kraftnät åland ab Årsberättelse

kraftnät åland ab Årsberättelse 2008

Digitalt tryck på Mariehamns Tryckeri Ab, 2009

KRAFTNÄT ÅLAND AB 2008 Innehåll VD:s översikt...3 Bokslut Styrelsens verksamhetsberättelse... 4-12 Elöverföring... 4-10 Statistik...6-9 Ledningar och transformatorstationer...9 Elmarknaden... 10 Personal... 10 Anläggningsverksamhet och investeringar... 10-11 Ekonomi...11-14 Väsentliga händelser efter räkenskapsperiodens utgång.. 14 Framtidsutsikter... 14-15 Styrelsens förslag till disposition av vinstmedel...15 Resultaträkning... 16 Balansräkning...17-18 Finansieringsanalys...19 Bokslutsprinciper...20 Noter... 21-25 Datering och underskrifter...26 Revisionsberättelse...27 Förvaltning...28 Personal...28 Karta över stamledningsnät...29 1

Fördelning av elanskaffningen 267 GWh år 2008 Lokal produktion förbybart 25 % Lokal produktion fossilbränslebaserad 1 % Fortum Sähkönsiirto Oy (från riket) 5 % Vattenfall Eldistribution AB (från Sverige) 69 % Fördelning av elförbrukningen 267 GWh år 2008 KN egen förbrukning, nätförluster o mätfel... 3 % Export 0 % Ålands Energi Ab 1 % Ålands Elandelslag 57 % Mariehamns stads elverk 39 % 2

Bolagets elfte verksamhetsår är avslutat. Det var det andra året i följd som elförbrukningen på Åland minskade. Minskningen var 0,4 % i jämförelse med 2007 och 1,1 % i förhållande till 2006 års siffror. Den i stamnätet överförda volymen minskade med 2,5 % 2008. Att minskningen är större i stamnätet beror på att inmatningen från det nya biokraftverket sker direkt till Mariehamns stads elverks nät. Det faktum att den åländska elförbrukningen minskat trots att nya förbrukningsobjekt anslutits beror på att det på Åland i stor omfattning används el för uppvärmning och att uppvärmningsbehovet p.g.a. de senaste milda vintrarna varit lägre. I jämförelse med år 2000, som temperaturmässigt motsvarade år 2008 har dock den åländska elförbrukningen ökat med 1,2 % per år. Effektutvecklingen som ger sig till känna under en längre kallperiod är troligen högre. I den ordinarie elförsörjningen ingår en allt större del förnybar el och andelen förnybar elproduktion på Åland var 25 % år 2008. Kraftnät Åland Ab har utrett anslutningsmöjligheterna för planerade vindkraftparker och kunde under året meddela projektägarna Ålands Elandelslag och Ålands Vinenergi Andelslag att det finns möjlighet att ansluta deras projekt Stenarna och Långnabba till vårt nät. Ett förverkligande av dessa projekt medför att förnybar elproduktion skulle stå för mellan 70-80 % av elanskaffningen på årsbasis. Det finns även andra vindkraftprojekt på gång där Ålands Elandelslags projekt Rödskär är det längst komna. Aktiviteten på vindkraftsidan kommer troligen att öka om Åland går med i det finska inmatningstariffsystemet, vilket i sin tur leder till önskemål om utökade anslutningsmöjligheter i vårt nät. Detta blir en utmaning att hantera. För att på lång sikt trygga elförsörjningen i händelse av avbrott på förbindelsen från Sverige planeras en likströmsförbindelse till Finland. Enligt tidplanen skall förbindelsen vara driftklar i slutet av 2012. Styrelsen tog senaste höst beslut om att vi skall klara mellantiden fram till att förbindelsen är i drift med nuvarande resurser. Emedan detta beslut bygger på nuvarande tidplan när risken värderats är det viktigt att projektet följer den angivna tidplanen. Under sommaren erhölls budgetofferter på förbindelsen och priset visade sig vara högre än i tidigare kalkyler, men detta förändrade inte beslutsgrunderna för ett projektgenomförande. I oktober lämnades investeringsstödansökan in till landskapsregeringen. Landskapsregeringen har uttryckt sitt stöd för projektet, men investeringsstödprocessen har gått trögt. Eftersom vi enligt vår tidplan är i behov av ett beslut i denna fråga redan i februari 2010 känner jag en viss oro på denna punkt. I övrigt framskrider projektet enligt plan. VD:s översikt 3 Under året hade vi ett större antal nätstörningar än normalt, de felkällor till avbrotten vi kunnat åtgärda har avlägsnats och arbetet med förbättringar för att undvika framtida störningar pågår kontinuerligt. Kraven på tillgänglighet och elkvalitet stiger i takt med ökat elberoende och teknikutveckling, men det kommer alltid att ske avbrott i elförsörjningen även om den nya likströmsförbindelsen skall förbättra förutsättningarna. Vi har blivit varse om hur snabbt och hur länge vi kan stå utan nödvändig reserveffektkapacitet. Vår gasturbin var ur drift en månad i somras då kraftturbinen på leverantörens initiativ modifierades. Den skada som i november upptäcktes på gasturbinen ledde till användningsbegränsningar och behov av reparation. Reparationskostnaden täcks av försäkring, men självrisk och nödvändiga modifieringar betalas av Kraftnät Åland Ab. Gasturbinreparationen tar 11 veckor och görs under våren/sommaren 2009. Under tiden täcks reserveffektbehovet med övrig reserveffektkapacitet. Det ekonomiska resultatet 2008 blev bättre än budget. Den under året upptäckta skadan på gasturbinen kommer att belasta 2009 års resultat, som därmed försämras i motsvarande mån i förhållande till budget. Omsättningsökningen i förhållande till budget var ca. 9 %. Vissa av de element som skapat de högre intäkterna och de minskade kostnaderna kommer att vara bestående även under 2009. En översyn av balanstjänst- och nättjänstavgifterna är nödvändig med beaktande av ökad vindkraftinmatning och avses att göras under 2009. Under 2008 ökade de personella resurserna inom bolaget och alla tjänster ingående i den nya organisationen var besatta. En utökning av personalstyrkan har varit nödvändig för att klara det uppdrag Kraftnät Åland Ab är satt att sköta och för att genomföra de planerade nybyggnadsprojekten. Den större organisationen medförde även ökade kostnader. Likviditeten har varit god p.g.a. att medel reserverats för de avslutade och de under året pågående investeringarna. Det kommer dock redan sommaren 2010 att behövas tilläggsfinansiering i form av lån för att klara likviditeten. Jag vill slutligen tacka personalen för alla de arbetsinsatser Ni utfört under året och för det engagemang och den kunnighet Ni uppvisar samt även rikta ett stort tack till samarbetspartners och kunder. Mariehamn i april 2009 Jan Kahlroth, VD

