Salut-satsningens syfte

Relevanta dokument
Bilagor till ÖVERENSKOMMELSE OCH SAMVERKANSRUTIN:

Bra mat - lika viktigt för det väntade barnet som för tonåringen. Erfarenheter från Salut-satsningens hälsofrämjade arbete

Länsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr

Umeå tätorts centrum utom cityområdena Bostad. Umeå tätorts yttre cityområde Bostad. Umeå tätorts inre cityområde Bostad

Tobaksavvänjning Region Västerbotten

Hur ofta skall barnen komma till tandkliniken? Youdens s index

Arbetsförmedlingen. SAMTLIGA, antal samt andel (%) av befolkningen år. Analysavdelningen, Utredningsenheten Bo Gustavsson

Överenskommelse om ökad tillgänglighet i barnhälsovården SSOF 19 april 2018

Det ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten

Kontrollrapport 6 Hyreshus. Hyresområde

Barnhälsovårdsenheten i Västerbotten. Barnhälsovård i Västerbottens län Årsrapport 2013

Diabetesvård i Västerbotten

HLT- strukturerad samverkans modell

VO Tandvård organisation. Förändring

Det ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten

Hälsan och dess förutsättningar i Västerbottens län år 2006

Prevention före skolåldern riktad och generell

Tobaksavvänjning Västerbotten

INLEDNING. Välkommen att delta i Salut-satsningen och genom samverkan förbättra hälsoläget för barn och unga i Västerbotten. //Processledningen

Hälsosamtal med 70-åringar. Margareta Norberg Distriktsläkare, Västerbottens läns landsting Docent, Folkhälsa och klinisk medicin, Umeå Univetsitet

Barnhälsovårdsenheten i Västerbotten. Barnhälsovård i Västerbottens län Årsrapport 2016

Västerbotten juli 2017

Insatser från Barnhälsovården

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

Barnhälsovård i Skåne

Kompetenscentrum för mödra- och barnhälsovård i Västerbotten. Barnhälsovård i Västerbottens län Årsrapport 2017

Grunda Sunda Vanor. Prevention av övervikt och fetma i barnhälsovården Blekinge

Föräldrastöd i samverkan inom Umeåregionen

Självkänsla på schemat en del av Salut-satsningen

Företagsklimatet i Lycksele kommun 2018

Att främja barn och ungdomars hälsa: goda exempel på samverkan

Välkommen till en ny Salut-dag!

Välkommen på 10-årsjubileum!

Företagsamheten 2017 Västerbottens län

HANDLINGSPLAN BARN OCH UNGDOMAR ANTAGEN 2009 AV STYRGRUPP FOLKHÄLSA OCH LANDSTINGSDIREKTÖREN BARN OCH UNGDOMAR

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 2016

förändrats? folkhälsoenkäterna 2006 och 2010

BHV-programmet i Sverige

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård

Praktik blir statistik. Margareta Berglund, Lars Olsson & Malin Skoog Vårdutvecklare Kunskapscentrum barnhälsovård Region Skåne

Utökade hembesök Göteborg ATT HÄNVISA OCH INFORMERA FÖRÄLDRAR

Frågor till samordnare/vårdutvecklare inom barnhälsovården i Sveriges landsting och regioner

VÄLKOMNA TILL BHV-dag!

Regelförenkling på kommunal nivå. Västerbotten

Det ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten

Det ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten

Familjecentraler. -det är grejor det

Verksamhetsplan

Välkomna! Introduktionsdag i Salut-satsningen. Umeå

Hälsa Sjukvård Tandvård HANDLINGSPROGRAM. Alkoholförebyggande arbete i småbarnsfamiljer vid barnavårdscentraler i Halland

Barnhälsovård idag; det nationella barnhälsovårdsprogrammet

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Barnhälsovårdens nationella arbetsgrupper. Nationella barnhälsovårdsdagar Luleå 2017

Introduktionsutbildning barnhälsovård. Hembesök Barnsäkerhet Föräldrastöd i grupp

Är Barnhälsovården jämlik i Sverige? REDOVISNING AV DEN NATIONELL ENKÄT

Utgivningsbevis för periodisk skrift

Växa tryggt - föräldraskapsstöd i samverkan

Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten?

