Samhällsbyggnadsnämnden 23 mars 2004 Plats och tid för sammanträdet Kallade tjänstemän Angarnsrummet, Tunahuset Tuna torg 2, Vallentuna tisdagen den 23 mars 2004 kl 19.00 Olle Wallin, samhällsbyggnadschef Kristina Gewers, chef för Plan- och exploatering Lars Haraldsson, chef för Miljö och bygglov Lennart Tillborg, chef för TunaFastigheter Birgitta Gunolf, administrativ chef Katarina Brundell, nämndsekreterare Vallentuna den 16 mars 2004 Elwe Nilsson Ordförande Katarina Brundell Sekreterare 1. Justerande:... 1 (55)
Innehållsförteckning: 1. Justerande:...1 2. Oxundaåns vattenvårdsprojekt, antagande av samverkansavtal mellan kommunerna remiss...4 3. Avtal om försäljning av Kragsta 1:14...7 4. Köpeavtal för del av Bällsta 2:18 i Fågelsångens företagspark...9 5. Yttrande över ansökan om skyltuppsättning...11 6. Detaljplan för Bällsta 2:134, samråd, enkelt planförfarande...12 7. Detalplan för del av Karby 3:2 Brittas backe, samråd...13 8. Statsbidrag för trafiksäkerhetsåtgärder, svar på tidigare ansökan...14 9. Trafikolyckor 2003, information...15 10. Önskemål om vägvisning till företag...17 11. Begäran om genomfartsförbud/avstängning, 30 km/tim samt hastighetsdämpande åtgärder på Gamla Karlbergsvägen...18 12. Trafikåtgärder i Snapptuna...20 13. Trafiksäkerhetsåtgärder samt 30km/tim på Uthamravägen...22 14. 30 km/tim på Blekingevägen och Lindholmsvägen...24 15. Bällsta 2:19, Murkelvägen, ansökan om bygglov för nybyggnad av flerbostadshus...26 16. Karby 3:113, Sunnerstavägen 132, avvikelse från bygglov...28 17. Näle 7:1, Näle gård, ansökan om förhandsbesked för tillbyggnad...30 18. Vallentuna-Rickeby 1:114, Åby gata 2, ansökan om förhandsbesked för tillbyggnad av före detta Lokstallet...33 19. Uthamra 1:21, Uthamravägen 31 J, tidigare beviljat bygglov som är undanröjt och återförvisat till samhällsbyggnadsnämnden för ny prövning...35 20. Stångberga 2:19, Uggletorpsvägen 10, ansökan om förhandsbesked om att stycka fastigheten i två delar samt uppföra en ny byggnad om 140 m2...37 21. Vada Prästgård 1:1, väg 970 Vadavägen, yttrande till Länsstyrelsen med anledning av överklagat beslut...39 22. Lövsättra 1:2, Lövsättravägen, ansökan om förhandsbesked för nybyggnad av fyra stycken enbostadshus...40 23. Utökning av verksamhetsområde för VA i Ormsta med fastigheterna Ormsta 1:794 och Vallentuna Åby 1:22...42 24. Vallentuna-Mörby 1:285, anläggningsavgift...44 25. Avskrivning av fordringar...45 26. Uppföljning av 2003 års internkontrollplan...46 27. Internkontrollplan 2004 för samhällsbyggnadsnämnden och myndighetsnämnden för teknik och miljö...47 Sid 2 (55)
28. Verksamhetsberättelse för 2003...48 29. Bostadsutveckling vid Lindvägen i Karby...50 30. Gång-och cykelväg längs länsväg 268 delen Glädjen Grana, information...52 31. Utbyggnad Stockholmsvägen, delen G:a Karlbergsvägen Täbygränsen...53 32. Månadsuppföljning, februari...54 33. Anmälningar...55 3 (55)
2. Oxundaåns vattenvårdsprojekt, antagande av samverkansavtal mellan kommunerna remiss Dnr 2003.177 432 Samhällsbyggnadsnämnden beslutar föreslå kommunstyrelsen att anta avtalet om samverkan mellan kommunerna inom Oxundaåns vattenvårdssamarbete samt anslå medel för projektet. Detta under förutsättning att kostnaderna för projektet i sin helhet belastar kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen anhåller om yttrande beträffande antagande av samverkansavtal mellan kommunerna i projektet. Bakgrund Oxundaåns vattenvårdsprojekt startade 1999 mellan Sigtuna, Sollentuna, Täby, Upplands Väsby och Vallentuna kommuner. Respektive kommunstyrelse tog beslut om att tillsätta en politisk ledningsgrupp för projektet och beviljade medel för projektet. Vattenvårdsprojektets syfte är att utifrån ett gemensamt synsätt och gemensamma mål prioritera och föreslå kostnadseffektiva åtgärder för vattenvården inom Oxundaåns avrinningsområde. Målet är att minska miljöbelastningen på vattendrag och sjöar till en nivå där de nationella vattenknutna miljömålen och de regionella miljömålen för vattentäkten