Förslag till beslut Äldrenämnden godkänner delårsrapporten.

TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Sociala nämndernas förvaltning -09-14 Jan Bäversten - snsjb02 E-post: jan.baversten@vasteras.se Kopia till Kommunstyrelsen Äldrenämnden Delårsrapport 2, Förslag till beslut Äldrenämnden godkänner delårsrapporten. Ärendebeskrivning Nettokostnaden för äldrenämnden uppgår efter fyra månader till 920,5 mnkr. Nettobudgeten för samma period är 876,1 mnkr. Prognosen för hela året är negativ och beräknas till -58,3 mnkr. Jämfört med prognosen som redovisades i delårsrapport 1 är det en försämring med 13,8 mnkr. Det beräknade underskottet motsvarar 4,4 procent av nämndens budgetram på 1 314,1 mnkr. De främsta underskotten återfinns i hemtjänst i ordinärt boende (-42,3 mnkr) och beror på fortsatt volymutveckling avseende utförda timmar. Därutöver visar servicehusen (-6,6 mnkr), hemsjukvården (-3,8 mnkr) och utskrivningsklara patienter (-3,8 mnkr) på förhållandevis stora prognostiserade underskott mot budgeten. Som ett led i att försöka bromsa kostnadsutvecklingen fattade nämnden i november 2014 beslut om reducerad uppräkning av ersättningsnivåerna inom hemtjänsten enligt LOV. I januari beslutade nämnden även att reducera uppräkningen av ersättningarna till den direktbeställda egenregiverksamheten. I augusti fattade nämnden beslut om revidering av riktlinjerna för hemtjänst vilket på sikt förväntas innebära en minskad kostnad. Man beslutade också att avveckla demensgruppboendet Gude, konkurrensupphandla fyra äldreboenden som för närvarande drivs av egenregin, avveckla den sociala dagverksamheten på ett servicehus och friskvårdsverksamheten på ett annat. Beslutet innefattade också besparingar inom förvaltning/administration. Sociala nämndernas förvaltning har i skrivelse den 14 september lagt fram förslag till beslut. Skickad av: Eva Sahlén - SNSES03

VÄSTERÅS STAD TJÄNSTESKRIVELSE 2 (2) -09-14

Äldrenämnden Delårsrapport 2 Per den 31 a ugusti 1

Innehåll Nämndens ansvarsområde... 3 Sammanfattning... 3 Mål...5 Verksamhet...5 Ekonomi...8 Förebyggande insatser/socialt nätverk... 9 Ekonomi...9 Analys...9 Stöd i ordinärt boende... 9 Verksamhet...9 Ekonomi... 12 Analys... 13 Särskilda boenden... 15 Mål... 15 Verksamhet... 16 Ekonomi... 17 Analys... 17 Bilagor Bilaga 1: Sammanställning budget, utfall och prognos Bilaga 2: Åtgärder för en ekonomi i balans Bilaga 3: Uppföljning av åtaganden 2

Nämndens ansvarsområde Äldrenämnden ansvarar för insatser till personer som fyllt 65 år och arbetet styrs främst av socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen. Nämnden ansvarar även för dagverksamhet, korttidsplatser och särskilt boende för personer yngre än 65 år med demenssjukdom samt handläggning av bidrag enligt lagen om bostadsanpassningsbidrag. För att få ett tydligare ansvar för den ekonomiska fördelningen har gränsdragningen fr.o.m. ändrats så att äldrenämnden ensam ansvarar för all hemtjänst medan nämnden för personer med funktionsnedsättning ansvarar för allt boendestöd enligt SoL. Äldrenämnden har också hela ansvaret för hemsjukvården. Nämnden verkar för att underlätta för den enskilde att bo kvar i ordinärt boende. Detta kan innebära förebyggande åtgärder, hemtjänst, stöd till anhöriga, korttidsplats, växelvårdsplats samt dagverksamhet. Vid omfattande vård- och omsorgsbehov eller otrygghet, trots stödinsatser i det ordinära boendet, kan särskilt boende erbjudas. Handläggningen ska vara rättssäker och bemötandet gott. Sammanfattning Nämnden fastställde i mars en verksamhetsplan för. Samtidigt antogs en plan för uppföljning och utvärdering 2014-. Målen avseende hälso- och sjukvårdinsatser har lyfts ur måldokumentet. Uppföljning avseende hälso- och sjukvård kommer istället att ske som en kvalitetsuppföljning utifrån nio nämnda riskområden i riktlinjerna för hälsooch sjukvård. Nämnden beslutade i samband med vårens budgetarbete att inte följa upp nöjdhetsmålen detta år. Nämnden kommer under hösten att arbeta fram nya mål för kommande år, utifrån ny styrmodell för staden. I augusti beslutade nämnden om skärpta riktlinjer för stöd i ordinärt boende, utifrån kommunstyrelsens budgetdirektiv nämnden hade att redovisa åtgärder för att bromsa volym- och kostnadsökningarna för hemtjänst. Revideringen innebar att fler insatser gavs en tidsomfattning och möjligheterna att kombinera insatser begränsades. e-hemtjänst och stödfunktionen har under året haft regelbundna möten med biståndsenheten, för att stärka handläggarnas kunskaper om e-hemtjänst och nå målet med 300 användare av e-hemtjänst till årsskiftet. Digitala trygghetslarm införs under 2016. Under året har ett arbete förts med att ta fram ett förfrågningsunderlag för upphandling av de digitala larmen och kommunikationen mellan larm och larmcentral. IBS (Individuell Behovsanpassad Segmentering) kommer att implementeras successivt under hösten. Modellen är ett nytt sätt för biståndshandläggarna att beräkna tid för insatser. Avtalsuppföljning sker enligt planering och görs även när klagomål och synpunkter har inkommit. Delvisa verksamhetsuppföljningar, så kallade stickprovs- eller temauppföljningar kan förekomma. 3

Projekten Framtidens trädgårdar och Välfärdsteknologi på särskilt boende har nu pågått en tid och där de drivs parallellt kan vi se samordningsvinster. Äldrenämnden Nettokostnad, mnkr Bokslut 2014 Utfall 8 mån Budget Prognos Avvikelse Gemensamt 80,7 47,6 63,0 63,9-1,0 Förebyggande vht/socialt nätverk 32,2 21,2 32,3 31,9 0,3 Stöd i ordinärt boende 524,5 418,4 581,2 630,3-49,1 Särskilda boenden 603,0 433,5 637,7 646,2-8,5 Totalt Äldrenämnden 1 239,3 920,5 1 314,1 1 372,4-58,3 Nettokostnad 4 månader Budget 8 mån Utfall 8 mån Utfall 8 mån 2014 Äldrenämnden totalt 876,1 920,5 809,0 Nettokostnaden för äldrenämnden uppgår efter fyra månader till 920,5 mnkr. Nettobudgeten för samma period är 876,1 mnkr. Prognosen för hela året är negativ och beräknas till -58,3 mnkr. Jämfört med prognosen som redovisades i delårsrapport 1 är det en försämring med 13,8 mnkr. Det beräknade underskottet motsvarar 4,4 procent av nämndens budgetram på 1 314,1 mnkr. De främsta underskotten återfinns i hemtjänst i ordinärt boende (-42,3 mnkr) och beror på fortsatt volymutveckling avseende utförda timmar. Därutöver visar servicehusen (- 6,6 mnkr), hemsjukvården (-3,8 mnkr) och utskrivningsklara patienter (-3,8 mnkr) på förhållandevis stora prognostiserade underskott mot budgeten. Som ett led i att försöka bromsa kostnadsutvecklingen fattade nämnden i november 2014 beslut om reducerad uppräkning av ersättningsnivåerna inom hemtjänsten enligt LOV. I januari beslutade nämnden även att reducera uppräkningen av ersättningarna till den direktbeställda egenregiverksamheten. I augusti fattade nämnden beslut om revidering av riktlinjerna för hemtjänst vilket på sikt förväntas innebära en minskad kostnad. Man beslutade också att avveckla demensgruppboendet Gude, konkurrensupphandla fyra äldreboenden som för närvarande drivs av egenregin, avveckla den sociala dagverksamheten på ett servicehus och friskvårdsverksamheten på ett annat. Beslutet innefattade också besparingar inom förvaltning/administration. Se bilaga 2 för ytterligare detaljer. 4

