Verksamhetsberättelse 2012



Relevanta dokument
Verksamhetsberättelse 2013

Social hållbarhet Mänskliga rättigheter Folkhälsa. Fattigdomsbekämpning Barnkonvention Health 2020

STAFFANSTORPS KOMMUN. Sveriges bästa livskvalitet för seniorer

WHO:s kommission för hälsans sociala bestämningsfaktorer 2008

Analys av Plattformens funktion

Några avgränsningar har valts för handlingsplanen. Stadsbyggnadskontoret antas vara huvudaktör och platsutveckling står i fokus för arbetet.

Jämställt bemötande i Mölndals stad

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson

Glöd och dynamik när Ingrepp stod i centrum

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7

Strukturbild för Skåne. - dialog om Skånes utveckling kopplat till fysisk planering

RAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig?

PROTOKOLL. Kommunkansliet, plan 5, Förvaltningshuset, Ljusdal

Centrala Älvstaden. Slutrapport till delegationen för Hållbara städer

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Storbrons Förskola

Om ni skulle göra om Lupp vad skulle ni göra bättre/ändra på?

Kommun: Strömsunds kommun SKL Matematik PISA

Enkätsvar Fler kvinnor. Enkätsvar 2013 Kyrkans Familjerådgivning Stockholm

Västerbottens Skidförbund har vid Skidtinget 2012 i Umeå arbetat med de strategiska områden SSF pekat ut för att nå visionen.

ERBJUDANDE till Gävleborgs kommuner. PROCESSUTBILDNING FÖR SEKTORSÖVERGRIPANDE BARN- OCH UNGDOMSPOLITIK år

Hej! Jobbar du som kommunal tjänsteman? Eller politiker? Kanske är du både och? Helt säkert är nog att du bryr dig om barn. Det gör väl alla vuxna?

Minnesanteckningar - Samverkansrådet för psykisk hälsa, förstärkt med ordförandena i de psykiatriska råden

PROTOKOLL. Mer info: bilder, info,

VERKSAMHETSUTVECKLING I FÖRSKOLAN GENOM AKTIONSFORSKNING

MER-styrning - Lekeberg kommuns styrmodell

socialdemokraterna.se WORKSHOP

Elevkår, vadå? Varför elevkårsverksamhet?

Strategisk utvecklingsplan för Länsstyrelsen

Idrottens föreningslära GRUND

Åtgärd 8. Vetenskaplig utvärdering

Checklista för jämställdhetsanalys

HANDBOK. för dig som medverkar i Ifous FoU-program

Kvalitetsredovisning läsåret 2009/2010 för Klockargårds förskola

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna

MINNESANTECKNINGAR KOMPETENSOMBUDSTRÄFF

Karriärfaser dilemman och möjligheter

Dokumentering och utvä rdering

Lärarförbundet. Arboga U10. Verksamhetsberättelse

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län

KOP nätverket för konst och publikfrågor

Mycket goda studieresultat

Slutrapport. Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige

Artister för miljön. Redovisning av interrimsstyrelsens förslag till verksamhetsbeskrivning

Bolagen har ordet. Atlas Copco

Se dig omkring för dina affärers skull

5 vanliga misstag som chefer gör

Utva rdering Torget Du besta mmer!

Förslag till verksamhetsplan för Föreningen Norden i Skåne 2015 samt inriktning för 2016

Välkommen till Nytt från 10 YFP Tema: Hållbara livsstilar

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd

Samsyn och engagemang

GAS nyhetsbrev #4. Länsgemensam genomsnittsprislista framtagen

Verksamhetsberättelse 2015

Chefs- och ledarskapspolicy

Policy för internationellt arbete

Kommittédirektiv. En kommission för jämlik hälsa. Dir. 2015:60. Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2015

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

Annelie Börjesson och Ann Lundborg

att uppdra åt kommunledningskontoret att förbereda och genomföra ett deltagande under Almedalsveckan 2016 enligt föredragningen

Handbok för fullmäktiges beredningar

Guide till handledare

Systematiskt kvalitetsarbete

Kallelse till årsmöte 2015

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]

Landstinget i Värmland. Granskning av Landstingets kommunikation med medborgarna. Rapport KPMG AB. Antal sidor:

Studieplan. Stå inte och se på! för idrotten till boken Att lyckas med lobbning av Henrik Bergström & Jan Byström

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

IKT-Strategi. En strategi för det pedagogiska arbetet med informations- och kommunikationsteknik, IKT

Anteckningar från Kommunberedningen den januari, Falkenberg

En 4-R analys av Navigator

Förarbete, planering och förankring

Folkhälsoplan för Laxå kommun

Business Model You Din personliga affärsplan framtagen på åtta timmar.

