Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan



Relevanta dokument
Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena

Geografi Mål som eleven skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret

GEOGRAFI. Ämnets syfte och roll i utbildningen

Geografi Analys och reflektion

Samhällskunskap Demokrati

Samhällskunskap. Mål som eleven skall ha uppnått i slutet av fjärde skolåret

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

Religion Livsfrågor och etik

Skola KURSPLANER Motiv- och syftestexter

LÄSÅRSPLANERING I SO-ÄMNET HISTORIA Lpo 94. Period för planering: Åk 7

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i geografi

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Centralt innehåll

3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte

Litteratur: Meddelas i samband med prövningsinformationen

LPP 7P2 Geografi, samhällskunskap, religion och historia

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll

Vad kan jag göra för att visa det? 1A Eleven uppfattar innebörden i

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser.

Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

Del ur Lgr 11: kursplan i geografi i grundskolan

Tro - från Oden till Jesus

Planering för religionskunskap vårterminen 2009

Elevens namn: Klass: Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Broskolans röda tråd i So-ämnen

Religion (Sidor: Vit bok: 3, 5-6, 8-9, 22-27, Lila bok: , A3 -dilemma)

TEMA BALDER Arbetslag 5-6

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

Sexualitet, genus och relationer i grundskolans styrdokument

Södra Innerstadens SDF Sofielundsskolan

Kursplan för Naturorienterande ämnen

Rudbeckianska gymnasiet, Västerås Goda exempel vt Global klass

Religionskunskap. Syfte

LÄSÅRSPLANERING I SO-ÄMNET RELIGIONSKUNSKAP Lpo 94

SO-ämnen mål och kriterier

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Södra Innerstadens SDF Sofielundsskolan

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Handlingsplanen finns på Ystad kommuns hemsida Skola & Förskola - Mål och kvalitet- Styrdokument.

- förmåga att resonera om etik, moraliska frågor och livsfrågor utifrån olika perspektiv. Religionskunskap

Introduktion till tidningsprojektet

RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7 9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 7 9

Förslag den 25 september Geografi

Naturorienterande ämnen

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Lokal pedagogisk planering för årskurs 4 i ämnet Geografi

Broskolans röda tråd i Bild

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Religionskunskap. Skolan skall i sin undervisning i religionskunskap sträva efter att eleven

Vifolkaskolan, Mantorp. Lokala kursplaner Och betygskriterier i SO År 6-9

HÅLLBART SAMHÄLLE. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Visa vägen genom bedömning

Samhällsvetenskapsprogrammet (SA)

Globalisering. Ur olika olika perspektiv

Åk: 1 Tidsperiod: höstterminen åk 1

Statens skolverks författningssamling

Eleven skall kunna framställa bilder och former med hjälp av olika redskap och tekniker,

Del ur Läroplanen för specialskolan 2011: kursplan i teckenspråk för döva och hörselskadade

Centralt innehåll Centralt innehåll för årskurserna 1-3 Kommunikation Texter

Kurs: Svenska. Kurskod: GRNSVE2. Verksamhetspoäng: 1000

Kursplaner för Montessoriskolan Växthuset

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.

Den nya läroplanens (Lgr 11) stöd för arbete med livskunskap i skolan

En presentation av de moment vi kommer att arbeta med under år 3. Analysförmåga kunna beskriva orsaker och konsekvenser, föreslå

RELIGION. Läroämnets uppdrag

Religionskunskap. Ämnets syfte

Elevernas Researcharbete Biologi Utdrag ur kursplanen för biologi

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Dödsstraff. Överensstämmande med de mänskliga rättigheterna? Sara Bjurestam Darin Shnino Jannike Tjällman

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Umeå. Media. Grundskola 6 LGR11 Hkk Sh Bl Sv

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

HISTORIA. Ämnets syfte

MODERSMÅL FINSKA 1. Syfte

Kursplan för SH Samhällskunskap A

SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Slöjdens arbetsprocesser - Orientering i slöjdarbetets olika delar: idéutveckling, överväganden, framställning och värdering.