Kan vi förebygga övervikt och fetma i utsatta områden genom särskilt stöd?

Hälsofrämjande förstärkta hembesök

Enskilt föräldrasamtal med den förälder som inte har fött barnet

KVALITETSRAPPORT 1 GRUNDSKOLAN 1-9 i Robertsfors Kommun läsåret 2015/16. När du tittar på dina

Hälsa på lika villkor och Öppna jämförelser Skellefteå

Mödra- och Barnhälsovårdspsykologens arbete. Leg Psykolog Frida Harrysson, MBHV-psykolog Lund

Antal och andelar. Mottagande av nyanlända och ensamkommande barn 2019

Sammanställning av nuläge inför GAP analys

Stina Lasu leg psykolog

Gör Salut-satsningen någon skillnad?

Salut exempel på en hälsofrämjande satsning för barn och unga i Västerbotten

Hälsobesök 10 månader

Lärande och samverkan vid etablering av Vägledande samspel. Rickard Garvare

Förebyggande insatser med målet att förbättra och utjämna tandhälsan

Arbetsförmedlingen. SAMTLIGA, antal samt andel (%) av registerbaserad arbetskraft år

BUSSGODSTIDTABELL FRÅN SKELLEFTEÅ BUSSTATION

Tobaksavvänjare i Västerbotten

Närsjukvårdsberedningen

Modul II. Det lilla barnet 0-1½ år. Eva Eurenius Hälsoutvecklare, Med dr Salut-satsningen, FoUU-staben Skellefteå lasarett

Föräldrastöd i grupp

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg

Dags att välja Barnavårdscentral

Barns och ungas hälsa i Norrbotten Åsa Rosendahl, Folkhälsocentrum NLL. - Va! Varför förväntas inte jag leva lika länge killarna i Danderyd?

Praktik, Effekt och Hälsoekonomi i Västerbottens Hälsoundersökningar

Förslag till Handlingsprogram övervikt och fetma i Stockholms läns landsting

Arbetsförmedlingen. SAMTLIGA, antal samt andel (%) av registerbaserad arbetskraft år

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa

Ny Vägledning för BHV Implementering. Hösten 2014 Ann-Sofie Cavefors Thomas Arvidsson

Barnhälsovårdens årsredovisning 2011

Föräldrastöd i grupp

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö

Företagsklimatet i Umeå kommun 2017

Utökad samverkan kring barnfamiljer i Hässelby-Vällingby FÖRSTUDIERAPPORT

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN

Salutsatsningens bidrag till bättre psykosocial hälsa bland barn och unga

Miljösamverkan Västerbotten

FRÄMJA GODA MAT- OCH AKTIVITETSVANOR

Strategi för hälsa. Skola Socialtjänst Vård och omsorg Hälso- och sjukvård

Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga. Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän

Övervikt och fetma. Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011

Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvård. Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektör HANDLINGSPLAN

Transkript:

Salut-satsningens syfte Syftet är att alla barn och ungdomar 0 18 år ska nås av hälsofrämjande insatser under hela uppväxten, med början hos de blivande föräldrarna, att utveckla ett system för epidemiologisk bevakning av hälsa och levnadsvanor hos nyblivna föräldrar, barn och ungdomar. Stärka befintliga insatser och utveckla nya som införs för olika åldersgrupper i syfte att förebygga psykisk och fysisk ohälsa (övervikt, fetma och karies). Främja trygga och goda uppväxtvillkor, goda matvanor och ökad fysisk aktivitet. Samverkan är grunden i arbetet.

På gång inom Salut-satsningen aktuella arbetsprocesser kompetenscentrum för mödra- och barnhälsovård, tandvården, öppen förskola och folkhälsoenheten i Västerbotten i samverkan

Viktstabilitet under graviditeten

Arbetsgruppen Anna-Carin Wihlbäck, mödrahälsovårdsöverläkare, med. dr i obstetrik och gynekologi ersatt av Erika Timby Anna-Carin Johansson, samordnande barnmorska/verksamhetsutvecklare i norra Västerbotten ersätts av Hanna Nyström Cecilia Hellberg, leg. dietist och hälsoutvecklare Eva Eurenius, hälsoutvecklare, med. dr i fysioterapi och docent i folkhälsovetenskap

Gruppens uppdrag Personalen medvetandegörs om problematiken utifrån genomlysning av graviditetsregisterdata. Utifrån nya riktlinjer och graviditetsregisterdata förbättra arbetsprocesserna inom mödra- och barnhälsovården. Personalen (MHV/BHV) får instrument för att underlätta arbetet i att minska viktuppgång under graviditeten och stödja viktåtergång. De gravida får stöd till viktstabilitet under graviditeten och återgång till ursprungsvikt efteråt. Följa och förbättra BMI-värden under graviditeten över tid.