Internationell policy för Tranemo kommun

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Verksamhetsberättelse Kungsängens förskolor 2014

Kommission för ett socialt hållbart Malmö. Kommission för ett socialt hållbart Malmö Studiebesök från Norge

Lönsam syn på lön. är det möjligt? En gemensam skrift från Ledarna och Industri- och KemiGruppen

Överenskommelse. mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun

Maktsalongen Verksamhetsplan 2015

Kommunikationspolicy för Linköpings kommun

Utbildning i metoder för Medborgardialog

Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse

Sida 1 av 5. Visst gör föräldrar skillnad. en regional heldagskonferens om föräldrastöd

Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa

Modell för styrningen i Kungälvs kommun - Från demokrati till effekt och tillbaka

UTMÄRKT FÖRENING. utmärkt förening i haninge, steg 1 Värdegrund, mål, vision & policy

Förslag Strategisk plan Barns hälsa och uppväxtvillkor (fd Den sårbara familjen)

Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/ Gäller från: Fastställd av: Kommunstyrelsen,

VINNVINN konceptdokument

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet. Riktlinjer för Örebro läns landstings internationella engagemang

En gemensam plan. Merete Tillman, förvaltningschef. Bodil Eriksson, verksamhetschef Barn och ungdom. Peter Sonnsjö, verksamhetschef Vuxenvården

Koncernkontoret Avdelning regional utveckling

Lägesrapport avseende införandet av miljöledningssystem med förslag till det fortsatta arbetet.

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015

Ärende: 1. Sammanträdet öppnas Ordförande Thomas Ohlsson hälsar alla välkomna och förklarar mötet öppnat

SYSSELSÄTTNING FÖR FUNKTIONSHINDRADE

Handbok. för politiker i Ängelholms politiska organisation

Transkript:

Verksamhetsberättelse 2012 Från tvärsäkerhet till tvärsektorialitet

2 Inledning Vi vill att alla våra medborgare ska ha ett bra liv. Kommuner och regioner finns till för att skapa förutsättningar för detta. WHO:s Svenska Healthy Citiesnätverk vill bidra till att utvecklingen går i rätt riktning när det gäller social hållbarhet, där folkhälsan har särskilt fokus. Vi vet att en av de absolut största utmaningarna är att lyckas med samsyn, styrning, och organisering. Vi påstår att den troligt största utmaningen är att klara av att lämna stuprörens ineffektiva styrnings och organisationsstrukturer på såväl lokal, regional som nationell nivå. Detta tar tid men är nödvändigt för att möta en framtid som inte kommer att bry sig om gränser eller svara på dellösningar när det kommer till våra medborgares behov. Vårt nätverk verkar i en tvärsäker verklighet som ännu innehåller en realitet för det tvärsektoriella perspektivet som inte på långt när är tillfredställande. Fler och fler initiativ tas dock på både lokal, regional och nationell nivå för att finna nya vägar. Det är med stor glädje nätverket deltar i detta arbete. Medlemmar och styrelse Under året har nätverket ökat från 16 medlemmar till 18 medlemmar. Vi välkomnade Västra Götalands regionen och Östsam som medlemmar. Därutöver har Stockholms läns landsting fortsatt varit adjungerade under året. Nätverkets styrelse har bestått av: Mats Wiking ordförande Trollhättan, Carina Nilsson vice ordförande Malmö, Katharina Wallenborg ledamot Huddinge, Henrik Oretorp suppleant Halmstad samt Lars Thunberg suppleant Helsingborg. Styrelsen har under året haft fem beslutande telefonsammanträden samt ett arbetsmöte i december. Mål och aktiviteter 2012 Nätverket har 2012 arbetat vidare med det koncept som är Healthy Cities nätverkens signum. Vi finns till som nätverk för att hjälpas åt att få nödvändiga strukturer på plats för att skapa en jämlik folkhälsa och förutsättningar för social hållbarhet. Nätverket har under 2012 haft samma överbyggnad som 2011, illustrerad i denna skiss. HC WHIO NÄTVERK vision och målområden Health in all local policies Omsorg och stödjande miljöer NHC SVENSKT NÄTVERK Vision mål och arbetsform Det går att planera för en social hållbarhet och jämlik folkhälsa. I detta arbeta ska vi ligga i framkant Vi ska svara på vilka kommunala och regionala åtgärder som ger resultat. Temagrupp Hälsosam samhällsplanering Temagrupp Socioekonomiska analyser Att leva hälsosamt Vi ska svara på vilka kommunala och regionala åtgärder som ger resultat. Temagrupp Fysisk aktivitet och Goda Matvanor Hälsosam stadsmiljö och design Vi ska svara på vilka kommunala och regionala åtgärder som ger resultat. Temagrupp Hälsosam samhällsplanering Temagrupp Socioekonomiska analyser i bostadsområden