Mälaren kan nås inom en generation. En viktig uppgift för projektet är att genom kunskapsspridning och information till boende och verksamma inom avrinningsområdet öka medvetenheten och ansvarstagandet för vatten som en gemensam resurs. Ett av flera konkreta mål är bl.a. att stoppa föroreningspåverkan vid källan, vilket i längden är den mest ekologiska och ekonomiska åtgärden. Samhällsbyggnadsförvaltningens yttrande Samhällsbyggnadsförvaltningen har de senaste åren i sin ordinarie budget bekostat medlemsavgiften vilket för 2003 uppgick till 75 tkr. Därutöver tillkommer personalkostnader för deltagande vid möten etc. Som en följd av besparingskrav i driftramen för 2004 beslutade SBN och MTM i verksamhetsplan för 2004-2006 att inte delta i samarbetsprojektet under 2004 med hänvisning till att besparingar inom den operativa miljötillsynen och annan myndighetsutövning inom området inte bedömdes som möjliga. Att kommunen inte skulle delta i samarbetsprojektet har resulterat i en hel del reaktioner från medlemskommuner som själva har för avsikt att fortsätta delta i projektet. Dessutom är Vallentunasjön av 4 (55)
stor betydelse för de boende i Vallentuna. Detta märktes bland annat på den uppmärksamhet fiskdöden i dagvattendammen vid Ormstaåns mynning fick hos allmänheten och i lokaltidningarna hösten 2003. Oavsett besparingsåtgärder anser miljö- och bygglovenheten att Oxundaåns vattenprojekt måste fortsätta även om förvaltningen för närvarande har begränsade personalresurser att delta i det praktiska arbetet. Som skäl för fortsatt deltagande anförs bl.a. följande; EG:s ramdirektiv för vatten innebär att det för varje avrinningsområde ska göras utredningar och övervakningsprogram, som så småningom leder till åtgärdsprogram. En stor del av detta arbete kommer att falla på kommunerna. Eftersom arbetet ska utföras avrinningsområdesvis krävs samarbete mellan kommunerna. Det finns i regeringens proposition ingen skyldighet till kommunsamarbete, men detta är en praktisk nödvändighet. Oxundaånprojektet är idag ett fungerande samarbete som omnämnts av länsstyrelsen som ett gott exempel. Det är därför olämpligt att gå ur detta projekt just som EG:s ramdirektiv implementeras i svensk lagstiftning och arbetet börjar på allvar. Vallentunasjön är en kraftigt övergödd sjö som ingår i Oxundaånprojektets avrinningsområde och inom ramen för projektet har ett åtgärdsprogram tagits fram för att komma tillrätta med övergödningen. Arbetet med att förbättra vattenkvaliteten i sjön är av stort intresse inte bara för Vallentunaborna utan även för kranskommunerna. Genom Oxundaånprojektet har vi tillgång till en bredare kompetens och större resurser än vad Vallentuna på egen hand kan åstadkomma. Projektet har därför stor betydelse för möjligheten att komma vidare i naturvårdsarbetet inom kommunen. Samhällsbyggnadsnämnden/myndighetsnämnden för teknik och miljö beslutar föreslå kommunstyrelsen att anta avtalet om samverkan mellan kommunerna inom Oxundaåns vattenvårdssamarbete samt anslå medel för projektet. s tidigare behandling Arbetsutskottet har den 27 januari 2004 9 återremitterat ärendet och uppdragit åt förvaltningen att återkomma med en redovisning av aktuella diskussioner i projektgruppen samt framtida investeringar. Arbetsutskottet har den 9 mars 17 beslutat enligt samhällsbyggnadsförvaltningens förslag under förutsättning att kostnaderna för projektet i sin helhet belastar kommunstyrelsen. 5 (55)
Handlingar i ärendet 1. Remiss, daterad 2003-10-28 2. Förslag om antagande av samverkansavtal daterat 2003-09-11 3. Avtalsförslag 4. Arbetsutskottets protokoll 2004-01-27 9 6 (55)
