Årsrapport Barn- och utbildningsnämnden Till Kommunstyrelsen 2015-01-15 Beslut på Barn- och utbildningsnämndens sammanträde: 2015-02-02
Innehållsförteckning 1 Verksamhet... 3 1.1 Viktiga och intressanta händelser... 3 1.2 Uppföljning av uppdrag... 3 1.3 Könsuppdelad statistik... 7 1.4 Internationellt arbete... 7 2 Måluppföljning... 8 2.1 Goda uppväxtvillkor för barn och ungdomar... 8 2.2 Hållbar personalförsörjning... 10 3 Uppföljning av Intern kontroll... 12 4 Uppföljning energiplanen... 13 4.1 Effektiva transporter med låg klimatbelastning... 13 5 Följetal... 14 5.1 Förskola och pedagogisk omsorg... 14 5.2 Fritidshem... 15 5.3 Grund- och grundsärskola... 16 5.4 Gymnasie- och gymnasiesärskola... 16 5.5 Vuxenutbildning... 16 6 Personal... 17 6.1 Viktiga händelser... 17 6.2 Statistik inom arbetsgivarområdet... 17 7 Ekonomi... 20 7.1 Driftredovisning... 20 7.2 Investeringsredovisning... 24 Barn- och utbildningsnämnden, Årsrapport 2(24)
1 Verksamhet 1.1 Viktiga och intressanta händelser 1.1.1 Viktiga och intressanta händelser ur ett medborgarperspektiv o Riksidrottsgymnasiet - basket, startade från och med höstterminen. o o o o Grundskolan årskurs nio har även i år förbättrat sin position i jämförelse med övriga kommuner i Sverige till plats 91 (86 om vi utesluter friskolorna). Målsättningen är att komma bland de 30 bästa skolkommunerna. Antalet markelever som väljer Marks gymnasieskola har ökat vilket visar på en uppåtgående spiral som vi hoppas ska fortsätta även 2015. Renoveringen av Tingvallaskolan är klar. Tillbyggnad och renovering av Torestorps skola är klar och verksamheten som bedrivits vid Kullabyns förskola kommer att flyttas till samma fastighet som Torestorps skola. Vår brukarundersökning visar generellt positiva resultat, våra elever trivs, är trygga och upplever i stort att det råder studie-ro. 1.1.2 Viktiga och intressanta händelser ur ett verksamhetsperspektiv o o o Forskning: Samarbete med ett forskarteam från Högskolan i Borås har pågått under året. Det syftar till att utveckla och få likvärdighet kring "skola på vetenskaplig grund" i våra verksamheter. Den 10 december hölls två seminarier inom ramen för samarbetet med Högskolan i Borås och satsningen en lärmiljö för alla. Det första var ett litteraturseminarium kring Bengt Perssons bok Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap med förstelärare och specialpedagoger. Det andra var för chefer i förvaltningen. Det handlade om lyckade exempel på inkludering som forskarna från högskolan observerat på Strömskolan under hösten. Samarbetet med Högskolan i Borås forsätter i vår med fler seminarier och observationer på Lyckeskolan. Förvaltningen har under hösten fattat beslut om möjlighet att tillsätta en forskartjänst. Förstelärare: Arbetet med att rekrytera förstelärare har fortsatt under hösten. Vi har nu 40 anställda förstelärare. Under vårterminen räknar vi med att anställa ytterligare ett tiotal förstelärare. Samverkan och övergångar mellan och inom skolformer: Förvaltningen har påbörjat ett utvecklingsarbete med samverkan och övergångar. Kartläggning av nuläget är genomförd och kommer att ligga till grund för ett systematiserat utvecklingsarbete under 2015. 1.2 Uppföljning av uppdrag Huvudverksamhet / Uppdraget uppfyllt Helt I hög grad Delvis I låg grad Inte alls Förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem X Grundskola X Ungdomsgymnasium X Vuxenutbildning X Barn- och utbildningsnämnden, Årsrapport 3(24)
1.2.1 Förskola och pedagogisk omsorg Den nya organisationen som trädde ikraft i augusti har inneburit att en kraftfullare och tydligare strategi för likvärdig kvalitet inom förskolan har påbörjats. I skolverkets allmänna råd framhålls ledningen som en viktig framgångsfaktor för förskolans kvalitet. För att skapa en gemensam syn och strategi på vad kvalitet innebär har förskolechefer tillsammans med specialpedagoger och verksamhetschef arbetat med att ta fram och definiera kvalitetsmarkörer. Markörerna som ledningsgruppen för förskolan har identifierat är: organisationsstruktur kompetens uppdragsmedvetenhet trygghet arbetsglädje Kvalitetsarbetet har under hösten varit inriktat på likvärdigheten i organisation och struktur vad det gäller pedagogernas scheman och antal timmar för pedagogisk utvecklingstid. Här har flera olikheter identifierats men även många likheter vad det gäller pedagogernas förutsättningar. Utifrån denna kartläggning har gemensamma riktlinjer arbetats fram för den pedagogiska planeringstiden. För att ytterligare skapa en tydlig gemensam plattform att utgå ifrån har en av förskolecheferna som läser masterprogrammet utbildningsledarskap kvalitet och utvärdering inom utbildning gjort en studie om förskolechefernas syn på pedagogiskt ledarskap. Här har även de framtagna kvalitetsmarkörerna analyserats utifrån ett forskningsperspektiv. Strategi: Ledningsgruppen för förskolorna kommer att fortsätta sitt genomgripande arbete med kvalitetsmarkörerna och ett större kollegialt lärande och samarbete kommer att planeras. Förskolecheferna kommer även att få utbildning och handledning i aktionsforskning Studien om förskolechefernas syn på sitt pedagogiska uppdrag kommer under våren att analyseras och ligga till grund för utvecklingsarbete. Vad det gäller verksamhetens omfattning har det i år liksom tidigare varit svårt att på en del förskolor beräkna behovet av omsorgstid på förskolorna. Liksom tidigare år har alla som önskat en förskoleplats fått detta inom fyra månader. De flesta har även fått sitt förstahandsval av förskola. Målet att 70 procent av de som arbetar i förskolan ska vara förskollärare har inte uppnåtts. Det är en stor svårighet att rekrytera förskollärare. Det är få sökande till de utlysta tjänsterna. En annan faktor kan vara att närliggande kommuner erbjuder högre lön än vad Marks kommun har kunnat göra. Det är också stor skillnad mellan förskolorna i förhållandet andelen förskolärare/barnskötare. Detta är också en viktig fråga att fortsätta diskutera inom förskolechefsgruppen i arbetet med att uppnå en likvärdig kvalitet. Den utökade satsningen på digitala lärverktyg i form av ipads har inneburit ett utökat behov av kompetensutveckling för pedagogerna. Behovet har till viss del täckts genom att egen personal med hög kompetens inom området kunnat utbilda sina kollegor. Ett mer systematiskt upplägg av denna form av kompetensutveckling kommer att vara möjligt att genomföra under kommande år eftersom utveckling av it och digitala verktyg är ett ekonomiskt prioriterat område under 2015. Pedagogisk omsorg finns det i dagsläget ingen stor efterfrågan på. I kommunal regi finns det två dagbarnvårdare. Barn- och utbildningsnämnden, Årsrapport 4(24)