Gemensamt Under området gemensamt återfinns den politiska organisationen, förvaltningens tjänstemannaorganisation inklusive myndighetsutövningen, en del andra gemensamma verksamheter samt de insatser som inte naturligt kunnat fördelas på en huvudverksamhet. Mål Indikator Mål: Hög tillgänglighet till nämndens verksamheter 2014 Styrtal Ärenden förmedlade via KontaktCenter återkopplas, till den enskilde, senast 3,7 3 inom tre arbetsdagar Åtagande Informera om äldreomsorg på olika språk Utveckla e-tjänster Utveckla samverkan med ideella och idéburna organisationer Måluppföljning Förändring Verksamhet Kvalitet Planerat systematiskt förbättringsarbete inom myndighetsutövningen: Uppbyggnad av ledningssystem Under ska myndighetskontorens enheter som inte är klara med sina huvud- och stödprocesser färdigställa dessa med tillhörande stödmaterial. Nästa steg i arbetet med ledningssystemet blir att tillsammans med de olika enheterna påbörja arbetet med processer och rutiner för samverkan inom staden. Klagomål och synpunkter En webbenkät planeras att bli skickad till personal på samtliga enheter angående kännedom avvikelsehantering och därmed klagomålshantering. En sammanställning och analys av klagomål och synpunkter har genomförts för både myndighetssidan och utförd vår och omsorg och redovisas för nämnden i september. Under juni-augusti gjordes besök hos 14 utförare inom äldrenämndens område. Syftet var att på ett djupare sätt följa upp de klagomål som finns, satt i relation till de generella utmaningar och svårigheter som en viss typ av verksamhetfråga. Likaså att se på vilket, sätt synpunkter och klagomål leder till lärande och verksamhetsutveckling hos utförarna. 5

Lex Sarah I april beslutade nämnden att förvaltningen skulle sammanställa avvikelser i form av klagomål och synpunkter och lex Sarah halvårsvis, samt att de skulle analyseras tillsammans för att ge en bättre överblick över vad avvikelserna inom socialtjänstens myndighetsutövning respektive utförd vård och omsorg handlar om. Under tidsperioden (1/1-30/6-) har det inkommit fyra stycken lex Sarah-rapporter från biståndsenheten Äldre. Samtliga rapporter har medfört en lex Sarah-utredning, vilka är slutförda inom perioden. Under tidsperioden har det kommit in uppgift om två lex Sarah-rapporter från utförare inom ÄN:s område. I båda fallen bedöms antalet anmälningar som lågt, i förhållande till verksamheternas omfattning. Kontroll av genomförd lex Sarah-utbildning på samtliga enheter genom webbenkät. Uppföljning av enheterna om utbildningsfilmerna har använts för verksamhetsutveckling i grupp, samt om kännedom om avvikelsehantering och därmed hanteringen av lex Sarah. Domar Rutinerna behöver förnyas för hantering av domar från förvaltningsdomstolarna, så att de hanteras och förvaras på ett enhetligt sätt. Egenkontroll Egenkontrollerna genomförs av strateger utifrån ett enhetligt tillvägagångssätt och under samma tidsperiod, för samtliga myndighetskontor/enheter. Egenkontrollerna sker genom aktgranskning. Syftet är att skapa enhetliga och mellan enheterna jämförbara egenkontroller. Egenkontroll genomfördes för 1:a tertialet och 2:a tertialet sker inom kort. En sammanställning och analys sker i samband med årsbokslut. Egenkontrollen visar på vissa brister i handläggning och dokumentation och återkoppling till ansvariga kommer att ske. Tre gemensamma egenkontrollsområden för området rättssäkerhet bestäms för myndighetsutövningen inom hela SNF: Delaktighet: framgår det av dokumentation att den enskilde varit delaktig i genomförd behovsutredning. Kommunicering: framgår det av dokumentation att beslutsunderlag kommunicerats med part. Skäliga utredningstider: i förhållande till skyndsamt genomförande/skälig tidsåtgång. Värdegrundsarbete Den nationella satsningen avseende värdegrundsarbetet för äldreomsorgen upphörde 2014. Sociala nämndernas förvaltning har med hjälp av erhållna prestationsmedel 6

kunnat fortsätta arbeta med frågan även under. En heldagsutbildning i värdegrundsarbetet har erbjudits till all legitimerad personal vid åtta tillfällen under april och maj. För detta arbete har företaget STQM anlitats. Värdighetsgarantierna som fastställts av äldrenämnden har reviderats under året. En slutrapport för hela projektet delges nämnden i september. Mobil dokumentation Pilotprojekten inom mobil dokumentation/mobilt arbetssätt avslutades vid årsskiftet 2014- och en utvärdering har genomförts av Servicepartner, Konsultcenter. Den visar att mobil dokumentation, med viss utveckling, definitivt är något som Västerås och dess invånare kommer ha nytta av framöver. Förslag är att se till att de tekniska delarna fungerar samt fokusera på utbildning, tydligare styrning och ett mer involverat ledarskap. Ytterligare en erfarenhet som kan dras av pilotprojekten är att test bör ske i stabila organisationer. Fas två i projektet, implementering av mobilt arbetssätt för legitimerad personal samt pilotprojekt avseende elektronisk signering, är under planering och ska beslutas av nämnden i september. Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Den nationella satsningen Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre avslutades 2014, men arbetet kommer att fortsätta utvecklas med stöd från sociala nämndernas förvaltnings projektledare även under. Ett antal olika förbättringsområden är identifierade och fokus kommer att läggas på att ge stöd och utbildning där det bäst behövs. Redovisning kommer att ske två gånger per år vad gäller process och resultat i kvalitetsregistren. En arbetsgrupp, gemensam med landstinget, kommer att arbeta vidare med samverkansfrågor kring målgruppen äldre. Mälardalens Kompetenscentrum för Hälsa och Välfärd (MKHV) Västerås stad har tillsammans med Eskilstuna kommun och Mälardalens högskola sedan 2009 bedrivit ett gemensamt utvecklingsprojekt, Samhällskontraktet. Vid halvårsskiftet 2014 anslöt Landstinget Sörmland och Landstinget Västmanland. Syftet är att stödja kompetensutveckling, forskning, verksamhetsförlagd utbildning mm inom de två landstingen och de två kommunernas samlade socialtjänst och vård och omsorg. Samverkan resulterade bland annat i att nämnden från 2013 till 2017 ger medel motsvarande 50 procent doktorandtjänst för forskning på Information- och kommunikationsteknik i äldres och deras anhörigas dagliga liv. Det som hittills kan ses är att flera arbeten pågår, där resultaten kan vara till gagn för varandra. Det gäller doktorandprojektet, stödfunktionens arbete för e-hemtjänst, införande av Delta på distans- med teknik och projektet uppföljning biståndsbeslut. 7

