Toltorpsskolan Trähuset
Dagsläget I detta projekt har vi valt att inrikta oss på Trähuset som är det äldsta huset. Huset byggdes 1918 och var då planerat för fyra undervisningsrum samt vaktmästarlägenhet på vindsvåningen. Idag används hela Trähuset av Toltorpsskolans förskoleverksamhet, vilket är ungefär 50 elever. Efter våra besök på skolan identifierade vi ett antal problem som vi har försökt lösa på bästa möjliga sätt för att skapa de bästa förutsättningarna för användandet av huset. Det första är systemet för avhängning av kläder som idag sker i hela trappuppgången och bidrar till att smutsen dras runt i hela huset. A. Parinder, J. Franzén & H. Holmgren Chalmers, A2, mars 2012 Det andra problemet som vi såg i huset var dess outnyttjade volym med högt i tak samt bristen på samarbete mellan våningarna. Varje klass är idag låst till en specifik våning vilket betyder att rum står tomma. Tillgängligheten var det tredje problem vi ville lösa eftersom huset i dagsläget inte är tillgängligt överhuvud taget, varken hiss eller handikappsanpassade toaletter finns. Vi har valt att behålla fritidsverksamheten i Trähuset som det fungerar idag men också gjort det mer tillgängligt för resten av skolan att använda.
Illustrationsplan N Stenhuset Aula Parkering Trähuset Skolgård Nya huset Illustationsplan 1:300 0 15 30
Nya huset & Stenhuset vision Allmänt/ grupprum Fritids Personaldel med kök Fritids Kapprum Centrum Kök Kreativt rum/ målarrum Kreativt rum/ hantverk Fritids hela våningen Centrum Fyra flexibla rum med gemensamma grupprum Allmänt/ grupprum Två klassrum med tyst del Förråd Fritids hela våningen Matsal A. Parinder, J. Franzén & H. Holmgren Chalmers, A2, mars 2012 Trappuppgång för Personal Personaldel Trappuppgång Förråd Skolsyster Vaktmästare Centrum Kreativt rum/ träslöjd Två klassrum med tyst del Vad gäller det nya huset är vårt koncept att personalen får sin del vid entrén på nedervåningen med ny egen ingång, kök och toalett medan hela övervåningen är tänkt att helt vara till för eleverna, både vad gäller undervisning och fritidsverksamhet. Träslöjdsytan vill vi kunna använda till fler hantverk, bland annat syslöjd, samt att detta då blir en mer kreativ del. För att vinna mer plats i nya huset överväger vi att ge skolsyster och vaktmästare kontor på bottenplan i Stenhuset eftersom dessa endast är på skolan någon gång i veckan och där kan de få mycket mer rymliga kontor. I övrigt tänker vi att Stenhuset bevaras som det är idag med ettor och tvåor, förutom att en klass flyttar ner från vind till entrévåning och att ett större rum på vindsplan istället inreds till kreativt rum för bland annat målande. Vi vill kombinera skola och fritids så att de båda sammarbetar bättre än idag så att ytor kan användas maximalt. Treornas fritidsverksamhet som idag är belägen på vindsvåningen i trähuset flyttar vi därför till nya huset. Då är de i samma byggnad under hela dagen och slipper byta hus när fritids börjar.
Trähuset vision och process Brand kök Lärarrum Centrum kök Centrum Kreaktivt rum Fritids Allmänt/ kreaktivt rum Lärarrum Brand Brand Tyst Funktionsrum Centrum kök Fritids Kapprum Centrum Brand Tyst Tyst Funktionsrum Allmän/ Grupprum Funktionsrum Tyst Kapprum Brand Centrum Fritids Brand Funktionsrum Centrum Tyst Funktionsrum Allmänt/ grupprum Förråd Vi ville arbeta oss ifrån de klassiska klassrummen där varje klass tillhör en viss våning eller hemklassrum. Vi ville istället försöka dela in huset i olika funktioner för att kunna utnyttja ytan maximalt och få ett bättre samarbete. Då klasserna inte är låsta till ett rum eller våning ger det stort utrymme för andra klasser på skolan att också kunna utnyttja Trähusets olika funktions- och temarum. För att kunna lösa problemet med en skofri skola valde vi att bygga en tillbyggnad för kapprum.