1.2.2 Grundskola och grundsärskola Skolan i Marks kommun, tillsammans med skolan i Sverige i stort, befinner sig i en väldigt intressant och spännande tid. Skolan har troligtvis aldrig tidigare utmanats som den gör nu. Det ställs väldigt höga krav vilket är positivt men också mycket krävande. Skolorna arbetar fortfarande i allra högsta grad med att implementera skolreformen som infördes 2011. Det handlar inte bara om ändrat betygsystem och ny läroplan utan den har även burit med sig, tillsammans med ny forskning, diskussioner kring lärarrollen, rektorsrollen, pedagogik, arbetssätt, värderingar, förhållningssätt, den fysiska lärmiljön och mycket annat. Skolorna i kommunen befinner sig olika långt i den här processen men som helhet är grundskolan i kommunen i en positiv utveckling och meritvärdet ökar för andra året i rad och Marks kommun befinner sig nu på 91:a plats. För att lyfta oss ytterligare och för att ta oss till målet att vara bland de tio procent bästa kommunerna i landet så behöver samtliga skolor fortsätta förändringsprocessen och fortsätta utveckla sitt systematiska kvalitetsarbete. De områden som dominerat agendan är: den fysiska lärmiljön den digitala lärmiljön våra minsta skolor och dess svårigheter att nå ekonomisk bärighet att förändra skolornas organisation så att en lärmiljö för alla kan skapas satsning på träningsskola/särskola samarbete med Borås högskola anställning av förstelärare För att nå topp tio och skapa en lärmiljö för alla krävs fortsatt utveckling. För att föra verksamheten framåt under år 2015 finns följande strategier, aktiviteter och åtaganden: Strategi: Alla barn/elever inkluderas utifrån sina behov Aktiviteter/åtgärder: Organisera utifrån mångfald av elever. Utveckla organisation och rutiner för nyanlända. Språksatsning från förskola upp till gymnasiet, Skolverkets läslyftet åk 1-9 och genom uppdrag för förstelärare. Fortsatt arbete med övergångar, i synnerhet inom respektive enhet, det vill säga att ha en tydlig och åskådlig plan för elevernas skolgång under den tid de är på skolan. Denna progression skall vara tydlig och åskådlig både för personal, elever och vårdnadshavare. Strategi: Alla barn/elever ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och personliga utveckling Aktivitet/åtgärd Genom förstelärarnas arbete och uppdrag. Utveckla den digitala lärmiljön. Utveckla former för kollegialt lärande, samarbete och samplanering. Strategi: Utveckla det systematiska kvalitetsarbetet Aktivitet/åtgärd Fortsatt arbete med styrdokument. Strategi: Implementeringen av skollagen Aktivitet/åtgärd Fortsatt arbete med resursfördelningsmodeller inför budgetåret 2016. Strategi: Utveckla metoder för vetenskaplig grund Aktivitet/åtgärd Kompetenssatsning som grundas på nulägesanalys på alla nivåer. Fortsatt samarbete med Borås högskola. Barn- och utbildningsnämnden, Årsrapport 5(24)
1.2.3 Gymnasieskola och gymnasiesärskola Gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska utforma verksamheten så att den stödjer elevers lärande mot nationellt fastlagda mål och garantera att alla får en likvärdig utbildning samt erbjuda stöd så att målen för utbildningen nås. Skolan har påbörjat ett arbete med språkinriktad undervisning inom gymnasieskolans alla undervisningsområden. Detta arbete ska leda till en ökad läsförståelse och en ökad kunskap i studieteknik hos eleverna på skolan och ska vara gynnsamt i alla skolans ämnen. Inom ämnet matematik pågår ett utvecklingsarbete och en särskild grupp har arbetat med utvecklingsplan för ämnet där både olika undervisningsmetoder som flipped classroom (Det flippade klassrummet eng. the flipped classroom) olika typer av stöd som öppen matematikverkstad och stöd av kollegor på lektionen har prövats. Pedagoger och rektorer på skolan deltar även i skolverkets fortbildning; Matematiklyftet. Naturkunskapen har nu en förstelärare som har i uppdrag att arbeta för ett ökat samarbete med grundskolan och deras motsvarande förstelärare i den naturvetenskapliga undervisningen. Ett mål att utveckla terminologi och undervisningsmetoder så att stadieövergången till gymnasiet fungerar bättre. Under hösten har gymnasieskolan och gymnasiesärskolan anställt ytterligare sju förstelärartjänster inom olika ämnen och uppdrag. Detta är ett led i att uppnå en högre måluppfyllelse mot gymnasieskolan och gymnasiesärskolans två prioriterade mål; andelen/antalet som får lägst betyget E i alla kurser ska öka jämfört med föregående år samt att andelen/antalet elever som anser att de har ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och innehåll på undervisningen ska öka jämfört med föregående år. I gymnasiesärskolan arbetar pedagogerna aktivt med att öka elevers inflytande och delaktighet. Det sker bland annat genom det nationella programmets UF-företag. Gymnasiesärskolans individuella program arbetar med kommunikation för att öka elevernas delaktighet. Tecken som stöd och användandet av ipad för att kommunicera genom olika applikationer, samt dokumentera skoldagen har varit arbetsområden under året. Marks gymnasieskola är nu en av landets två riksidrottsgymnasier i basket. Perioden för att vara huvudman för riksidrottsgymnasium (RIG) i basket sträcker sig över åren -2017. Den 16 augusti invigdes RIG-basket i samband med landslagsturneringen North Sea Development Basketball Cup för 15-åringar, som Svenska basketbollsförbundet lanserade som Markveckan. 10 elever är antagna till RIG inför höstterminen, alla från annan kommun. 17 elever är antagna för NIU-basket (nationellt godkänd idrottsutbildning), varav tolv är från annan kommun. Regionala styrgruppen för Teknikcollege arbetade under hösten med att ansöka om återcertifiering för Teknikcollege till Boråsregionen. Vi har i december blivit granskade och fått förnyad certifiering för teknikcollege. El- och energiprogrammet har under hösten inlett ett samarbete med elteknikbranschen. Undervisningen har anpassats till företagens krav. Vilket är ett led höja kvaliteten på utbildningen inom elteknik. Eleverna får, om de klarar det teoretiska och praktiska yrkesprovet ett yrkesbevis, de slipper då tiden som lärling och kan börja arbeta direkt efter examen som en förstaårsmontör. 1.2.4 Vuxenutbildningen (Komvux, Svenska för invandrare och Särvux) Vuxenutbildningen ska ge kommuninvånarna möjligheter att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet samt att främja sin personliga utveckling. Utgångspunkten för utbildningen ska vara den enskildes behov och förutsättningar samt samhällets efterfrågan på kompetens. De som tidigare har lägst utbildning ska prioriteras. Två statliga utredningar har föreslagit stora förändringar inom kommunal vuxenutbildning och SFI. Det finns behov av att anpassa organisationen till de kommande lagstadgade rättigheter som kommuninvånarna har enligt skollagen. Verksamheten fortsätter att se över dessa förändringar som till exempel att allt fler sökande vill läsa på distans. Barn- och utbildningsnämnden, Årsrapport 6(24)