VUXENUTBILDNINGEN. Läroplan för vuxenutbildningen 2012 ISBN

Globalisering. Ur olika olika perspektiv

SVENSKA 3.17 SVENSKA

GEOGRAFI. Läroämnets uppdrag

LPP 7P2 i svenska och svenska som andra språk

Betygskriterier. Biologi. genomföra och tolka enkla undersökningar och experiment

KÄRNÄMNES- OCH PROGRAMÖVERSKRIDANDE KURSER

Geografi årskurs 7-9. Läroämnets uppdrag

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Lärarhandledning: Den stora utvandringen. Författad av Jenny Karlsson

Kurs: Geografi. Kurskod: GRNGEO2. Verksamhetspoäng: 150

Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla förmåga att söka, kritiskt granska, värdera och använda information från olika källor.

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan

3.10 Fysik. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet fysik

Transkript:

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Gemensamt för samhällsorienterande ämnen Kungsmarksskolan skall i sin undervisning sträva efter att: - arbetet genomsyras av en demokratisk grundsyn och tilltro till elevens egen förmåga - eleven visar tolerans mot andras ståndpunkter - eleven tar till sig information, gör analyser, samt drar egna slutsatser av de genomförda analyserna. - eleven genomför källkritisk granskning av material som används i arbetet - arbetsområdena inom de samhällsorienterande ämnena skall stödja och komplettera varandra. Kungsmarksskolan 051204 1

Lokal kursplan i ämnet Religionskunskap Strävansmål år 9 Religionskunskap Skolan skall i sin undervisning i religionskunskap sträva efter att eleven: - reflekterar över etiska, existentiella och religiösa frågor som berör hans eller hennes liv. - fördjupar sina kunskaper om religioner och andra livsåskådningar i vår egen tid och i historisk tid. - utvecklar förståelse av samhällens och religioners ömsesidiga påverkan, såväl i nutid som i ett historiskt perspektiv - utvecklar förståelse av hur kristendomen påverkat det svenska samhället - utvecklar kunskap om olika religioners påverkan på det svenska samhället - blir medveten om likheter och olikheter mellan etablerade religioner, andra livsåskådningar och nya religiösa rörelser och fenomen - utvecklar förståelse av ställningstaganden i religiösa och etiska frågor, samt en grundläggande etisk hållning som grund för egna ställningstaganden och eget handlande - får uppleva olika estetiska uttryck som musik, dans och konst och får möjlighet att gestalta sina kunskaper i ämnet med hjälp av sådana uttrycksformer Rekommenderade arbetsområden Åk 6 - svenska kyrkan som institution och normbildare, idag och i historisk tid, i det svenska samhället - de stora världsreligionerna samt känna till betydelsen av deras viktigaste symboler - Åk 7 - bibelns delar samt dess olika betydelser för skilda etniska grupper - några av antikens religioner - fornnordiska religioner Åk 8 - kristna kyrkans framväxt och delning i olika grenar - väckelserörelser, sekter och folkrörelsers påverkan på framväxten av det moderna Sverige - nyandliga rörelser Åk 9 - likheter och olikheter mellan etablerade religioner, andra livsåskådningar, nya religiösa rörelser och fenomen 2

Betygskriterier G: Angivna uppnåendemål för år 6, 7, 8 och 9 uppfyllda. VG: Angivna uppnåendemål för år 6, 7, 8 och 9 uppfyllda samt att eleven: - formulerar tankar i för honom eller henne viktiga livsfrågor och känner till andra synsätt än sitt eget - upptäcker och bearbetar etiska frågor och problem - reflekterar över symboler, riter, centrala berättelser och trosuppfattningar i kristendomen och några andra av världsreligionerna - urskiljer såväl likheter som skillnader mellan olika religiösa traditioner. MVG: Angivna uppnåendemål för G och VG uppfyllda samt att eleven: - jämför sina egna ståndpunkter i livsfrågor och etik med tankar och handlingar i olika religioner och livsåskådningar - knyter samman religiös tro och tradition med företeelser som musik, litteratur och socialt liv samt ger exempel på hur tro och tradition har påverkat och påverkar människor och samhällsliv - använder sina kunskaper för att reflektera över hur tro och värderingar förändras såväl för den enskilda människan som i samhället - formulerar frågor inom området tro och livsåskådning, söker svar och gestaltar på ett insiktsfullt sätt sina kunskaper. I alla årskurser gäller även att: kunna föra etiska resonemang, se konsekvenserna av olika ställningstaganden, att reflektera över viktiga personliga livsfrågor och att förstå likheter och olikheter i andra livsåskådningar. 3