Styrelsens verksamhetsberättelse Elöverföring Den totala elanskaffningen var 267,0 GWh mot 268,0 GWh år 2007, vilket innebär en minskning med 0,4 %. Den i stamnätet överförda volymen var 248,1 GWh, vilket innebär en minskning på 2,5 %. Inmatningen till stamnätet bestod till största delen av import. Införseln av elenergi från Sverige var 184,6 GWh (216,1 GWh 2007). Via inmatningspunkten i Gustavs i riket infördes 12,1 GWh (14,5 GWh 2007). Inmatningen till stamnätet från lokal vindkraft var 49,0 GWh (21,7 GWh 2007) och från fossilbränslebaserad elproduktion 2,4 GWh (2,0 GWh 2007). Den totala vindkraftinmatningen, även innefattande inmatning på distributionsnätnivå, från de 22 åländska vindkraftverken var 62,4 GWh (35,3 GWh 2007). Vindkraftens totala andel av den totala elanskaffningen var 23,4 % mot 13,2 % år 2007. Därutöver producerade det nya biokraftvärmeverket i Mariehamn 5,5 GWh el och den procentuella andelen förnybart av den totala elanskaffningen utgjorde 25,4 %. Ålands Elandelslags uttag från stamnätet var 138,4 GWh (139,2 GWh 2007), Mariehamns stads elverk 97,7 GWh (102,7 GWh 2007), Ålands Energi Ab:s egenförbrukning var 2,8 GWh (3,3 GWh 2007) och stamnätsförlusterna uppgick till 9,2 GWh (9,3 GWh 2007) eller 3,7 % av den i stamnätet överförda elenergin. Differensen mellan den till stamnätet inmatade och uttagna elenergin utgörs av förluster i kablar, ledningar och transformatorer, mätfel samt egen förbrukning i stationer. 2008 års högsta timeffekttopp var 51,1 MW och inträffade mellan 17 och 18 fredagen den 4 januari. Den högsta timeffekttoppen någonsin är fortsättningsvis 58,1 MW och den inträffade mellan klockan 17 och 18 söndagen den 5 januari 2003. Effekttoppen är mycket temperaturberoende och under kallperioder växer förbrukningen på landsbygden mest. Där är andelen elvärmeförbrukare ca. 45 %. Året som helhet var varmare än normalåret då graddagtalet, som är en beräkningsgrund för uppvärmningsbehovet, var ca. 14,2 % lägre än för normalåret och 5,9 % lägre än för 2007. Endast september var kallare än normalåret. De åtta senaste åren har den totala åländska elförbrukningen ökat i medeltal ca. 1,2 % per år. Förbrukningsökningen tenderar att fortsätta och torde vara betydligt större under ett kallare år. Antalet nätstörningar i vårt nät har varit större än normalt, totalt 21 stycken. En stor del av dem, nio stycken, hänför sig till Båtskärsförbindelsen, som löst p.g.a. obalans förorsakad av spänningsförändringar. Vartefter erfarenheter erhölls vidtogs åtgärder för att göra förbindelsen stabilare. Hela Åland förutom östra skärgården, Lumparland och delar av Lemland blev strömlöst den 25 februari i samband med årligt prov av ö-drift. Avbrottet varade 2 minuter. Den 9 mars löser riktade jordfelsskyddet för ledningen Tingsbacka - Mariehamn samtidigt som sträckan Tingsbacka Godby Västanträsk Finby löser för överström i Tingsbacka och Finby elstationer. Felorsaken var haveri på ventilavledare i Finby elstation. Störningen varade i cirka 3 minuter. Hela Åland förutom östra skärgården blev strömlöst den 24 april p.g.a. avbrott i Vattenfalls 70 kv nät matande Senneby elstation. Avbrottet varade 8 minuter och förorsakades av trädfällning. Ett haveri på en frånskiljarbom i Svinö elstation förorsakade ett 1 timme 44 minuters avbrott på Svinö elstation. Den 31 juli förorsakade ett kraftigt åskväder på svenska sidan flera avbrott på Vattenfalls 70 kv matning till Senneby elstation. Hela Åland förutom östra skärgården blev strömlöst i 18 minuter. En oupptäckt följd av avbrottet var att reaktortillslaget i Senneby blev blockerat och detta inte indikerades. Hela Åland förutom östra skärgården blev strömlöst den 16 augusti i 4 minuter och den 24 augusti i 9 minuter, som följd av blockerat reaktortillslag. Orsaken till avbrotten blev utredd i slutet av augusti och blockeringen upphävdes på plats. Den 17 augusti drog ett kraftigt åskväder fram över Åland. Ledningen Tingsbacka-Mariehamn löste för riktat överström samtidigt som elstationen i Senneby löste för överström och jordfel, hela Åland förutom 4

östra skargården blev strömlöst. Åskan slog ut stora delar av fjärrkontrollsystemet och därmed upphörde manöver- och överblickmöjligheterna av nätet i samma omfattning. Statuskontroll och manöver måste ske på plats i stationerna. Utifrån dessa förutsättningar genomfördes felavhjälpnings- och uppbyggnadsarbetet. Vid återstart av nätet nyttjades reservkraft fram till inmatningen från Sverige lokalt kunde spänningssättas. Alla konsumenter hade strömmen tillbaka efter 2 timmar 24 minuter. En kortslutning inträffade den 24 september i samband med städning i en av Mariehamns stads elverks nätstationer, vilken förde med sig att även transformator 1 i Mariehamn löste och de centrala delarna av Mariehamn blev strömlösa under 1 minut. Den 3 november löste ÅEA:s ledning mot Bistorp i Svinö station för överström och samtidigt löste transformatorn i stationen oselektivt p.g.a. gammal reläskyddsteknik. Avbrottet varade 2 minuter. Sträckan Tingsbacka Godby Västanträsk Finby Svinö-Knutsboda löser för riktat jordfel i Tingsbacka och ledningen Tingsbacka Mariehamn löser samtidigt för riktat jordfel i Mariehamn. Därutöver löser samtidigt Ytternäs Båtskär för jordfel. Störningsorsaken ej klarlagd. Störningen varade ca. 14 minuter. Förebyggande underhåll för att öka driftsäkerheten utförs kontinuerligt innefattande röjning av ledningsgator med inhyrd entreprenör. Dubbleringen av transformatorkapaciteten på Sverigeförbindelsen har inletts och utförs i syfte att utöka säkerheten och öka överföringsmöjligheterna. Arbetet fortsätter både i Senneby och Tingsbacka och de beställda transformatorerna beräknas vara i drift sommaren 2009. Det tillskott i reservkraft vi erhållit med den nya gasturbinen i Ringsböle garanterar idag tillsammans med övriga reservkraftanläggningar tillräcklig reserveffekt för att återstarta nätet och för att bibehålla nätet i stabil ö-drift vid skador på förbindelseledningen till Sverige. Kapaciteten bedöms dock inte räcka mer än ett fåtal år fram i tiden när man beaktar möjligheterna till återstart av nätet med förväntat effektbehov under en längre kallperiod. I maj informerade leverantören MAN Turbo AG om att kraftturbinen måste modifieras då problem konstaterats i andra anläggningar. Kraftturbinen modifierades på deras verkstad i Tyskland. Betalningsskyldigheten är inte klargjord. Alldeles i slutet av året upptäcktes en skada på den nya gasturbinen som begränsar utnyttjandet av den fram tills den reparerats. Vintern 2009 inleddes därför med Kraftturbin begränsade möjligheter för att möta ett längre avbrott. Reparation är planerad till våren/sommaren 2009. Styrelsen beslöt under hösten att reserveffektbehovet fram till att den långsiktiga lösningen i form av en likströmsförbindelse till riket tas i drift, enligt planerna i december 2012, skall klaras med nuvarande resurser utan tillfällig utbyggnad. Under året har planeringen av en 100 MW likströmsförbindelse mellan Nådendal i riket och Ytterby, Jomala med anslutande 110 kv till det åländska stamnätet fortsatt. Investeringsstödansökan inlämnades till landskapsregeringen i oktober 2008. Totalkostnad för projektet baserat på budgetofferter är i ansökan angivet till 125 miljoner euro. Under hösten inleddes miljökonsekvensbedömningen. Tillståndssåväl som finansieringfrågor återstår innan projektet kan realiseras, men bolagets inriktning för att lösa reservkraftfrågan på ett långsiktigt sätt är klar. Utgående från delbetänkandet av elnätsnätutredningen SOU 2007:99 upptogs förhandlingar mellan Vattenfall Eldistribution AB och Kraftnät Åland Ab. I syfte att säkerställa att nätets kapacitet motsvarar behovet även vid ansträngda situationer, tecknades i april ett avtal med Vattenfall Eldistribution AB angående nyttjande av befintliga resurser på Åland. Avtalet ger Kraftnät Åland Ab rätt till ersättning motsvarande kalkylerad nytta. På den politiska planen agerade landskapsregeringen genom att i april 2008 lämna ett utlåtande över elnätsutredningens betänkande till den svenska regeringen. Frågan om regionnätsavgiften står dock oförändrat ännu olöst. Kraftnät Åland har fortsatt arbetet med att reda ut anslutningsmöjligheterna för mera vindkraft. Utgående från tidigare utförda utredningar koncentrerades närmare utredningar till vindkraft ansluten till Tellholm, Hammarland. Utförd stabilitetstudie gav vid handen 5