Verksamheten för SFI har beviljats ytterligare statsbidrag för ett projekt där verksamheten ska utveckla sin kompetens att kartlägga elevernas förkunskaper både i svenska språket och i studieteknik för att bättre kunna möta elevernas individuella behov i undervisningen. Projektet har inneburit att verksamheten har utvecklat ett nytt arbetssätt för kartläggning av eleverna, vilket också har tydliggjort hur verksamheten ska organisera mottagande av elever och uppföljning av elevernas lärande. SFI har haft mottagningsstopp under hösten för att vi inte har kunnat rekrytera rätt kompetens när lärare har varit sjukskrivna samtidigt som antalet elever har ökat. Verksamheten har sedan hösten 2013 varit utbildningsanordnare för en lärlingsutbildning för Restaurang- och livsmedelsprogrammet inom ramen för verksamhetens samarbete med Boråsregionens vuxenutbildning (BRVUX). Samverkan inom BRVUX innebär att fler kommuninvånare än tidigare får möjlighet att läsa yrkesutbildningar. Lärarna har under året arbetat med utvecklingsplaner som ska belysa vad som behöver göras för att vi ska nå bättre resultat. Verksamheten erbjuder också en professionell studie- och yrkesvägledning. 1.3 Könsuppdelad statistik Barn- och utbildningsnämnden har idag elevenkäter där svaren kan presenteras per kön. Alla resultat i nationella prov och betyg kan presenteras också fördelat per kön. Det kan vara problematiskt att göra det på enskilda enheter eftersom antalet personer i en årskurs fördelat per kön kan vara så få att enskilda individer kan urskiljas. 1.4 Internationellt arbete På förvaltningsnivå har ett arbete med att inventera och samordna internationella utvecklingsprojekt påbörjats. I dagsläget pågår det internationella arbetet i huvudsak på enhetsnivå. Barn och utbildningsförvaltningen har dock tagit initiativ till att söka ESF- medel tillsammans med Härryda kommun för att starta projektet "nollvision" som en del i att uppfylla kommunens aktivitetsansvar. Det internationella arbetet pågår som en del i undervisningen på alla våra skolor och förskolor i enlighet med styrdokumenten. Två förstelärare har internationalisering i sina uppdrag. På gymnasiet har man en sedan länge ett väl utvecklat internationellt arbete. Bland annat genom arbetet som EU:s skolambassadör genomför. Det har genomförts elev- och lärarutbyten både i och utanför EU. Även på grundskolorna pågår internationaliseringsprojekt. För att nämna något deltar Lyckeskolan i två EU-finansierade Comeniusprojekt med kulturjämförelse och matematik som fokus. Även i förskolan jobbar man aktivt med frågan. På flera förskolor har man haft som prioriterat mål att öka barn och pedagogers kunskap om olika kulturer. Barn- och utbildningsnämnden, Årsrapport 7(24)
2 Måluppföljning 2.1 Goda uppväxtvillkor för barn och ungdomar 2.1.1 Trygga, hälsosamma och stimulerande miljöer När en rektor får vetskap om att en elev kan ha varit utsatt för kränkande behandling ska rektor påbörja en utredning och samtidigt skicka en anmälan om ärendet till huvudmannen, det vill säga till förvaltningen. I år har 29 sådana anmälningar inkommit. Vårdnadshavare och elever kan anmäla kränkande behandling till skolinspektionen eller till barn- och elevombudet (BEO). I år har BEO och skolinspektion fått tre anmälningar vardera. Statistik från skolinspektionen visar att anmälningar om kränkande behandling är en ökande trend i riket. Brukarenkäten visar mycket höga resultat när det gäller trygghet och trivsel för alla åldrar som undersökts. 2.1.2 Goda möjligheter till lärande och utbildning Indikatorer Beslut ad av 2011 2012 2013 Mål Andel elever i grundskolan som uppnått kravnivån i alla ämnen Kommu nfullmä ktige 74% 74% 73% 75,7% minst 74% Andel elever som fullföljer gymnasieprogram inom 4 år, inkl. introduktionsprogram Andel elever i gymnasieskolan med lägst betyget godkänt i samtliga kurser Nämnd 75% 76% 80% 80,7% >=80% Nämnd - - 59% >=60% Genomsnittligt meritvärde i grundskolans årskurs 9 Andel elever med grundläggande behörighet till universitet och högskola Andel elever som gått över till högskola inom 3 år efter avslutad gymnasieutbildning Kommu nfullmä ktige Kommu nfullmä ktige Kommu nfullmä ktige 200 201 207 213 >= 208 89% 88% 86% 87,2% >= 87% 39% 40% 41% 38% >= 42% Andel elever på grundläggande och gymnasiala kurser för vuxna med betyget lägst godkänt i samtliga kurser Andel barn i förskolan som får plats på hemorten eller i önskad förskola Nämnd - - - - - Nämnd 95% 95% 98% >= 95% Nöjda Föräldrar Nämnd - - - - - Barn- och utbildningsnämnden, Årsrapport 8(24)
Indikatorer Beslut ad av 2011 2012 2013 Mål Nöjda elever Nämnd 64 61 61 >= 60 Andel förskolor där andelen förskollärare minst uppgår till 70% Andel fritidshem där andelen pedagoger med pedagogisk högskoleexamen uppgår till minst 70% Nämnd 17% 29% 29% >= 40% Nämnd 36% 42% 36% >= 45% Andel elever i grundskolan som uppnått kravnivån i alla ämnen Andel elever som når minst godkänt i alla ämnen har ökat och är något högre än snittet i riket. Andel elever som fullföljer gymnasieprogram inom 4 år, inkl. introduktionsprogram et visar på den senaste statistiken från, andel av kommunens folkbokförda elever som fått slutbetyg eller motsvarande läsåret 2012/13. Mark ligger även i år högre än riket när det gäller andel elever som fullföljer gymnasieprogram inom både 3 och 4 år. För Mark fullföljer 84,9 procent inom 3 år och 80,7 procent inom 4 år. Motsvarande siffra för riket är 81 procent respektive 77,9 procent. Mark har rangnummer 51 av 290 för elever som fullföljer utbildning inom tre år och rangnummer 85 av 290 för elever som fullföljer utbildning inom fyra år, en kraftig ökning i jämförelse med föregående års statistik. Denna positiva trend kan bland annat bero på att rektorerna och pedagogerna fortsätter att arbeta aktivt för att erbjuda en lärmiljö för alla genom att möta varje enskild elevs förutsättningar för studier. Skolan bidrar till att ge en ökad medvetenhet hos eleverna, gällande att det är viktigt