Samhällskunskap Lokal kursplan i ämnet Samhällskunskap. Strävansmål år 9. Skolan skall i sin utbildning i samhällskunskap sträva efter att eleven: - omfattar och praktiserar demokratins värdegrund, utvecklar kunskaper om skiftande samhällsförhållanden och deras relation till demokratiska principer. - utvecklar kunskaper om rättigheter och skyldigheter i ett demokratiskt samhälle, förstår hur olika intressen, ideologier och traditioner påverkar sättet att se på individ och samhälle. Samt hur samhällets normer och värderingar påverkar och påverkas av individen. - utvecklar kunskap om och förståelse av ett samhälle med etnisk och kulturell mångfald och betydelsen av detta för mellanmänskliga relationer. - utvecklar kunskaper om förhållanden i andra länder och därmed förmågan att reflektera över internationella relationer och internationellt samarbete. - tillgodogör sig kunskaper för att kunna agera i lokala och globala frågor som är viktiga för ett hållbart samhälle. - utvecklar sin förmåga att kritiskt granska samhällsförhållanden och kunna se konsekvenser av olika handlingsalternativ. - utvecklar sin förmåga att argumentera och uttrycka ståndpunkter samt en tilltro till den egna förmågan att aktivt delta i samhällslivet och påverka samhällsutvecklingen. Rekommenderade arbetsområden Åk 6 - olika demokratiska styrelseformer. - rättigheter och skyldigheter som medborgare i olika samhällssystem måste leva efter. Ta del av aktuella händelser. Åk 7 - reklamens betydelse i samhället. - privatekonomi. - svenska samhällets lagar och rättssystem. Åk 8 - kommunernas och landstingens funktioner och betydelse. - olika massmedier och dess betydelse. arbetsmarknaden och dess parter åk 9 - det svenska styrelsesättets framväxt samt hur Sverige styrs på alla nivåer i samhället idag - internationella situationer rörande fredsavtal, miljöfrågor etc. - några dominerande länder på den internationella scenen. - droger och missbrukets effekter på den enskilde personen och samhället - ta del av aktuella händelser 4

Betygskriterier. G: Angivna uppnåendemål år 6, 7, 8 och 9 uppfyllda. VG: Angivna uppnåendemål år 6, 7, 8 och 9 uppfyllda samt att eleven: - uppfattar innebörden i grundläggande demokratiska värden och hur dessa värden tar sig olika uttryck - analyserar och resonerar med hjälp av centrala begrepp i ämnet viktiga samhällsfrågor och deras betydelse för den framtida utvecklingen - resonerar om och anger samband mellan det demokratiska samhällets framväxt och individens rättigheter och skyldigheter - beskriver hur individers och gruppers normer är beroende av kulturformer och traditioner - resonerar om och drar egna slutsatser om hur konsumtionsvanor har betydelse för utvecklingen av ett hållbart samhälle samlar in fakta om samhällsfrågor från olika kunskapskällor och värderar och drar slutsatser av dessa fakta vid en sammanställning MVG: Angivna uppnåendemål för G och VG uppfyllda samt att eleven: - urskiljer och reflekterar över samband mellan samhällsförändringar och olika politiska värderingar - urskiljer viktiga händelser i samhället och ger förslag på vägar för individen att påverka beslut - jämför individers och gruppers normer och värderingar i relation till kulturformer och traditioner samt analyserar hur olika uppfattningar och konflikter kan uppstå - analyserar och diskuterar internationellt samarbete och internationell solidaritet utifrån de principer som finns i de mänskliga fri och rättigheterna och andra internationella konventioner - använder och sammanställer fakta från olika källor, bedömer deras relevans, granskar uppgifterna kritiskt samt skiljer på fakta och värderingar - ser samhällsfrågor ur olika perspektiv, visar på samband, gör överväganden och argumenterar för en ståndpunkt I alla årskurser gäller även: att aktivt ta del av aktuella händelser, samt att aktivt arbeta med drogers effekter på den enskilde personen och samhället. att använda olika kunskapskällor, samt sammanställa, bearbeta, granska och värdera uppgifter och åsikter från olika källor och opinionsbildare samt kunna redovisa resultatet. 5