Inmatad och uttagen elenergi från stamnätet Resultat 2007 Resultat 2008 % av % av Ändring i inmatn. inmatn. % jämfört MWh /uttag MWh /uttag 08/07 SUMMA ELENERGIINMATNING 254 371 100,0 248 141 100,0-2,4 Sveanät AB (från Sverige) 216 142 85,0 184 602 74,4-14,6 Fortum Aluesiirto Oy (från riket) 14 528 5,7 12 104 4,9-16,7 Lokal produktion fossilbränslebaserad i stamnätet 2 016 0,8 2 410 1,0 19,5 Lokal produktion vindkraft i stamnätet 21 686 8,5 49 025 19,8 126,1 SUMMA ELENERGIUTTAG 254 371 100,0 248 141 100,0-2,4 Mariehamns stads elverk 102 690 40,4 97 654 39,4-4,9 Ålands Elandelslag 139 158 54,7 138 425 55,8-0,5 Ålands Energi Ab 3 253 1,3 2 812 1,1-13,5 Egen förbrukning, nätförluster o mätfel 9 266 3,6 9 199 3,7-0,7 Export 4 0,0 50 0,0 - Energiuttag högpristid.. Mariehamns stads elverk. Ålands Elandelslag.. Ålands Energi AB... Egenförbrukn., nätförluster, o mätfel... Export... Energiuttag lågpristid.. Mariehamns stads elverk. Ålands Elandelslag... Ålands Energi AB.... Egenförbrukn., nätförluster o mätfel Export... 66 539 26,2 61 359 24,7-8,4 26 199 10,3 24 189 9,7-8,3 36 963 14,5 34 297 13,8-7,8 833 0,3 658 0,3-26,6 2 544 1,0 2 215 0,9-14,9 187 832 73,8 186 782 75,3-0,6 76 491 30,1 73 465 29,6-4,1 102 195 40,2 104 128 42,0 1,9 2 420 1,0 2 154 0,9-12,3 6 722 2,6 6 984 2,8 3,8 4 0,0 50 0,0 - GWh 300 Energiproduktion och import 250 200 150 100 50 0 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Import från Sverige Lok. olj.prod. Från Finland Förnybart 6

7

MWh/h Medeleffekter per vecka 2008 60 50 40 30 20 10 0 1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 37 39 41 43 45 47 49 51 1 Import Sverige Från Finland Vindkraft Lok. olj.prod. Toppeffekt/vecka Tingsbacka apparatfundament 8

110 och 45 kv ledningar 2008 110 kv Kabel Friledning Sandviken - Tellholm... 185 mm²cu 58,6 km Tellholm - Tingsbacka... 454 mm²al 15,7 km Senneby - Sandviken... 400 mm²cu 1,8 km 60,4 km 15,7 km 45 kv Kabel Friledning Tingsbacka - Mariehamn... 240 mm²al 1,6 km 236 mm²al 9,2 km Tingsbacka - Godby... 236 mm²al 4,5 km Tingsbacka - Norrböle... 236 mm²al 9,6 km Tingsbacka - Hellesby... 236 mm²al 9,9 km Hellesby-Storby.. 240 mm²al 0,5 km 236 mm²al 12,0 Norrböle - Svinö delsträcka 1 240 mm²al 1,6 km 99 mm²al 5,0 km Norrböle- Svinö delsträcka 2. 236 mm²al 15,0 km Godby - Västanträsk... 99 mm²al 12,3 km Godby - Finby... 85/14 mm²alfe 13,2 km Finby - Svinö... 150 mm²al 4,8 km 152/25 mm²alfe 12,3 km Svinö - Sottunga... 95 mm²al 9,8 km 99 mm²alfe 17,4 km Sottunga - Kumlinge... 95 mm²al 13,8 km 152/25 mm²alfe 4,7 km Kumlinge - Brändö... 150 mm²al 14,4 km 152/25 mm²alfe 13,2 km Brändö - Gustavs... 150 mm²al 16,6 km 152/25 mm²alfe 10,2 km Mariehamn -Ytternäs delsträcka 1 95 mm²al 1,9 km Mariehamn-Ytternäs delsträcka 2 240 mm²al 2,2 km Ytternäs-Lilla Båtskär.. 240 mm²al 15,8 km Mariehamn - Norrböle... 240 mm²al 1,6 km 152/25 mm²alfe 2,6 km Transformatorstationer 84,6 km 151,1 km Transformatorer Brytare Utgående Drifttag. Effekt Spänning kv 110 o. 45 kv 10 kv ledning år Senneby..... 63 MVA 110±9x1,67%/77 1 st 110 kv 2000 Tingsbacka... 63 MVA 110±9x1,67%/45 6 st 110 kv 2000 8 st 45 kv Hellesby... 6,3 MVA 47±9x1,67%/10,5 1 st 45 kv 4 st 2000 Mariehamn... 16 MVA 47±6x1,67%/10,5 6 st 45 kv 6 st 1969 Mariehamn... 16 MVA 47±6x1,67%/10,5 Holken 4 st 2004 Centrum... 8 st 1972 Norrböle... 10 MVA 47±6x1,67%/10,5 4 st 45 kv 7 st 1978 Norrböle..... 10 MVA 47±6x1,67%/10,5 2002 Ytternäs... 10 MVA 47±6x1,67%/10,5 2 st 45 kv 5 st 1983 Svinö... 5 MVA 45±6x1,67%/10,5 4 st 45 kv 3 st 1973 Sottunga... 3 MVA 45±6x1,67%/10,5 2 st 45 kv 4 st 1976 Kumlinge... 3 MVA 45±6x1,67%/10,5 2 st 45 kv 3 st 1987 Godby...2 x 6,3 MVA 47±6x1,67%/10,5 4 st 45 kv 7 st 1998 Västanträsk... 5 MVA 47±6x1,67%/10,5 1 st 45 kv 4 st 1974 Finby... 6,3 MVA 47±6x1,67%/10,5 2 st 45 kv 3 st 1983 Brändö... 3 MVA 47±6x1,67%/10,5 1 st 45 kv 2 st 1991 Knutsboda.. 2,5 MVA 47,5±1x3,0%/0,66 1 st 45 kv - 1997 Storby 6,3 MVA 47±9x1,67%/10,5 1 st 45 kv 3 st 2004 Transformatorer Brytare Inkommande Drifttag. Effekt Spänning 20 kv 20 kv ledning år Lilla Båtskär.. 16 MVA 20/47,5±9x1,67% 1 st 3 st 2007 9