3 Uppsala tog emot årsmötet de sista dagarna i februari. Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog redogjorde för läget i nätverkets gemensamma förstudie och Mikael Stigendal gav oss en genomgång av sin rapport till Malmökommissionen. Våra nordiska kollegor beskrev sitt sätt att arbeta i sina nationella nätverk. Mikael Grady från sir Michael Marmots team vid UCL i London besökte oss på höstmötet och beskrev den europeiska översynen som blev färdig under hösten. Några av våra medlemmar inleder nu i samband med sitt arbete för att minska skillnader i hälsa ett samarbete med Sir Michel Marmots enhet vid UCL i London och nätverket blir en del i detta. Hans Abrahamsson från Göteborgs universitet gav oss oerhört mycket att fundera över med sin föreläsning under höstmötet. Vad innebär den urbana utvecklingen och människors dubbla befintligheter i ett välfärdsperspektiv. Hur ska vi förstå denna utveckling. Återigen är upplevelsen stark att vi använder gårdagens macka för att mätta morgondagen behov. Slutligen gav Ing-Marie Wieslander oss ytterligare tankar kring hur vi seriöst kan gå vidare i arbetet med sociala investeringar bland våra medlemmar. Nätverket har ekonomin i balans och vi fick även efter utvärdering fortsatt stöd från regeringen. Temagrupperna hälsosam samhällsplanering med fokus fysisk planering och fysisk aktivitet och goda matvanor har under året haft tre arbetstillfällen, samtliga i Stockholm. I temagruppen för socioekonomiska analyser har vi haft tre arbetstillfällen och flera telefonmöten. Slutrapporten på förstudien publiceras den 14/2 2013. Ett antal olika arbetsgrupper har arbetat kontinuerligt under året. En grupp har arbetat med kommunikationsstrategin. Detta har lett till att samma arbetsgrupp förberett förslag på mål och målstruktur. Olika medlemmar har ansvarat för att förbereda innehåll i temagrupperna under året och arbetsgrupper har tillfälligt bildats för detta. Andra arbetsgrupper har förberett höstmöte och årsmöte. Nätverket har deltagit i subnetwork-möten i Belfast och Udine. Nätverket har presenterat sin förstudie på Norges folkhälsostämma i Oslo. Koordinatorn har haft ett tätt samarbete med sina nordiska kollegor. De hade en gemensam workshop vid det årliga arbetsmötet för det Europeiska Healthy Cities - nätverket som hölls i S:t Petersburg i juni. De nationella koordinatorerna hade sitt årliga möte i Dubrovnik i mars, där koordinatorn för nätverket deltog. Vi arbetade med att tydliggöra de nationella nätverkens roll och möjligheter i samband med att Health 2020:s ambitioner ska realiseras. Koordinator, samt tjänstemän från Uppsala och Region Skåne, deltog i det europeiska Healthy Citiesnätverkets årliga arbetsmöte. Koordinator arbetade som rapportör vid ett antal parallellsessioner. Region Skåne gjorde en presentation av sitt arbete med befolkningsenkäter. Koordinator m.fl. har deltagit i seminarier arrangerade av hållbara städer och IQ samhällsbyggnad, flera från nätverket har deltagit i projekt tillsammans med Folkhälsoinstitutet och tillsammans med Boverket. Gullers Group har anlitats för en dags arbete med grunderna till en kommunikationsstrategi.