7 Hur många/andel gravida som uppfyller rekommenderad viktuppgång 2017 BMI före graviditet Rekommenderad viktuppgång Inom rekommenderad gräns Över rekommenderad gräns Under rekommenderad gräns Normal 18,5 24,9 (n=1302) 11,5 16,0 55 % (721) 21 % (271) 24 % (310) Övervikt 25,0 29,9 (n=598) 7,0 11,5 27 % (162) 62,5 % (374) 10,5 % (62) Fetma > 30,0 (n=326) 5,0 9,0 28 % (92) 53,5 % (174) 18,5 % (60)

Viktuppgång under graviditeten i relation till BMI-grupp vid inskrivning. Jämförelse mellan Västerbotten och hela Sverige.

Ta hand om din hälsa när du är gravid Fysisk aktivitet, hälsa och matvanor efter förlossningen

Kvinnors hälsa, medel från SKL 2019 Ett webbaserat stöd till gravida med övervikt/fetma som ska utvecklas och användas inom e-tjänsten Stöd och behandling på 1177.se. Dietist som har stöd från ett team bestående av samordningsbarnmorska (samba), fysioterapeut, läkare och psykolog/kurator. Jämlik hälsa, fler ska nås.

Målgrupp för projektet Primär målgrupp inom MHV/PV: Gravida med övervikt/fetma. Normalviktiga gravida med risk för stor viktuppgång under graviditeten tex. hög viktuppgång under tidigare graviditet, hög ärftlighet eller stor oro för övervikt/fetma. Gravida med risk för kroniska sjukdomar som t.ex. diabetes. Nyblivna mammor som behöver stöd till viktnedgång efter graviditeten. Sekundär målgrupp inom MHV/PV: Barnmorskor som utbildas i samtal om matvanor och fysisk aktivitet till gravida och nyblivna föräldrar.

Steg i projektet 1. Anställning av leg. dietist som projektledare som i samarbete med samba och övriga i teamet utformar webbstödet våren 2019. 2. Pilottest av webbstödet på ett antal barnmorskemottagningar inom MHV i länet 2019/2020. 3. Spridning och plan för bibehållande, utveckling och utvärdering av webbstödet 2020/2021.

Tandhälsokort och filmer under graviditeten och senare?

https://www.1177.se/vasterbotten/tema/tander/barn/filmer-barn-om-godis-och-tandborstning/

Tandscreening på BVC vid 12-18 månaders ålder

Tandscreening 12 18 månader

Tandscreening 12 18 månader Barn födda 2015: 2918 Barn födda 2016: 3115 Barn födda 2017: 3000 Barn födda 2018 Antal barn där checklistan "tandhälsa" är använd Antal barn där någon fråga besvarats med Ja 2163 2972 2893 793 1063 930 Antal inkomna remisser till tandvården 187 151 168 231

Tandhälsa 5-åringar % 100 80 60 40 20 0 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 dfs V Kariesskadade tandytor Kariesfria

FTV Vindeln FTV Hörnefors FTV Sorsele FTV Anderstorp FTV Teg FTV NUS Umeå FTV Holmsund FTV Dragonen Umeå FTV Malå FTV Umedalen FTV Vilhelmina FTV Kåge FTV Byske FTV Bureå FTV City Skellefteå FTV Vännäs FTV Stenbergska FTV Sävar FTV Tärnaby FTV Ursviken FTV Robertsfors FTV Norsjö FTV Åsele FTV Nordmaling FTV Ersboda FTV Burträsk FTV Dorotea FTV Boliden FTV Bjurholm FTV Storuman % 5-åringar med två eller fler skadade 30 och lagade tandytor 25 20 15 10 5 0 dfs=>2 Länet