Ekonomi Gemensamt Nettokostnad, mnkr Bokslut 2014 Utfall 8 mån Budget Prognos Avvikelse Politisk verksamhet/nämnd 1,2 0,9 1,4 1,4 0,0 Ledning/myndighetsutövning 40,7 29,8 43,7 43,7 0,0 Prestationsersättning 25,1 8,1 6,9 6,9 0,0 IT-stöd 5,8 2,9 3,8 3,8 0,0 Utvecklingsmedel 1,3 0,6 1,0 1,0 0,0 Samordning/samverkan 0,8 0,8 0,9 0,9 0,0 Föreningsbidrag 2,1 2,2 2,7 2,7 0,0 Lokalanpassning 3,6 2,3 2,5 3,5-1,0 Totalt gemensamt 80,7 47,6 63,0 63,9-1,0 Lokalanpassning Den prognosticerade avvikelsen på -1mnkr gentemot budget kan förklaras av relativt omfattande åtgärder inom områdena trygghetslarm, brandskydd, låssystem samt sol- /värmeskydd. I övrigt är behovet av nödvändiga åtgärder av väldigt många skilda orsaker stort i ett så omfattande bostadsbestånd av den karaktär som finns inom äldrenämndens område. Budgetramomföring IT-stöd och Kontaktscenter Vid årsskiftet 2014/ genomfördes en budgetramöverföring mellan nämnden för personer med funktionsnedsättning till äldrenämnden som förutom hemtjänst/boendestöd avsåg kostnader för IT-stöd samt Kontaktcenter. Omfördelning av budgetramar, mnkr (minustecken = minskning) ÄN NF Fördelning kostnad IT-stöd (ÄN 65 % NF 35 %) -2,0 2,0 Fördelning kostnad Kontaktcenter (ÄN 84 % NF 16%) -0,7 0,7 Summa -2,7 2,7 8

Förebyggande insatser/socialt nätverk Verksamhetsområdet omfattar icke lagstadgad verksamhet som och inte kräver biståndsbeslut. Här återfinns mötesplatser, social dagverksamhet, stöd till anhöriga som vårdar en närstående, fixartjänster, restauranger och informationsinsatser. Ekonomi Förebyggande vht/socialt nätverk Nettokostnad, mnkr Bokslut 2014 Utfall 8 mån Budget Prognos Avvikelse Restaurang 9,5 6,4 9,6 9,6 0,1 Mötesplats 21,7 14,8 22,6 22,4 0,3 Totalt 31,2 21,2 32,3 31,9 0,3 Inga avvikelser mot budgeten befaras. Analys Under året har ett arbete gjorts för att se över äldrenämndens riktlinjer med anledning av en kraftigt ökad kostnadsutveckling. Nämnden beslutade i augusti om reviderade riktlinjer, för att bromsa volym- och kostnadsökningarna för hemtjänst enligt kommunstyrelsens budgetdirektiv. Effekterna av de reviderade riktlinjerna kommer sannolikt inte att visa nämnbara effekter på nämndens hemtjänstkostnader under årets resterande månader, eftersom skärpta riktlinjer främst gäller nya ansökningar om bistånd. Skärpta riktlinjer kan medföra att någon eller några mötesplatser kan behöva riktas att, utöver den traditionella målgruppen, också kunna ge praktiskt stöd till personer med fysiskt nedsatt funktionsförmåga under deras besök på mötesplatsen. Stöd i ordinärt boende Med stöd i ordinärt boende avses här de insatser som är biståndsbedömda och finns inom nämndens riktlinjer. I augusti hade närmare 3000 personer hemtjänstinsatser. Antalet leverantörer av hemtjänst etc. är för närvarande 14 (inkl. kommunal och privat utförare). Verksamhet Översyn av riktlinjer Äldrenämnden fick i kommunstyrelsens budgetdirektiv ett särskilt uppdrag att redovisa åtgärder för att bromsa volym- och kostnadsökningarna för hemtjänst, eftersom nämndens kostnader sedan flera år tillbaka har ökat kraftigt. Sociala nämndernas förvaltning fick i januari uppdraget att se över riktlinjerna enligt nämndens beslut. Muntliga- och skriftliga beredningar har under våren och sommaren hållits och beslut om nya riktlinjer fattades vid sammanträde i augusti. 9

Revideringen innebär att fler insatser har getts en tidsomfattning och möjligheten att kombinera insatser har bergänsats. Revideringen har även inneburit att riktlinjens layout har setts över och delar av tillämpningsanvisningarna för stöd i ordinärt boende, är inkluderade i riktlinjen. Fortsatt arbete görs under hösten med att inkludera vissa av tillämpningens delar för korttids- och särskilt boende. Översyn av ersättnings- och avgiftsmodell Under året har en översyn av ersättnings- och avgiftsmodellen påbörjats och beräknas pågå under resterande del av året. Inriktningen är att eventuella förändringar kan börja gälla någon gång under 2016. Översyn av modell för biståndsbedömning och uppföljning - ÄBIC och IBS Äldres behov i centrum (ÄBIC) är ett sätt att biståndsbedömda och följa upp besluten efter nationell klassificering och struktur. En uppskattning av de personella insatserna, antas kunna göras under 2016. ÄBIC ligger i linje med modellen kallad Individuell Behovsanpassad Segmentering (IBS) som Nordic Healthcare Group (NHG) lyfte fram i samband med deras genomlysning (2014) av nämndens kostnader för hemtjänst och biståndsbedömning. Modellen är ett sätt att bevilja tid för insatser och beräknas inledningsvis kunna starta i mindre skala under denna höst. Uppföljning biståndsbeslut Projektet startade hösten 2013 och pågår t.o.m. september. Projektet syftar dels till att dämpa kostnaderna för hemtjänst, dels att hitta en metodik för handläggning och uppföljning av biståndsbeslut utifrån ett rehabiliterande förhållningssätt och dels att öka användandet av e-hemtjänst. Projektets slutrapport antas kunna bli redovisat under november/december. Projektet har sett att de största effektiviseringarna görs vid tidiga uppföljningar av biståndsbeslut till personer som har skrivits ut från vårdinstans. I projektet pågår också ett arbete med att ta fram en metodik för handläggning, där projektet även har tagit hjälp av Mälardalens högskola. et beräknas vara klart i slutet av hösten. e-hemtjänst Stödfunktionen för e-hemtjänst är länken mellan biståndsenheten, den enskilde och utförarna. Under året har stödfunktionen hållit regelbundna möten om e-hemtjänst på biståndsenheten, för att öka kunskapen om e-hemtjänst och öka andelen biståndsbeslut med e-hemtjänst. Målet för årsskiftet /2016 är att öka antalet aktiva användare av e-hemtjänst till 300 användare. I augusti fanns 100 användare av e-hemtjänst, varav 18 var Arctic Touch (bildtelefon) och 82 nattkamera. 10