3. Avtal om försäljning av Kragsta 1:14 Dnr 2004.023 251 Samhällsbyggnadsnämnden beslutar anta anbudsgivare nr 1och godkänner avtal om försäljning av fastigheten Kragsta 1:14 för en miljon kronor och med tillträde 2004-04-01. Bolaget har lämnat ett förslag till utformning av bostäder med sammanlagt åtta lägenheter i en byggnad i två plan på fastigheten. Kommunen har 2003-11-25 inbjudit fem företag att redovisa kalkyl med boendekostnad och utformningsförslag för utbyggnad av Kragsta 1:14 enligt gällande detaljplan. Fastigheten, som är 3 545 m 2, får enligt detaljplanen bebyggas med max åtta lägenheter i bostadshus med högst två våningsplan med högst 500 m 2 BTA och 350 m 2 BYA. Ett markpris om en miljon kronor, gatukostnad om 140 000 kronor, anläggningsavgift (enligt ny VA-taxa) om 285 500 kronor samt del i bullerskydd om 215 000 kronor ingick i de ekonomiska förutsättningarna. Vid anbudstiden utgång 2004-02-03 hade två förslag kommit in. Tre företag hade avstått från att lämna förslag varav två motiverat sina ställningstaganden. Ett av de två inlämnade förslagen hade sådana brister i utformning av situationsplan och planlösningar att förvaltningen inte funnit det meningsfullt att begära in kompletteringar. Det andra förslaget har efter kompletteringar befunnits vara väl genomförbart både ekonomiskt och tekniskt/praktiskt. Den tillåtna byggrätten enligt gällande detaljplan utnyttjas helt och placering av bostadshus, sophus, förråd och p-platser tar väl tillvara fastighetens möjligheter. Enligt förslaget kommer en bostadsrättsförening att bildas för de åtta lägenheterna. Varje lägenhet är 56 m 2 och innehåller två rum och kök. Köpeskillingen per lägenhet är 765 000 kronor eller drygt 14 000/m 2. Med 15 % i kontantinsats blir boendekostnaden inkl låneränta, värme och varmvatten 5 616 kronor per månad efter ränteavdrag. Förslag till avtal omfattar försäljning av fastigheten Kragsta 1:14 med tillträde 2004-04-01. En handpenning om 200 000 kronor skall erläggas när avtal växlas mellan parterna, resterande 800 000 kronor av köpeskillingen skall erläggas på tillträdesdagen, då även gatukostnaden om 140 000 kronor förfaller till betalning. Samhällsbyggnadsnämnden beslutar anvisa anbudsgivare nr 1och godkänner avtal om försäljning av fastigheten Kragsta 1:14 för en miljon kronor och med tillträde 2004-04-01. Bolaget har lämnat ett 7 (55)
förslag till utformning av bostäder med sammanlagt åtta lägenheter i en byggnad i två plan på fastigheten. s tidigare behandling Arbetsutskottet har den 9 mars 18 beslutat enligt samhällsbyggnadsförvaltningens förslag. Handlingar i ärendet 1.Tjänsteskrivelse 2. Köpeavtal 8 (55)
4. Köpeavtal för del av Bällsta 2:18 i Fågelsångens företagspark Dnr 2004.011 252 Samhällsbyggnadsnämnden godkänner avtal om försäljning av cirka 10 594 m 2 av fastigheten Bällsta 2:18 till Hans Frejborg AB med tillträde 2004-04-01. Området ligger sydväst om företaget Diskteknik i Fågelsångens företagspark. Köpeskillingen utgör 500 kr/m 2 eller 5 297 000 kronor. Anläggningsavgift för anslutning till VA-nätet skall betalas enligt vid anslutningstillfället gällande taxa. Kommunen ansöker om och bekostar avstyckning av området samt bygger en provisorisk anslutningsväg och VAledningar innan utbyggnad av allmänna anläggningar. Detaljplan för området Fågelsången har tagits fram och föreläggs samhällsbyggnadsnämnden för godkännande 2004-04-15. Bifogat avtalsförslag reglerar försäljning av ca 10 594 m 2 av fastigheten Bällsta 2:18 med tillträde 2004-04-01. Köpeskillingen utgör 5 297 000 kronor, som skall betalas på tillträdesdagen. Enligt avtalet har bolaget dock rätt att disponera området för förberedelser för byggnation omedelbart efter att avtalet växlats mellan parterna. Kommunen ansöker om och bekostar avstyckning av det överlåtna området. Eventuell avvikelse från den areal som anges i köpeavtalet skall inte föranleda ändring i avtalad köpeskilling. Kommunen åtar sig även att utföra och bekosta en provisorisk anslutningsväg för utfart genom området i avvaktan på utbyggnad av allmän gata samt provisorisk VA-anslutning i avvaktan på utbyggnad av det allmänna VA-nätet. Samhällsbyggnadsnämnden godkänner avtal om försäljning av cirka 10 594 m 2 av fastigheten Bällsta 2:18 till Hans Frejborg AB med tillträde 2004-04-01. Området ligger sydväst om företaget Diskteknik i Fågelsångens företagspark. Köpeskillingen utgör 500 kr/m 2 eller 5 297 000 kronor. Anläggningsavgift för anslutning till VA-nätet skall betalas enligt vid anslutningstillfället gällande taxa. Kommunen ansöker om och bekostar avstyckning av området samt bygger en provisorisk anslutningsväg och VAledningar innan utbyggnad av allmänna anläggningar. s tidigare behandling Arbetsutskottet har den 9 mars 19 beslutat enligt samhällsbyggnadsförvaltningens förslag. 9 (55)
