Långsiktigt uppdrag till Borås stad för Textilmuseet

1 (17) Långsiktigt uppdrag till Borås stad för Textilmuseet 2018-2020 Beslutat av Västra Götalandsregionens kulturnämnd 26 oktober 2017, dnr. KUN 2017-00780. Postadress: Besöksadress: Telefon: Webbplats: E-post: Koncernavdelning kultur Box 1091 405 23 Göteborg Södra hamngatan 37-41 411 06 Göteborg 010-441 00 00 www.vgregion.se/kultur kultur@vgregion.se

2 (17) Förutsättningar I Västra Götalandsregionens framtidsvision Det goda livet slås fast att Västra Götaland ska vara en ledande kulturregion. Det kräver ett genomtänkt förhållningssätt till hur kulturen ska utvecklas såväl kvalitativt som kvantitativt och hur den kan bidra till utbyggnaden av ett hållbart samhälle. Två strategier, en för kultur och en för regional tillväxt och utveckling, ligger till grund för detta arbete. Kulturstrategin En mötesplats i världen ser kulturen i fem perspektiv. Av dessa fem väger värdena av ett öppet demokratiskt samhälle och konstnärlig kvalitet tyngst. Ett öppet demokratiskt samhälle betonar kulturpolitikens uppgift att kulturen ska komma alla till del genom ett brett, jämlikt och aktivt deltagande. Konstnärlig kvalitet understryker att kulturen också ska utvecklas utifrån sina egna konstnärliga utmaningar och visioner. Dessa värden överensstämmer med de nationella kulturpolitiska målen som Västra Götalandsregionen har ett ansvar för genom kultursamverkansmodellen som styr de statliga medlen till regionerna. Kulturstrategin lyfter fram fem strategiska områden för investeringar i framtidens kulturliv. Verksamheter som får kulturnämndens stöd ska kunna visa på att de utvecklar sin roll inom områdena; vidgat deltagande, utveckla kapaciteter, gynna nyskapande, nyttja tekniken och öka internationaliseringen enligt särskilda riktlinjer. I Västra Götaland 2020 en strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland 2014-2020 ingår kulturen i en övergripande plan för hållbar utveckling. Kulturen lyfts särskilt fram inom kapitlet En region som syns och engagerar. Där beskrivs den som en motor i en bred samhällsutveckling med stor betydelse för social hållbarhet och regional attraktionskraft. Kulturen ska bidra till att stärka demokratin och utveckla det sociala kapitalet. Kulturen har också en viktig roll att spela för att Västra Götaland ska utvecklas som En ledande kunskapsregion och som En region för alla. Dessutom ska samtliga verksamheter ta miljöhänsyn med utgångspunkt i de prioriterade miljöområdena i Västra Götalandsregionens Miljöplan 2017-2020. På samma sätt som det sedan länge finns en särskild lag som styr biblioteken finns det sedan 1 juli 2017 en museilag som syftar till att stärka det allmänna museiväsendets oberoende och status som kunskapsinstitutioner. En central bestämmelse i lagen gäller museerna självständiga ställning i förhållande till den politiska beslutsnivån. Denna innebär att verksamhetens perspektiv och innehåll självständigt ska hanteras av professionen. Västra Götalandsregionen utvecklar kulturen bland annat genom särskilda uppdrag. De verksamheter som får treåriga uppdrag, så kallade uppdragsbaserade verksamhetsstöd eller långsiktiga uppdrag, är en del av Västra Götalands infrastruktur för kultur. Det innebär ett särskilt ansvar för att agera långsiktigt i enlighet med Västra Götalandsregionens strategier för kultur och hållbar tillväxt och utveckling. För att få fullt genomslag ska uppdragen aktivt samspela med verksamheternas egna strategiska utvecklingsplaner så att dessa stärker och stödjer varandra. Regionfullmäktige sätter för varje budgetår upp särskilda mål och fokusområden, och Kulturrådet kan varje år förändra förutsättningarna för och kraven på återrapportering av statliga medel. Dessa förhållanden liksom andra omvärldshändelser tas upp i den dialog som koncernavdelning kultur för med uppdragstagarna årligen. Förutsättningarna för dialogen finns beskrivna i den sista delen av uppdraget.