Nyckelfri vård och omsorg Äldrenämnden beslutade i maj 2014 att fortsatt utreda förutsättningarna för nyckelfri vård och omsorg, varpå förvaltningen uppdrogs att utreda det inför en upphandling av digitala lås, låsinstallation och support. Utredningen kunde konstatera att ett införande av nyckelhanteringssystem borde genomföras, men eftersom flera pågående utredningsuppdrag kunde påverka nämndens verksamheter, beslutade nämnden att avvakta ett införande. Digitala trygghetslarm För närvarande pågår en upphandlingsprocess av digitala trygghetslarm, då den tekniska utvecklingen nationellt innebär en övergång från analogt nät till digitalt. En övergång behöver vara klar under 2016. I samband med övergången till digitala larm övertar kommunen ansvaret för kostnader för kommunikationen mellan larm och larmcentral från den enskilde. Äldres möjlighet att äta lunch i skolan Under 2014 genomfördes ett försök att låta äldre äta lunch i Lövängsskolan i Barkarö och Irstaskolan. En utvärdering visade positiva resultat varpå äldrenämnden i september 2014 beslutade att överlämna ärendet till Kommunstyrelsen. I juni i år beslutade grundskolenämnden att uppdra till barn- och utbildningsförvaltningen att inför höstterminen fortsätta att servera lunch åt äldre i skolrestauranger, främst i Barkarö och Irsta och att där det finns behov och möjlighet, utvidga det till fler skolor. Samråd ska föras med sociala nämndernas förvaltning och berörda rektorer. Bostadsanpassningsbidrag Fastighetskontoret administrerar bostadsanpassningsbidragen (BAB) på uppdrag av nämnden. Servicepartner genomför nu, på uppdrag av nämnden, en utredning gällande BAB-handläggarnas organisatoriska tillhörighet. Utredningen har fått ett utökat uppdrag då man funnit att Västerås Stad har mer än dubbelt så höga kostnader för BAB än andra jämförbara kommuner. BAB-handläggarna har identifierat ett antal artiklar/hjälpmedel som om de vore förskrivningsbara helt eller delvis skulle kunna ersätta behovet av bostadsanpassning. Detta skulle innebära ett bättre nyttjande av skattemedel då hjälpmedlen skulle återanvändas när behoven hos den enskilde inte längre kvarstår. Kontakt har tagits med Hjälpmedelcentrum gällande att utreda möjligheten att få in föreslagna artiklar/hjälpmedel i det förskrivningsbara sortimentet. Gemensamma hjälpmedelsnämnden har nu beslutat att detta ska utredas. Korttidsboende Under perioden juni till augusti har antalet beviljade korttidsplatserna, både med somatiskt inriktning och för personer med demenssjukdom, långt överskridit tillgången på lediga platser. Den övervägande delen av de som beviljas en korttidsplats kommer från slutenvården. Ett samband kan ses med att samtidigt som Västmanlands sjukhus 11

Västerås stängde 83 vårdplatser inför sommaren så fördubblades behovet av kommunala korttidsplatser. En annan orsak till bristen på korttidsplatser är bristen på platser inom särskilt boende. Till följd av få lediga platser inom särskilt boenden stoppas flödet på korttidsplatserna upp. Andel personer som vistas på kortidsplats i väntan på plats på särskilt boende har ökat med ca 40 % i jämförelse med förra året. Ekonomi Ordinärt boende Nettokostnad, mnkr Bokslut 2014 Utfall 8 mån Budget Prognos Avvikelse Hemtjänst 367,8 304,5 416,9 459,2-42,3 Hemsjukvård 30,3 22,6 30,3 34,0-3,8 Korttidsvård/korttidsvistelse 97,6 71,2 106,7 106,2 0,5 Dagverksamhet 6,2 4,2 6,5 6,6-0,1 Avlösarservice 0,1 0,0 0,4 0,1 0,2 Utskrivningsklara patienter 1,0 3,4 0,7 4,5-3,8 Bostadsanpassningsbidrag 21,4 12,5 19,7 19,7 0,0 Totalt 524,5 418,4 581,2 630,3-49,1 Det beräknade underskottet för hemtjänsten är 42,3 mnkr och beror på fortsatt volymutveckling inom hemtjänsten. Det är en försämring jämfört med delårsrapport 1 med 6,4 mnkr. Övriga avvikelser som prognosticeras är hemsjukvård (-3,8 mnkr) och utskrivningsklara patienter (-3,8 mnkr). Budgetramöverföring Vid årsskiftet 2014/ genomfördes en budgetramöverföring från nämnden för personer med funktionsnedsättning till äldrenämnden. Den största delen av överföringen avsåg hemtjänst/boendestöd. Därför är beloppen avseende hemtjänst ovan inte jämförbara mellan 2014 och. Budgetramförändring med anledning av ny ansvarsindelning för hemtjänst, boendestöd m m ÄN NF Ersättning till leverantörer inom LOV 52,0-52,0 Månadsbidrag 0,1-0,1 Trygghetslarm 0,6-0,6 Avgiftsintäkter -2,5 2,5 Summa 50,2-50,2 12

Analys Hemtjänst Prognosen för visar ett underskott för hemtjänsten med 42,3 mnkr. Underskottet beror på fortsatt stort antal utförda hemtjänsttimmar. Antalet personer som får hemtjänst fortsätter i likhet med senare år att ligga på en konstant nivå. Det är istället antalet utförda timmar per person som ökar. Nämndens ambitionsnivå har stor påverkan på volymutvecklingen och därmed kostnaderna. Dit räknas vilka insatser som beviljas, omfattningen av dem, kombinationerna av pågående insatser, vidden för kvarboende, graden brukarinflytande och avgiftsbelagda insatser eller ej. Det är av stor vikt att avväga riktlinjerna mellan att å ena sidan tillgodose individens behov av tillsyn och kraven på trygghet och säkerhet i det ordinära boendet och å andra sidan kommunens kostnad för att tillhandahålla de insatserna. I augusti beslutade nämnden om skärpta riktlinjer för stöd i ordinärt boende, utifrån kommunstyrelsens budgetdirektiv nämnden hade att redovisa åtgärder för att bromsa volym- och kostnadsökningarna för hemtjänst. Revideringen innebar att fler insatser gavs en tidsomfattning och möjligheterna att kombinera insatser begränsades. Äldrenämndens skärpta riktlinjer kommer i första hand att beröra nya ansökningar om bistånd och därmed ha mindre ekonomiskt effekt på årets resterande månader. Däremot förväntas effekterna ha större genomslagskraft under kommande år. Att ekonomiska effekter av skärpta riktlinjer främst gäller nyansökningar, beror på att tidigare gynnande beslut kan omprövas om det skett väsentliga förändringar i de förhållansen som legat till grund för beslutet. Besparingseffekter på tidigare beslut, förutsätter således dels uppföljningar och dels att förändringar kan påvisas. Kostnadsutvecklingen inom hemtjänsten 2003-2014 Vid årsskiftet förändrades ansvarsuppdelningen för hemtjänst och boendestöd mellan äldrenämnden och nämnden för personer med funktionsnedsättning. Fr o m ansvarar äldrenämnden för all hemtjänst och nämnden för funktionshindrade för allt boendestöd. Tidigare gick gränsen vid de enskildas ålder. ÄN: 65 år och äldre, NF: upp till 65 år. Förändringen försvårar en analys bakåt i tiden både när det gäller volymuppgifter som ekonomiskt utfall. Sedan valfriheten inom hemtjänsten infördes 2008 har nettokostnaden ökat med 181,5 mnkr eller 97 procent, d.v.s. nästan en fördubbling på sex år. Diagrammet nedan visar nettokostnaden under perioden 2003-2014 utifrån den ansvarsuppdelningen mellan nämnderna som gällde t o m 2014. 13