att fullfölja sin utbildning, vilket i sin tur kan leda till vidare studier eller till arbete. Andel elever i gymnasieskolan med lägst betyget godkänt i samtliga kurser Statistiken presenteras av skolverket i februari 2015 Genomsnittligt meritvärde i grundskolans årskurs 9 En förbättring jämfört med förra året, från 207 till nuvarande 213 vilket är det högsta sammanlagda meritvärdet i årskurs 9 sedan 2006. Elever helt utan betyg räknas bort vilket visar på känsligheten. Om de hade varit med i statistiken hade vi haft lägre meritvärde. Främsta orsaken till årets höjning är att pojkarnas resultat har förbättrats. Andel elever med grundläggande behörighet till universitet och högskola et visar den senaste statistiken från, andel elever med grundläggande behörighet till universitet och högskola läsår 2012/13. Totalt har Mark utfall 87,2 procent, något bättre än föregående år och lika som riket. Mark fick rangnummer 145 av 290 en ökning med 7 platser mot föregående års statistik. Andel elever som gått över till högskola inom 3 år efter avslutad gymnasieutbildning et visar på den senaste statistiken från, andel elever som erhållit slutbetyg eller motsvarande från gymnasieskolan läsåret 2009/10 och som registrerats som nybörjare vid universitet eller högskola senast under läsåret 2012/13. Totalt har Mark ett utfall på 38,0 procent, vilket är lägre än föregående års statistik men lite högre än riket i snitt som låg på 37,5 procent. Mark fick rangnummer 133 av 290, föregående års statistik hade Mark rangnummer 128. Viktigt att fortsätta ta ett aktivt arbete med studie- och yrkesvägledning under elevernas hela studietid i gymnasiet, och ge alla elever tillgång till kontinuerlig vägledning och medvetandegöra eleverna om fortsatta studie- och yrkesval. Barn- och utbildningsnämnden, Årsrapport 9(24)
Andel elever på grundläggande och gymnasiala kurser för vuxna med betyget lägst godkänt i samtliga kurser Statistik finns ännu är inte för. Andel barn i förskolan som får plats på hemorten eller i önskad förskola Årskullarna har något lägre antal barn än för några år sedan vilket gör att fler barn kan få plats på önskad förskola eller på hemorten. Nöjda Föräldrar Ingen mätning har gjorts. Planeras att genomföras under våren 2015 Nöjda elever et för det totala nöjd-elev-index är det samma som 2013 års utfall: 61. Detta är dock en minskning mot 2012 års utfall: 64. Både 2012 och 2013 visar eleverna i årskurs 5 en något större nöjdhet än de äldre eleverna. Under är det dock eleverna i årskurs 8 som visar en något större nöjdhet. är nöjdelev-index för årskurs 5: 61, årskurs 8: 62 och årskurs 2 gymnasiet: 61. Andel förskolor där andelen förskollärare minst uppgår till 70 % Det har varit fortsatta svårigheter att rekrytera förskollärare. Vi kan se att problemen är stora även i nationen i stort. Andel fritidshem där andelen pedagoger med pedagogisk högskoleexamen uppgår till minst 70 % Det är svårigheter att rekrytera behöriga fritidspedagoger. 2.2 Hållbar personalförsörjning 2.2.1 Flexibla arbetstider med rätt till heltid och möjlighet till deltid Indikatorer Beslut ad av 2011 2012 2013 Mål Alla anställda ska kunna få önskad sysselsättningsgrad Kommu nfullmä ktige 95 % 95 % 100 % Alla anställda ska kunna få önskad sysselsättningsgrad Den genomsnittliga sysselsättningsgraden fortsätter att öka något till 94,9 procent. Även andelen av personer med heltidssysselsättning ökar, från 82,2 procent 2013 till 83,3. I samband med Medarbetarundersökningen, som genomfördes under hösten, frågade man "Är du nöjd med din sysselsättningsgrad?" 87 procent svarade ja, 4 procent att man vill öka sin sysselsättningsgrad och 9 procent vill minska sin sysselsättningsgrad. Det är framförallt inom särskilda yrkesgrupper, t.ex. övningslärare, som det finns svårighet att erbjuda utökad sysselsättningsgrad. Detta beror till stor del på organisatoriska förutsättningar med små enheter inom ett stort geografiskt område. Chefer inom förvaltningen behandlar ansökningar om minskad sysselsättningsgrad i form av partiell tjänstledighet positivt. Barn- och utbildningsnämnden, Årsrapport 10(24)
2.2.2 Friska medarbetare Indikatorer Beslut ad av 2011 2012 2013 Mål Sjukfrånvaron ska minska Nämnd 5,3 5,4 <= 5,1 Sjukfrånvaron ska minska Den totala sjukfrånvaron har fortsatt öka under i förhållande till tidigare år och ligger nu på 5,4 procent. Det är framförallt inom förskolans område som ökningen sker, men även delar av gymnasieskolan har en ökad och/eller hög sjukfrånvaro. Frisktalet, som mäter andelen medarbetare med färre än sex eller inga sjukdagar, ökar, vilket är positivt. Mer om sjukstatistik under rubriken 6. Personal. Barn- och utbildningsnämnden, Årsrapport 11(24)
3 Uppföljning av Intern kontroll Internkontrollplanen är en del av och antas i samband med nämndplanen i december varje år. Förvaltningen har kontrollerat samma områden som under 2013. Att utveckla arbetet med internkontrollen och arbeta efter COSO-modellen är ett utvecklingsområde i förvaltningen för 2015. Område Kontrollmoment Uppföljning Åtgärd Verksamhet Rutin för anmälan till huvudmannen vid kränkande behandling enligt Skollagen 6 kap. 10 följs Rutinen följs i hög utsträckning, särskilt gäller det när arbetet initieras. Uppföljningen av ett ärende fungerar sämre. Förtydliga informationen och förändra blanketten. Verksamhet Rutin för elever med hög frånvaro följs Vid kontroll kan vi konstatera att närvarorapporteringen är bristfällig på många skolor. Det finns elever med hög frånvaro där skolan inte följer rutinen. Resultatet av internkontollen redovisas och diskuteras i rektorsgruppen. Vilka rutiner har rektor för att följa närvaron? Hur fungerar mentorns ansvar för att informera rektor? Verksamhet Rutin för kommunalt informationsansvar följs Internkontroll har inte gjorts Tydligare ansvar för olika delar i rutinerna och hur internkontrollen ska utföras och av vem. Verksamhet Behörigheter i verksamhetssystem It hanteras rättssäkert Kontroller har utförts utan anmärkning Administration Delegationsbestämmels er följs och efterlevs Uppföljning av nämndens delegationsbeslut visar att de i hög utsträckning följs och återredovisas. Någon uppföljning av rektors/förskolechefs egen delegation har inte utförts. Kontroll också av hur enhetschefer hanterar sin möjlighet att delegera. Verksamhet Rutiner för attestering och attesträtter följs och efterlevs Fungerar bra Ekonomi Kontroll att samtliga inköp sker enligt fastställda regler för upphandling Stickprovskontroller har inte påvisat stor avvikelse från upphandlingsregler, men några. Information om regler till nyanställda chefer så de i sin tur kan informera sina anställda. I samband med att ny policy och nya riktlinjer beslutas våren 2015 är det lämpligt att aktualisera frågan med samtliga chefer och personer som gör inköp. Elevhälsa Utredningsunderlag för mottagande i särskolan håller tillräcklig hög kvalité Underlagen har en tillräckligt god kvalitet. Elevhälsa Åtgärdsprogram uppfyller de krav som ställs i Skollagen och i Skolverkets allmänna råd. Stickprovskontroller har gjorts. Många program uppfyller inte de krav som ställs. Fortbildning utifrån de nya Allmänna råden om extraanpassningar och särskilt stöd kommer att genomföras under 2015. Barn- och utbildningsnämnden, Årsrapport 12(24)