Historia Lokal kursplan i ämnet Historia Strävansmål år 9. Skolan skall i sin undervisning i historia sträva efter att eleven: - förvärvar ett historiemedvetande, som underlättar tolkningen av händelser och skeenden i nutiden och skapar en beredskap inför framtiden - utvecklar förståelse av historiska företeelsers och skeendens bakgrund och samband och att dessa kan uppfattas, förklaras och tolkas ur olika perspektiv - tillägnar sig ett brett och djupt kunnande om kulturarvet, även så som det utvecklats i olika nationella minoritetsgrupper, samt utvecklar insikt om den identitet som detta ger - utvecklar förmåga att urskilja historiska strukturer, utvecklingslinjer och förändringsprocesser, tillägnar sig kunskaper om betydelsefulla historiska gestalter, händelser och epoker - utvecklar sin förmåga att använda historien som verktyg för förståelse av andra ämnen, blir medveten om att historiskt givna samhälls- och kulturformer är tidsbundna och att varje tids människor skall bedömas utifrån sin tids villkor - förvärvar förmåga att bedöma olika texter, medier och andra källor som tolkar och belyser historiska förlopp. Rekommenderade arbetsområden Åk6 - svensk historia från 1600 talet till 1800 talet Åk7 Grundläggande kunskaper om: - några antika kulturer i Asien och Europa - Europeisk historia fram till 1500 talet Åk 8 - avgörande händelser för människans livsbetingelser från 1600 talet till 1900 talet Åk9-1900 talets konflikthärdar, händelser och skeenden samt dess betydelse för vår egen tid. 6

Betygskriterier G: Angivna uppnåendemål år 6, 7, 8 och 9 uppfyllda. VG: Angivna uppnåendemål för G och VG uppfyllda samt att eleven: - gör bedömningar om vad som kan ses som betydelsefulla historiska skeenden i några olika kulturer, placerar dem i tiden och beskriver några framträdande drag - visar genom relevanta exempel hur historiska skeenden påverkat nutida politiska, ekonomiska och sociala förhållanden - beskriver och reflekterar över likheter och olikheter mellan olika människors och gruppers livsvillkor idag och förhållanden för tidigare släktled - ger exempel på hur olika kulturer har påverkat varandra i historisk tid, liksom hur sådan påverkan fortfarande sker - reflekterar över historiska beskrivningar vad gäller deras ursprung och syfte samt relaterar dem till alternativa beskrivningar - gör egna studier som bygger på historiskt källmaterial samt sammanställer resultaten, drar slutsatser och presenterar arbetet MVG: Angivna uppnåendemål för år 6, 7, 8 och 9, målen för VG: - samt att eleven ger med ett urval av händelser en helhetsbild av ett betydelsefullt historiskt skeende - bedömer och värderar historiska källor samt argumenterar för sina ställningstaganden - diskuterar och förklarar utifrån olika historiska perspektiv viktiga händelser i nutiden - utvecklar genom studier utifrån historiska begrepp egen ny kunskap och använder denna i det egna arbetet. I alla årskurser gäller även: eleven uppmärksammar att historiska händelser och förhållanden kan betraktas på olika sätt. att medvetandegöra hur information och propaganda har använts förr och används idag som ett medel för påverkan. 7