Handlingar i ärendet 1. Tjänsteskrivelse 2. Köpeavtal 10 (55)
5. Yttrande över ansökan om skyltuppsättning Dnr 2004.022 321 Samhällsbyggnadsnämnden avslår ansökan om uppsättning alternativt bidrag till skyltar för byadresser. Skyltning på enskilda vägar åligger väghållaren. Samhällsbyggnadsförvaltningen har mottagit en ansökan om uppsättning, alternativt bidrag till, skyltar för byadresser från Yvlinge- Markim Ka VSF med anledning av att bynamn numera skall ingå i belägenhetsadresser i det rikstäckande basadressregistret. Enligt ansökan belastas fastighetsägare inom vägsamfällighetens område dubbelt då dessa förutsätts dels bekosta skyltning av bynamn genom delaktighet i vägsamfällighet dels via skattsedeln deltar i betalning av skyltar i tätorten. Den bedömda kostnaden för fyra byadressomeåden med åtta skyltar uppges till 24 000 kronor. Ett argument för kommunens åtagande är enligt sökande att det torde vara i kommunens intresse att skyltarna utförs på ett fackmannamässigt sätt eftersom trakten är en kulturminnesbygd. Samhällsbyggnadsförvaltningen konstaterar att det inte finns någon skyldighet att skylta. På allmän väg sätter vägverket upp vägmärken efter bedömning av behov. På enskilda vägar svarar väghållaren för skyltning av nya vägnamn och byadressområden. Skyltning av nya adresser skall göras dels av fastighetsägare med adressnummer i anslutning till den byggnad eller verksamhet, som erhållit belägenhetsadress. Samhällsbyggnadsnämnden avslår ansökan om uppsättning alternativt bidrag till skyltar för byadresser. Skyltning på enskilda vägar åligger väghållaren. s tidigare behandling Arbetsutskottet har den 9 mars 20 beslutat enligt samhällsbyggnadsförvaltningens förslag. Handlingar i ärendet 1. Tjänsteskrivelse 2. Ansökan 3. Karta 11 (55)
6. Detaljplan för Bällsta 2:134, samråd, enkelt planförfarande Syst f plan Detaljplanen sänds ut på samråd. Samhällsbyggnadsnämnden beslutade den 15 maj 2003 95 att ge samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att genomföra planändring i syfte att dela fastigheten Bällsta 2:134. Fastighetsägaren står för alla kostnader genom planavtal. Förvaltningen har anlitat Lantmäteriet i Stockholms län för utarbetande av planhandlingar. Detaljplanen handläggs med enkelt planförfarande enligt plan- och bygglagen 5 kap 28. Lantmäteriet har i samverkan med samhällsbyggnadsförvaltningen upprättat samrådshandlingar för den föreslagna planändringen. Detaljplanen sänds ut på samråd. s tidigare behandling Arbetsutskottet har den 9 mars 21 beslutat enligt samhällsbyggnadsförvaltningens förslag. Handlingar i ärendet 1. Plankarta med planbestämmelser 2. Illustration 3. Planbeskrivning 4. Genomförandebeskrivning 12 (55)
7. Detalplan för del av Karby 3:2 Brittas backe, samråd Syst f plan Detaljplanen sänds ut på samråd. Program för del av Karby 3:2 Brittas backe var enligt Samhällsbyggnadsnämndens beslut den 17 juni 2003 130 utsänt för programsamråd till och med den 4 september 2003. Inkomna yttranden framgår av samhällsbyggnadsförvaltningens redogörelse. Detaljplanen omfattar 22 bostäder i form av parhus. Samhällsbyggnadsförvaltning har i samarbete med Grappa Arkitektur & Form AB tagit fram Plankarta med planbestämmelser och illustrationsplan. Samhällsbyggnadsförvaltninge har utarbetat planbeskrivning, genomförandebeskrivning och redogörelse för programsamråd. Detaljplanen sänds ut på samråd. s tidigare behandling Arbetsutskottet har den 9 mars 22 beslutat enligt samhällsbyggnadsförvaltningens förslag. Handlingar i ärendet 1. Plankarta med planbestämmelser och illustrationsplan 2. Planbeskrivning 3. Genomförandebeskrivning 4. Redogörelse för programsamråd 13 (55)