att anslutning av 48 MW vindkraft i Tellholm, vilket motsvarar den sammanlagda effekten på Ålands Vindenergi Andelslag planerade projekt Långnabba och Ålands Elandelslags projekt Stenarna, är möjlig. Resultatet förutsätter att de vindkraftverk man ämnar ansluta uppfyller de tekniska kravspecifikationer Kraftnät Åland Ab ställt upp för att anslutning samt att egenskaperna hos vindkraftverken är minst så bra som använd modell vid simuleringen. Använd modell är inte utvärderad på annat håll, vilket avses att göras innan slutlig bekräftelse på anslutningsmöjligheterna ges. Ålands Vindkraft Ab levererar förlustelen i kombination med ensamrätt på införsel från riket. Avtalet är baserat på elbörsen Nordpools elspotpriser. Under år 2008 uppgick denna mängd till 9 199 MWh motsvarande 3,7 % av den totala inmatade elenergin på stamnätet. År 2007 var förlustenergin 9 271 MWh och den relativa för lusten 3,6 %. Ökad lokal produktion och minskad införsel har minskat stamnätsförlusterna. Den procentuella andelen har ökat p.g.a. minskad överförd elenergi i stamnätet. Elmarknaden För balanshanteringen används ett system för avräkning av balanskraft och rapportering av timserier till och från de åländska distributionsnätbolagen och balansansvariga aktörer samt för informationsutbyte med Svenska Kraftnät. Övergången till det nya ersättande balanshanteringssystemet Generis har pågått under året, med många problem, och vid årsskiftet nyttjades ännu det äldre EHTO-balanshanteringssystemet för avräkning. Tillstånd för utsläpp av växthusgaser för perioden 2008-2012 gavs av landskapsregeringen och Kraftnät Åland Ab tilldelades 35 052 stycken utsläppsrätter för den aktuella perioden. Bolaget sålde i april 3 000 utsläppsrätter till ett värde av 53880 exklusive försäljningsomkostnader och i maj 1 000 utsläppsrätter till ett värde av 25 460 exklusive försäljningsomkostnader. Vid årets slut fanns 3012 utsläppsrätter på utsläppsrättskontot. Utsläppen från gasturbinanläggningen i Ringsbölle var 517 ton CO2. Elpriset på den nordiska elbörsen Nordpool steg i förhållande 2007 och var högre alla månader förutom december. Medelårspriset för prisområde Sverige var 51,12 /MWh 2008. Motsvarande årsmedelpris 2007 var 30,25 /MWh. Spotpriset inom prisområde Sverige steg alltså med 69,0 % på årsmedelnivå. Det högre spotpriset ökade kostnaderna vid inköp av el för att täcka stamnätsförlusterna. Personal Uppdelningen av organisationen i de nybildade nybyggnads-, underhålls- och mät-, manöver-, IT- och balanstjänstenheterna med sina utnämnda enhetschefer hade sitt första hela verksamhetsår. Därutöver finns i organisationen drift- och administrativa enheterna, som också fanns i den äldre organisationen. Den tjänstledige IT-ingenjören återvände och blev IT-chef, hans ersättare under tjänstledigheten slutade och en ny IT-ingenjör anställdes. Den tidigare anställda elmontören började sin anställning i januari 2008. Personalstyrkan var vid årets slut 15 personer, varav två deltidsanställda. Personalstyrkan har i förhållande till den sista oktober 2007 utökats med tre personer och den av personalen utförda arbetsprestationen motsvarar 13,5 manår exklusive betald ledighet (10,9 manår 2007). Anläggningsverksamhet och investeringar PPSlutredovisning av gasturbinprojektet kunde göras då den sista leveransen tillhörande projektet, reservdelarna, levererades. I gasturbinprojektet betalades 121 087 under året. Totalt har i gasturbinprojektet, utan beaktande av investeringsstödet, investerats 14 628 887 inklusive bränsleanskaffningarna. Anläggningen blev totalt 746 113 billigare än ursprungsberäkningarna. Det erhållna investeringsstödet för reservkraftanläggningen utgör totalt 5 851 555. PPUnder året påbörjades projektet med en andra transformator i Tingsbacka. Apparat- och transformatorbeställningar gjordes både för Tingsbacka och Senneby. I Senneby investerades 233 283 och i Tingsbacka 226 900 för detta ändamål. PPI övrigt investerade vi bl.a. i följande: P PI 45 kv-ledningsnätet investerade vi totalt 484 769. Den största delen utgörs av ombyggnaden av Norrböle-Svinö ledningen på sträckan Lemström- Svinö. Resterande utgörs främst av kabeldike vid ombyggnad av Neptunigatans gång- och cykelväg. PPI 45/10 kv elstationsutrustning har vi investerat 5 203. P PVi har investerat 46 038 i elstationsbyggnader, vilket till största delen utgörs av att elstationsbyggnaden i Tingsbacka, som utvidgades med en skilt datarum och förråd. 10

Norrböle lager P PI mät- och manöversystem investerade vi 14 106. P PI optofibernätet investerades 3 812 i anslutningskostnader för hyrda optofiberförbindelser. P PMindre ombyggnader i hyrd lokal gjordes för 1 013 i samband med anpassning av upphyrda tilläggsutrymmen för nybyggnadsenheten. P PVi köpte kontorsinventarier för 8 526. PPFordonsparken förstärktes då en paketbil och en skylift inköptes. Totalt investerade vi 72 627 i fordon. P PI Norrböle lagret investerades 60 136 i utvidgning av planen, asfaltering, staket och grind. PPBalanshanteringssystemet togs i drift, men slutreglering kvarstår. PPDärutöver har i pågående anskaffningar investerats 185 085, där Finlandskabelprojektet är det största enskilda projektet. P PTotalt investerades 1 249 468 under året. Ekonomi PP2008 års resultat blev bättre än budget. De främsta orsakerna till detta var minskade kostnader för anslutningen i Senneby, ökade intäkter från balanstjänsterna, högre enhetspris vid försäljning av utsläppsrätter samt de finansiella intäkter som erhölls från försäljning av fondandelar och ränteswap. PPIntäkterna från nättjänsterna ökade med 4 % från 5 334 392 år 2007 till 5 546 151. P PÅlands Elandelslag debiterades 3 417 435, motsvarande 24,69 /MWh (23,50 /MWh 2007) för sina uttag. För Mariehamns stads elverks del debiterades 1 961 927, vilket motsvarar 20,09 /MWh (18,43 /MWh 2007). Skillnaden i /MWh mellan Ålands Elandelslag och Mariehamns stads elverk kommer främst av att Mariehamns stads elverk tar ut mer energi i förhållande till abonnerad effekt än Ålands Elandelslag. Dessutom är uttagspunkterna fler i förhållande till förbrukningen för Ålands Elandelslag. Medelpriset för uttagskunderna var 23,0 /MWh (21,56 /MWh 2007). PPErsättning utgår vid inmatning av lokalt producerad el till vårt nät. Ersättningen för denna inmatning var för vindkraftverken anslutna till vårt nät större än avgifterna, som tas ut för övriga nättjänster. Av detta följde att vi utbetalade 42 291 till vindkraftproducenterna. 11

PPIntäkterna från balanstjänster har ökat med 66 % och utgjorde 885 806. Ökningen beror främst på att obalansvolymen ökat p.g.a. utökad vindkraftandel i inmatningen, vilket lett till utökad försäljning av balanskraft till Sverige samt försäljning av elenergi i samband med planerade avbrott. Mot intäkterna ställs inköps/produktionskostnaderna för effektkraft, balanstjänster, avbrottsförsäkringskostnader och systemkostnader innefattande ADB-kostnader samt personalkostnader för hanteringen. P PIntäkterna från övriga tjänster är totalt 49 607 och utgörs främst av ersättning från Ålcom för optofiberhyra. P POmsättningen var 6 481 564, vilket är 1,5 % mindre än år 2007, men då ingick också Båtskärsprojektet i omsättningen. P PÖvriga rörelseintäkter utgjorde 81 311 och utgörs främst från försäljning av icke utnyttjade utsläppsrätter. PPInköp av material och tjänster utgjorde totalt 2 764 651 och minskade i jämförelse med år 2007 med 15,5 %. Minskningen beror främst på att inget externt projekt, som Båtskären 2007, genomfördes. Bland dessa inköp kostade elenergin som inköptes för att täcka stamnätets förluster 480 859. Detta motsvarar ett medelpris på 52,3 /MWh. Kostnaden för förlustenergin var 57 % högre än år 2007 och medelpriset 58 % högre. De fasta reservkraftkostnaderna utgjorde 767 778. Beställd effektkraft kostade 89 916. Till ägarna av angränsande ledningsnät i Sverige och i riket betalades totalt 722 677 i nätavgifter. I totalkostnaden för material och tjänster ingår även inköpen av balanstjänster, uppgående till 654 931. Vid provkörningar, planerade avbrott och ö-drifttest förbrukades bränsle till ett värde av 47 947. P Personalkostnaderna har ökat till 904 630 med anledning av genomförd organisationsförändring och därav kommen personalökning. Personalkostnaderna var 2007 totalt 728 363 inklusive arbetskostnaderna för Båtskärsprojektet. Huvudanledningen till ökningen är att personalstyrkan utökats. Rörläggning Neptunigatan, Yngve Johansson 12