3 (17) 1. Verksamhet 1.1 Ändamål Borås Stads kulturnämnd är huvudman för de Kulturhistoriska museerna och ska främja kulturlivet i frågor som rör exempelvis konst, foto, musei- och utställningsverksamhet. Nämnden arbetar för att bevara och förmedla kulturarvet och göra det mer tillgängligt, delta i projektering och utformning av det offentliga rummet, i samråd med berörda institutioner och brukare besluta om konstnärliga utsmyckningar av offentliga platser och byggnader, ansvara för samordning av barn- och ungdomskultur samt arbeta med kulturturism. Det åligger även kulturnämnden att arbeta särskilt med beslut gällande förvärv av konst inom ramen för anvisade medel samt att verka för bevarande av för samhällsbilden värdefulla byggnader och bebyggelsemiljö och avge yttrande i plan- och byggnadsärenden. (Ur Reglemente för Borås Stads kulturnämnd, antaget av kommunfullmäktige 2015.) 1.2 Verksamhetsbeskrivning Textilmuseet är en mötesplats för textil i alla dess former och speglar textil med inriktning på industrihistoria, design, mode, konst och innovativ textil. Museet producerar utställningar, program- och pedagogisk verksamhet samt förvaltar och vidareutvecklar det textila arvet med hjälp av specialsamlingar och textilindustrihistorisk kunskap. Här skildras textiltillverkningens utveckling ur ett teknik-, produktions- och kulturhistoriskt perspektiv. Museet är ett resurscentrum för aktörer som vill utveckla det textila arvet på ett nationellt och internationellt plan. Museets ämnesbibliotek och samlingar är tillgängliga för studenter och forskare som informationscentral och resurs inom textil- och konfektionsområdet. Textilmuseet har två basutställningar: material och design samt industri och konsumtion. Därutöver producerar museet omkring sex större utställningar per år samt runt tio mindre utställningsprojekt tillsammans med Textilhögskolan och andra externa parter. Textilmuseet har en särskild central arena, DIY (Do-it-yourself), som är ett flexibelt pedagogiskt instrument och en metod. Det är en i dubbel bemärkelse öppen och experimentell yta för verksamhet driven av både museet och en mängd utifrån kommande initiativ och samverkanspartners, exempelvis kulturskola, studieförbund, nätverk, programidéer, högskolan, näringsliv, konferensverksamhet, workshops och enskilda besökare. Textilmuseet är en viktig del av Textile Fashion Center; ett kreativt centrum för vetenskap, kultur, innovation och affärsverksamhet, främst inom textil men även inom andra områden. Tre parter är basen för verksamheten; Borås stad (genom bland annat Textilmuseet), Högskolan i Borås och det samlade näringslivet i Sjuhäradsbygden. Textilmuseet bildar tillsammans med Borås museum organisationen De Kulturhistoriska Museerna i Borås som syftar till att bevara och bruka kulturarvet genom medveten insamling, dokumentation och vård av material som speglar kulturhistorien samt levandegör och tillgängliggör den för allmänheten. De Kulturhistoriska Museerna förvaltar stora samlingar och den textila delen är sverigeunik och omfattar cirka 30 000 tryckta textilier, tygprover och kläder från både svenska och i viss mån även utländska textil- och konfektionsföretag. Mot