A. Parinder, J. Franzén & H. Holmgren Chalmers, A2, mars 2012 Skofri skola
Problem idag Som redan beskrivits är trapphuset idag en smutsig zon som används som avhängningsyta tillsammans med tamburen på våning ett och två. Med detta ser vi två problem. Det första är att tamburen på våning ett och två även fungerar som ett genomgångsrum, vilket leder till att smutsen dras runt på hela våningen. Det andra problemet är att det smutsiga trapphuset hindrar rörelsen mellan våningarna. Dagens tamburer är även väldigt vackra och ljusa rum som skulle kunna användas på ett mycket bättre sätt än som kapprum. Ett nytt kapprum Vi har valt att lösa problemet genom en tillbyggnad på markplan som fungerar som ett separat kapprum för hela huset. Kapprummet är indelat i en våt zon och en torr zon. I den våta zonen finns det plats för avtagning av skor, upphängning av regnkläder, torkskåp, avsköljning av smutsiga kläder och skor. Här finns också en toalett som man lätt kan nå från skolgården utan att behöva smutsa ner resten av huset. I den torra zonen har varje elev sin egen plats för att hänga av jacka, byta till innertofflor samt extra plats för ombyte. Ytterligare utrymme för torkning av våta kläder finns i källaren. Sittmöbeln i kapprummet är till för att skapa många sittplatser och om barnen exempelvis behöver lägga ut sina saker på en större yta för att se så att allt är med i väskan. Denna illustration visar hur sittplatser vid hörnen kan utformas. Det nya kapprummet kommer också bli den nya entrén till Trähuset som nu istället för mot skolgården nu är belägen mot parkeringen och Toltorpsvägen. En mer logisk entré för lämning och hämtning av barnen, samt en mer naturlig väg till och från matsalen. Längs den vänstra väggen efter den nya entrén finns det gott om plats för ytterligare upphängningsyta om andra elever från skolan kommer och ska använda sig av Trähusets lokaler, eller om föräldrar kommer på besök. Från kapprummet når man genom en dörr en ny aula/ aktivitetsrum som tidigare var gymnastiksal. Tamburen är gestaltad på ett sätt som skapar ett logiskt rörelsemönster.
Vertikal rörelse Problem idag Våningarnas karaktär Inte bara för förskolan I dagsläget är det endast förskoleverksamhet i trähuset där eleverna är uppdelade på de tre våningarna, i tre olika klasser. Då de olika klasserna ofta håller sig på sin våning, ser det ungefär likadana ut planmässigt. Varje våning har sitt byggrum, sin målarhörna och sitt undervisningsrum. Temarum Den första våningen kommer att vara en våning för de mest högljudda aktiviteterna som bygghörna, snickarbänk och rytmikrum. Andra våningen blir en miljö för mer stillsamma aktiviteter som att läsa, skriva, spela spel och kolla på film. Vindsvåningen blir den kreativa våningen med plats för att måla, kladda, pyssla samt att baka i köket. Hela huset, förutom källaren, är tänkt att tillhöra fritidsverksamheten. I och med att huset blir mer flexibelt och att en klass inte längre är låst till en speciefik våning kommer Trähusets olika temarum också att kunna användas mer av skolans övriga elever. Det kreativa målarrummet på vindsvåningen eller det mysiga film- och kuddrummet är exempel på rum som hela skolan skulle kunna utnyttja utan att behöva störa förskoleverksamheten, utan att det kommer kännas trångt och ont om plats. A. Parinder, J. Franzén & H. Holmgren Chalmers, A2, mars 2012 Vår strävan är att kunna använda varje rum mer effektivt för en ökad aktivitet i hela huset. Vi vill skapa kreativa, stimulerande miljöer för att barnen skall tycka att det är ännu roligare att gå till skolan och lära sig nya saker. Nyckeln till detta tror vi är olika temarum. Att skapa rum med olika karaktärer som alla elever i hela huset delar. Istället för att tillhöra en speciell våning eller klassrum vill vi istället att eleverna ska känna att hela huset