400,0 350,0 300,0 250,0 200,0 150,0 100,0 50,0 0,0 Nettokostnad hemtjänst ordinärt boende, mnkr 190,8 174,0 191,0 194,4 203,5 186,3 206,6 367,8 321,8 340,0 285,1 257,5 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Hemsjukvård Hemsjukvården togs över från landstinget 1 september 2012 och har volymmässigt legat relativt stabilt. En orsak till detta har varit bristen på personal, framför allt på sjuksköterskor. Under hösten 2014 har dock ett trendbrott skett och nu ligger utförda timmar på en nivå som är cirka 20 procent över föregående år. Då det fortfarande är stor brist på sjuksköterskor så skulle en förklaring ändå kunna vara att hemsjukvården har fått till en bättre struktur i sin organisation. Antalet utförda timmar under perioden januari-augusti är 20 procent högre jämfört med samma period 2014. Budgeten för 2014 beräknas överskridas med 3,8 mnkr. Hemsjukvård, utförda timmar 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 2014 Utskrivningsklara patienter Antalet utskrivningsklara patienter har under året fortsatt att öka. Helårsprognosen pekar på ett underskott om 3,8 mnkr. Ökningen av antalet utskrivningsklara patienter har varit som störst under perioden juni till augusti. Ökningen beror nästan uteslutande på grund av brist på korttidsplatser. 14

Särskilda boenden I Västerås är särskilt boende ett samlingsbegrepp för 687 lägenheter i servicehus, 517 i gruppboende och 491 i ålderdomshem. Nämnden erbjuder särskilt boende när den enskildes behov inte kan tillgodoses på annat sätt eller när hemtjänstinsatserna är omfattande under en större del av dygnet. Mål Mål: Personer som bor i särskilt boende erbjuds en meningsfull tillvaro Indikatorer 2014 Styrtal Andelen nöjda med aktivitetsutbudet ökar 68 % 88 % Andelen nöjda med möjlighet till social samvaro ökar 71 % 81 % Andelen nöjda med boendemiljön ökar 90 % 91 % Måluppföljning Förändring Andelen nöjda med måltidsmiljön ökar 78 % 95 % Mål: Insatserna motsvarar den enskildes behov Indikatorer Andelen nöjda med antalet personal de får stöd av ökar Andelen nöjda med möjlighet till utevistelse ökar Andelen nöjda med stödet och hjälpen i sin helhet ökar Andelen som vet att de har en kontaktman ökar Andelen som vet att de har en genomförandeplan ökar 2014 Styrtal 80 % 89 % 70 % 83 % 90 % 96 % 85 % 94 % 57 % 85 % Måluppföljning Förändring Mål: Trygghet i samband med genomförande av insatser Indikatorer 2014 Styrtal Måluppföljning Förändring Andelen mycket trygga personer ökar 54 % 83 % Mål: De som har insatser med mat och måltider erbjuds god och vällagad mat Indikatorer 2014 Styrtal Måluppföljning Förändring Andelen nöjda med maten ökar 74 % 95 % 15

Mål: Respektfullt bemötande och delaktighet vid genomförande av insatser Indikatorer Andelen mycket nöjda med personalens bemötande ökar 58 % 70 % Andelen mycket nöjda med delaktigheten ökar 51 % 67 % Åtagande Underlätta att föra fram synpunkter och klagomål 2014 Styrtal Måluppföljning Förändring Verksamhet Inflyttning i det nya äldreboendet, Hälleborg, skedde i etapper under december 2014 mars. Totalt finns 120 lägenheter, av vilka nu 100 har öppnat, fördelat på gruppboende, ålderdomshem och 20 korttidsplatser. Äldrenämnden beslutade avvakta med att öppna de återstående 20 lägenheterna, 2 hemvister, till 2016. I samband med att Hälleborg stod klart avvecklades Pettersberg, Treklangen och tillfälliga platser på Gryta. Nettotillskottet blev drygt 30 platser, då är de sista 20 lägenheterna ej medräknade. I juni beslutade Äldrenämnden att avveckla Gude gruppboende före årsskiftet /2016. På Gude finns 25 lägenheter och för att klara denna avveckling beslutades samtidigt att de 2 sista hemvisterna på Hälleborg öppnar före årsskiftet. Äldrenämnden har också godkänt en boendeplan med fokus på 2012. Planen grundas på den boendeplan som sträcker sig fram till 2030 och beräkningen av behovet av platser grundas på befolkningsprognosen. I planen lyfts ett årligt behov av tillskott av platser. Installation av WiFi (trådlösa nätverk) i särskilda boenden pågår. En stor del av äldreboendena har fullständig installation, d v s trådlöst nätverk i hela huset, några enheter har trådlösa nätverk i gemensamhetsutrymme. Under stoppas fortsatta installationer av besparingsskäl. Ambitionen är att under 2016 kunna fortsätta utbyggnaden. Trådlösa nätverk kommer att möjliggöra byte till moderna och effektiva larm, men även ge förutsättningar att effektivisera och säkra vården och omsorgen. Ett arbete pågår för att kunna byta ut gamla trygghetslarm i särskilda boenden. Planeringen var att under första delen av kunna testa några olika larm för att sedan göra en stor upphandling och planera för utbyte av larm under de närmaste åren. Det har ej varit möjligt att fullfölja denna planering med test. Upphandling kommer att ske hösten. Detta fördröjer det planerade utbytet av larm. Troligen kommer det ej att kunna starta förrän i början av 2016. Samordningsvinster har framkommit i projekten Framtidens trädgårdar och Välfärdsteknologi på äldreboenden. Mer användning av teknik innebär nya möjligheter för att ta tillvara detta, måste arbetsmetoderna utvecklas. Teknik löser inte allt utan är en stödfunktion för att medverka till en ökad självständighet för den enskilde. Projektet Framtidens trädgårdar avslutas med ett seminarium i september. Genom de förändringar som hittills genomförts ses tydliga förbättringar för de boendes situation. Rörligheten i hela huset är större och flera personer går självständigt ut. Att minska begränsande åtgärder i boendemiljön så som låsta och stängda dörrar ses som en 16