4 (17) bakgrund av Borås- och Sjuhäradsbygdens speciella näringsgeografi fokuserar museernas samlingar särskilt på textil, handel och hantverk. Textilmuseet är en aktiv deltagare i Museinätverk Väst samt andra forum som Kulturarvsakademin (samverkan mellan museerna och Göteborgs universitet) och ABMsamverkan i Sjuhärad. Verksamheten bidrar också med kunskap och material till den digitala applikationen PRISMA med fokus på museernas samlingsområde och specialiteter, samt erbjuder intresseväckande program- och pedagogisk verksamhet med samlingsfokus kopplat till industrisamhällets kulturarv på både Textilmuseet och Borås museum. Borås stad är utsedd av staten till finskt förvaltningsområde. Textilmuseet arbetar aktivt med området genom att översätta alla texter för utställningar och hemsida till finska samt genom visningar, samverkan och program med och för målgruppen. Till stöd finns i kommunen en samordnare för det finska förvaltningsområdet. Museets vänförening Textilhistoriska sällskapet är en lokalt viktig aktör med särskilda kontakter inom näringsliv liksom ideella krafter som bidrar vid stora evenemang och inför utställningsprojekt. Textilmuseet har fri entré under 26 år. 1.3 Organisation Textilmuseet är en del av Borås stads kulturförvaltning. I museiorganisationen arbetar idag 18 personer på heltid (18 årsverken) varav 16 är knutna till Textilmuseet. Museerna är en gemensam organisation med en museichef och övrig museipersonal fördelad på två receptionister, en fotograf, fyra tekniker (varav två textilmaskinspecialister), två samlingsintendenter och en samlingsassistent, en industriantikvarie, en kommunikatör, två pedagoger och tre intendenter inom program, utställning och stadsutveckling. Många i personalen arbetar samordnat med båda institutionerna inom exempelvis teknik, pedagogik, samling och utveckling för att stärka och berika respektive verksamhet samt effektivisera arbetsprocesserna. 1.4 Ekonomi och statistik Prognos intäkter 2017 Belopp, tkr VGR kulturnämnd 3 700 Kommunala bidrag 21 858 Verksamhetsintäkter 2 120 Summa 27 678 Självfinansieringsgrad 8 % 8% 79% 13% VGR kulturnämnd Kommunala bidrag Verksamhetsintäkter

5 (17) Prognos kostnader 2017 Belopp, tkr Personal 9 257 Verksamhet 1 900 Lokaler 11 570 Övriga kostnader 4 951 Summa 27 678 18% 42% 7% 33% Personal Verksamheter Lokaler Övriga kostnader Statistik 2015 2016 Textilmuseet varav varav totalt % barn totalt barn barn % barn utställningar 8 2 25 % 8 3 38 % besökare 67 380 6 134 9 % 50 423 3 430 7 % programaktiviteter 242 80 33 % 418 146 35 % deltagare 9 900 2 088 21 % 8 681 2 780 32 % Källa: Kulturdatabasen. Barn avser 0 till 18 år. 1.5 Vision Textilmuseets vision är att bli ett av Nordens ledande museum för textil i alla dess former inom; textilindustri, mode, design, konst och innovativa textilier. Arbetet ska ske genom att: vara en aktiv arena som levandegör vårt textila arv med moderna intentioner vara en mötesplats där barn och unga får ta plats vara en relevant och aktiv röst i samhällsdebatten samlingarna utgör basen i verksamheten tillsammans med det som utmärker ett museum kunskap och folkbildning. (Ur vision framtagen av Textilmuseet 2013.) 1.6 Utvecklingsstrategi Textilmuseets målsättning är att bli Nordens ledande arena för textil med inriktning på mode, konst, design, industrihistoria, kunskapsproduktion och innovativ textil. Museet ska vara en engagerande och modern mötesplats av lokalt, regionalt, nationellt och internationellt intresse. Utvecklingen sker i nära samverkan med övriga aktörer i Textile Fashion Center och textilbranschen, liksom aktiva besöksgrupper och intresseorganisationer inom det textila området. Textile Fashion Center är en samverkansmiljö med grundidén att innovativa processer bäst sker i samspel mellan samhälle, företag och akademi. Textilmuseet spelar en central roll för utvecklingen av verksamheten som kulturell och historisk förankring, attraktiv besöksplats och offentlig arena där verksamheterna har möjlighet att möta allmänheten.

