Beslut Vallentuna kommun kommun@vallentuna.se Beslut för fritidshem i Vallentuna kommun, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 10 www.skolinspektionen.se
B ssut 2(13) Tillsyn av fritidshem i Vallentuna kommun genoinför tillsyn i Vallentuna kommun under våren 2014. Vallentuna kommun besöktes av mellan den 19 och den 21 februari 2014. Fakta om fritidshemmen i Vallentuna kommun Bam- och utbildningsnämnden har ansvar för fritidshemmen i Vallentuna kommun. I kommunen finns 10 fritidshem i anslutning till 10 kommunala grundskolor med elever från förskoleklass till årskurs 6. Därutöver finns det två fritidshem knutna till verksamheten vid två grundsärskolor samt tre fritidshem kopplade till kommunens särskilda undervisningsgrupper. Fritidshemmen leds av rektorn vid respektive skola. Vid tiden för tillsynen är 1 888 bam inskrivna i fritidshemmen. Öppen fritidsverksamhet saknas i kommunen. Den nationella statistiken för år 2012 visar att 21 procent av personalen hade pedagogisk högskoleexamen. I riket var motsvarande siffra 54 procent. Helhetsbedömning Tillsynen av fritidshemmen i Vallentuna kommun visar att huvudmannen behöver intensifiera det utvecklingsarbete som sedan år 2012 pågått för att implementera och förankra skollagen och läroplanen i fritidsverksamheten. Personalens kännedom om fritidshemmens specifika uppdrag och nationella mål behöver förbättras. Detta är bland annat viktigt för att ge det systematiska kvalitetsarbete som bedrivs vidfritidshemmenen tydlig imiktning mot de nationella målen. Brister i kvalitetsarbetet på enhetsnivå medför att det å ena sidan kan vara svårt att bedöma den faktiska utvecklingen och behoven av utvecklingsinsatser på den enskilda enheten. Å andra sidan saknas det underlag för uppföljning och utvärdering av utbildningen i fritidshemmen på huvudmannanivå som kan ligga till grund för beslut om imiktningen på utvecklingsarbetet. En viktig uppgift för fritidshemmen är bland annat att komplettera skolan innehållsmässigt. För att säkerställa att detta uppdrag genomförs i enlighet med författningarna har man i Vallentuna kommun infört en så kallad förstärkt skolstart. Detta innebär att fritidspersonalen arbetar i skolan under skoltid och samverkar med lärarna. Tillsynen visar dock att detta samarbete ofta främst
Besflut 3(13) utgår från skolverksamheten och saknar gemensam planering utifrån fritidshemmets specifika uppdrag. För att fritidshemmen i Vallentuna kommun ska kunna komplettera skolan innehållsmässigt måste det finnas en genomtänkt samverkan mellan fritidshem, förskoleklass och skola. Det är rektorernas uppgift att se till att sådan samverkan sker. Tillsynen visar att de flesta föräldrar är nöjda med den dagliga verksamheten. Föräldrarna behöver dock ges en klarare information om att fritidshemmen har ett mer omfattande uppdrag än att enbart ge omsorg under tid då föräldrarna arbetar eller studerar, vilket är den uppfattning som redovisas vid intervjuerna. Med en ökad kännedom om målen kan de på ett mera meningsfullt sätt vara delaktiga i frågor som rör både det egna barnet och fritidshemmets grundläggande värden, normer, planering och innehåll. Vid intervjuer med föräldrar och representanter för personalen framkommer att eleverna känner sig trygga och trivs på kommunens fritidshem. Fritidshemmen bedriver ett målinriktat arbete med att förebygga kränkande behandling. Dock behöver fritidshemmens planer mot kränkande behandling tydligare ange vilka konkreta åtgärder fritidshemmen avser att vidta för att förhindra och förebygga kränkande behandling av elever. Vidare behöver planerna mot kränkande behandling också innehålla en redogörelse av föregående års vidtagna åtgärder. bedömer att personalen arbetar aktivt för att göra eleverna delaktiga i utformningen av verksamheten och erbjuder i allmänhet eleverna en menmgsfull fritid och rekreation. Det finns dock skillnader i förutsättttingar såsom tillgång till utbildad personal, antal elever i behov av särskilt stöd och den tid som finns till förfogande till utvärdering och planering av verksamheten. Därför är det angeläget att Vallentuna kommun utvärderar elevgruppernas sammansättning och storlek för att ta reda på om verksamheten tillgodoser elevernas rätt till omsorg och om verksamheten har ett pedagogiskt mnehåll.
