Semantik och pragmatik



Relevanta dokument
Semantik och pragmatik (Serie 3)

Logisk semantik I. 1 Lite om satslogik. 1.1 Konjunktioner i grammatisk bemärkelse. 1.2 Sant och falskt. 1.3 Satssymboler. 1.

Semantik och pragmatik

Semantik och pragmatik (Serie 4)

7, Diskreta strukturer

p /\ q r DD1350 Logik för dataloger Kort repetition Fö 3 Satslogikens semantik

Grundläggande logik och modellteori (5DV102)

Datorlingvistisk grammatik I Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2007 Mats Dahllöf

MATEMATIKENS SPRÅK. Syftet med denna övning är att med hjälp av logik lära oss att uttrycka matematik mer exakt,

7, Diskreta strukturer

Varför är logik viktig för datavetare?

Något om logik och logisk semantik

Tommy Färnqvist, IDA, Linköpings universitet. 1 Kursadministration 1. 2 Introduktion Varför logik? Satslogik... 2

En introduktion till logik

Semantik och logik. Semantik: Föreläsning 3 Lingvistik: 729G08 HT 2012 IKK, Linköpings universitet

Flera kvantifierare Bevis Direkt bevis Motsägelse bevis Kontrapositivt bevis Fall bevis Induktionsprincipen. x y (x > 0) (y > 0) xy > 0 Domän D = R

K3 Om andra ordningens predikatlogik

Sanningsvärdet av ett sammansatt påstående (sats, utsaga) beror av bindeord och sanningsvärden för ingående påståenden.

Utsagor (Propositioner) sammansatta utsagor sanningstabeller logisk ekvivalens predikat (öppna utsagor) kvantifierare Section

Logik och kontrollstrukturer

Vad är det? Översikt. Innehåll. Vi behöver modeller!!! Kontinuerlig/diskret. Varför modeller??? Exempel. Statiska system

Satslogik grundläggande definitioner 3. Satslogik. Uppgift 1. Satslogikens syntax (välformade formler) Satslogikens semantik (tolkningar)

FTEA12:2 Filosofisk metod. Att värdera argumentation I

Viktiga frågor att ställa när ett argument ska analyseras och sedan värderas:

Grundläggande logik och modellteori

Avslutning. Vad? Hur? Anmärkningar inför tentan 2. Vad ska ni kunna?

Generellt kan vi säga att för att vi ska värdera ett argument som bra bör det uppfylla åtminstone följande kriterier:

FTEA12:2 Filosofisk Metod. Grundläggande argumentationsanalys II

D. x 2 + y 2 ; E. Stockholm ligger i Sverige; F. Månen är en gul ost; G. 3 2 = 6; H. x 2 + y 2 = r 2.

MA2047 Algebra och diskret matematik

Anteckningar om logik och semantik

DD1350 Logik för dataloger. Fö 2 Satslogik och Naturlig deduktion

Formell logik Kapitel 5 och 6. Robin Stenwall Lunds universitet

ETIK VT2011. Föreläsning 13: Relativism och emotivism

MATEMATIKENS SPRÅK. Avsnitt 1

Sanning och bedrägeri

Våga Visa kultur- och musikskolor

4 Något om logik och semantik

Kap. 7 Logik och boolesk algebra

Logik: sanning, konsekvens, bevis

Filosofisk Logik (FTEA21:4) föreläsningsanteckningar/kompendium. v. 2.0, den 29/ III. Metalogik 17-19

2 Mängdlärans grundbegrepp

Vad är semantik? LITE OM SEMANTIK I DATORLINGVISTIKEN. Språkteknologi semantik. Frågesbesvarande

Semantik och pragmatik

Formell logik Kapitel 3 och 4. Robin Stenwall Lunds universitet

729G06 Logik FÖRELÄSNING 1 ANDERS MÄRAK LEFFLER IDA/HCS

Kryssa för de svarsalternativ som stämmer bäst överens med din uppfattning.