6 (17) Genom att koppla det textila kulturarvet till dagens textilindustri ska Textilmuseet belysa och fördjupa frågor kring hållbarhet och konsumentens ansvar i ett globalt perspektiv samt därmed sprida kunskap om den lokala och globala textilindustrins verkningar och effekter. Arbetet ska genomföras via samverkan med forskning, pedagogiska program, event, tillfälliga utställningar och inte minst genom basutställningen Textil Kraft som fick pris som årets basutställning av Riksförbundet Sveriges museer 2017. Textilmuseet driver särskilt utvecklingsfrågor kring textil konst som den främsta nationella aktören och permanenta utställningsarenan. Museet stödjer aktörer, är en plats för diskussioner inom ämnesområdet i Norden samt deltar i samarbeten i gränssnittet mellan akademi, kulturarvssektorn och kulturellt entreprenörskap. Museet har även en målsättning att öka museisamlingarnas attraktivitet för medborgaren, sätta museernas samlingar under lupp genom samverkan på området, utveckla den egna kompetensen, inspirera till ett kritiskt förhållningssätt, använda ny teknik, sätta in samlingar i nya sammanhang och samverkansmodeller samt utveckla området tillsammans med universitet och forskning. Barns och ungas rätt till kultur innebär både att få uppleva kultur av hög kvalitet och ha goda möjligheter för att utveckla sitt eget skapande. Skolan ska i samverkan med kulturverksamheterna ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda och ta del av många uttrycksformer så som språk, bild, musik, drama och dans, samt ha utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud och kulturarv. Textilhögskolan verkar i museets arena och med museets metodik för att ställa kunskap till förfogande för allmänheten. Samverkan med Textilhögskolan är en viktig framgångsfaktor och utvecklingspotential för museiverksamheten. Denna samverkan sker via program och utställningsproduktioner men framförallt på arena DIY där studenter och forskare får samverka med museet via projektpresentationer, workshops, catwalks, examensutställningar och introduktionsdagar. Här finns gott om utrymme för samhället att ta plats i museets lokaler och särskild personal som arbetar med att utveckla området. Textilmuseet ska även fördjupa sitt engagemang inom designområdet tillsammans med andra tänkbara regionala aktörer som Röhsska museet och Rörstrands museum. 1.7 Kvalitetsutveckling Museet verkar för hållbarhet i form av bildning kring textil och kommunikation av textilproduktionens många aspekter, särskilt via målgruppen barn och unga med utgångspunkter i konsumentens roll. Skolprogrammet på Textilmuseet är kopplade till skolans styrdokument och museets pedagogiska verksamhet syftar till att användas som ett verktyg för att uppnå kunskapskraven. Museets utställnings- och programverksamhet präglas av samtidsfokus, hög och jämn kvalitet och relevans, hållbarhet samt fungerar som en aktiv röst i samhällsdebatten. Museet granskar och utvecklar sin verksamhet via publikundersökningar.

