tråkigt, säger han. Hon nickar igen och uppmärksamheten bland de andra är påtaglig. Vad blir reaktionen nu? Behåll det här lite smågalna, det egna, om ni ska bli något. Det tror jag är bra om ni vill hålla på med konst, säger Anders Erixon. det smågalna, det egna, det lekfulla. Han är inte främmande för att bryta en lektion för att dramatisera ett resonemang. Under kemilektionen efter lunch får eleverna resa sig och gå fram i rummet, där de ställer upp sig som syreoch vätemolekyler i armkrok. Först är vattnet kallt och molekylerna rör sig långsamt, sedan ökar temperaturen och ljudnivån när vattnet blir varmare och molekylerna rör sig allt snabbare. Lek är en viktig ingrediens även i den naturvetenskapliga undervisningen, tycker Anders Erixon. Lärare och elever lär sig mer om de får utforska ämnen med flera sinnen, och känslors betydelse ska inte underskattas. En känsla kan göra att man minns bättre och det behöver inte alls vara positiva känslor utan kan lika gärna handla om sådant som avsky, ilska eller äckel. Allt som berör eller engagerar kan lärare använda för att få eleverna med sig och få dem att ta till sig kunskapen på ett djupare plan. Han kommenterar händelsen med diagrammet tidigare under dagen. Att en ganska tyst, tillbakadragen och ordentlig tjej väljer att braka loss i massa snusk. Han skrattar. Det tycker jag var häftigt! Att de gör något eget av uppgifterna tycker han är bra. Det kan vara jätteviktigt att hon fick sätta upp den, vad vet jag. Att väcka elevers engagemang är ett uttalat mål på det naturvetenskapliga programmet med inriktning på forskning och journalistik. Där får eleverna under första året välja en fråga att engagera sig i och sedan får de i uppgift att påverka den genom att till exempel gå med i någon organisation eller ett politiskt parti. De ska känna att de får tillämpa det de lär sig. Jag vill att de ska gå ut med ett gott självförtroende och en aptit på livet, en barnslig nyfikenhet. Emilie Stendahl är journalist på Pedagogiska magasinet. pedagogiska.magasinet@lararforbundet.se Att använda flera sinnen gör det lättare att ta till sig kunskap på ett djupare plan. Känslors betydelse ska inte underskattas, anser Anders Erixon. 2010 LÄRARNAS FORSKNINGSKONVENT Lärarförbundets vetenskapliga råd Vetenskap och beprövad erfarenhet vad innebär det? Måndag 26 april i Lärarnas Hus, Stora Essingen i Stockholm. För forskare, beslutsfattare, skolledare och lärare från förskola till högskola. Information och anmälan, se lararforbundet.se/forskningskonvent. lararforbundet.se/forskningskonvent 10 pedagogiska magasinet 1.10
Han vill gifta kemi med poesi, biologi med drama och få eleverna att bry sig. Anders Erixon är gymnasielärare i matematik och naturvetenskap. text Emilie Stendahl bild Sara Morwitz 6 pedagogiska magasinet 1.10
sluga anders den tungt lastade korgen knirrar och knarrar när Anders Erixon med långa kliv går mot dagens första lektion i matematik. I kor- gen finns några extra böcker eftersom han vet att några elever kommer att ha glömt sina. Han vet också att de inte kommer att vara i tid. De går andra året på estetprogrammet på Värmdö gymnasium utanför Stockholm och han lägger mycket krut på att peppa och moti- vera dem, till skillnad från hans elever som läser naturvetenskap med inriktning mot journalistik och forskning. De senare bara dund- rar på. Det fascinerar honom ibland när han tänker på det, hur olika förutsättningar han har i arbetet på en och samma skola. Men åååååååååhhh jag fattar inte den här jävla ekvationen! Jag har ingen användning för den! En svartklädd tjej med svart hår och silver- ringar på alla tio fingrar skjuter matteboken ifrån sig. Anders Erixon slår sig ner på hennes bänk för att förklara. Han säger inte att han egentligen på sätt och vis håller med henne. Att han tycker att andragradsekvationer är dumheter för när använder man någonsin dem? Han säger inte heller att han tycker att läroplanen är knasig och att matematik är ett överskattat ämne för allmänbildning. Att det finns bättre sätt att öva upp sin logik på. Han säger inte att han skulle vilja se en större 1.10 pedagogiska magasinet 7