av förutsättningarna för att kunna öka självständig utomhusvistelse för personer som bor på ett gruppboende. Riktlinjerna för bistånd reviderades 2014 för att förbättra möjligheterna för dem som är 90 år och äldre att få beviljat särskilt boende i servicehus. De riktlinjer som nu gäller är generösa i förhållande till lagstiftning och rättspraxis. Statistiken visar att förändringen inneburit att fler personer 90 år och äldre beviljats särskilt boende. Antalet personer 90 år och äldre utan hemtjänst/omvårdnadsinsatser, vilket är ett kriterium för att beviljas särskilt boende, har ökat med 30 personer sedan riktlinjerna ändrades. Vinnova har beviljat bidrag till ett projekt INNOVERSUM INNOVvationsfrämjande modell för ERSättning, Uppföljning och Målstyrning inom vård- och omsorg. Projektet pågår sedan maj 2014 och ska resultera i en ny ersättningsmodell för särskilda boenden. Projektet skulle avslutas i maj men har nu förlängts till september. Möjlighet finnas att söka ytterligare medel för att kunna testa en ersättningsmodell i praktiken. En ansökan är inlämnad och beslut väntas under hösten. Ekonomi Särskilda boenden Nettokostnad, mnkr Bokslut 2014 Utfall 8 mån Budget Prognos Avvikelse Servicehus 174,8 121,0 173,8 180,4-6,6 Demensgruppboende 224,3 164,5 245,9 248,1-2,2 Ålderdomshem 203,6 147,9 217,6 217,4 0,1 Rehabilitering 0,3 0,2 0,3 0,3 0,0 Bostadsanpassningsbidrag 0,3 0,2 0,2 0,4-0,2 Tekniska hjälpmedel -0,2-0,4-0,4 0,4 Totalt 603,0 433,5 637,7 646,2-8,5 Underskott prognosticeras inom verksamhetsområdena servicehus (-6,6 mnkr) demensgruppboende (-2,2 mnkr). Analys Servicehus Servicehusen drivs i huvudsak av egenregin. Ersättningen till egenregin utgår enligt en särskild modell. Dels får utföraren en fast ersättning per lägenhet, dels en rörlig ersättning för utförda hemtjänsttimmar. I budgeten för servicehus finns inget utrymme för någon volymökning. Utfallet för årets första åtta månader visar att antalet utförda timmar ligger cirka 4 procent högre än motsvarande period förra året. Ökningen har sin grund i att det genomsnittliga antalet beviljade timmar ökat under samma period. Antalet tomma platser är få och har varit det 17

under 2014 och under årets första åtta månader. Om volymökningstakten avseende utförda timmar inte ökar under resten av året så bedöms budgetunderskottet för servicehusen bli -6,6 mnkr. Antalet personer som väntar på lägenhet i särskilt boende har ökat mycket under juni och juli månad. Vid rapporteringen efter andra kvartalet, var det också några personer som fick vänta strax över tre månader innan de erbjöds ett boende. Demensgruppboende Det beräknade underskottet på -2,2 mnkr beror främst på kostnader för tomhyror avseende de ännu ej inflyttade 20 lägenheterna på Hälleborg. Den framflyttade inflyttningen har också inneburit uteblivna avgiftsintäkter. Hänsyn till dessa effekter hade inte tagits i budgeten. Verksamhetsmått Särskilda boenden 2012 2013 2014 prognos Servicehus 702 687 687 687 Ålderdomshem 465 465 465 494 Gruppboenden 469 487 501 512 Korttid 129 129 129 140 Totalt 1 750 1 768 1 782 1 833 18

Bilaga 1 ÄLDRENÄMNDEN Delårsrapport -08-31 Bokslut 2014 Periodens utfall 2014-08-31 Periodens utfall -08-31 kostnader intäkter kostnader intäkter kostnader intäkter kostnader intäkter kostnader intäkter Gemensamt 84 316 3 628 53 194 953 49 023 1 446 64 246 1 295 65 210 1 300 Politisk verksamhet 1 206 739 897 1 448 1 450 Ledning/myndighetsutövning 41 038 297 27 328 30 292 526 43 732 43 700 Prestationsersättn tilläggsbudg 26 692 1 552 14 497 8 143 6 900 6 900 IT-stöd 7 483 1 682 5 621 953 3 794 920 5 068 1 295 5 070 1 300 Utvecklingsmedel 1 415 97 98 576 990 990 Samordning/samverkan 798 722 806 900 900 Föreningsbidrag 2 093 2 020 2 250 2 708 2 700 Lokalanpassning 3 591 2 169 2 265 2 500 3 500 Stöd i ordinärt boende 577 810 53 348 371 628 34 599 460 961 42 599 638 568 57 360 693 990 63 650 Hemtjänst /boendestöd 1) 413 248 45 482 264 804 29 513 342 194 37 719 467 727 50 800 515 700 56 500 Hemsjukvård 31 705 1 394 19 591 678 23 386 772 31 600 1 300 35 200 1 150 Korttidsvård/korttidsvistelse 103 412 5 773 68 946 3 982 74 770 3 581 111 450 4 760 111 450 5 300 Dagverksamhet 6 735 529 4 495 309 4 570 389 7 001 500 7 100 500 Avlösarservice 309 160 232 117 140 138 350 300 200 Utskrivningsklara patienter 1 029 10 258 3 425 700 4 500 Bostadsanpassningsbidrag 21 372 13 302 12 476 19 740 19 740 Särskilda boenden 664 900 61 937 439 718 41 096 478 353 44 836 706 183 68 500 713 475 67 252 Servicehus 186 155 11 401 123 755 7 742 128 748 7 709 185 888 12 100 192 000 11 600 Demensgruppboende 249 962 25 653 164 603 16 907 182 435 17 933 274 654 28 800 275 100 27 000 Ålderdomshem 228 220 24 663 150 944 16 227 166 759 18 842 245 185 27 600 245 750 28 300 Rehabilitering 251 167 170 256 265 Bostadsanpassningsbidrag 312 249 241 200 360 Tekniska hjälpmedel 220 220 352 352 Socialt nätverk/förebygg. vh 31 296 77 20 739 44 21 337 163 32 258 0 32 150 240 Restaurang 9 570 41 6 385 23 6 451 66 9 637 9 650 100 Mötesplats 21 726 36 14 354 21 14 886 97 22 621 22 500 140 Statliga projektmedel 9 129 9 129 4 051 4 051 2 667 2 667 Budget Prognos Felkonterat 391-90 Summa kostnader och intäk 1 367 451 128 119 889 721 80 743 1 012 251 91 711 1 441 255 127 155 1 504 825 132 442 Nettokostnad 1 239 332 808 978 920 540 1 314 100 1 372 383 AVVIKELSE MOT BUDGET -44 155-58 283 1) 2014 ansvarade ÄN för personer över 65 år och NF för personer under 65 år avseende. Fr o m ansvarar ÄN för hemtjänst (oavsett ålder) och NF för boendestöd (oavsett ålder).

Bilaga 2-09-14 sida 1 Sociala nämndernas förvaltning Jan Bäversten Äldrenämnden Bilaga till delårsrapport 2 Åtgärder för en ekonomi i balans Bakgrund Äldrenämnden har under de senaste åren brottats med stora underskott, främst inom hemtjänsten. Enligt den senaste delårsrapport 2 beräknas underskottet bli -58,3 mnkr. Kommunstyrelsen beslutade den 10 juni att de pedagogiska och sociala nämnderna, i samband med delårsrapport 2, ska redovisa vilka åtgärder nämnderna vidtagit för att balansera ekonomin. Åtgärder Äldrenämnden beslutade den 25 augusti att antal åtgärder ska vidtas i syfte att minska budgetunderskottet. Nedan beskrivs vilka dessa åtgärder är, vilken ekonomisk effekt de förväntas få och när de kan träda i kraft. Effekten på blir obetydlig. Reviderade riktlinjer för hemtjänst - Brukarinflytande: omfattar enbart de insatser som biståndsbeslutet avser. - Biståndsbedömning: görs mot bakgrund av kommunens rättighet att göra en sammanvägd bedömning, bl.a. kostnaderna för den önskade insatsen i jämförelse med andra insatser. - Hemtjänstinsatser: kan som längst pågå fram till och med inflyttningsdatumet till särskilt boende enligt hyreskontrakt. - Beviljande av tid vid hushållsgemenskap: en sammantagen bedömning vid sammanboendes ansökta insatser. Mindre tid kan beviljas vid hushållsgemenskap, mer tid om ensamboende. ID: p_21_bilaga 2 ÄN Åtgärder för ekonomi i balans delårsrapp 2 - uppdrag från KS