Ombyggnad Norrböle-Svinö ledning. P PAvskrivningarna enligt plan utgjorde 1 246 065. P PÖvriga rörelsekostnader, totalt 819 347, har minskat med 1 % i en jämförelse med 2007. Kostnader för varor och förnödenheter var 100 435, varav drift- och underhållsmaterial och elkostnaden för vår reservkraftanläggning i Ringsböle utgjorde de största posterna. P PKostnaderna för främmande tjänster var 460 352. Vi har från Ålands Energi Ab köpt löneräkning och driftcentralbemanning för 31 283 samt övriga tjänster för 9060. Från Ålands Företagsbyrå Ab har administrativa tjänster köpts för 21 665. För specialisttjänster och reparationer och underhåll har erlagts 212 875. En stor post i fråga om specialisttjänster är de fortsatta nätsimuleringarna och utredningarna för vindkraftutbyggnaden. I fråga om underhållsavtalskostnader utgörs en stor post av kostnader för fortsatt röjning och breddning av ledningsgator. ADB-kostnaderna var 50 825. Hyreskostnaderna har ökat till 88 989 främst p.g.a. att tilläggsutrymmen upphyrts. Kostnaderna för resterande främmande tjänster är 45 655. PPI övriga rörelsekostnader ingår även administrativa utgifter 38 596, representation och marknadsföring 906 samt försäkringspremier 148 382. P PRörelseresultatet visar en vinst på 818 181 mot 572 569 året innan. P PFinansiella intäkter 197 147 är främst ränteintäkter från ränteswap och intäkter vid försäljning av räntefondandelar. P PRäntekostnaderna ökade från 620 160 till 650 012 år 2008. Övriga finansiella kostnader var 6 098. PPVinsten före bokslutsdispositioner och skatter är 359 218 mot en förlust på 28 760 år 2007. PPEmedan bolaget inte avser att redovisa en vinst ökas den ackumulerade avskrivningsdifferensen med 359 149. Den ackumulerade avskrivningsdifferensen ökar från 4 628 005 per den 31.12.2007 till att vid detta bokslut utgöra 4 987 154. Bolagets långsiktiga målsättning är dock att avskrivningsdifferensen inte skall utgöra mer än 15 % av de materiella tillgångarna i balansräkningen samt att försiktighet iakttas för att nå detta mål för att kunna upprätthålla likviditeten utan belastande tilläggsfinansiering. Årets ökning innebär ett avsteg i strävan att nå den långsiktiga målsättningen. Avskrivningsdifferensen utgör 24 % av de materiella tillgångarna 2008. Resultatregleringen görs på detta sätt med anledning av ett bättre resultat än budget och för att minska lånebehovet vid kommande investeringar samt för att undvika stora årsvisa förändringar av tarifferna. PPIngen vinst uppvisas efter skatt för räkenskapsperioden. 13

PPBolaget har haft god likviditet under året och har vid årets slut finansieringstillgångar om 3 154 632. P PLångfristigt främmande kapital är 11 816 035 och kortfristigt 1 667 156 vid årets slut. Balansomslutningen har minskat från 24 541 210 till 23 903 846. PPLagervärdet på bränslet i bränslecisternerna i Ringsböle är 512 304. PPBolaget visar en 38,2 %-ig soliditet mot 36,1 % året innan. Bolagets aktier Bolaget har 32 026 aktier. Varje aktie berättigar till en röst på bolagsstämman. Alla aktier har samma rätt till dividend och till bolagets medel. Väsentliga händelser efter räkenskapsperiodens utgång Inga väsentliga förändringar har skett i bolagets ekonomiska ställning efter räkenskapsperiodens utgång och testet av betalningsförmågan i ABL 13:2 påverkar inte heller de utdelningsbara medlen. Framtidsutsikter Förbindelsen till Sverige effektbegränsas idag till 63 MVA p.g.a. transformatorkapaciteten. Genom den pågående utbyggnaden med en andra transformator i elstationerna Senneby och Tingsbacka utökas överföringsförmågan på förbindelsen till 80 MW, som kabeln dimensionerats för. Dubbleringen av transformatorkapaciteten har inletts och transformatorerna levereras inkommande sommar och skall vara i drift i augusti 2009. Genom åtgärden möts det ökande elöverföringsbehovet och säkerheten i förbandet höjs. Åtgärden säkrar ordinarie kapacitet till 2021-2023 med prognostiserad utveckling. Effekttoppen från 2003 står sig ännu, men vid ihållande kall väderlek kan effekttoppar över 65 MW förväntas under ett vardagsdygn. I tidigare gjorda utredningar har konstaterats att reserveffektbehovet inte är långsiktigt täckt och vi har utgående från vald inriktning inlett arbetet med att åstadkomma en långsiktigt lösning på reservkraftfrågan. Den valda långsiktiga lösningen utgörs av en 100 MW likströmsförbindelse från Ytterby, Jomala till Nådendal i riket. Från omriktarstationen i Ytterby byggs en 110 kv ledning, som sammankopplas med det befintliga åländska stamnätet på 110 kv nivå. I riket ansluts förbindelsen till stamnätbolaget Fingrids elnät. Förbindelsen planeras att tas i drift i slutet av 2012. Kraftnät Åland Ab ansökte i oktober 2008 om investeringsstöd för denna stora infrastrukturella satsning inom elförsörjningsområdet på samma sätt och på samma grund som tidigare stora investeringar i åländsk elförsörjning. Investeringen är baserad på budgetofferter kalkylerad att maximalt uppgå till 125 miljoner euro, vilket är en för åländska förhållanden exceptionellt stor investering. För att projektet skall vara ekonomiskt genomförbart beaktande utfallet på elpriset är det nödvändigt att investeringsstöd beviljas i samma procentuella storlek som tidigare beviljade stöd och att landskapsgarantier för lånedelen erhålles. Det är mot bakgrund av investeringens storlek nödvändigt att erhålla en så bra finansieringsmodell som möjligt. Besked i fråga om investeringsstöd behövs i början av 2010 för att tidplanen skall hålla. Eftersom Kraftnät Åland Ab valt att klara sig utan reserveffekttillskott fram till likströmsförbindelsen skall vara i drift i slutet av 2012 är det nödvändigt att processen förs fram enligt tidplan. Bottenundersökningen är genomförd, tillståndsprocessen pågår och anbudsförfrågan förväntas kunna lämnas ut i april. Vi ser det nödvändigt att vi har verkliga anbud att ta ställning till för få en bättre kostnadsbild och i ett tidigt skede involvera tänkt leverantör. Den skada på gasturbinen, som upptäcktes i samband med den årliga översynen 2008, skall repareras efter vintern. Skadan är en försäkringssak, men p.g.a. självrisken och det faktum att vissa modifieringar bör göras samtidigt kommer Kraftnät Åland Ab att belastas. Förhandlingar pågår med leverantören om slutligt pris för reparationen. Förhandlingar om nytt service- och underhållskontrakt upptas då nuvarande löper ut 2009. Planeringen av ringledningen mellan Storby elstation och Västanträsk fortsätter för att möjliggöra byggstart 2010. Renoveringen av det befintliga 45 kv-nätet fortsätter och den andra etappen på 45 kv ledningen Norrböle- Svinö förstärks och förses med nya linor med större area. Uppgraderingen av de äldre elstationerna fortsätter och Sottunga står i tur, där planeras utbyte av 10 kv inomhusställverket och byggnad. Uppgraderingen ingår liksom renoveringen ovan i det åtgärdsprogram som finns för det befintliga nätet. 14