4 Uppföljning energiplanen 4.1 Effektiva transporter med låg klimatbelastning Åtgärder Beskrivning Senaste kommentar Åtgärd 29 Upphandling skolskjutsar (BUN) Vid planering och upphandling av skolskjutsar ska stor vikt läggas vid effektiv ruttplanering, att fordonen är energieffektiva och om möjligt drivs med ickefossila bränslen. Möjligheten att samordna med kollektivtrafik ska också beaktas. Inför läsåret 2013/ har upphandling av skolskjutsar gjorts. Möjligheten att samordna med kollektivtrafiken har beaktats och vi använder oss alltid av kollektivtrafiken där möjligheten finns. Förvaltningens möjlighet att påverka kollektivtrafiken är dock begränsad. Stor vikt läggs vid planering av effektiva rutter. Detta har bland annat inneburit att förändringar i elevernas skoltid har gjorts för att kunna samordna och effektivisera skolskjutsarna. I upphandlingen har det bland annat ställts krav på att fordonen ska: tvättas i tvättanläggning med fungerande reningsanläggning. drivas med miljöklass 1 bensin/diesel eller miljömässigt bättre drivmedel eller förnybart bränsle. ha däck av bästa möjliga miljöklass och avsedda för rådanade väglag. Vid nyanskaffning av däck, inklusive regummering, godtas bara däck med slitbanegummi som är fritt från märkningspliktig olja enligt EU:s klassificeringsoch märkningskriterier (67/548/EEC med tillägg) Klara det för tillverkningsåret aktuella emissionskravet. Barn- och utbildningsnämnden, Årsrapport 13(24)
5 Följetal 5.1 Förskola och pedagogisk omsorg Följetal 2009 2010 2011 2012 2013 Barnomsorg 0-5 år, antal barn total Barnomsorg 0-5 år, antal barn total -därav egen regi, egna kommunen Barnomsorg 0-5 år, antal barn total -därav egen regi, sålda platser Barnomsorg 0-5 år, antal barn total -därav enskild verksamhet Barnomsorg 0-5 år, antal barn total-därav annans regi, köpta platser 1 646 1 684 1 734 1 778 1 745 1 694 1 522 1 543 1 574 1 586 1 548 1 501 11 13 15 17 15 11 107 119 129 151 158 157 6 8 16 24 24 25 Antal Vårdnadsbidrag 62 64 54 41 42 Barnomsorg 0-5 år, antal veckotimmar total Barnomsorg 0-5 år, antal veckotimmar total-därav egen regi, egna kommunen Barnomsorg 0-5 år, antal veckotimmar total-därav egen regi, sålda platser Barnomsorg 0-5 år, antal veckotimmar total-därav enskild verksamhet Barnomsorg 0-5 år, antal veckotimmar total-därav annans regi, köpta platser 49 859 52 028 56 686 59 384 59 179 58 188 46 129 47 908 51 705 53 391 52 743 51 726 316 293 470 478 485 374 3 231 3 604 4 026 4 732 5 129 5 248 183 223 485 783 822 780 Barnomsorg 0-5 år, antal barn total Antalet barn har ökat med 6 procent mellan åren 2008 till 2013, men från år har antalet minskat med 50 st/ 3 procent jämfört med 2013. Däremot ökar antalet omsorgstimmar mer än vad antal barn har gjort under samma period. Till en del beror detta på att närvarotiden per vecka har ökat från ca 30 år 2008 till ca 34 timmar per vecka år 2013. För år är närvarotiden samma som för år 2013. Barnomsorg 0-5 år, antal veckotimmar total-därav egen regi, egna kommunen Antalet omsorgstimmar i förskolan har ökat stadigt under de fem senaste åren. Ökningen mellan år 2008 fram till år 2013 var 19 procent. Under redovisningsåret har det skett en förändring, vilket inneburit att timmarna för år är 1,5 procent lägre än för år 2013. Barn- och utbildningsnämnden, Årsrapport 14(24)
5.2 Fritidshem Följetal 2009 2010 2011 2012 2013 Skolbarnsomsorg 6-12 år, antal barn total Skolbarnsomsorg 6-12 år, antal barn total-därav egen regi, egna kommunen Skolbarnsomsorg 6-12 år, antal barn total-därav egen regi, sålda platser Skolbarnsomsorg 6-12 år, antal barn total-därav enskild verksamhet Skolbarnsomsorg 6-12 år, antal barn total-därav annans regi, köpta platser Skolbarnsomsorg 6-12 år, antal timmar total Skolbarnsomsorg 6-12 år, antal timmar total-därav egen regi, egna kommunen Skolbarnsomsorg 6-12 år, antal timmar total-därav egen regi, sålda platser Skolbarnsomsorg 6-12 år, antal timmar total-därav enskild verksamhet Skolbarnsomsorg 6-12 år, antal timmar total-därav annans regi, köpta platser 1 446 1 448 1 530 1 605 1 660 1 729 1 396 1 388 1 458 1 518 1 572 1 647 8 11 11 11 14 15 39 45 52 61 55 47 3 4 9 15 19 20 21 640 22 309 25 249 27 624 29 105 30 752 21 007 21 520 24 205 26 383 27 797 29 370 107 160 205 187 203 260 453 546 682 765 723 674 73 83 157 289 382 448 Skolbarnsomsorg 6-12 år, antal barn total Antalet elever som har fritidshemsplats har ökat med ca 16 procent under åren 2008-2013 och har fortsätt öka även. Ökningen mellan 2013 och är nästan 5 procent eller 68 st. Skolbarnsomsorg 6-12 år, antal timmar total Antalet omsorgstimmar i skolbarnsomsorgen har ökat under perioden 2008-2013, ökningen är 37 procent, även närvarotiden per barn har ökat. Ökningen har fortsatt även under år. Barn- och utbildningsnämnden, Årsrapport 15(24)
5.3 Grund- och grundsärskola Följetal 2009 2010 2011 2012 2013 Grund- och särskolan, antal elever total Grund- och särskolan, antal elever total-därav egen regi, egna kommunen Grund- och särskolan, antal elever total-därav egen regi, sålda platser Grund- och särskolan, antal elever total-därav enskild verksamhet Grund- och särskolan, antal elever total-därav annans regi, köpta platser 4 132 4 025 3 956 3 936 4 012 4 091 3 893 3 784 3 703 3 672 3 742 3 824 49 45 48 46 44 46 161 169 175 178 179 179 29 27 30 40 47 42 Grund- och särskolan, antal elever total-därav egen regi, egna kommunen Antalet elever i grund/särskolan har minskat med drygt 6 procent under perioden 2008 till år 2013, men för år börjar elevantalet öka igen. Ökningen mellan år 2013 och är 77 elever, ca 2 procent. 5.4 Gymnasie- och gymnasiesärskola Följetal 2009 2010 2011 2012 2013 Ungdomsgymnasium: - antal elever i annans regi Ungdomsgymnasium: - antal elever i egen regi 348 383 426 469 475 453 1 436 1 343 1 230 1 052 927 868 Ungdomsgymnasium: - antal elever i annans regi Antalet elever i gymnasieskolan har minskat kraftigt under perioden 2008 till 2013, samtidigt som elever som valt andra gymnasier ökat under samma period. Minskning i den egen bedriven verksamhet var ca 37 procent, och de elever som valde annan gymnasieskola ökade med ca 35 procent under perioden. Antalet elever som valt annan skola än Marks gymnasieskola har minskat med 22 elever. 5.5 Vuxenutbildning Följetal 2009 2010 2011 2012 2013 Vuxenutbildning, antal helårsstuderande 351 443 370 415 445 420 Barn- och utbildningsnämnden, Årsrapport 16(24)