% Tandhälsa 3-6 åringar i länet 2018 svenskfödda jmf med utomnordiskt födda 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 90 dfs=0 53 7 dfs=>2 40 Länet Nyanlända

Bodil krokodil och Lill-Bodil i förskolan och i öppen förskola

Utvärdering av Lill-Bodil krokodils ryggsäck Innehållet i ryggsäcken upplevs som mycket bra. Mest omtyckt i ryggsäcken är Bodil krokodil, handdockan Lill-Bodil, sånger, samtalsfrågor och visste du att. För hög svårighetsgrad för de små barnen på vissa aktiviteter i ryggsäcken. Budskapet av ryggsäcken mottas väl av föräldrarna. Ryggsäcken fyller ett behov i öppen förskolas verksamhet. Svårigheter att komma ihåg att använda ryggsäcken om den inte finns i verksamheten på regelbunden basis.

Bodil Krokodil pedagogiskt verktyg i förskolan

8-månaders hembesök

8-månadersbesöket ett viktigt besök! Bakgrund: Hembesök vid 8 månaders ålder har funnits i Barnhälsovårdens program under lång tid, men pga. prioriteringar i samband med den stora massvaccineringen så upphörde dessa hembesök. Varför hembesök? Det blir naturligt att prata olycksfall, ser barnet i sin normala miljö, lättare att se samspel osv. Varför är det ett viktigt besök? Vi pratar/informerar om kost, tänder, utveckling, kommunikation & språk. Vi lämnar ut skriftlig information om tänder/tandutveckling och en tandborste samt även en bok för att motivera läsning med barnet.

Var kan jag läsa mer om 8-månadersbesöket? Under rubriken Upplysning i PMO finns Barnets Hälsoprogram enligt Salut. Finns även i Rikshandboken

Regeringssatsning förstärkt Barnhälsovård Bakgrund: Under sena våren 2018 fick vårt län ta det av en nationell satsning för barnhälsovård. Syftet med satsningen var att stärka upp speciellt mot socioekonomiskt svaga områden när det gällde hembesök, tandhälsa och vaccination och att samverkan mellan flera aktörer efterfrågades. Åtgärd: VLL valde att fokusera på ökade hembesök generellt då dessa minskat och att återinföra hembesöket vid 8 månader. Inom områden med högt CNI skulle en högre ersättning ges/hembesök + hembesök tillsammans med FTV vid 8 månader. Resultat: Vid årets slut hade frekvensen hembesök ökat och vissa enheter även gjort hembesök vid 8 månader, men inga hembesök gjordes tillsammans med FTV. Fortsatt plan: 2019 vi har gott hopp att vi även detta år ska kunna ta del av extra pengar och göra ett nytt försök med samordnat hembesök mellan BVC och FTV.

Hembesök i samverkan Med statliga medel har vi möjlighet att prova med gemensamma hembesök BVC och FTV. Ett antal BVC i länet är positiva till att prova. Syftet är att lägga en större tyngd på vikten av att tidigt ge barnet en god tandhälsa.

Föräldrasamtal på BVC vid ca 2 respektive 4 (-10) månaders ålder

Hur stor andel har erbjudits föräldrasamtal? Födande förälder: EPDS, frågor om våld mm. Barn födda 2016: 72% Barn födda 2017: 90% Icke födande förälder: relation till barnet, att vara förälder, familjeliv, nätverk, levnadsvanor Barn födda 2016: 53% Barn födda 2017: 62% Hur stor andel föräldrasamtal har genomförts? Födande förälder: Barn födda 2016: 68% Barn födda 2017: 84% Icke födande förälder: Barn födda 2016: 41% Barn födda 2017: 48% Barnhälsovård i Västerbottens län Årsrapport 2017

Föräldrastöd i grupp inom MHV & BHV

Arbetsgruppen Hanna Nyström samordningsbarnmorska MHV hanna.a.nystrom@regionvasterbotten.se Eva Eurenius hälsoutvecklare, Folkhälsoenheten eva.eurenius@regionvasterbotten.se Birgitta Isaksson vårdutvecklare BHV birgitta.isaksson@regionvasterbotten.se Cecilia Hellberg hälsoutvecklare, Folkhälsoenheten cecilia.hellberg@regionvasterbotten.se Linda Strömsöe Westman vårdutvecklare, MBHV-psykolog linda.stromsoewestman@regionvasterbotten.se Erika Norrfors MBHV-psykolog erika.norrfors@regionvasterbotten.se Kompetenscentrum för mödra- och barnhälsovård