4 Verksamhetsplan 2012 Den verksamhetsplan som antogs vid årsmötet 2012 var mer framåtsyftande än tidigare verksamhetsplaner. Den hade sin tyngdpunkt på att vidareutveckla nätverkets arbetsformer och lägga grunden för en vidareutveckling av nätverket. De allra flest aktiviteter som knöts till verksamhetsplanen är genomförda. Aldrig har vi haft så många aktiva i nätverket som deltagit i renodlade arbetsgrupper i akt och mening att vidareutveckla nätverket. Alla har inte haft möjlighet att delta men tillräckligt många för att vi ska ha fått fram bra resultat. Vi arbetade med att försöka förstå vår tids utmaningar och framtidens utmaningar bättre. Detta gjorde vi via vårt interna utbyte, föreläsare på höstmöte och i våra temagrupper Vi går nu in i en arbetsform där vi alla tillsammans i en strategisk grupp tar på oss ansvaret för att bevaka och söka mer förståelse. Samma grupp ska arbeta med att beskriva hur vi alla organiserar oss, granska våra styrmodeller och stödja arbetet med att göra verkstad av allt strategiskt arbete som just nu görs i Sverige med fokus på att förbättra hållbarheten genom ett systematiskt arbete med befolkningens hälsa och välmående. Den nya arbetsformen innebär även att vi blir mer konkreta. Vi kan nu kombinera temagrupper med kortvarigare grupper som arbetar med att lösa en viss utmaning. Vi har haft betydligt mer utbyte av praktiska case kombinerat med gemensamma reflektioner. Vi planerar under 2013 för att möta ytterligare en utmaning 2014. Vi har bland annat genom att anlita Gullers Group, lagt en god grund för att under 2013 ha en tydlig kommunikationsstrategi klar. Vi har nu en tydlig och enkel målbild för nätverket och kommer vid årsmötet 2013 att anta målstruktur och arbetsformer Vi arbetar mot att bli en starkare röst på den nationella arenan. 2012 var året då vi gjorde oss synliga. Vi deltog i två stora projekt ett tillsammans med folkhälsoinstitutet och ett tillsammans med Boverket. Vi var inbjudna och deltog i avslutningskonferensen för delegationen för hållbara städer Vi deltog som nätverk med tre abstracts och dragningar på folkhälsostämman under våren. Vi blev vid flera tillfällen ombedda att vara remissinstans för frågeställningar från regeringen Health 2020 Vårt nätverk lanserade tillsammans med region Skåne för första gången Health 2020 i Sverige. Nätverket får genom Health 2020 WHO:s nya europeiska strategi för en jämlik hälsa ett mycket starkare stöd för sitt arbete. Strategin undertecknades av samtliga Europas 53 stater i september Det är nu vårt ansvar att förverkliga de idéer och värden som karakteriserar denna strategi. Under året kom även det internationella framkantsarbetet igång. Vi deltar som första nationella nätverk i tre så kallade subnetworks: 1. Health equity 2. Healthy ageing 3. Helthy urban environment and design. Sub networks är arbetsgrupper inom Healthy Cities nätverket som arbetar före med avseende på metoder och erfarenheter. Arbetet i dessa grupper innebär en värdefull utveckling för nätverket och en möjlighet att sprida Sveriges erfarenheter.