Den förnybara elproduktionens andel av den åländska elförsörjningen på årsbas beräknas till 28 % av elanskaffningen 2009. Det finns idag utbyggnadsplaner inom vindkraften, som om de förverkligas, tillsammans med befintlig förnybar produktion kunde producera mer el än Ålands behov. Utgående från redovisade planer för vindkraftutbyggnad i landskapet och förfrågningar om anslutningar har Kraftnät Åland Ab tillsammans med externa konsulter utrett möjligheterna. Den dynamiska stabilitetsstudien av vindkraft ansluten till Tellholm, Hammarland, som utförts av Vattenfall Power Consultant Ab, ger vid handen att anslutning av 48 MW vindkraft i Tellholm är möjligt utan att försämra driftsäkerheten för Kraftnät Åland Ab. Studien är ett led i utredningen av anslutningsmöjligheterna för planerad vindkraft till Kraftnät Åland Ab:s elnät. 48 MW motsvarar den sammanlagda effekten på Ålands Vindenergi Andelslag planerade projekt Långnabba och Ålands Elandelslags projekt Stenarna. Det är enligt studien möjligt att ansluta dessa planerade vindkraftparker till vårt nät i Tellholm. I beräkningarna har en aktuell leverantörs vindkraftmodell använts. Resultatet förutsätter att de vindkraftverk man ämnar ansluta uppfyller de tekniska kravspecifikationer Kraftnät Åland Ab ställt upp för att anslutning samt att egenskaperna hos vindkraftverken är minst så bra som använd modell vid simuleringen. De planerade vindkraftprojekten kväver vårt aktiva deltagande i processen. Visa av erfarenheterna från Båtskärsprojektet begränsar vi i fortsättningen oss till att ta hand om anslutningspunkten till vårt nät och inte bygga vindkraftanslutningsledningar då våra resurser inte räcker till och vi inte har skyldighet därtill. Vi ser det nödvändigt att koordinera ovan nämnda projekt och bygga elstationen i Tellholm för anslutning av bägge parker trots att de verkar bli förskjutna i tiden. Avgörande för projekten är utformningen av framtida stödformer för vindkraften. Från åländsk sida har framförts önskemål om att få deltaga i det finska inmatningstariffsystem, som är under planering och skall vara i kraft från 2010. Kraftnät Åland Ab kommer troligen att bli involverad i systemet och erhålla uppgifter att sköta på den åländska marknaden. Inmatningstariffsystemet kommer troligen att stimulera vindkraftaktörerna till att genomföra nya projekt och därigenom skapas ett tryck på Kraftnät Åland Ab när det gäller nättillträde. En konsekvens av vindkraftutbyggnaden är också att Kraftnät Åland Ab:s överföringstariffer för inmatning av el till stamnätet, som idag är negativa, enligt styrelsebeslut skall ses över inför 2010. Det faktum att stora delar av stamnätet byggdes på 70-talet medför såsom de planerade åtgärderna ovan visar behov av förnyelse av anläggningsdelar. Förnyelsen kommer att ske under en längre period framåt. Dessa insatser kommer också att öka stamnätskostnaderna. Kraftnät Åland Ab har tilldelats utsläppstillstånd för den nya reservkraftanläggningen för åren 2008-2012. De tidigare beviljade utsläppsrätterna har hittills överstigit de faktiska utsläppen och kakylerat överskott från 2009 kan säljas på förhand. Ser man på resultatpåverkande faktorer på längre sikt har räntehöjningar en stor betydelse eftersom andelen främmande kapital är stor. Räntenivån har i finanskrisens spår sjunkit, vilket påverkar bolagets resultat positivt. Gasturbinlånen har räntesäkrats för att sätta en takkostnad på dessa räntor. Räntorna ligger dock idag betydligt under denna nivå. Effektutvecklingen är också ett orosmoln eftersom denna dimensionerar en stor del av investeringsbehovet, men också förorsakar kostnader för abonnemang på nätsidan. Bolaget påverkas av den nordiska energipolitiken och elbrist på den nordiska elmarknaden ökar omkostnaderna. Haverier på anläggningar och då särskilt centrala anläggningsdelar kan leda till omfattande kostnader för reparationer, följdskador och ersättande elproduktion vid inmatningsbegränsningar. De ekonomiska återverkningarna på bolaget av dylika skador har begränsats med försäkringar. Det faktum att anläggningarna och övervakningssystemen blir allt mer komplicerade ställer allt högre krav på specialkompetensen. I en liten organisation är det risk att spridningen av specialkunskap blir begränsad och detta försöker vi motverka genom att sprida kunskapen på flera personer. Styrelsens förslag till disposition av vinstmedel De utdelningsbara medlen är 47 114,36 varav periodens resultat är 0,00. Styrelsen föreslår för bolagsstämman att de utdelningsbara medlen kvarlämnas under fritt eget kapital och följaktligen ingen dividend utdelas. 15

Kraftnät Åland Ab RESULTATRÄKNING Not 01.01.2008 01.01.2007 31.12.2008 31.12.2007 OMSÄTTNING 1 6 481 563,98 6 579 090,84 Övriga rörelseintäkter 81 311,25 11 406,41 Material och tjänster Material, förnödenheter och varor Inköp under räkenskapsperioden -2 716 704,73-2 655 548,64 Förändring av lager -47 946,67-617 352,57 Sa Material och tjänster -2 764 651,40-3 272 901,21 Personalkostnader 2 Löner och arvoden -728 818,43-524 320,26 Lönebikostnader Pensionskostnader -118 775,80-88 933,92 Övriga lönebikostnader -57 036,01-44 649,86 Sa Personalkostnader -904 630,24-657 904,04 Avskrivningar och nedskrivningar 3 Avskrivningar enligt plan -1 256 065,49-1 260 639,78 Sa Avskrivningar och nedskrivningar -1 256 065,49-1 260 639,78 Övriga rörelsekostnader -819 347,36-826 483,13 RÖRELSEVINST 818 180,74 572 569,09 Finansiella intäkter och kostnader Övriga ränteintäkter och finansiella intäkter Från övriga 197 146,95 20 118,75 Räntekostnader och övriga finansiella kostnader Till övriga -656 109,79-621 447,54 Sa Finansiella intäkter och kostnader -458 962,84-601 328,79 VINST/FÖRLUST FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER 359 217,90-28 759,70 VINST/FÖRLUST FÖRE BOKSLUTS- DISPOSITIONER OCH SKATTER 359 217,90-28 759,70 Bokslutsdispositioner Förändring av avskrivningsdifferens -359 149,22 28 759,70 Sa Bokslutsdispositioner -359 149,22 28 759,70 Inkomstskatt -68,68 0,00 RÄKENSKAPSPERIODENS VINST/FÖRLUST 0,00 0,00 16

Kraftnät Åland Ab BALANSRÄKNING Not 31.12.2008 31.12.2007 A K T I V A BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar 4 Immateriella rättigheter 40 443,31 49 050,94 Övriga utgifter med lång verkningstid 11 298,46 22 156,47 Sa Immateriella tillgångar 51 741,77 71 207,41 Materiella tillgångar 5 Mark- och vattenområden Ägda fastigheter 223 265,02 219 453,04 Hyresrättigheter till fastigheter 64 847,82 69 075,62 Byggnader och konstruktioner Ägda byggnader och konstruktioner 1 335 539,73 1 344 779,62 Transmissionsnät 12 476 806,98 12 768 715,50 Reservkraftsanläggning 5 633 158,52 5 989 632,68 Inventarier och fordon 176 579,88 150 238,77 Övriga materiella tillgångar 108 357,48 99 713,43 Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar 6 647 348,12 7 862,97 Sa Materiella tillgångar 20 665 903,55 20 649 471,63 Placeringar Övriga aktier och andelar 1 919,83 1 919,83 Övriga fordringar 29 648,79 29 648,79 Sa Placeringar 31 568,62 31 568,62 SA BESTÅENDE AKTIVA 20 749 213,94 20 752 247,66 RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Material och förnödenheter 512 304,05 560 250,72 Övriga omsättningstillgångar 0,00 0,00 Sa Omsättningstillgångar 512 304,05 560 250,72 Fordringar Kortfristiga Kundfordringar 620 924,15 1 170 957,07 Övriga fordringar 109 964,15 44 635,47 Resultatregleringar 65 527,86 38 370,53 Sa Kortfristiga 796 416,16 1 253 963,07 Sa Fordringar 796 416,16 1 253 963,07 Finansiella värdepapper Övriga värdepapper 0,00 1 760 904,39 Sa Finansiella värdepapper 0,00 1 760 904,39 Kassa och bank 1 845 911,50 213 844,37 SA RÖRLIGA AKTIVA 3 154 631,71 3 788 962,55 S A A K T I V A 23 903 845,65 24 541 210,21 17