Västerås stad 2 (4) - Matlagning/matlåda: Matlagning beviljas endast om särskilda skäl föreligger och tidsåtgång 45 minuter per dag. I övrigt är huvudregeln matlåda. - Aktivitet (social samvaro, promenad): 4 timmar per månad. - Bank-post- och apoteksärenden: 1 timme per månad. - Skötsel av husdjur beviljas inte. - Kontaktperson upphör. - Avslösning: 12 timmar per månad, avgiftsbeläggs från första timmen. - Ledsagning: 4 timmar per månad. - Motiverande ledsagning: 4 timmar under 1 månad. Därpå uppföljning av behov och beslut. - Månadsbidrag: endast i kombination med trygghetslarm. - Prioritetsordning: översyn mot bakgrund av när kostnader för hemtjänst är i paritet med- eller överstiger dem för särskilt boende. - Biståndsbeslut: tidsbegränsas regelmässigt och följs upp. De ekonomiska effekterna av de reviderade riktlinjerna är svåra att beräkna och eftersom de bara gäller nya biståndsbeslut så kommer det att ta tid. Säkert är dock att det innebär en besparing. Upphandla driften av ett antal äldreboenden Fyra äldreboende som idag drivs av egenregin kommer att upphandlas. Nya avtal kommer att gälla fr o m 1 september 2016. - Björkbacken ålderdomshem, 36 lägenheter, nuvarande årliga ersättning till utföraren för driften är 16 682 000 kr. - Haga Ängs demensgruppboende, 62 lägenheter, nuvarande årliga ersättning till utföraren för driften är 26 684 000 kr. - Resmilans servicehus (inklusive mötesplats och restaurang), 116 lägenheter, nuvarande årliga ersättning till utföraren för driften är 26 880 000 kr. - Skallbergets servicehus (inklusive mötesplats och restaurang), 84 lägenheter, nuvarande årliga ersättning till utföraren för driften är 23 875 000 kr. En preliminär uppskattning är att en konkurrensutsättning skulle innebära en besparing på 4-8 mnkr. Det är dock först efter genomförd upphandling som det står klart vad en eventuell kostnadsminskning blir.

Västerås stad 3 (4) Besparingen kommer inte att ge effekt förrän 2016 och då bara för fyra månader. Fr o m 2017 erhålls helårseffekt. Minska kostnaderna inom förvaltning/administration Äldrenämnden har under de senaste åren genomfört enkätundersökningar riktade till boende i särskilda boenden, personer i ordinärt boende med hemtjänst och anhöriga. Syftet har varit att följa upp berörda personers åsikter om verksamheten och hur de anser att verksamheten uppnår nämndens mål. Kostnaden för dessa undersökningar 2014 var 0,3 mnkr. Fr o m kommer dessa enkätundersökningar inte att genomföras. Kostnaderna för förvaltningens administration minskas genom effektivare flöden. Förväntad effekt fr o m är en kostnadsminskning på 0,4 mnkr. Total beräknad besparing fr o m 1 januari är 0,7 mnkr. Avveckla den sociala dagverksamheten på Resmilans servicehus Dagverksamheten på Resmilans servicehus avvecklas vilket ger en besparingseffekt fr o m 1 januari på 0,4 mnkr. Avveckla friskvårdsverksamheten på Herrgärdets servicehus Friskvårdsverksamheten på Herrgärdet servicehus avvecklas vilket ger en besparingseffekt fr o m 1 januari på 0,7 mnkr. Avveckla demensgruppboendet Gude Demensgruppboendet Gude med 25 lägenheter avvecklas samtidigt som resterande 20 lägenheterna i det nya äldreboendet Hällerborg tas i bruk. Ersättningen till egenregin, som driver verksamheten på Gude, är på årsbasis 14,4 mnkr. Kostnaden för att ta resterande 20 lägenheter på Hälleborg i bruk är cirka 4 mnkr på årsbasis. Det innebär att nettoeffekten på nämndens kostnader från årsskiftet /2016 blir cirka 10,4 mnkr.

Västerås stad 4 (4) Sammanfattning - besparingar Helårseffekt fr o m 2016 mnkr Helårseffekt fr o m 2017 mnkr Reviderade riktlinjer för hemtjänst 1) x mnkr x mnkr Upphandling av äldreboenden 4-8 mnkr Förvaltning/administration 0,7 mnkr Social dagverksamheten Resmilans 0,4 mnkr servicehus Friskvårdverksamheten Herrgärdets 0,7 mnkr servicehus Demensgruppboendet Gude 10,4 mnkr Summa Minst 12,2 mnkr Minst 4-8 mnkr 1 ) Sannolikt har denna post en betydande effekt på sikt

-09-03 bilaga: 3 Förslag till revidering av äldrenämndens mål, indikatorer och åtaganden kopplade till strategisk plan för Västerås stad 2012- Nämnd/styrelse Äldrenämnden Förändrade mätskalor 2013 års undersökning bygger på samma frågor som år 2012. Förvaltningen har anpassat svarsskalan för de frågor som avser att mäta nöjdheten, detta för att använda samma svarsskala som i Socialstyrelsens nationella undersökning av äldreomsorgen. Förändringen medför att resultaten från 2014 endast är jämförbart med 2013. 1.1 Västerås ska ha Sveriges bästa skola Utgångsläge/resultat Årsmål Nämndens/styrelsens indikatorer 1 Jfr 2 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Åtaganden för att nå det strategiska målet Status Kommentarer Utförare och leverantörer ska bereda möjlighet att ta emot praktikanter, i rimligt förhållande till verksamhetens storlek. Praktikplatser erbjuds till dem som är i behov av att utveckla sitt svenska språk eller yrkesfärdigheter. 1.2 Västerås ska ha ett blomstrande näringsliv Utgångsläge/resultat Årsmål Nämndens/styrelsens indikatorer 1 Jfr 2 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Åtaganden för att nå det strategiska målet Status Kommentarer Nämnden strävar efter att nå stadens övergripande mål och i området 1.2 är inte specifika mål eller åtaganden formulerade. Nämndens plan för upphandling och beställning styr arbetet. Lag om valfrihet, LOV, omfattar tjänster som exempelvis hemtjänst och kommunal hälso- och sjukvård. Med LOV ska de som kommer in med en ansökan och som uppfyller förfrågningsunderlagets krav, godkännas, kontrakteras och bli leverantör i ett valfrihetssystem. Förfrågningsunderlag annonseras löpande på webben www.valfrihetssystem.se och kontraktering sker kontinuerligt. Valfrihetssystemet gör det möjligt för den enskilde att välja leverantör för tjänsten och för företag och organisationer att utföra tjänster som kommunen tidigare utfört. 1 Alla indikatorer ska, om det är möjligt och relevant, redovisas könsuppdelat och totalt. 1 2 Ange med X om indikatorn är jämförbar med andra kommuner