Lite om bevis i matematiken

Tommy Färnqvist, IDA, Linköpings universitet. 2 Strukturer Domäner Tolkningar... 3

INSTUTITIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI ETIK VT-15 METAETIK EMOTIVISM OCH ERROR-TEORI

Matematik för språkteknologer

FÖRELÄSNING 8 ANDERS MÄRAK LEFFLER IDA/HCS

Grundläggande logik och modellteori (5DV102)

Grundläggande logik och modellteori

Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån?

Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån?

Induktion och rekursion

Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson.

SYNTAKTISKA FUNKTIONER (forts.) Attribut o Attribut ger ytterligare information om det som nominalfrasen refererar till.

TATA42: Föreläsning 10 Serier ( generaliserade summor )

Grammatik för språkteknologer

Grunderna i stegkodsprogrammering

MATEMATIKENS SPRÅK. Syftet med denna övning är att med hjälp av logik lära oss att uttrycka matematik mer exakt, lära oss

Formell logik Kapitel 10. Robin Stenwall Lunds universitet

Viggo, du ljuger! Lärarmaterial

Dagens föreläsning. Repetition. Repetition - Programmering i C. Repetition - Vad C består av. Repetition Ett första C-program

Abstrakt algebra för gymnasister

Semantik och pragmatik (serie 5)

Enkät rörande boende för äldre i Krokoms Kommun

DD1350 Logik för dataloger. Fö 7 Predikatlogikens semantik

Problemet löd: Är det möjligt att på en sfär färga varje punkt på ett sådant sätt att:

Övningshäfte 1: Logik och matematikens språk

1.5 Vad är sannolikheten för att ett slumpvis draget spelkort ska vara femma eller lägre eller knekt, dam, kung eller äss?

Regler för placering i förskola och annan pedagogisk omsorg

(N) och mängden av heltal (Z); objekten i en mängd behöver dock inte vara tal. De objekt som ingår i en mängd kallas för mängdens element.

Avslutning. Vad? Hur? Anmärkningar inför tentan 2. Vad ska kunnas?

Grundläggande logik och modellteori

Riktlinjer för färdtjänst

Träning i bevisföring

FÖRELÄSNING 1 ANALYS MN1 DISTANS HT06

ANDREAS REJBRAND Matematik Numeriska serier. Andreas Rejbrand, april /29

Logik och semantik. Mats Dahllöf, Plan. Semantik och pragmatik

8. Moralpsykologi. Några klargöranden:

Anmärkningar om tid, förändring och motsägelse

Sanning och lögnare. Rasmus Blanck VT2017. FT1200, LC1510 och LGFI52

A/2008/969/ARM

TATM79: Föreläsning 1 Notation, ekvationer, polynom och summor

Avtalsvillkor. 1 Inledning. 2 Definitioner. 3 Villkorens tillämpningsområde. 4 Kvalificeringsvillkor. Egendeklaration av registrerade produkter

Logik och modaliteter

BIOSTATISTISK GRUNDKURS, MASB11 ÖVNING 8 ( ) OCH INFÖR ÖVNING 9 ( )

Vektorgeometri för gymnasister

MA 11. Hur starkt de binder. 2 Reella tal 3 Slutledning 4 Logik 5 Mängdlära 6-7 Talteori 8 Diofantiska ekvationer 9 Fördjupning och kryptografi

a k . Serien, som formellt är följden av delsummor

Quine. Det förekommer två versioner av kritiken mot analyticitet i Quines artikel.

Facit till Några extra uppgifter inför tentan Matematik Baskurs. x 2 x

Information till hemmen om elevens skolgång

Tentamen i TTIT07 Diskreta Strukturer

MA 1202 Matematik B Mål som deltagarna skall ha uppnått efter avslutad kurs.

a), c), e) och g) är olikheter. Av dem har c) och g) sanningsvärdet 1.