Kraftnät Åland Ab BALANSRÄKNING Not 31.12.2008 31.12.2007 P A S S I V A EGET KAPITAL Aktiekapital 5 386 386,53 5 386 386,53 Balanserad vinst från tidigare räkenskapsperioder 47 114,36 47 114,36 Räkenskapsperiodens vinst/förlust 0,00 0,00 SA EGET KAPITAL 5 433 500,89 5 433 500,89 ACKUMULERADE BOKSLUTSDISPOSITIONER Avskrivningsdifferens 4 987 153,77 4 628 004,55 SA ACKUMULERADE BOKSLUTSDISPOSITIONER 4 987 153,77 4 628 004,55 FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt 7 Skulder till kreditinstitut 9 565 560,54 10 138 355,32 Övriga skulder 2 250 474,57 2 452 934,31 Sa Långfristigt 11 816 035,11 12 591 289,63 Kortfristigt Skulder till kreditinstitut 572 794,00 572 794,00 Leverantörsskulder 445 345,69 681 920,90 Övriga skulder 315 977,22 361 619,19 Resultatregleringar 333 038,97 272 081,05 Sa Kortfristigt 1 667 155,88 1 888 415,14 SA FRÄMMANDE KAPITAL 13 483 190,99 14 479 704,77 S A P A S S I V A 23 903 845,65 24 541 210,21 18

Kraftnät Åland Ab FINANSIERINGSANALYS 1.1.2008-1.1.2007-31.12.2008 31.12.2007 Affärsverksamhetens kassaflöde: Erhållna betalningar för försäljning 6 998 084,85 6 181 070,56 Erhållna betalningar för övriga rörelseintäkter 81 311,25 11 406,41 Betalda rörelsekostnader -4 757 810,05-4 471 375,98 Affärsverksamhetens kassaflöde före finansiella poster och skatter 2 321 586,05 1 721 100,99 Betalda räntor och betalningar för affärsverksamhetens övriga finansiella kostnader -610 226,27-586 221,09 Erhållna räntor från affärsverksamheten 138 390,20 19 614,25 Betalda direkta skatter 0,00 0,00 Kassaflöde före extraordinära poster 1 849 749,98 1 154 494,15 Affärsverksamhetens kassaflöde (A) 1 849 749,98 1 154 494,15 Investeringarnas kassaflöde: Investeringar i materiella och immateriella tillgångar -1 253 031,77-732 945,47 Investeringar i övriga placeringar 1 760 904,39 0,00 Överlåtelseinkomser från övriga placeringar 50 128,87 0,00 Erhållna räntor på investeringar 410,00 0,00 Investeringarnas kassaflöde (B) 558 411,49-732 945,47 Finansieringens kassaflöde Amortering av kortfristiga lån -771,14-59 694,14 Amortering av långfristiga lån -775 254,52-776 026,44 Betalda direkta skatter -68,68 0,00 Finansieringens kassaflöde (C) -776 094,34-835 720,58 Förändring av likvida medel (A+B+C) 1 632 067,13-414 171,90 Likvida medel vid räkenskapsperiodens början 213 844,37 628 016,27 Likvida medel vid räkenskapsperiodens slut 1 845 911,50 213 844,37 1 632 067,13-414 171,90 19

Kraftnät Åland Ab BOKSLUTSPRINCIPER Värderingsprinciper och värderingsmetoder Värdering av anläggningstillgångar Anläggningstillgångarna har upptagits i balansräkningen enligt direkta anskaffningskostnader med avdrag för planenliga avskrivningar. De planenliga avskrivningarna har beräknats lineärt och de är baserade på anläggningstillgångarnas ekonomiska livslängd. Som praxis tillämpas hälften av normal avskrivning första året då tillgången tas i bruk. Avskrivningstiderna är: Immateriella rättigheter Övriga utgifter med lång verkningstid Byggnader och konstruktioner Transmissionsnät stamnät och optofibernät elstationer och utrustning mät- och manöversystem Maskiner och inventarier gasturbinanläggning 5 år 5 år 20 år 30 år 20 år 5 år 20 år (80% av anskaffningsvärdet avskrivs under 20 år och resterande del därefter på 10 år) blocktransformator 20 år inventarier o fordon 5 år Övriga materiella tillgångar 10 år Värdering av omsättningstillgångar Omsättningstillgångarna har upptagits enligt fifo-principen. Omsättningstillgångarna har värderats enligt anskaffningsutgiften eller till ett lägre pris som motsvarat det sannolika återanskaffningspriset. Som anskaffningsutgift har upptagits de direkta kostnaderna. Värdering av finansieringstillgångar De värdepapper som ingår i finansieringstillgångarna har värderats till anskaffningsvärdet eller till ett lägre belopp som motsvarar marknadsvärdet. Poster i utländsk valuta Fordringar och skulder i utländsk valuta har omräknats till euro enligt den kurs som Europeiska centralbanken noterade på bokslutsdagen. 20

Kraftnät Åland Ab NOTER RESULTATRÄKNING 1 Omsättning 31.12.2008 31.12.2007 Nättjänster 5 546 151,28 5 334 392,09 Balanstjänster 885 806,16 533 288,28 Övriga tjänster 49 606,54 711 410,52 Avrundning 0,00-0,05 Totalt 6 481 563,98 6 579 090,84 2 Personalkostnader 31.12.2008 31.12.2007 Löner och arvoden 728 818,43 559 300,81 varav är aktiverade som materiella tillgångar 0,00-34 980,55 Pensionskostnader 118 775,80 93 360,47 varav är aktiverade som materiella tillgångar 0,00-4 426,55 Övriga lönebikostnader 57 036,01 46 780,75 varav är aktiverade som materiella tillgångar 0,00-2 130,89 Totalt 904 630,24 657 904,04 3 Avskrivningar och nedskrivningar 3.1 Avskrivningar enligt plan 31.12.2008 31.12.2007 Immateriella rättigheter 11 157,63 5 570,99 Övriga utgifter med lång verkningstid 11 871,30 11 673,36 Nyttjanderätter 4 227,80 4 227,80 Byggnader och konstruktioner 89 061,04 87 623,62 Transmissionsnät 799 863,16 823 219,05 Reservkraftsanläggning 264 006,68 257 584,79 Inventarier och fordon 58 169,18 54 047,90 Övriga materiella tillgångar 17 708,70 16 692,27 Totalt 1 256 065,49 1 260 639,78 21

Kraftnät Åland Ab NOTER BALANSRÄKNING 4 Immateriella tillgångar Övriga utgifter Immateriella med lång rättigheter verkningstid Totalt Anskaffningsutgift 01.01.2008 244 683,17 74 878,81 319 561,98 Ökningar 01.01.08 31.12.08 2 550,00 1 013,29 3 563,29 Anskaffningsutgift 31.12.2008 247 233,17 75 892,10 323 125,27 Ackumulerade avskrivningar 01.01.2008 195 632,23 52 722,34 248 354,57 Avskrivningar under perioden 11 157,63 11 871,30 23 028,93 Ackumulerade avskrivningar 31.12.2008 206 789,86 64 593,64 271 383,50 Bokföringsvärde 31.12.2008 40 443,31 11 298,46 51 741,77 5 Materiella tillgångar Jordområden o Nyttjanderätter Byggnader och konstruktioner Anskaffningsutgift 01.01.2008 304 009,10 1 958 974,78 Ökningar 01.01.08 31.12.08 3 811,98 79 821,15 Anskaffningsutgift 31.12.2008 307 821,08 2 038 795,93 Ackumulerade avskrivningar 01.01.2008 15 480,44 614 195,16 Avskrivningar under perioden 4 227,80 89 061,04 Ackumulerade avskrivningar 31.12.2008 19 708,24 703 256,20 Bokföringsvärde 31.12.2008 288 112,84 1 335 539,73 Inventarier och Reservkraftsan- Transmissionsnät fordon läggning Anskaffningsutgift 01.01.2008 26 445 560,82 616 203,21 6 597 295,50 Ökningar 01.01.08 31.12.08 507 954,64 84 510,29 121 087,35 Erhållit bidrag från Ålands landskapsregering 01.01 31.12.08 0,00 0,00-213 554,83 Anskaffningsutgift 31.12.2008 26 953 515,46 700 713,50 6 504 828,02 Ackumulerade avskrivningar 01.01.2008 13 676 845,32 465 964,44 607 662,82 Avskrivningar under perioden 799 863,16 58 169,18 264 006,68 Ackumulerade avskrivningar 31.12.2008 14 476 708,48 524 133,62 871 669,50 Bokföringsvärde 31.12.2008 12 476 806,98 176 579,88 5 633 158,52 22