7 (17) 1.8 Regional roll En ledande kunskapsregion Textilmuseet är en regional kunskapsresurs på textilområdet med materialkunnande, aktuella projekt inom textil konst och design samt kunskap kring textilindustriproduktion, vilket nyttjas av företag, privatpersoner och organisationer. Museet har också en unik inriktning på textila konsumtionsmönster och hållbarhetsfrågor som speglar lokal historia mot global nutid. Boråsregionen är en ledande textilregion i Sverige och i Europa. Här finns ett rikt arv att förvalta och utveckla liksom viktiga forsknings- och innovationsmiljöer. Textile Fashion Center är den regionala utvecklingsarenan för textilområdet och Textilmuseet en strategisk resurs som ger klustret en kulturell och historisk förankring. Tillsammans skapar parterna i klustret avgörande möjligheter för att stimulera och utveckla regionens kreativa potential inom textilbranschen. Museet genererar kontinuerligt nationella och internationella samarbeten liksom engagemang inom föreningsvärlden och inom specifika nätverk. Det kan vara arbetslivsmuseer som samverkar med företag som Kasthall och Klässbol i det så kallade Textilmaskinnätverket. Det kan gälla projekt inom textil konst med intresseorganisationer som European Textile Network, Nordic Textile Art, Nordens Hus och Fiber Art Sweden liksom med granskande oberoende organisationer som Sveriges konsumenter och Swedwatch. Museet har ett stort nätverk av textil- och designkunniga verksamheter att utbyta erfarenheter med i exempelvis Nordiska museet, Vävrådet, Handarbetets vänner, Slöjd i Väst och Textilhögskolan. Textilmuseet bidrar tillsammans med andra konstmuseer och konsthallar med regionala uppdrag till att stärka nyproduktion av samtidskonst i Västra Götaland genom att betala medverkans- och utställningsersättning till de konstnärer som anlitas i olika utställningar. På så vis ökar regionen sin attraktionskraft för konstnärer och som arena för platsspecifik, nyproducerad samtidskonst. En region för alla Museet söker aktivt nya målgrupper på mötesplatser, föreningar, nätverksgrupper och hos intresseorganisationer. Unga målgrupper med intresse för hållbarhet, konsumtion och hantverkstekniker fångas upp och även enskilda individer kan få utrymme i verksamheten. Genom Textilmuseets ämnesspecifika område finns stora möjligheter att ta tillvara och vidareutveckla trender och tendenser i samtiden tillsammans med publiken. Många vill arrangera visningar, möten, workshops och påverkanstorg i museets lokaler. Oavsett målgrupp arbetar museet för att vidareutveckla samtida strömningar av DIY, traditionellt hantverk med modern innovationspedagogik som bygger på möten och workshops för att möta medborgarnas behov av kreativitet och interaktion. En region som syns och engagerar Textilmuseets egenart ger både besöksanledningar och samverkansmöjligheter för specialintresserade grupperingar och andra kulturaktörer. Borås lanseras idag som Textilstaden och i det konceptet är museet en viktig aktör som både kunskapare och drivkraft. Mer textil idé kan exempelvis tillföras den redan framgångsrika street artfestivalen No Limit och övrigt arbete med offentlig konst i staden. Borås förknippas

starkt med trender, mode, nya affärsidéer och forskning på toppnivå och Högskolan i Borås är ett av få lärosäten i landet som ger konstnärlig och vetenskaplig examen i textil. Textilmuseet har alla dessa ingångar för framtiden via sitt inom Textile Fashion Center. 8 (17)

9 (17) 1.9 Kontaktuppgifter Textilmuseet Styrelse Verksamhetschef Telefon E-post Postadress Kulturnämndens ordförande Ulrika Kullenberg, museichef 0768-88 89 52 ulrika.kullenberg@boras.se Skaraborgsvägen 3 506 30 Borås Västra Götalandsregionen Kulturnämnd Ordförande Koncernavdelning kultur Kulturchef Kontaktperson Ylva Gustafsson, regionutvecklare Telefon E-post Myndighetsbrevlåda 0709-74 71 22 ylva.l.gustafsson@vgregion.se kultur@vgregion.se Verksamheten ansvarar för att meddela koncernavdelning kultur eventuella förändringar av kontaktuppgifter genom kultur@vgregion.se. Koncernavdelning kultur meddelar på samma sätt eventuell förändring av ansvarig regionutvecklare.

10 (17) 2. Uppdrag 2018-2020 Mål 1 Textilmuseet är Nordens ledande museum för textil, mode, design, textil konst och industrihistoria samt innovativa textilier. Indikatorer o Antal utställningar o Antal nyproducerade verk o Redovisa resultat som visar på verksamhetens kvalitet uppmärksamhet i media, utmärkelser, internationella kontakter etcetera o Redovisa arbetet med att utveckla utställningar och samlingar o Redovisa residensverksamhet o Redovisa tillämpning och resultat av MU-ersättning (per utställning) Mål 2 Textilmuseet når och angår en bred publik som stimuleras till lärande och eget skapande. Indikatorer Redovisa resultat av insatser för att nå och angå fler invånare utifrån riktlinjerna för vidgat deltagande; Rätten att delta i kulturlivet: a) Motverka diskriminering (maktperspektiv) b) Jämställdhetsintegrering (intersektionellt perspektiv) c) Jämlikhet (interkulturellt perspektiv) d) Arbetet med nationella minoriteter (historiskt perspektiv) e) Arbetet med barn och unga (skapandeperspektiv) f) Arbetet med civilsamhället (demokratiperspektiv) o Beskriv pedagogiska insatser som bidragit till att stimulera lärande och eget skapande o Redovisa resultat av publikundersökningar o Redovisa insatser för att nyttja tekniken i konstnärlig presentation, pedagogisk verksamhet och kommunikation Mål 3 Textilmuseet utvecklar kapaciteter i samverkan med Textile Fashion Center, samt nationella och internationella aktörer för att utveckla en stark textil kunskaps- och innovationsmiljö. Indikatorer Redovisa enligt tabell vad som uppnåtts i samverkan med angivna aktörer Redovisa även aktörer som tillkommit under uppdragsperioden