Lärande handlar mycket om att våga ta risker. Ska man ge sig i kast med något nytt måste man våga misslyckas. samverkan mellan skolan och det övriga samhället, att alla elever borde få arbeta någon dag ibland på sina föräldrars jobb, att eleverna borde få syssla med sådant de känner de kan använda när de slutar skolan. Han har inte haft eleven särskilt länge men tycker sig ändå vet att hon har stor kapacitet. Han vill att hon ska ta det till sig. Det här är inte svårt, det här kan du. Det är för lätt för dig egentligen! säger han. flummig. avslappnad. skön. Lite slarvig ibland när han ska förklara något. Så lyder några elevers omdöme om Anders Erixon. Han är en lärare som pushar på om man ger upp för lätt, som inte bara snackar matte utan kan mycket om allt och som är fri så att man kan vara fri själv, berättar de. En lärare som kan skämta med klassen så att det blir bra stämning. En lärare man vill ge någonting tillbaka till. Själv beskriver han sin lärarstil som ruffig och lite slarvig. Men han är inte slapp, understryker han. Jag tycker att jag är slug. Han sätter handen under hakan. Det är en taktik. Jag håller inte distansen lika mycket och det verkar funka. Eleverna vågar blomma om jag gör bort mig kan de göra bort sig. Lärande handlar ju mycket om att våga ta risker, och ska man ge sig i kast med något nytt måste man våga misslyckas. Och det gör jag. Han vippar med foten under bordet. Jag ställer högre krav än provpedagogiken. Kraven handlar i hans fall om deras engagemang och intresse. Att eleverna ska ta sig an uppgifterna helhjärtat, och han har många teorier om hur det kan ske. Många av dem har han kunnat pröva med eleverna på det naturvetenskapliga programmet med inriktning på forskning och journalistik som han varit med om att utforma tillsammans med kollegorna. Anders Erixon har arbetat som lärare i drygt trettio år. Han får utlopp för mycket och kan hela tiden pröva nya saker. Han har till exempel skrivit ett digitalt läromedel om hållbart lärande tillsammans med en kollega, rest med elever till Indien och arbetat två år som lärare i Maputo i Moçambique. För närvarande håller han på att anlägga en kopia av en medeltida klosterträdgård intill Värmdö gymnasium. Han blandar fritt när han undervisar och har bland annat låtit elever skriva poesi med utgångspunkt i kemibokens tolv kapitel. Ur ett förråd tar han fram en resväska i konstläder för att visa. I väskan finns häften med elevernas dikter. Pappret fick de tillverka själva, bläcket framställdes av fnöskticka kokt med ammoniak och omslaget av färgat laxskinn har eleverna garvat. man skulle kunna beskriva honom som en engagerad mångsysslare och hans väg till läraryrket var allt annat än spikrak. Först ville han bli arkitekt men när betygen inte räckte till läste han ryska för att bli tolk. Han hoppade av studierna i ryska, läste biologi och började en doktorandtjänst där han studerade tallbarrens fysiologi men blev sedan lärarvikarie i stället. Han kände att han hade hittat rätt och gick lärarutbildningen. Sedan dess har han varit fast, trots att han själv inte var särskilt förtjust i skolan som barn och blev mobbad under många år. Att få betalt för att peppa ungdomar är otroligt kul och beroendeframkallande! Med så många år i yrket har han sett elever bli vuxna. Ibland hör de av sig och han är stolt FYRA FRÅGOR TILL ANDERS ERIXON Din bästa belöning? Kicken av en aha-upplevelse som jag har varit med och initierat. Din bästa bestraffning? Svår fråga. Jag har inte bestraffat någon på många år kanske baka till nästa mentorsråd? Tråkigast just nu? Misshandel och anorexi. Roligast just nu? Gamla elever som kommer hit och är tacksamma. 8 pedagogiska magasinet 1.10
över de gånger han vet att han gjort skillnad, då känns livet meningsfullt. Men han vet också att några före detta elever begått självmord, och ibland lurar den där frågan om det fanns något mer han möjligen kunde ha gjort. klockan har blivit tio på förmiddagen och sjutton tjejer i första årskursen har matematik. De sitter samlade i ena delen av klassrummet och tittar på långväggen där deras veckodiagram sitter uppe. De har räknat på hur en vecka ser ut och hur många procent av tiden de sover, äter, har lektioner, har rast, sitter framför datorn, sminkar sig och så vidare. Anders Erixon sitter uppflugen på en bänk intill cirkeldiagrammen. Ni har berättat vad ni har för liv. Ungefär vad ligger sömnen på för procent? frågar han. De pratar om vad som redovisas i diagrammen och kan konstatera att nästan en femtedel av deras tid tillbringas vid datorn. Så såg det inte ut för några år sedan, säger Anders Erixon som har använt den här matteövningen i tio år. De resonerar vidare om vilken tid man under ett liv lägger på att gå i skolan, arbeta och titta på teve. Diagrammen på tavlan är färggranna, illustrerade med teckningar eller bilder och inget är det andra likt. Anders Erixon tar upp olika exempel och berömmer dem för deras kreativitet. Men vad är det där? En armbåge puttar diskret i sidan på den som sitter bredvid, någon viskar och pekar, en annan fnissar. En tjej har helt andra rubriker i sitt diagram än de andra. Porr, män och barn, läser Anders Erixon. Spridda fniss hörs. I diagrammet finns en kondom uppklistrad. Jag tror att du ljuger lite, säger han prövande. Tjejen nickar. Ruffig och lite slarvig, men inte slapp. Så beskriver Anders Erixon sin lärarstil. En taktik för att eleverna ska våga blomma om jag gör bort mig kan de också göra bort sig, förklarar han. 1.10 pedagogiska magasinet 9