6 Personal 6.1 Viktiga händelser 2013 beslutade barn- och utbildningsnämnden om en översyn av ledningsorganisationen, med fokus på att förbättra möjligheterna för det pedagogiska ledarskapet. Under våren har arbetsgivare och fackliga företrädare genomfört partsgemensamma möten för att diskutera olika förutsättningar för en ny organisation. Från och med 1 augusti gäller ny organisation som innebär att ledningsuppdragen renodlas till förskolechef respektive rektor. Förskolorna är samlade under en verksamhetschef. Grundskola, förskoleklass, fritidshem och särskola har en verksamhetschef. Gymnasieskola och vuxenutbildning leds av en verksamhetschef och slutligen har elevhälsa en verksamhetschef. Även för skolassistenterna innebar organisationen en förändring. Samtliga skolassistenter inom förskola och grundskola samlas under en chef, verksamhetschef förskola. Från 1 januari 2015 gäller denna förändring även för skolassistenter inom gymnasieskola och vuxenutbildning. Under året har det funnits behov att rekrytera chefer, framförallt rektorer, vilket till viss del beror på organisationsförändringen. De flesta tjänster är nu tillsatta, men för de tjänster som saknar innehavare sker fortsatt rekrytering i början av 2015. Även inom förskola och skola har det varit stort behov av rekrytering. Flera chefer rapporterar att det är betydligt svårare än tidigare år att rekrytera lärare och förskollärare med legitimation. Förutom förskollärare så är det framförallt lärare inom matematik och no-ämnen, SFI, vissa övningsämnen, yrkeslärare, studie- och yrkesvägledare samt olika kategorier inom elevhälsan som är särskilt svårrekryterade. Under hösten genomfördes en medarbetarundersökning för hela kommunen och de kommunägda bolagen. För barn- och utbildningsförvaltningen visar resultaten i stort sett att medarbetarna i större utsträckning är mer nöjda jämfört med vad resultatet visade 2011 och att man har förtroende för sin chef. Den visar också att många medarbetare upplever en hög arbetsbelastning. I början av år 2015 ska alla enheter gå igenom sina resultat för att därefter utforma handlingsplaner med åtgärder utifrån identifierade behov. Hösten 2013 startar Arbetsmiljöverket en flerårig nationell tillsyn av skolan som kommer att pågå till och med 2016. Under hösten har Arbetsmiljöverket gjort inspektion på flera förskolor och skolor i kommunen. I början av 2015 kommer de återrapportera till politiker, förvaltningsledning och förvaltningssamverkan om eventuellt behov av åtgärder. Under året har en satsning på utveckling av samverkansystemet gjorts. Utbildning har genomförts, med externa föreläsare, för förvaltningssamverkansgruppen under 1,5 dag. Dessutom har utbildning genomförts för samtliga chefer och arbetsplatsombud under en halv dag. Syfte har bl.a. varit att tydliggöra samverkansavtalet och dess tillämpning, koppling mellan samverkans olika nivåer, arbetsplatsträffens betydelse. 6.2 Statistik inom arbetsgivarområdet 6.2.1 Antal anställda 2011 2012 2013 Antal tillsvidareanställda 1 nov. 1101 1052 1022 1028 Antal tidsbegränsade anställda 1 nov. 105 100 132 197 Genomsnittlig sysselsättningsgrad för tillsvidareanställda 1 nov. (%) 94,5 94,6 94,8 94,9 Barn- och utbildningsnämnden hade den 1 november 1028 tillsvidareanställda medarbetare. Antalet tidsbegränsade anställningar hade vid tillfället ökat betydligt. Denna ökning hänför sig till skollagens krav om introduktionsperiod vid anställning av nyutexaminerade lärare, då läraren anställs på en tidsbegränsad anställning samt krav på lärarlegitimation vid Barn- och utbildningsnämnden, Årsrapport 17(24)
tillsvidareanställning. Totalt rör det sig om 60 medarbetare som har denna typ av tidsbegränsade anställningar. Ytterligare en faktor som påverkar antalet tidsbegränsade anställningar är att samtliga förstelärare, för närvarande 40 medarbetare, har tidsbegränsade anställningar. Övriga tidsbegränsade anställningar är till exempel vikariat vid föräldraledighet med mera. 6.2.2 Sjukfrånvaro 2011 2012 2013 Totalt Totalt Totalt Kv. Män Totalt Sjukfrånvaro alla anställda, nov-okt. (%) Andel långtidssjukfrånvaro i procent av den totala sjukfrånvaron, nov-okt. (%) Antal individer med långtidssjukfrånvaro i oktober. Frisktal (max fem sjukdagar per individ och år) 4,1 4,7 5,1 5,7 4,3 5,4 35,3 36,6 42,4 44,0 46,1 44,3 41 53 53 65 77,5 67,4 64,2 68,7 Den totala sjukfrånvaron har fortsatt öka under i förhållande till tidigare år och ligger nu på 5,4 procent. Det är framförallt inom förskolans område som ökningen sker, men även delar av gymnasieskolan har en ökad och/eller hög sjukfrånvaro. Även andel långtidssjukfrånvarande i procent av den totala sjukfrånvaron ökar. Här inräknas personer som har en sammanhängande sjukfrånvaro på 60 dagar eller mer. Vad som är mest alarmerande i detta är att antalet medarbetare med sammanhängande sjukfrånvaro på 60 dagar eller mer har ökat betydligt. Inom långtidssjukfrånvaron ser man ingen större skillnad mellan verksamheterna skola och förskola. Frisktalet, som mäter andelen medarbetare med färre än sex eller inga sjukdagar, ökar, vilket är positivt. Även här kan man se skillnad mellan verksamheterna skola och förskola, där förskolan har ett lägre tal, ca 55-60 procent. Den totala siffran för förvaltningen är 68,7 procent. Totalt gällande sjukfrånvaron ser vi att ökningen framförallt sker genom att fler personer är sjuka under längre sammanhängande tid. Ökningen av timmar och individer sker framförallt i intervallet mer än 90 dagar, medan det sker en minsking i intervallet 1-14 dagar. Trenden med ökad sjukfrånvaro gäller både för kommunen som helhet liksom nationell nivå. Förvaltningens ökning är dock något mindre än för kommunen som helhet. 6.2.3 Personalrörlighet 2011 2012 2013 - egen begäran - pensio n - intern rörlighe t - övrigt - totalt Antal avgångar (av tillsvidareanställd personal) 101 96 92 43 22 13 5 83 Barn- och utbildningsförvaltningens personalrörlighet är ca 30 procent av kommunens totala personalrörlighet. Färre personer har lämnat sin anställning inom förvaltningen i förhållande till 2013, det gäller både avgång på egen begäran och med pension. Barn- och utbildningsnämnden, Årsrapport 18(24)