Föräldrastöd i grupp Av regeringen en prioriterad verksamhet, statliga medel avsatta. Av Region Västerbotten en prioriterad verksamhet enligt: Uppdrag och regler för Hälsoval Västerbotten 2018. En viktig skyddsfaktor - främjar goda familjerelationer. En processgrupp bildad 2017 via Salut med mål att inventera hur det ser ut i länet. Utskick av webbenkät till MHV och BVC i feb 2018 och sammanställd dec 2018. Nationellt pågår revidering av kapitlet Föräldrastöd i grupp i Rikshandboken BHV.

Ledord för processen Jämlik vård och hälsa Samverkan Röda tråden Flexibilitet

Inventering via webbenkät Svaren från webbenkäterna är sammanställda på gruppnivå. Återkoppling: Inventeringen är återkopplad till MHV, BVC, primärvårdsledning, verksamhetschefer m.fl. Syfte: ett underlag till processgruppens arbete med målet att öka förutsättningarna för barnmorskor och BVCsköterskor att leda föräldrastödsgrupper i länet.

Vad visar inventeringen? Svaren stärker bilden av att det föräldrastöd som erbjuds inom både MHV och BVC varierar mycket mellan enheter i länet. Stora skillnader på förutsättningar att bedriva föräldrastödsgrupper. Önskan om möjlighet till utbildning och fortbildning i föräldrastödsprogrammet Vägledande Samspel (ICDP) nivå 1+2 samt möjlighet till påfyllning i form av inspirationsdagar. Önskemål om att starta grupper för de som inte talar svenska. Ökad tillgänglighet i strävan mot en jämlik hälsa och hälso-/sjukvård.

Plan för fortsatt arbete Kronologisk ordning MHV först, BHV sen. Involvera referensgrupp. Titta på befintligt material revidering av innehåll, ny bildbank, tillägg av hälsosamma levnadsvanor. Tanka goda exempel från enheter som använder Vägledande samspel/icdp. Fortlöpande erbjuda tillfällen (vår + höst) att utbilda personal att gå utbildning i Vägledande samspel nivå 1+2 i Umeå och Skellefteå. Inget kvick-fix det kommer att ta tid. Ge stöd till enheter som står i uppstart av grupper.

Vad händer inom Salutsatsningen i Västerbotten i de äldre åldrarna? förskolan, högstadiet, elevhälsan och folkhälsoenheten i samverkan

YAM självmordsprevention i skolan Fem lektioner i årskurs 8 Syftet är att: visa på att livet går upp och ner, uppmuntra eleverna att prata med någon om hur de mår, eleven ska veta vilka olika kontakter som kan tas för att söka hjälp vid behov.

Utbildade instruktörer per kommun i Västerbotten Instruktörer Umeå: 14 Skellefteå: 2 Storuman: 2 Region Vbn: 4 Genomfört i klass Umeå Skellefteå Storuman Norsjö Bjurholm Malå Utbildning av fler instruktörer planeras hösten 2019

Elevhälsoenkäter samtalsunderlag och datainsamling I samarbete med elevhälsan i kommunerna. Elevhälsoenkäter som samtalsunderlag i hälsosamtal. Spritt i hela länet. Webbapplikation för datalagring och statistikuttag. Används av Skellefteå och Umeå. Malå och Norsjö är i uppstarten. Skolmiljö, hälsa och levnadsvanor 6 år 10 år 13 år 16år

www.regionvasterbotten.se/salut

Jenni Bark Anneli Ivarsson 070-947 18 50 070-355 77 46 Jenni.Bark@regionvasterbotten.se Anneli.Ivarsson@umu.se Eva Eurenius Emma Wasara 070-680 59 64 072-239 86 51 Eva.Eurenius@regionvasterbotten.se Emma.Wasara@regionvasterbotten.se Cecilia Hellberg Sofia Elwér 0910-77 18 81 070-524 83 65 Cecilia.Hellberg@regionvasterbotten.se Sofia.Elwer@regionvasterbotten.se Lina Tjärnström tjänstledig from. mars Tack för oss! salut@regionvasterbotten.se