8. Statsbidrag för trafiksäkerhetsåtgärder, svar på tidigare ansökan Dnr 2003.130 512 Om besked om statsbidrag till trafiksäkerhets- och tillgänglighetsåtgärder inte föreligger vid samhällsbyggnadsnämndens sammanträde, föreslår arbetsutskottet att nämnden delegerar till arbetsutskottet att besluta om mottagande av bidrag. Statsbidrag har sökts för trafiksäkerhetsåtgärder på Lindholmsvägen och Lagerfeldts väg samt för tillgänglighetsåtgärder på Rosengårdens busshållplats. Det senare förutsätter att hållplatsen i sin helhet byggs om. Om besked om statsbidrag till trafiksäkerhets- och tillgänglighetsåtgärder inte föreligger vid samhällsbyggnadsnämndens sammanträde, föreslår förvaltningen att nämnden delegerar till samhällsbyggnadschefen att besluta om mottagande av bidrag samt att inom budgetramen genomföra de objekt för vilka bidrag har beviljats. s tidigare behandling Arbetsutskottet har den 9 mars 23 förslagit samhällsbyggnadsnämnden att delegera till arbetsutskottet att besluta om mottagande av bidrag, om besked om statsbidrag till trafiksäkerhets- och tillgänglighetsåtgärder inte föreligger vid nämndens sammanträde. 14 (55)
9. Trafikolyckor 2003, information Dnr 2004.031 519 Samhällsbyggnadsnämnden noterar informationen till protokollet. Samhällsbyggnadsförvaltningen har i en rapport redogjort för antalet inträffade trafikolyckor i Vallentuna kommun under 2003. Samtliga olyckor Totalt inträffade 125 olyckor i Vallentuna under 2003. Av dessa inträffade 41 inom tättbebyggt område, kommunen är väghållare där 26 av olyckorna inträffade. I fyra av olyckorna var alkohol inblandat. Sammanlagt 39 olyckor medförde personskada. I dessa olyckor dödades 1 person, 11 personer skadades svårt och 39 personer skadades lindrigt. Tätorter Inom Vallentunas tätorter inträffade 20 olyckor med personskador, i dessa olyckor skadades 3 personer svårt och 21 personer lindrigt. Vägar/platser med flest personskadeolyckor: Angarnsvägen 5 olyckor (7 lindrigt skadade) Banvägen 2 olyckor (2 lindrigt skadade) Väsbyvägen 2 olyckor (3 lindrigt skadade) Olyckorna med svåra personskador inträffade på Lindholmsvägen, Tallhammarsvägen (singelolyckor) och Runristarvägen (cykelolycka). Landsbygd Utanför tättbebyggt område inträffade 19 olyckor med personskador Vägar med flest personskadeolyckor Arningevägen 3 olyckor (3 svårt och 3 lindrigt skadade) E 18 5 olyckor (1 svårt och 4 lindrigt skadade) Analys Merparten av de polisrapporterade trafikolyckorna har inträffat utanför tättbebyggt område. Högre hastigheter bidrar till att fler olyckor inträffar och fler/allvarligare personskador. Mörkertalet vad gäller polisrapporterade olyckor är dock stort. Olyckor med oskyddade trafikanter rapporteras mer sällan än exempelvis viltolyckor. Endast cirka 10 % av alla cykelolyckor rapporteras till polisen medan cirka 90 % av viltolyckorna rapporteras. Detta snedvrider sannolikt statistiken vad gäller förhållandet tätort/landsbygd. 15 (55)
Det är glädjande att det i endast fyra olyckor har rapporterats att alkohol har varit inblandat. Detta har tidigare varit ett stort problem. Alkohol kan dock ha varit inblandat i de olyckor där en förare har avvikit från platsen (10 rapporter).förändringar inom polisverksamheten kan avspegla sig i antalet olyckor med alkohol inblandat. Tätort Inom tätorterna så är det olyckor på det större vägnätet Antalet olyckor på Stockholmsvägen har dock minskat, endast en olycka med lindrig personskada mot tidigare år flera olyckor med svåra personskador eller dödsfall. Även i övrigt så har de svåra olyckorna minskat. I korsningen Angarnsvägen/Lindholmsvägen har fem olyckor, varav fyra med personskador, inträffat. Kan vara ett tecken på att den låga framkomligheten leder till ökat risktagande. Singelolyckorna, som nästan alltid beror på för hög hastighet, ibland tillsammans med alkohol, har minskat. Ombyggnad av vägar med landsvägskaraktär till tätortsgator är en viktig åtgärd för att minska