6.2.4 Timtid, mer- och fyllnadstid samt övertid 2011 2012 2013 Timtid i timmar, nov-okt. 130 803 99 645 111 666 122 691 Fyllnadstid i timmar, nov-okt. 17 429 10 982 9 450 10 841 Övertid i timmar, nov-okt. 8 931 7 364 7 570 9 349 Behovet av tim-, fyllnads- och övertid har ökat sedan 2012, då stora anpassningar gjordes i hela Marks kommun för att vända ett budgetunderskott. Under gjordes en genomlysning av uttag av tim-, fyllnads- och övertid genom att samtliga chefer besvarade en enkät med frågor om bemanningsplanering och behov av vikarier. Slutsatserna av undersökningen är att vikarier tas in i verksamheten för att täcka vakanser vid sjukdom, föräldraledigheter m.m. Personalplaneringen innehåller ingen luft, vilket ofta ger ett behov av extra personal då ordinarie personal är frånvarande. Man väljer oftast timanställningar för att inte vara låst vid fasta lösningar, detta ger möjlighet till snabbare anpassning vid behov. Cheferna säger också att behov av särskilt stöd i verksamheten oftast hanteras via tim-, fyllnad- och/eller övertid. Barn- och utbildningsnämnden, Årsrapport 19(24)
7 Ekonomi 7.1 Driftredovisning Driftredovisning (belopp i tkr) 2012 2013 Budget Budgetavvikelse Intäkter 72 401 67 133 72 932 58 683 14 249 Personalkostnader -434 641-438 992-460 264-457 658-2 606 Övriga kostnader -329 959-333 759-339 287-332 025-7 262 Nettokostnader -692 199-705 618-726 619-731 000 4 381 Fördelning på huvudverksamhet, netto Förskola och pedagogisk omsorg -159 508-167 720-170 628-169 878-750 varav: egen regi barnomsorg 1-5 år -144 705-151 191-152 385-153 288 903 varav: köpta/sålda platser barnomsorg 1-5 år -14 803-16 529-18 243-16 590-1 653 Vårdnadsbidrag -2 209-1 612-1 739-2 000 261 Fritidshem -25 928-29 993-32 328-36 185 3 857 varav: egen regi skolbarnomsorg 6-12 år varav: köpta/sålda platser skolbarnomsorg 6-12 år -24 367-28 354-30 847-34 235 3 388-1 561-1 639-1 481-1 950 469 Grundsärskola -17 270-15 912-14 058-15 274 1 216 varav: egen regi särskola -16 947-15 305-12 793-14 474 1 681 varav: köpta/sålda platser särskola -323-607 -1 265-800 -465 Grundskola -283 964-293 241-306 751-298 424-8 327 varav: egen regi grundskola -267 185-276 651-291 022-280 484-10 538 varav: köpta/sålda platser grundskola -16 779-16 590-15 729-17 940 2 211 Gymnasieskola och gymnasiesärskola -135 977-133 941-137 582-141 738 4 156 varav: egen regi ungdomsgymnasium -104 495-99 073-101 843-102 508 665 varav: köpta/sålda platser ungdomsgymnasium -31 482-34 868-35 739-39 230 3 491 Vuxenutbildning -12 971-12 276-12 679-13 311 632 Ledning och administration -54 372-50 924-50 854-54 190 3 336 Nettokostnader -692 199-705 619-726 619-731 000 4 381 År var Barn- och utbildningsnämndens nettokostnader 726,6 mnkr, vilket är 4,4 mnkr lägre än tilldelad budgetram och ger ett överskott. Det är 21,0 mnkr/3,0 procent högre utfall än år 2013. Av års överskott stod 4,1 mnkr för lägre kostnader/högre intäkter än väntat för köpta och sålda utbildningsplatser mellan kommunen och andra kommuner el fristående skolor. 7.1.1 Intäkter Årets intäkter, 72,9 mnkr, är 5,8 mnkr/8,6 procent högre än föregående år. De största intäktsposterna är avgifter i barnomsorgen med 22,3 mnkr, statsbidrag 22,1 mnkr, interkommunal ersättning 19,4 mnkr och momsstatsbidrag med 3,2 mnkr. Jämfört med år 2013 har statsbidragen ökat med 4,4 mnkr. Intäkterna från andra kommuner för utbildningsplatser ökade med 1,1 mnkr. Barn- och utbildningsnämnden, Årsrapport 20(24)
Intäkterna överstiger budget med 14,2 mnkr/24 procent. Vilka statsbidrag nämnden kommer att få under året är inte fastställt då budgeten planeras vilket får till följd att alla bidragsintäkter med tillhörande kostnader inte är budgeterade. Totalt har nämnden fått in 22,1 mnkr i statsbidrag bl a från Skolverket för satsning på karriärtjänster och bidrag för skapande skola samt bidrag från Migrationsverket. Budgeterade statsbidrag är 15,3 mnkr vilket ger en budgetavvikelse på 6,8 mnkr. Intäkterna från andra kommuner för utbildningsplatser överstiger planerat med 3,9 mnkr, främst är det intäkter till gymnasieskolan som är högre än planerat. 7.1.2 Personalkostnader Personalkostnaderna är 21,3 mnkr/4,8 procent högre jämfört med föregående år. Ökningen består av - den årliga lönerevisonen med ca 13,0 mnkr - ökad verksamhet som finansieras med statsbidrag med 4,4 mnkr, t ex karriärtjänster, matematiksatsningar, skapande skola samt bidrag från Migrationsverket - fler elever i grundskolan (5,5 mnkr/2 procent) och ökat behov av fritids (1,7 mnkr/6 procent), viss del av ökningen tas ut av att omsorgstimmarna i förskolan minskat (-3 mnkr/-2 procent) - ökat behov av särskilt stöd för elever Om utbetald lön delas in i löneformer märks en tydlig förändring jämfört med år 2013. Timlönekostnaderna ökar med 16 procent (2,9 mnkr), fyllnads- och övertidskostnaderna ökar med 38 procent (0,9 mnkr) och månadslönen samt övrig lön t ex semesterersättning och sjuklön ökar sammanlagt med 4,0 procent (17,5 mnkr). Enligt en löneanalys som gjorts under år är anledningen till ökningen av timlöne- fyllnads- och övertidskostnaderna bl a fler barn med behov av särskilt stöd, behov av att snabbt kunna anpassa sin verksamhet efter ekonomiska förutsättningar och att verksamheten föregående år var mycket restriktiv vid tillsättning av timvikarier vilket blir tydligt vid jämförelse med dessa år. Verksamhet 2013 Förändring % Förändring mnkr Barnomsorg 118,8 118,0 1% 0,8 Fritidshem 44,0 40,5 9% 3,5 Grund- och grundsärskola 174,5 159,5 9% 15,0 Gymnasie- och gymnasiesärskola 56,6 55,4 2% 1,2 Vuxenutbildning 10,8 9,5 14% 1,3 Ledning och administration 38,5 39,8-3% -1,3 Personalkostnader jan-dec, mnkr. Elevhälsan ingår inte i ovanstående tabell. Jämfört med föregående år utgör årets lönerevision en ökning av lönekostnaderna med ca 3 procent. Utöver lönerevisionen har förskolorna/barnomsorgen minskat lönekostnaderna med 2 procent vilket hör samman med lägre behov av barnomsorg/färre barn. Fritidshem och grundskola har haft ökade lönekostnader med 6 procent utöver lönerevisionen. En stor del av ökningen är satsningar via statsbidrag på bl a förstelärare. En annan förklaring är ökat antal barn i grundskoleålder samt ökat behov av fritidstid. Gymnasieskolan har under flera år haft minskat antal elever och har också minskat kostnaderna årligen genom att minska programutbudet. Under år har inga ytterligare neddragningar skett men lönekostnaderna har ändå legat något under lönerevisionens 3 procent. Vuxenutbildningen har ökade lönekostnader vilket matchas med ökade intäkter för sålda Barn- och utbildningsnämnden, Årsrapport 21(24)