11 (17) Samhällssektor Aktörer Samverkansform samråd/dialog Branschnätverk Civilsamhället Folkhögskolor Vävrådet Moderådet Arbetsam och Nav Internationellt vävcentrum VG hembygdsförbund Referensgrupper och Vänföreningen Rädda barnen RFSL Kultur Ungdom Folkhögskoleprojekt inom VGR samråd/dialog samråd/dialog Fria kulturlivet Textilkonstnärer, grupperingar eller enskilda Förvaltningar, myndigheter Högskolor, eftergymnasiala utbildningar Internationella aktörer Kommunala förvaltningarna ex: miljö, fritid och folkhälsa, lokalförsörjning, tekniska, för-, grund- och gymnasieskola, Urban Talks (stadsutvecklingsnätverk) Viskastrandskolan Textilhögskolan GU ex HDK Nordiska textilakademin Nordens Hus, Reykjavik ETN Fashion and textile museum och V&A, London samråd/dialog samråd/dialog Kommuner, kommunalförbund Kulturinstitutioner Sjuhäradskommunerna Västarvet Rydals museum Slöjd i Väst Röhsska museet samråd/dialog samråd/dialog

12 (17) Näringsliv Samverkan inom TFC via ex Marketplace, Proteko, Teko, Science Park med flera Studieförbund Folkuniversitetet och Sensus Övriga Textilmaskinnätverket (nationellt)

13 (17) 3. Genomförandeplan, uppföljning och rapportering Instruktioner för rapportering kommer att sändas till respektive verksamhet i god tid innan deadline. År 2018 Senast 10 januari För berörda uppdragstagare: Redovisning av regionfullmäktiges indikatorer. För samtliga uppdragstagare: Slutrapport av uppdrag från kulturnämnden 2015-2017. Genomförandeplan för uppdrag från kulturnämnden 2018-2020. Verksamhetens årsredovisning eller motsvarande för 2017 (efter beslut på årsmöte/bolagsstämma). Senast 1 mars För scenkonstinstitutioner, museer och övriga verksamheter i kultursamverkansmodellen: Redovisning av statistik i Kulturdatabasen. Kvalitativ redovisning i en skriftlig rapport för verksamheter i kultursamverkansmodellen vid behov. För mer information se riktlinjer och handbok för uppföljning från Statens Kulturråd: http://www.kulturradet.se/sv/verksamhet/modell-forkultursamverkan/redovisning-och-uppfoljning/ Under året Dialog med ansvarig regionutvecklare.

14 (17) År 2019 Senast 10 januari För berörda uppdragstagare: Redovisning av regionfullmäktiges indikatorer. För samtliga uppdragstagare: Verksamhetens årsredovisning eller motsvarande för 2018 (efter beslut på årsmöte/bolagsstämma). Redovisning av avvikelser från genomförandeplan 2018 samt uppdatering av nulägesanalys och nya aktiviteter 2019. Senast 1 mars För scenkonstinstitutioner, museer och övriga verksamheter i kultursamverkansmodellen: Redovisning av statistik i Kulturdatabasen. Kvalitativ redovisning i en skriftlig rapport för verksamheter i kultursamverkansmodellen vid behov. För mer information se riktlinjer och handbok för uppföljning från Statens Kulturråd: http://www.kulturradet.se/sv/verksamhet/modell-forkultursamverkan/redovisning-och-uppfoljning/ Under året Dialog med ansvarig regionutvecklare.