denna typ av olyckor. Åtgärder som nästan alltid även gynnar de oskyddade trafikanterna. Olycksdrabbade platser som även tidigare drabbats av många olyckor med personskador Väsbyvägen/Teknikvägen 2 olyckor med totalt 3 lindrigt skadade Väsbyvägen/ 1 singelolycka med svår Tallhammarsvägen personskada G:a Norrtäljevägen/ 1 olycka med 1 lindrigt skadad E 18 i Karby Utanför tättbebyggt område På E 18 har de svåra olyckorna minskat kraftigt sedan den byggdes om till 1 + 2 körfält. Under 2003 inträffade fem singelolyckor med personskada varav en med svår skada. Att jämföra med 2001 och 2002 då 12 olyckor inträffade med personskador varje år, ofta svåra skador eller dödsfall. Under 90-talet dödades i genomsnitt 1-2 personer per år på E 18 i Vallentuna. Samhällsbyggnadsnämnden noterar informationen till protokollet. s tidigare behandling Arbetsutskottet har den 9 mars 24 beslutat enligt samhällsbyggnadsförvaltningens förslag. Handlingar i ärendet 1. Tjänsteskrivelse (inklusive diagram över redovisad olycksstatistik ) 16 (55)
10. Önskemål om vägvisning till företag Dnr 2003.188 321 Samhällsbyggnadsnämnden beslutar bevilja tillfällig skylt samt uppdrar att åt förvaltningen att återkomma med förslag. Elverket Vallentuna AB har ansökt om att få vägvisning monterad, eller att själva få montera, vägvisning i korsningen Moränvägen/ Okvistavägen eftersom de har märkt att många besökare har svårt att hitta dem längst in på Moränvägen. Endast den som är väghållare får montera vägvisning och vägmärken. Om det görs på någons begäran skall den som begär det stå för kostnaden, inkl. framtida underhåll (vägmärkesförordningen 82). Vägvisning till inrättningar och större företag sätts normalt endast upp på landsbygden där gatuadress saknas och om inrättningen inte syns från närmaste allmänna väg. Industriområden vägvisas oftast från närmaste länsväg. Okvista är vägvisat från både Angarnsvägen och Arningevägen. Elverket är beläget på Moränvägen 12, adressen framgår av telefonkatalogen, däremot finns den inte angiven på elverkets brevpapper. Moränvägen är utsatt på telefonkatalogens karta och på taxikartan. Det borde inte vara någon större svårighet att hitta adressen från korsningen Moränvägen/Okvistavägen. Okvistaområdet växer kontinuerligt, fler och fler företag etablerar sig. Om ett företag medges vägvisning kan det bli svårt att neka andra vilket på sikt medför att det, förutom gatunamnsskylt, skulle kunna bli en skog av skyltar i varje korsning. Något som inte underlättar orienterigen. Elverket Vallentuna AB beviljas inte någon egen vägvisning. s tidigare behandling Arbetsutskottet har den 9 mars 25 föreslagit att nämnden beslutar bevilja tillfällig skylt samt uppdragit att åt förvaltningen att återkomma med förslag. 17 (55)
11. Begäran om genomfartsförbud/avstängning, 30 km/tim samt hastighetsdämpande åtgärder på Gamla Karlbergsvägen Dnr 2003.192 512 Samhällsbyggnadsnämnden avslår ansökan om farthinder. Lennart och Eva Dahlin boende på Gamla Karlbergsvägen har ansökt om genomfartsförbud på Gamla Karlbergsvägen för trafik mellan Karlbergsvägen och Stockholmsvägen/Bällstalundsvägen, farthinder samt 30 km/tim alternativt att vägen stängs vid järnvägsövergången. Ansökan har kompletterats med önskemål om att själva få sätta ut och bekosta blomlådor. Som motiv anger de att de blivit lovade att trafiken skulle minska, att det skulle bli 30 km/tim och farthinder. De uppger också att det är farligt för fotgängare genom viadukten eftersom vägen används som smitväg och folk kör för fort. Samhällsbyggnadsföravaltningens bedömning Innan Karlbergsvägens förlängning byggdes ut uppmättes trafiken på den aktuella sträckan till knappt 2000 fordon per dygn, medelhastigheten till 50 km/tim och 85percentilen till 59 km/tim. Efter öppnandet av den nya vägsträckan uppmättes på Gamla Karlbergsvägen drygt 1300 fordon per dygn, medelhastigheten 35 km/tim och 85percentilen 40 km/tim. Det vill säga en minskning av trafiken med 32 % och en mycket kraftig sänkning av hastigheterna (lägre än på flera vägar med 30- begränsning och/eller åtgärder). Den nyöppnade delen av Karlbergsvägen trafikeras av knappt 1700 fordon/dygn. För Gamla Karlbergsvägen gäller fastställd arbetsplan. En avstängning eller ett genomfartsförbud som motsvarar en avstängning strider mot arbetsplanen och kräver därför planändring. En avstängning eller ett genomfartsförbud enligt förslaget skulle leda till omvägar och en omflyttning av trafik t ex till Manhemsvägen 1 vilket inte är eftersträvansvärt. Kundunderlaget för Statoilmacken skulle minska. Gamla Karlbergsvägen har idag en god trafiksäkerhetsstandard öster om järnvägen med gångbana och friliggande gång- och cykelväg som alternativ. Endast en direktutfart via gc-vägen - finns mot Gamla Karlbergsvägen. Förvaltningen anser att det inte finns något behov av hastighetssänkning eller hastighetsdämpande åtgärder. Vägen liknar inte heller de lokalgator där villaföreningar eller motsv. har fått 1 Exempelvis för trafik från Bällstlund till Karlbergsskolan eller från Statoil till Östra Bällsta. 18 (55)
tillstånd att på egen bekostnad sätta ut blomlådor eller anlägga gupp. För att få sätta ut blomlådor krävs en förening som avtalspart. I statsbidragsansökan för fortsatt ombyggnad av Stockholmsvägen finns även gångbana på den västra delen av Gamla Karlbergsvägen med. Den skarpa kurvan öster om järnvägen bidrar till att, jämfört med tidigare, sänka hastigheten under viadukten. Tyvärr är det för smalt för att anlägga gångbana under järnvägsviadukten. Samhällsbyggnadsnämndens arbetsutskott avslår ansökan om genomfartsförbud och 30km/tim. Samhällsbyggnadsnämnden avslår ansökan om farthinder. s tidigare behandling Arbetsutskottet har den 9 mars 26 beslutat enligt samhällsbyggnadsförvaltningens förslag. Handlingar i ärendet 1. Karta 19 (55)
12. Trafikåtgärder i Snapptuna Dnr 2003.172 513 Samhällsbyggnadsnämnden erbjuder Snapptuna IK att teckna avtal om utsättande av blomlådor förutsatt att föreningen kan visa att de representerar en majoritet av de fastighetsägare som berörs. Snapptuna IK (SIK) har skrivit och begärt 30 km/tim på Ljungvägen samt åtgärder vid tillfarten till den lilla idrottsplatsen (bollplanen) belägen mellan Ljungvägen 16 och 18, cirka 250 m norr om Snapptunavägen. Som skäl anger de att många barn i området, SIK:s medlemmar samt skolor och daghem använder idrottsplatsen. Ljungvägen är cirka 800 m lång och i stort sett rak. Föreningen uppger att det dagligen är tillbud när barnen skall till idrottsplatsen på grund av bilisternas höga hastighet. En del tillbud vid utfart från fastigheter samt olyckor med påkörda husdjur har också inträffat. Samhällsbyggnadsförvaltningens bedöming Ljungvägen slingrar sig svagt med c:a 200 m långa raksträckor de första fem hundra metrarna och blir därefter krokigare. Körbanan är sex meter bred och de första 520 metrarna finns det gångbanan på båda sidor. För att vara en lokalväg är detta hög standard både för biltrafiken och för fotgängare längs med vägen. Den breda körbanan och den goda sikten kan dock inbjuda till höga hastigheter. Flera fastighetsägare har höga häckar som kan skymma sikten vid utfart från respektive fastighet. Det är varje fordonsförares/fastighetsägares skyldighet att ta hänsyn till/åtgärda detta. De erfarenheter och rekommendationer som finns kring 30 km/tim är att det är svårt att få efterlevnad framförallt på längre sträckor om den fysiska utformningen inte stöder en låg hastighet. Det rekommenderas också att det längsta avståndet mellan målpunkt och väg med 50 km/tim inte överskrider 400 meter. I huvudsak har Vallentuna begränsat 30 sträckor till genomfartsvägar (huvudvägar) förbi skolor och liknande anläggningar. Idrottsplatsen/bollplanen och Ljungvägen kan inte jämföras med dessa platser. I några bostadsområden finns 30-begränsning i kombination med farthinder. På lokalvägnätet har föreningar, enligt trafikplanen, möjlighet att teckna avtal med kommunen för att själva bekosta och anlägga gupp 20 (55)