Innehåll. Föreläsning 7. Satslogiken är för grov. Samma sak i predikatlogik: Första ordningens predikatlogik. Logik med tillämpningar

Transkript:

Semantik och pragmatik OH-serie 4 http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/semp/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2012 Om barnet har svårt att andas eller har ont i bröstet ska man kontakta vården direkt. http://www.1177.se/uppsala-lan/fakta-och-rad/sjukdomar/svimning-hos-barn Generellt sett ska man (som ansvarig vuxen) göra så här om man har hand om ett barn: (Vi bryter ut modalitet (ska) och generalitet, för att renodla.) 1 2 Här kan vi urskilja tre delsatser: barnet har svårt att andas barnet har ont i bröstet man kontaktar vården direkt Dessa satser är logiskt oberoende. Vi sätter namn på delsatserna, t.ex. p 1, p 2 och p 3. barnet har svårt att andas (p 1 ) barnet har ont i bröstet (p 2 ) man kontaktar vården direkt (p 3 ) Kan komprimeras till: Om p 1 eller p 2, så p 3. 3 4

Tre oberoende satser åtta möjligheter p 1 p 2 p 3 JA JA JA JA JA NEJ JA NEJ JA JA NEJ NEJ NEJ JA JA NEJ JA NEJ NEJ NEJ JA NEJ NEJ NEJ Om p 1 eller p 2, så p 3. Villkorsdelen är uppfylld när minst en av angivna symptom föreligger (p 1 eller p 2 ). 5 6 p 1 p 2 p 1 eller p 2 p 3 villkorsdel: p 1 eller p 2 JA JA JA JA villkorsdel uppfylld JA JA JA NEJ villkorsdel uppfylld JA NEJ JA JA villkorsdel uppfylld JA NEJ JA NEJ villkorsdel uppfylld NEJ JA JA JA villkorsdel uppfylld NEJ JA JA NEJ villkorsdel uppfylld NEJ NEJ NEJ JA villkorsdel inte uppfylld NEJ NEJ NEJ NEJ villkorsdel inte uppfylld Om p 1 eller p 2, så p 3. Villkorsdelen är uppfylld när minst en av angivna symptom föreligger (p 1 eller p 2 ). När villkorsdelen är uppfylld skall man (enligt originalsatsen) kontakta vården direkt (p 3 ). Lite mer komprimerat: JA = S (sann) och NEJ = F (falsk). 7 8

p 1 p 2 p 1 eller p 2 p 3 Om p 1 eller p 2, så p 3. S S S S S stämmer med rådet S S S F F trotsar rådet S F S S S stämmer med rådet S F S F F trotsar rådet F S S S S stämmer med rådet F S S F F trotsar rådet F F F S S stämmer med rådet F F F F S stämmer med rådet 9 Satslogisk analys om-så-villkorlighet p q Om p, så q. Mer kompakt: p q S S S villkorsdel och konsekvensdel uppfyllda S F F villkorsdel uppfylld, men inte konsekvensdel F S S villkorsdel ej uppfylld F F S villkorsdel ej uppfylld När villkorsdelen ej är uppfylld, får det vara hur som helst med konsekvensdelen. Exempelvis: Om barnet har ont i bröstet (p), så kontaktar man vården (q). Då kan det finnas andra lägen när man kontaktar vården. (Tredje fallet.) 10 Satslogisk analys eller p q p eller q. Mer kompakt: p q S S S båda symptomen föreligger S F S endera symptomet föreligger F S S endera symptomet föreligger F F F inget symptom föreligger Exempelvis: barnet har svårt att andas (p) eller [barnet] har ont i bröstet (q) satsen är sann om endera eller båda symptomen föreligger. Denna tolkning av eller är aktuell i exemplet som visats tidigare. Satslogisk analys och Vi skulle även kunna vilka sätta ihop satser så här t.ex. barnet har svårt att andas (p) och [barnet] har ont i bröstet (q) alltså en sats som är sann (endast då) båda symptomen föreligger. p q p och q. Mer kompakt: p q S S S båda symptomen föreligger S F F endast ett symptom föreligger F S F endast ett symptom föreligger F F F inget symptom föreligger 11 12