GEOGRAFI Lokal kursplan i ämnet Geografi Strävansmål år 9. Skolan skall i sin undervisning i geografi sträva efter att eleven: - ökar sin förståelse för människans levnadsvillkor genom vidgade kunskaper om natur och samhälle och om sambanden däremellan i olika delar av världen - utvecklar kunskaper om de naturgivna processer som på såväl kort som lång sikt, formar och förändrar naturlandskapet, ser människans påverkan på dessa processer och värderar dess konsekvenser - utvecklar kunskaper om hur landskapet har förändrats under olika politiska och ekonomiska betingelser och insikter om hur landskapet fungerar som resurs - utvecklar förmågan att reflektera kring och ta medveten ställning till olika alternativ för resursanvändning utifrån ett ekologiskt tänkande - vidgar sina kunskaper om människans olika ekonomiska, tekniska, politiska, sociala och kulturella aktiviteter och hur de länkar samman platser och regioner samt reflekterar över följderna av sådana samband - utvecklar förmågan att formulera och arbeta med problem som avser lokala och globala miljö och överlevnadsfrågor - utvecklar förmågan att dra slutsatser och generalisera samt förklara och argumentera för sitt tänkande och sina slutsatser Rekomenderade arbetsområden Åk6 - klimatzoner och vegetationszoner - samspelet mellan människan och naturen - Europas kartgeografi Åk7 - världsdelarna med viktiga namn, läges och storleksbeskrivning samt kartbilden natur och kulturlandskap. - jorden, dess uppbyggande och nedbrytande krafter, havet och atmosfären. Åk8 - Nordens naturtillgångar, resurser, miljöproblem, befolkning, näringsliv, - infrastruktur mm. - Europa med tonvikt på EU-länderna. Åk9 - globala miljöfrågor och ekologi, för att skapa ett mer hållbart samhälle - några valda länder som illustrerar u-lands och I-landsproblematiken. 8

Betygskriterier G: Angivna uppnåendemål i år 6, 7, 8 och 9 uppfyllda. VG: Angivna uppnåendemål i år 6, 7, 8 och 9 uppfyllda samt att eleven: - känner väl till världskartans huvuddrag och hur världsbilden har utvecklat - har goda namnkunskaper och drar slutsatser om avstånd och lägesrelationer - arbetar med specialkartor över natur och samhällen, jämför förhållanden, finner samband och drar slutsatser om människors levnadsvillkor i olika områden - reflekterar över hur människor lever och arbetar i skilda miljöer, utifrån såväl naturförhållanden och resurstillgångar som samhälleliga förhållanden - beskriver olika klimat typer samt olika händelseförlopp som bygger upp och bryter ner naturlandskapet - ser växelspelet mellan mark, vatten och klimat vad gäller vegetation och odlingsmöjligheter och förklarar hur människans handlingar påverkar landskapets utseende - beskriver och förklarar hur jordens resurser ger förutsättningar för olika näringar och visar med exempel hur industrialisering, kommunikation och handel påverkar landskap och levnadsvillkor i olika områden och länkar samman platser och regioner - identifierar samband mellan befolkningstillväxt, urbanisering och användning av naturresurser samt reflekterar över konsekvenser av användning av alternativa resurser - gör egna observationer och mätningar, använder centrala geografiska begrepp och sammanställer och presenterar egna studier med hjälp av geografiskt material MVG: Angivna uppnåendemål i år 6, 7, 8 och 9 jämte kriterierna för betyget G är uppfyllda samt att eleven: - jämför förutsättningar, ser samband och förklarar skillnader mellan olika platser eller områden vad avser överlevnad och miljöpåverkan - studerar med hjälp av geografiska teorier och metoder lokala förhållanden i ett globalt perspektiv eller omvänt och använder därvid sina kunskaper i nya sammanhang, - definierar problem och drar slutsatser - deltar och argumenterar i diskussioner om villkor för människors materiella liv, överlevnad och miljöansvar. med stöd av geografiska kunskaper och ett geografiskt tänkande. I alla årskurser gäller även: att praktiskt kunna använda kartor att eleven utvecklar förmågan att formulera och arbeta med problem som avser lokala och globala miljö och överlevnadsfrågor, samt utveckla förmågan att dra slutsatser. 9