eller sätta ut blomlådor enligt kommunens anvisningar. Gupp kan vara permanenta asfaltgupp eller mobila gummigupp som tas in vintertid. Om SIK representerar flertalet av de berörda fastighetsägarna kan de erbjudas att sätta ut blomlådor eller att själva anlägga gupp. Denna typ av åtgärder bedöms ha större effekt på hastigheten på Ljungvägen än en reglering till 30 km/tim. Åtgärden kombineras med skyltning lågfartsväg (blå 30). SIK borde också genom sina medlemmar kunna bidra till en bra hastighetsanpassning. Till bollplanen leder en gångstig som inte ingår i kommunens gcvägnät. Vid anslutningen med Ljungvägen finns en s.k. betonggris som vintertid sätts åt sidan. För cyklister kan denna typ av hinder utgöra en allvarlig risk, men eftersom det här inte är frågan om en korsande cykelväg bör den kunna vara kvar. I stigens förlängning finns resterna av ett gammalt övergångsställe. Dessa rester bör av säkerhetsskäl tas bort (liksom övriga rester av övergångsställen inom området). Enligt trafikplanen skall övergångsställen på lokalvägar på sikt tas bort. Vägmärkena i Snapptuna är så gamla att de upphörde att gälla för cirka 15 år sedan. Förvaltningen bedömer att det inte behövs några ytterligare åtgärder vid stigen till bollplanen. Samhällsbyggnadsnämndens arbetsutskott avslår ansökan om 30 km/tim på Ljungvägen. Samhällsbyggnadsnämnden erbjuder Snapptuna IK att teckna avtal om utsättande av blomlådor eller anläggande av gupp förutsatt att föreningen kan visa att de representerar en majoritet av de fastighetsägare som berörs. s tidigare behandling Arbetsutskottet har den 9 mars 27 beslutat enligt samhällsbyggnadsförvaltningens förslag men strukit anläggande av gupp ur förslaget. 21 (55)
13. Trafiksäkerhetsåtgärder samt 30km/tim på Uthamravägen Dnr 2003.149 512 och 2003.140 513 Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att byggnadstekniska åtgärder genomförs i samband med utbyggnaden av Uthamravägens nya sträckning. Ett antal fastighetsägare på Uthamrahöjden anser att någon typ av fartbegränsande åtgärder snarast bör göras, bl a med tanke på pågående byggnadsarbeten. De anser även att 50 km/tim är för hög hastighet på Uthamravägen. Villaägare längs Uthamravägen har skrivit och begärt 30 km/tim och cykel- och gångbana längs hela Uthamravägen samt två upphöjda övergångsställen, ett i östra och ett i västra änden. Samhällsbyggnadsförvaltningens bedömning I Vallentuna har 30 km/tim främst införts på korta sträckor förbi skolor eller liknande anläggningar. Detta för att uppmärksamma genomfartstrafiken på de speciella förhållandena. 30-sträckor bör vara korta för att få önskad effekt. Uthamravägen skiljer sig inte från andra liknande vägar, där finns inte heller någon verksamhet (skola, daghem) som särkilt bör uppmärksammas av trafikanterna. Beslut om tillfällig 30-begränsning har tagits på den sträcka som berörs av byggtrafik under den tid som utbyggnaden av Uthamrahöjden pågår (delegationsbeslut). Skanska är också noga med att för sina egna chaufförer påpeka att de skall visa hänsyn mot dem som bor i området. Övergångsställen är inte någon trafiksäkerhetsåtgärd, de anläggs där trafikintensiteten är så hög att det kan bli svårt att passera vägen om inte bilarna lämnar företräde. Övergångsställe förutsätter också att det finns gångbanor eller anslutande gång- och cykelvägar på båda sidor om vägen. När hela Uthamraområdet är färdigutbyggt är det troligt att det kommer att behövas ett par övergångsställen på den östra delen av Uthamravägen. Något behov av övergångsställe i Uthamravägens västra ände (nere vid sjön) föreligger inte. Uthamravägens nya sträckning, inklusive gång- och cykelväg, kommer sannolikt att byggas ut 2006 i samband med ombyggnad av Stockholmsvägen. Längs de äldre delarna av Uthamravägen saknas utrymme för separat gång- och cykelväg. Enligt trafikplanen skall kommunen vidta trafiksäkerhetsåtgärder (till exempel hastighetsdämpande åtgärder) bland annat på platser där stora gc-stråk korsar huvudvägnätet. Förvaltningen föreslår att 22 (55)