Kraftnät Åland Ab NOTER BALANSRÄKNING Övriga materiella Pågående tillgångar anskaffningar Totalt Anskaffningsutgift 01.01.2008 180 677,43 7 862,97 36 110 583,81 Ökningar 01.01.08 31.12.08 26 352,75 639 803,62 1 463 341,78 Minskningar 01.01.08 31.12.08 0,00-318,47-213 873,30 Anskaffningsutgift 31.12.2008 207 030,18 647 348,12 37 360 052,29 Ackumulerade avskrivningar 01.01.2008 80 964,00 0,00 15 461 112,18 Avskrivningar under perioden 17 708,70 0,00 1 233 036,56 Värdeminskningar 0,00 0,00 0,00 Ackumulerade avskrivningar 31.12.2008 98 672,70 0,00 16 694 148,74 Uppskrivningar 0,00 0,00 0,00 Bokföringsvärde 31.12.2008 108 357,48 647 348,12 20 665 903,55 6 Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar 31.12.2008 31.12.2007 Beställningsrat för transformatorutbyggnad 639 803,62 0,00 Planering för framtida vindkraftsutbyggnader 1 335,96 1 654,43 Planering likströmsförbindelse 6 208,54 6 208,54 Totalt 647 348,12 7 862,97 7 Främmande kapital 7.1 Långfristigt främmande kapital 31.12.2008 31.12.2007 Skulder till kreditinstitut 9 565 560,54 10 138 355,32 Skuld till Ålands Landskapsregering 2 114 362,35 2 306 577,11 Skuld till övriga 136 112,22 146 357,20 Totalt 11 816 035,11 12 591 289,63 7.2 Lån som förfaller senare än efter fem år 31.12.2008 31.12.2007 Skulder till kreditinstitut 7 474 381,30 7 980 509,30 Övriga skulder 1 447 326,94 1 820 204,73 Totalt 8 921 708,24 9 800 714,03 23

Kraftnät Åland Ab SÄKERHETER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Givna säkerheter 31.12.2008 31.12.2007 För egen del, tullkredit 8 409,40 8 409,40 Totalt 8 409,40 8 409,40 NOTER ANGÅENDE PERSONALEN OCH MEDLEMMAR AV FÖRVALTNINGSORGAN Genomsnittliga antalet anställda 31.12.2008 31.12.2007 Antalet anställda i medeltal under räkenskapsperioden 13,50 10,70 Totalt 13,50 10,70 Ledningens löner och arvoden 31.12.2008 31.12.2007 Styrelse och VD 94 559,97 92 169,18 Totalt 94 559,97 92 169,18 24

KRAFTNÄT ÅLAND AB UTSLÄPPSRÄTTER, TON CO 2 Kraftnät Åland Ab:s tilldelning per anläggning, LR beslut 12.2.2008 inklusive tilldelning enligt reserveffektavtal med Ålands Energi Ab 2008 2009 2010 2011 2012 Gasturbin GT100 Ringsböle 7012 7010 7010 7010 7010 Tilldelning från Ålands Energi Ab 488 488 488 488 488 Total tilldelning 7500 7498 7498 7498 7498 Kraftnät Åland Ab:s CO 2 utsläpp från total produktion inklusive Ålands Energi Ab:s reservkraftproduktion för Kraftnät Åland Ab 2008 2009 2010 2011 2012 Gasturbin GT100 Ringsböle 517 Ringsböle Dieselgenerator 1 Ålands Energi Ab:s reservkraftproduktion 674 Totala utsläpp 1192 0 0 KN:s överskott från tilldelning ton CO 2 6309 Summa överskott från tilldelning ton CO 2 6309 6309 Försäljning 23.4.2008 3000 Försäljningsvärde 23.4.2008 17,96 /ton CO 2 Försäljningskostnad 0,03 /ton CO 2 Värde försäljning 53790 Försäljning 21.5.2008 1000 Försäljningsvärde 21.5.2008 25,46 /ton CO 2 Försäljningskostnad 0,03 /ton CO 2 Värde försäljning 25430 Saldo konto FI-120-655-0, 31.12.2007 4197 Utsläpp från KN;s anläggningar -384 Nettotilldelning från Ålands Energi 498 4311 Saldo konto FI-120-655-0, 31.12.2008 3012 Utsläpp från KN;s anläggningar -517 Nettotilldelning från Ålands Energi -186 2309 25

26

27

Förvaltning Ordinarie bolagsstämma hölls den 28 maj med 32 005 aktier representerade. Bolagets aktieägare 2008-12-31: Ålands landskapsregering 15 000 aktier 46,84 % Ålands Elandelslag 9 000 " 28,10 % Mariehamns stad 6 000 " 18,73 % Ålands Energi Ab 2 000 " 6,24 % Kumlinge kommun 10 " 0,03 % Sottunga kommun 6 " 0,02 % Föglö kommun 5 " 0,02 % Ålands Producentförbund 5 " 0,02 % 32 026 aktier 100,00 % Styrelsens medlemmar 2008: Tuula Mattsson, ordförande Roger Slotte, viceordförande Yvonne Aspholm Karl-Göran Eriksson Jan Wennström Under året har 11 styrelsesammanträden hållits. Revisorer har varit: Leif Hermans, CGR Tage Silander, GRM Revisorsuppleanter: Magnus Lundberg, GRM Gunnar Mattsson, GRM Jan Kahlroth har fungerat som verkställande direktör och teknisk ledare samt föredragande och sekreterare i styrelsen. Personal Personalen den 31 december 2008: Jan Kahlroth Sven-Anders Eriksson Henrik Sandqvist Peter Selenius Bertil Stenlund Ove Söderlund Edward Branér Henrik Johansson Jan-Olof Danielsson Yngve Johansson John Lindström Jan Mörn Stefan Mattsson Peik Karlsson Susanne Karlsson verkställande direktör nybyggnadschef nybyggnadsingenjör underhållschef drifttekniker (deltid) ritningstekniker underhållstekniker eltekniker elmontör (deltid) elmontör elmontör IT-chef mätningsingenjör IT-ingenjör balanstjänst/admin. stöd Jan Kahlroth, Sven-Anders Eriksson, Jan Mörn och Peter Selenius ingick vid årsskiftet bolagets ledningsgrupp. Dessa personer har tillsammans med Stefan Mattsson, Henrik Sandqvist och Ove Söderlund även haft schemalagd beredskap utom arbetstid. Övrig personal förutom Yngve Johansson, Susanne Karlsson och Peik Karlsson deltog i driftcentralbemanningen. Den av personalen utförda arbetsprestationen motsvarar 13,5 manår exklusive betald ledighet (10,9 manår 2007). För fortbildning, kurser och mässor inom aktuella specialområden har personalen använt totalt 32 dagar. 28

22 Stamnätskostnader 2000-2008 20 18 16 6,7 6,2 6,6 7,6 8,2 /MWh 14 12 10 6,1 1,2 0,4 6,5 6,2 6,2 1,1 1,4 0,5 0,5 1,3 0,42 1,5 1,2 3,4 0,5 0,5 3,8 1,9 0,4 3,9 1,2 0,4 3,9 1,9 0,3 2,6 8 6 4 2 3,5 3,1 1,5 4,9 4,7 3,44 3,4 3,8 2,55 2,2 2,1 3,8 3,4 3,5 2,1 2,2 5,3 5,4 2,4 2,6 6,1 6,2 0 ÅR 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2008 Kraftnät Åland AB:s stamnätskostnader Förluster Fortum Aluessiirto Oy Regionätsavgifter till Vattenfall Eldistribution Sverigekabeln Reservkraftkostnader 29

KRAFTNÄT ÅLAND AB PB 71, 22101 Mariehamn Telefon: 018-5395 Telefax: 18-539 250 E-mail: info@kraftnat.ax www.kraftnat.ax