tillhör dem. Tänk vad skönt att barnen i ett rum kan få bygga tågbanor utan att de behövs förstöras med detsamma för att alla barnen skall samlas just där, att ha tillgång till ett rum med mjukt golv där musik och rytmik uppmuntras eller vad sägs som ett kreativt kladdrum där hantverk och måleri främjas. Olika rum, utformade efter alla barns olika behov. Personalrum För att uppmuntra samarbetet i huset mer än i dagsläget kommer en personalavdelning finnas på översta våningen med närhet till kök, kopiator, kopieringsmaterial, förvaringsutrymme, personaltoalett och bekväma arbetsplatser. Pedagogik Med dessa förutsättningar finns det nu utrymme för en alternativ pedagogik där barnen kan samlas i början och slutet på dagen på bestämd plats i huset, med sin ansvarspedagog, för att känna tryggheten att man vet vad som händer under dagen, samt att stämma av så att dagen varit bra innan skola övergår till fritids. Under dagen är eleverna sedan i grupper utefter vad de utför för aktivitet. På så sätt kan alla elever och barn i hela huset träffas och samarbeta. Flexibilitet Flexibla skåp med olika lekfunktioner, så som exempelvis utklädningskläder och barnkök, kommer att finnas tillgängliga på våningarna och dessa är tänka att, via hissen, kunna förflyttas till alla rum. Ett sätt för att ytterligare kunna utnyttja husets alla rum maximalt. Dessa skåp fungerar även bra till avskärmning av rum.
Material A. Parinder, J. Franzén & H. Holmgren Chalmers, A2, mars 2012 Här är en vy på tillbyggnaden: det nya kapprummet.
Exteriört Trähuset består i dag mestadels av liggande träpanel i en ljusbeige kulör. Sockeln är ungefär 1,5 m hög och består av större stenblock i ett oregelbundet mönster. Denna sockelstruktur inspirerar oss i materialvalet av tillbyggnadens fasad. I dag är det redan många olika material, på grund av att byggnaderna byggts i olika etapper genom åren, och då känns det bara rörigt att lägga till ett ytterligare nytt material. Därför vill vi skapa en känsla av att sockeln växer ut från trähuset och fortsätter på hela tillbyggnaden. Tillbyggnaden har högt sittande fönsterband som ansluter linjen från trähusets sockel. På några ställen finns även fönster som går från golv till tak och som förlänger siktlinjer från kapprummet ut på skolgården. Utöver valet att använda natursten för att på ett bra sätt koppla an till både teglet och träpanel så väljer vi att ha ett låglutande tak som döljs bakom fasadväggarna. Detta för att undvika en brokig tak-situation. Ytterligare ett kraftfullt tak skulle konkurrera med de vackra tegeltaken som finns i dag. Interiört Materialen i det nya kapprummet är tåliga och tydliga. Mörkgrå klinker i entrén och ljust trägolv i den torra zonen. Väggarna och taket är vitmålade. Skåpen och sittplatser är byggda i trä och målade i gult, orange och rött en färg för varje klass. I övriga huset arbetar vi med olika golvmaterial för att skapa de olika rummens karaktär. Några rum har heltäckningsmatta, andra parkettgolv. Tillgänglighet Vid en ombyggnad bör tillgängligheten vara högsta prioritet. Personer med funktionsnedsättning ska kunna besöka varje del av verksamheten, men även kunna arbeta där. Planlösningen skall vara överblickbar, enkel och logisk, och det är viktigt att skapa goda ljus- och ljudförhållanden. Varje våning förses med en handikapptoalett och dörrarna i husets ersätts med nya, i mått som stämmer med dagens krav på tillgänglighet. Dörrbladen är i en kontrasterande färg jämfört med vägg. Trösklar tas bort och ersätts med en tröskelplatta med låg profil som markerar gränserna mellan olika rum och i vissa fall, olika golvmaterial. Det är viktigt att hela tiden arbeta med den generella tillgängligheten och se till att lokalerna blir tillgängliga fullt ut och inte endast anpassa när det uppkommer behov. Psykiska hinder Barn med