Satslogisk analys modifierat exmpel Vi kan tänka oss ett annat råd (som minskar antalet samtal till vården): Om barnet har svårt att andas och har ont i bröstet, så Om p 1 och p 2, så p 3. Villkorsdelen är uppfylld när båda de angivna symptom föreligger (p 1 och p 2 ). När villkorsdelen är uppfylld skall man kontakta vården direkt (p 3 ). Satslogisk analys nya exemplet p 1 p 2 p 1 och p 2 p 3 villkorsdel: p 1 eller p 2 S S S S villkorsdel uppfylld S S S F villkorsdel uppfylld S F F S villkorsdel inte uppfylld S F F F villkorsdel inte uppfylld F S F S villkorsdel inte uppfylld F S F F villkorsdel inte uppfylld F F F S villkorsdel inte uppfylld F F F F villkorsdel inte uppfylld 13 14 Satslogisk analys nya exemplet p 1 p 2 p 1 och p 2 p 3 Om p 1 och p 2, så p 3. S S S S S stämmer med rådet S S S F F trotsar rådet S F F S S stämmer med rådet S F F F S stämmer med rådet F S F S S stämmer med rådet F S F F S stämmer med rådet F F F S S stämmer med rådet F F F F S stämmer med rådet Satslogik sanningsvärden Den satslogiska analysen noterar bara om en sats är falsk eller sann. Sant och falskt är de två sanningsvärdena S och F. Alla andra drag hos satser ignoreras i satslogiken. Detta sätt att se på sanning, att satser är sanna eller falska, innebär en idealisering och/eller förenkling. (Inga grader av sanning eller säkerhet.) 15 16

Satslogik sanningsvärden Satslogisk struktur är en elementär och avgörande aspekt av logiken i språk och tänkande. Satslogiken ensam kan inte hjälpa oss att göra utvecklade analyser av naturligt språk, men den utgör en oumbärlig komponent i alla de mer uttrycksfulla typer av logik som används i semantiken. Satslogisk analys tre konnektiver (1) konjunktion (2) disjunktion (3) implikation p och q. p eller q. om p, så q. p q p q p q p q S S S S S S F F S F F S F S S F F F F S 17 18 Annat autentiskt exempel, samma källa Om barnet svimmar oförklarligt, ofta eller upprepade gånger bör man ringa sjukvårdsrådgivningen eller vårdcentralen. kan vi tolka så här: Generellt sett ska man (som ansvarig vuxen) göra så här om man har hand om ett barn: Om barnet svimmar oförklarligt, ofta eller upprepade gånger, ringer man sjukvårdsrådgivningen eller vårdcentralen. Komponentsatser exemplets innebörd barnet svimmar oförklarligt (p 1 ) barnet svimmar ofta (p 2 ) barnet svimmar upprepade gånger (p 3 ) man ringer sjukvårdsrådgivningen (p 4 ) man ringer vårdcentralen (p 5 ) Då kan vi tolka exemplet så här: Om p 1 eller p 2 eller p 3, så p 4 eller p 5. Om (p 1 eller p 2 eller p 3 ), så (p 4 eller p 5 ). (p 1 p 2 p 3 ) (p 4 p 5 ) 19 20

Andra kombinationer Om barnet svimmar oförklarligt, så ringer man både sjukvårdsrådgivningen och vårdcentralen. p 1 (p 4 p 5 ) Om barnet svimmar oförklarligt och upprepade gånger, så ringer man vårdcentralen. (p 1 p 3 ) p 5 Om man ringer vårdcentralen, så svimmar barnet oförklarligt. p 5 p 1 Negation Negation kan också förstås i satslogiska termer. godtycklig sats: dess negation: I symboler: p p Möjlighet (1): S F Möjlighet (2): F S Om barnet inte svimmar oförklarligt, så ringer man vårdcentralen. ( p 1 ) p 5 21 22 p q är likvärdig med ( q) ( p), t.ex. given given p q p q p q ( q) ( p) Möjlighet (1): S S S F F S stämmer! Möjlighet (2): S F F F S F stämmer! Möjlighet (3): F S S S F S stämmer! Möjlighet (4): F F S S S S stämmer! Så här långt Konjunktion (p q): att två enklare satser båda är uppfyllda. Disjunktion (p q): att minst en av två enklare satser är uppfylld. Implikation (p q): att andra enklare satsen är uppfylld, givet att den första är det. Negation ( p): att den enklare satsen inte är uppfylld Dessa operationer representerar elementära och oerhört viktiga sätt att kombinera information i språk och tänkande. 23 24