utbildningar och statsbidrag samt lägre kostnader för köpta utbildningar. Jämfört med budget är avvikelsen för personalkostnader 2,6 mnkr/0,6 procent. 7.1.3 Övriga kostnader Övriga kostnader är 5,5 mnkr/1,7 procent högre år jämfört med föregående år. Kostnad för lokaler har ökat med 3 procent mellan 2013 och och överstigit budget med 0,7 mnkr. Ökningen beror dels på ökad hyreskostnad för Fotskäls och Torestorps skolor, dessutom betalades ett engångsbelopp för att avsluta hyreskontraktet för Kullabyns förskola som från 2015 numera finns i samma fastighet som Torestorpskolan. Under året har hyran för Kinnaborgs förskola, Öppna förskola och Byggprogrammets lokaler vid Maskingatan avslutats. Under senare delen av året beslutade nämnden att göra satsningar för att stödja arbetet för en högre måluppfyllelse. Satsningen har använts till informations- och kommunikationsteknik, läromedel och kompetensutveckling. Kostnaden för satsningen (2,0 mnkr) är bokförd under rubriken övriga kostnader. 7.1.4 Förskola Nettokostnaderna för år är 172,4 mnkr inklusive vårdnadsbidraget, vilket är 3,0 mnkr/2 procent högre än föregående år. Personalkostnaderna har inte ökat jämfört med föregående år, trots att lönenivån ökat. Anledningen är att behovet av barnomsorg minskat. Jämfört med årets budget visar den i egen regi bedrivna verksamheten överskott på 1,2 mnkr inkl vårdnadsbidrag medan de köpta och sålda platserna visar underskott på 1,7 mnkr. Behovet av barnomsorg har i år varit lägre än planerat. I den egna verksamheten har antalet barn minskat med 3 procent (51 barn) medan köpta och sålda platser ligger oförändrat jämfört med 2013. Omsorgstimmarna i egen verksamhet har minskat med ca 2 procent men ökat i den köpta verksamheten (2 procent). Närvarotiden per barn uppgår i snitt till 34 timmar per vecka och har inte ökat jämfört med 2013. Ungefär 12 procent av barnen i förskolan finns i annans regi. Föräldraavgifterna för plats i förskolan blev 1,3 mnkr lägre än budgeterat då färre antal barn och lägre antal omsorgstimmar har påverkar intäkterna. I pedagogisk omsorg, tidigare familjedaghem, bedriven av annan anordnare än kommunen finns 16 barn. Under året har antalet barn ökat med fem. Antalet barn i egen verksamhet är nio, vilket är oförändrat jämfört med 2013. Kostnaderna för vårdnadsbidraget, som redovisas inom förskolans verksamhet, blev 0,3 mnkr lägre än budgeterat. Färre antal bidrag än beräknat har betalats ut, i snitt 42 st per månad, 41 st. år 2013. 7.1.5 Fritidshem De totala nettokostnaderna för fritidshemmen uppgick till 32,3 mnkr. Det är 3,9 mnkr. lägre än budgeterat. Nettokostnaderna för fritidshem i egen regi har ökat med 9 procent jämfört med 2013 och uppgår till 30,8 mnkr, vilket är 3,4 mnkr lägre än budget. Det finns svårigheter att särskilja personalkostnader inom fritidshemmen och grundskolan till följd av att verksamheterna ofta integreras med varandra och kostnader redovisas under grundskolan. Detta leder till lägre personalkostnader i fritidshemmen och därmed budgetöverskott. Det finns 1 729 barn i verksamheten, 69 fler än föregående år, 4 procent av dessa finns i annans regi. Omsorgsvolymerna har ökat med 6 procent jämfört med föregående år, även närvarotiden per barn har ökat. Barn- och utbildningsnämnden, Årsrapport 22(24)
7.1.6 Grundsärskola Grundsärskolans verksamhet i egen regi kostade 12,8 mnkr, vilket kan jämföras med 15,3 mnkr föregående år. Under året har 1,5 mnkr omdisponerats till grundskolan. Antalet elever är färre, vilket är en följd av den ändring i regelverket som gjordes år 2011 kring vilka elever som har rätt att gå i särskola. Resultatet av ändringen är att elever som tidigare gått i särskola nu går i grundskola och behovet av resurser behöver flyttas dit. Under hösten har Leteboskolan startat grundsärskola med 2 elever. Det gör att kostnaderna för köpta platser har ökat jämfört med tidigare år. 7.1.7 Grundskola Grundskolans totala nettokostnader översteg budget med 8,3 mnkr. Kostnader för elevhälsan ingår i både grundskolans och gymnasieskolans kostnader. De totala nettokostnaderna har ökat med 13,5 mnkr/5 procent mnkr jämfört med föregående år och uppgår för år till 306,8 mnkr. De största kostnadsförändringarna jämfört med föregående år: - ökat antalet elever med 2 procent (77 st.) - barn- och utbildningsnämnden gjorde en satsning för att nå högre måluppfyllelse vilket medförde kostnader för inköp av material/lärverktyg (1,3 mnkr) - normal årlig löne- och prisutveckling - Nytt skolskjutsavtal, som gäller från ht 2013, innebär att kostnaderna blev 1,7 mnkr lägre än föregående år och 0,4 mnkr lägre än budget. Fritidshemmens och grundskolans verksamheter integreras ofta med varandra och det föreligger svårigheter att kostnadsföra personalen på den verksamhet de tillhör. Detta innebär att personal från fritidshemmen kostnadsförs i grundskolan vilket i sin tur innebär att fritidshemmen får budgetöverskott medan grundskolan får underskott. För år innebar det att ca 3,5 mnkr kostnadsförts på grundskolan. Under år 2015 skall åtgärder vidtas för att redovisa kostnaderna på rätt verksamhet i samband med att resursfördelningssystemet ses över. Av totalt 4 045 elever har 221 st. (5 procent) valt att gå hos annan huvudman. Nettokostnaderna för köpta och sålda platser uppgick till 15,7 mnkr, 2,2 mnkr lägre än budgeterat. 7.1.8 Gymnasieskola och gymnasiesärskola Nettokostnaderna för gymnasie- och gymnasiesärskola var 4,2 mnkr lägre än tilldelad budget. Av överskottet hör 0,7 mnkr till verksamheten i egen regi och 3,5 mnkr är ett överskott i budgeten för köpta och sålda platser. Jämfört med föregående år har verksamheten i egen regi ökade kostnader med 2,8 mnkr/2,9 procent. De största förändringarna jämfört med föregående år är - Lägre hyreskostnader (0,7 mnkr). För ett år sedan flyttade bygg- och anläggningsprogrammet från lokaler på Maskingatan och in på Kunskapens hus vilket gav lägre hyreskostnader. - Riksidrottsgymnasie i basket (RIG) startade under året och innebär ökade kostnader för idrottslärare och kringkostnader. Uppstarten av RIG och höstterminens kostnader uppgår sammanlagt till 1,1 mnkr. Cirka hälften av kostnaderna täcks av ökade intäkter från andra kommuner för sålda platser. Barn- och utbildningsnämnden, Årsrapport 23(24)