särskilda behov kan vara särskilt känsliga för olika störningsmoment, t.ex. ljus- och ljudstörningar. Förutom att miljön i stort skall vara lugn och harmonisk så arbetar vi för att skapa mindre rum med möjlighet till avskildhet och färre intryck. Ljus Förutom att ta tillvara så mycket som möjligt på det dagsljus som de stora fönsterna ger i trähuset, vill vi arbeta med en behaglig ljussättning i hela huset. Dimbara lampor i varje rum för möjligheten till att bestämma hur ljust man vill ha det beroende på aktivitet i rummet. Ljud Vi vill arbeta aktivt med att skapa en bättre ljudmiljö i verksamheten. Mjukare golv och mer textilier, tunga gardiner som absorbenter. Större rum kan med fördel ha en hel vägg som absorbent och anslagstavla för att samla visuella intryck på ett ställe och för att ta upp ljud. För att undvika att göra stora ingrepp i grund och tak valde vi i byggnaden en centralt placerad plattformshiss som varken kräver schaktgrop eller maskinrum. Med en plattformsyta på 1100x1480mm är detta tillräckligt för att rymma både en rullstol och eventuell medhjälpare. en når byggnadens alla plan och är en central del för att idéen om flexibla funktionsskåp skall fungera.
Markplan A Mot skolgård R Aula/aktivitetsrum Tambur Ny huvudingång Källare Den före detta gymnastiksalen är numera en aula med en mindre scen, samt ett aktivitetsrum för förskolan med plats för lekar som kräver större utrymme. A. Parinder, J. Franzén & H. Holmgren Chalmers, A2, mars 2012 B A B I källaren finns plats för förvaring, extra torkrum samt städredskap. Markplan 1:100 Tillbyggnaden, den nya tamburen, är uppdelad i två delar: en blöt zon och en torr zon. 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Ett mjukare rum där barnen kan bygga kojor eller gömma sig bakom mjuka byggklossar. Klossarna går bra att flytta omkring i rummet och sitta på vid samling. Här finns plats att sitta ner för att spela spel och pyssla. Finns plats för de flexibla skåpen, samt hyllor byggda upp längs väggen. Våning 1 Skåp Kuddrum R Frd Musik Lek- och byggrum Grupprum Rytmikrum Ett golv helt klätt i mjuk heltäckningsmatta. Detta rum passar för musik och rytmik där det är tillåtet att hoppa och dansa. Här går inredningen på höjden i en klätterhörna där man själv kan hitta sin favoritplats. Rum fyllt av lego, kaplastavar, tågbanor och andra leksaker som bidrar till en högre ljudnivå. Ett mindre rum som barnen kan stänga till om de vill leka i fred. Skjutdörrarna gör det också möjligt att öppna upp och göra rummet till en scen där byggrummet blir publik. Våning 1 1:100 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Våning 2 Lugnt rum med plats för att spela spel eller läsa en bok i myshörnan. Ett mörkt och mjukt rum som är perfekt för film, kuddmys och sagostund. Lek-och läsrum Film- och kuddrum R Undervisningsrum med kök A. Parinder, J. Franzén & H. Holmgren Chalmers, A2, mars 2012 Tystare rum för den som vill gå undan i fred en stund. Tyst grupprum Lekrum Detta rum uppmuntrar till lek där framför allt större golvyta krävs. Detta rum är inrett med en smartboard med stolar och bord runt omkring. Här finns också ett fullutrustat kök. Våning 2 1:100 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Ett rum där det är tillåtet att kladda. Att göra målningar, skapa former av lera samt andra slags hantverk. Våning 3 Ett kök för fritids och nära tillhand för personal. Kök R Personalrum Kreativt rum Detta rum är inrett med arbetsplats, läshörna, kopiator och förvaringshyllor. Våning 3 1:100 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Sektioner A. Parinder, J. Franzén & H. Holmgren Chalmers, A2, mars 2012 15 205 mm 10 982 mm 7 000 mm 3 550 mm Sektion A-A 1:100 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
18 354 mm Sektion B-B 1:100 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10