15 (17) År 2020 Senast 10 januari För berörda uppdragstagare: Redovisning av regionfullmäktiges indikatorer. För samtliga uppdragstagare: Senast 1 mars Delrapport av uppdraget för perioden 2018-2019 och prognos för måluppfyllelse för hela uppdragsperioden. Verksamhetens årsredovisning eller motsvarande för 2019 (efter beslut på årsmöte/bolagsstämma). Redovisning av avvikelser från genomförandeplan 2019 samt uppdatering av nulägesanalys och nya aktiviteter 2020. För scenkonstinstitutioner, museer och övriga verksamheter i kultursamverkansmodellen: Redovisning av statistik i Kulturdatabasen. Kvalitativ redovisning i en skriftlig rapport för verksamheter i kultursamverkansmodellen vid behov. För mer information se riktlinjer och handbok för uppföljning från Statens Kulturråd: http://www.kulturradet.se/sv/verksamhet/modell-forkultursamverkan/redovisning-och-uppfoljning/ Under året Dialog med ansvarig regionutvecklare och diskussioner om nytt uppdrag. År 2021 Senast 10 januari För berörda uppdragstagare: Redovisning av regionfullmäktiges indikatorer. För samtliga uppdragstagare: Senast 1 mars Slutrapport av uppdrag 2018-2020. Verksamhetens årsredovisning eller motsvarande för 2020 (efter beslut på årsmöte/bolagsstämma). För scenkonstinstitutioner, museer och övriga verksamheter i kultursamverkansmodellen: Redovisning av statistik i Kulturdatabasen.

16 (17) Kvalitativ redovisning i en skriftlig rapport för verksamheter i kultursamverkansmodellen vid behov. För mer information se riktlinjer och handbok för uppföljning från Statens Kulturråd: http://www.kulturradet.se/sv/verksamhet/modell-forkultursamverkan/redovisning-och-uppfoljning/ 3.1 Kommunikation Verksamheter med uppdrag eller stöd från Västra Götalandsregionen ska i all sin kommunikation väl synligt markera stödet genom texten Med stöd från samt Västra Götalandsregionens logotyp. Mer information och verktyg finns på koncernavdelning kulturs hemsida: http://www.vgregion.se/kultur/visa-vgr 3.2 Redovisning Redovisning av indikatorerna sker antingen genom att rapportera statistik och vid behov kort kommentera utfall eller under begreppet Redovisa. Det kan innebära såväl kvantitativ som kvalitativ redovisning genom en redogörelse för genomförda aktiviteter eller en redogörelse för uppnådda resultat och om möjligt effekter. Var noga med att särskilja begreppen aktiviteter, resultat och effekter i er rapportering.

17 (17) 4. Bilagor Kulturstrategin En mötesplats i världen Ladda ner Kulturstrategin En mötesplats i världen Västra Götaland 2020 Strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland 2014-2020 Ladda ner Västra Götaland 2020 Strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland 2014-2020 (rup) Riktlinjer för kulturnämndens strategiområde Vidgat deltagande Ladda ner Riktlinjer för kulturnämndens strategiområde Vidgat deltagande Läs mer om kulturnämndens strategiområde Utveckla kapaciteter Ladda ner Riktlinjer för kulturnämndens strategiområde Utveckla kapaciteter Läs mer om kulturnämndens strategiområde Gynna nyskapande Ladda ner Riktlinjer för kulturnämndens strategiområde Gynna nyskapande Läs mer om kulturnämndens strategiområde Nyttja tekniken Ladda ner Riktlinjer för kulturnämndens strategiområde Nyttja tekniken Läs mer om kulturnämndens strategiområde Öka internationaliseringen Ladda ner Riktlinjer för kulturnämndens strategiområde Öka internationaliseringen Kulturnämndens riktlinjer Tillgängliga och användbara miljöer för utställningar och scenkonst Ladda ner kulturnämndens riktlinjer Tillgängliga och användbara miljöer för utställningar och scenkonst Miljönämndens miljöplan 2017-2020 Ladda ner Miljöplan för Västra Götalandsregionen 2017-2020 Europeisk kod för idéburna organisationers medverkan i beslutsprocessen Ladda ner Europeisk kod för idéburna organisationers medverkan i beslutsprocessen