5 Regeringens utvärdering 2012 innebar att vi i nätverket utmanade vår tvärsäkerhet genom att både låta oss utvärderas och lägga grunden för vårt framtida arbete. Utvärderingen skedde på uppdrag av regeringen. Den konstaterade att nätverket skapar mervärde. Mervärdet skapas framförallt inom följande områden enligt utvärderingen: Forum för kunskapsspridning I nätverket tar medlemmarna del av andras lösningar och/eller misstag samtidigt som politiker och tjänstemän reflektera över tillvägagångssättet i den egna kommunen eller regionen. Nätverkets bidrag är framförallt att politiker och tjänstemän kan dela sina strategiska avväganden med andra som verkar i liknande sammanhang. Tvärsektoriell samverkan på hemmaplan Nätverket strävar efter att ha blandade kompetenser som deltagare i sina temagrupper samt på årsmöte och höstmöte. Detta skapar en ökad förståelse för vilka kompetenser och aktörer på hemmaplan som behöver involveras för att uppnå effekter i ett socialt hållbarhetsperspektiv. Det ger även en förståelse mellan olika fackkompetenser och en insikt om komplexiteten i social hållbarhet och specifikt folkhälsofrågorna. Denna förståelse sprids sedan på hemmaplan och skapar där ett betydande mervärde. Samverkan mellan lokal och nationell nivå Nätverket samlar personer med djup kompetens kring det folkhälsoarbete som bedrivs på lokal nivå i de kommuner/regioner som finns representerade i nätverket. Tack vare detta skapas ett forum för dialog mellan aktörer på den nationella och kommunala/regionala nivån kring deras varierande perspektiv på folkhälsoarbete och i vidare mening arbetet med social hållbarhet. Detta skapar förutsättningar för nationella aktörer att få respons på sina pågående projekt och diskutera hur nationella åtgärder upplevs på lokal nivå. Det ger även nationella aktörer tillgång till ett forum som väl lämpar sig för att agera referensgrupp för tilltänkta åtgärder. Genom att nå ut till flera av de kommuner och regioner som bedriver ett aktivt folkhälsoarbete kan nationella aktörer förmedla sina budskap och sin kunskap till instanser som kan omsätta dessa till verkliga förbättringar. Kommunerna och regionerna får på så vis ett mervärde genom att de får en direktkanal till nationella aktörer och deras kunskap. Denna direktkanal har etablerats som ett resultat av nätverkets verksamhet. Slutord Ett nätverk som har som vision att ligga långt fram måste hela tiden kritiskt granska sig själv. 2012 har vi satt fingret på vårt behov av att säkra att vi kan fortsätta att både generera ny kunskap och omsätta den kunskap som under 2013 kommer att komma i ovanligt stor omfattning från vår omgivning. I de nygamla temagrupperna kommer vi att fortsätta vara verkstad både för nydanande idéer och pröva befintliga lösningar i större skala. Vi öppnar genom tillfälliga arbetsgrupper för möjligheten att fördjupa sig i frågor som kräver en snabbare lösning. Helt i linje med detta ligger att Health 2020 - utmaningar realiseras. Det har gjort att vi bildar en strategisk grupp där tjänstemän och politiker deltar och gemensamt tar ansvar för tankar och idéer utanför boxen, omsättning av nya kunskaper, omvärldsbevakning m.m. Vidare måste nätverket stärka sina insatser när det gäller de tekniska plattformarna och bygga ett utrymme för utbyte samt förbättra hemsidan

6 Vi har vuxit ytterligare vilket alltid är en utmaning. Nätverket måste finnas till både för oss som vill stödja varandra oavsett var i utvecklingen vi befinner oss och oss som vill pröva nya vägar som ingen använt. Den där enkla och kommunicerbara målbilden då?! Döm själva: Vi vill förbättra hållbarheten genom ett systematiskt arbete med befolkningens hälsa och välmående Vi gör det genom att visa på vilka regionala och kommunala strategier och insatser som fungerar Allt vårt arbete genomsyras av att människans villkor och jämlikhet finns i centrum för fysisk och social planering. Tack till SKL:s Jonas Frykman för inspiration, att ni i SKL:s regi satt igång samling för social hållbarhet och för vår fysiska mötesplats. FHI, Henry Stegmayr och Marlene Ljusberg för ert stöd och engagemang i våra temagrupper och för gemensamma projekt. Marianne Dock för ditt mycket uppskattade ordförandeskap i Hälsosam samhällsplanering. Malin Jonsson med ansvar för temagruppen fysisk aktivitet och goda matvanor! Vi vore icke där vi är utan er! Medlemmarna i förstudien för socioekonomiska analyser utifrån bostadsområden som vågat flyga med på denna resa mot oprövat resmål och mycket redigeringar blev det! Ingvar och Anders som lotsar oss fram. Ni som lagt ner arbete i olika arbetsgrupper under året. Maria, Birgitta, Åsa och Annika D för ert outtröttliga arbete i kommunikationsgruppen. Alla i nätverket för ett riktigt bra nätverksår som vi jobbat! Utan ert engagemang och tydliga vilja att dela ansvar vore nätverket inte möjligt! Styrelsen i Svenska Healthy Cities nätverket 2012 Mats Wiking Carina Nilsson Katharina Wallenborg Henrik Oretorp Lars Thunberg