1.3 Västerås verksamheter ska kännetecknas av hög kvalitet och kostnadseffektivitet 1.3.1 Medborgarnas upplevda nöjdhet gällande bemötande och tillgänglighet ökar Utgångsläge/resultat Årsmål Nämndens/styrelsens indikatorer 1 Jfr 2 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2014 Alla 75 åringar erbjuds förebyggande hembesök. ÄN mål 3:1. 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % Andelen 75 åringar som har fått (tackat ja) till ett förebyggande hembesök ökar. 50 % 55 % 55 % 60 % 12 % 13 % 33 % Andelen mycket nöjda med personalens bemötande ökar. ÄN mål 1:2, Strategisk plan 1.3.1 Andelen mycket nöjda med delaktigheten ökar. ÄN mål 1:2 Strategisk plan 1.3.1 Andelen nöjda med antalet personal de får stöd av ökar. ÄN mål 3:4/4:2 Andelen nöjda med möjlighet till utevistelse ökar. ÄN mål 3:4/4:2 60 % Hemtj. 67 % 62 % He.tj 65 % 57 % Hemtj. 63 % 58 % 60 % Hemtj. 65 % 62 % He.tj 62 % 47 % He.tj 77 % 87 % Hm.tj 82 % 77 % Hemtj. 58 % 51 % Hemtj. 81 % 80 % Hemtj. 87 % 89 % 70 % 67 % 89 % Hemtj. 81 % 82 % 83 % He.tj 80% 67 % Hemtj. 78 % 70 % 1 Alla indikatorer ska, om det är möjligt och relevant, redovisas könsuppdelat och totalt. 2 2 Ange med X om indikatorn är jämförbar med andra kommuner

Andelen nöjda med stödet och hjälpen i sin helhet ökar. ÄN mål 3:4/4:2 Andelen som vet att de har en kontaktman ökar. ÄN mål 3:4/4:2 Andelen som vet att de har en genomförandeplan ökar. ÄN mål 3:4/4:2 2012 2013 2014 2014 92 % 94 % 96 % He.tj 91 % 89 % Hemtj. 91 % 90 % 91 % 92 % 93 % 94 % He.tj 76 % 86 % He.tj 76 % 88 % 82 % 83 % He.tj 62 % 63 % He.tj 64 % 61 % Hemtj. 71 % 85 % Hemtj. 63 % 57 % 84 % 85 % Åtaganden för att nå det strategiska målet Underlätta möjligheten för personer med insatser att föra fram synpunkter och klagomål. ÄN målområde 1:2 Informera sakligt och objektivt om hemtjänstval. ÄN målområde 1:2 Antalet service/värdegarantier ökar. Strategisk plan 1.3.4 Status 79 % vet vart man vänder sig vid synpunkter eller klagomål. En sammanställning och analys av klagomål/synpunkter har gjorts för myndighetssidan och utförarsidan. Under juni-augusti besöktes 14 utförare för nämndens område. 67 % har kännedom om möjlighet att byta hemtjänstleverantör. Äldrenämnden har sex värdighetsgarantier. Garantierna utvärderas och omvärderas kontinuerligt. Kommentar Ang. förebyggande hembesök: Målgruppen har 1 100 personer, urvalet var 764 personer, respondenter var 368 st. Ang. bemötande: et har sjunkit något sedan 2013. Observera att ca 93 % sammantaget är nöjda med personalens bemötande är. Ang. delaktighet: et har sjunkit något sedan 2013. Observera att ca 89 % sammantaget är nöjda med delaktigheten. Kontinuitet: et har sjunkit marginellt sedan 2013. Kännedom om kontaktman. et har sjunknit något sedan 2013. Kännedom om genomförandeplan: et har sjunkit marginellt sedan 2013. 1 Alla indikatorer ska, om det är möjligt och relevant, redovisas könsuppdelat och totalt. 3 2 Ange med X om indikatorn är jämförbar med andra kommuner

1.3.5 Att andel över avtal ökar Personal som gör beställningar av varor har under året utbildats i beställningsförfarandet i Västerås inköpsportal (VIP). På så vis styrs alla beställningar mot rätt avtal och mot rätt produkter. Alla assisteter har fått en särskilt information av inköpsansvarig på Konsult och service. Andel inköp som görs i VIP och som är enligt avtal var i december 96 %, totalt för året ligger det på 85 %. 2.1 I Västerås ska alla ha möjligheten till ett gott liv Utgångsläge/resultat Årsmål Nämndens/styrelsens indikatorer 1 Jfr 2 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2014 Andelen mycket trygga personer 81 % 82 % 83 % med insatser ökar. ÄN mål 1:3. Ny indikator He.tj Hemtj. 59 % 57 % 54 % 54 % Andelen personer med insatser som är nöjda med maten ökar. 94 % 95 % 95 % ÄN mål 1:4 He.tj 76 % 67 % Hemtj. 79 % 71 % Andelen nöjda med måltidsmiljön i särskilt boende ökar. ÄN mål 1:4 93 % 94 % 95 % 77 % 78 % Andelen anhöriga som är nöjda med informationen ökar. ÄN mål 2:1 75 % 77 % 79 % 81 % 61 % - 63 % 63 % 64 % Andelen anhöriga som är nöjda med stödet ökar. ÄN mål 2:2. 83 % 64 % - 75 % 77 % 79 % 81 % - 69 % 63 % 72 % Andelen anhöriga som anser att deras synpunkter och kunskaper tas tillvara ökar. ÄN mål 2:2 64 % 67 % - 85 % 87 % 89 % 91 % - 84 % 80 % 78 % Årsmå 1 Alla indikatorer ska, om det är möjligt och relevant, redovisas könsuppdelat och totalt. 4 2 Ange med X om indikatorn är jämförbar med andra kommuner

Andelen nöjda med utbudet på mötesplatserna ökar. ÄN mål 3:2 Andelen personer som uppger att de kan påverka innehållet vid mötesplatserna ökar. ÄN mål 3:2 2013 2014 2014 201 5 68 % - - 75 % 77 % 93 % 94 % -- 92 % 92 % - - 76 % 77 % 79 % 81 % 76 % 76 % -- Andelen nöjda med aktivitetsutbudet i särskilt boende ökar. ÄN mål 4:1. 85 % 86 % 87 % 88 % 68 % 68 % Andelen nöjda med möjligheter till social samvaro i särskilt boende ökar. ÄN mål 4:1 75 % 77 % 79 % 81 % 71 % 71 % Andelen nöjda med boendemiljön i särskilt boende ökar. ÄN mål 4:1. Ny indikator. 85 % 87 % 89 % 91 % 85 % 86 % Åtaganden för att nå det strategiska målet Utreda om matportioner och matleveranser kan upphandlas och vilken av lagarna, lag om valfrihetssystem (LOV) eller lagen om offentlig upphandling (LOU) som är lämplig att använda. ÄN målområde 1:4 Utveckla metoder för att motivera till dagverksamhet. ÄN målområde 3:3 Status Matportioner och matleveranser har varit föremål för flera översyner. Med LOV finns tveksamheter då lagstiftningen är riktad till tjänsteområdet. Matlådan kan tolkas som en produkt och därmed inte vara förenligt med valfrihetssystemet, LOV. Utredningen visade att alternativet kan vara att fortsätta som idag, men med justeringar av riktlinjen för måltider och nutrition, regler för ersättning. Biståndshandläggare informerar enskilda vid hembesök, vårdplanering eller uppmärksammar person med behov av dagverksamhet. En systematisk metod för att motivera till just dagverksamhet finns inte, 1 Alla indikatorer ska, om det är möjligt och relevant, redovisas könsuppdelat och totalt. 5 2 Ange med X om indikatorn är jämförbar med andra kommuner