Beslyf 4(13) s ingripande Föreläggande förelägger enligt 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Vallentuna kornmun att vidta nedanstående åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast den 20 juni 2014 redovisas för. Utveckling och lärande Bedömning Vallenruna kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Utveckling och lärande. Motivering Se till att rektor och lärare klargör målen för utbudiiingen för elever och föräldrar. Se till att samarbetsformer utvecklas mellan förskoleklass, skola och fritidshem för att stödja varje elevs mångsidiga utveckling och lärande och för att skapa en fritidsverksamhet som kompletterar skolan innehållsmässigt. Klargöra mål för utbildningen Enligt skollagen ansvarar rektorn för att informera elever och vårdnadshavare om huvuddragen i de bestämmelser som gäller för utbudningen. Enligt läroplanen ska skolan klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen inom fritidshemmet har. Av intervjun med föräldrar framgår att fritidshemmets nationella mål är föga kända av föräldrarna. Föräldrar, personal vid fritidshem och rektorer uppger i intervjuer att föräldrar främst får information om vilka aktiviteter som genomförs på fritidshemmen i Vallentuna kommun. Föräldrar får däremot mycket begränsad information om vilket syfte verksamheten i fritidshemmet har och vilka utbildningsmål som fritidshemmen arbetar mot. Personalen efterlyser mer kunskap om fritidshemmens uppdrag utifrån läroplanen och uppger att de inte har arbetat med att implementera läroplanen i verksamheten i någon större utsträckning. De menar att detta påverkar innehållet i den information som lämnas till föräldrar och elever om fritidshemmets verksamhet.
Beslöt 5(13) bedömer att den information som föräldrarna får inte är tillräcklig för att ge föräldrarna kännedom om målen för utbildningen på fritidshemmen. De kompetensutvecklingsinsatser som tidigare genomförts för fritidshemmens personal har inte varit tillräckliga för att ge hela personalgruppen tillräckliga insikter i fritidshemmens nya uppdrag, vilket begränsar deras möjligheter att bidra med information till föräldrar och elever. Bristande kännedom om fritidshemmens nationella mål är ett hinder för föräldrars och elevers möjlighet att ge synpimkter på och utöva inflytande över fritidshemmens verksamhet. Samverkan med skolan Enligt skollagen ska fritidshemmet komplettera utbildningen i förskoleklass och grundskola. UtbUdningen ska utgå från en helhetssyn av eleven och elevens behov. Enligt läroplanen har rektorn ett särskilt ansvar att samarbetsformer utvecklas mellan förskoleklass, skola och fritidshem för att stödja varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. Vallentuna kommun har så kallad förstärkt skolstart för barn inom förskoleklass och årskurs 1-2, vilket innebär att fritidspersonalen arbetar i skolan under skoltid men även att fritidsverksamhet integreras med skolans ordinarie undervisriing. Avsikten är att den tiden som under elevemas skoldag är avsatt för fritidsverksamheten ska planeras av förskollärare, lärare och fritidspedagoger. Det frarrd<ommer dock i intervjuer med fritidshemmens personal och rektorer att det inte finns gemensam planeringstid med fritidshemmens personal och skolans lärare. För att kunna planera aktiviteter som utgör ett komplement till förskoleklassen och skolan använder sig fritidshemmens personal av den information kring barnen som de inhämtar genom deltagande i barnens undervisning eller via informella samtal med lärare. Vidare framkommer det i intervjuer med personal från fritidshemmen att läramas samverkan med fritidshemmet och arbete för att se till att fritidshemmet blir ett komplement till skoldagen är ytterst begränsad. Rektorer bekräftar i intervjun att fritidshemmens verksamhet ibland kommer i skymundan för skolans verksamhet. Beträffande möjligheten till samverkan uttrycker många rektorer att den förstärkta skolstarten ger fritidshemspersonalen goda förutsättningar för att få inblick i barnens skoldag och inhämta värdefull information så att de på ett naturligt sätt kan komplettera skolans verksamhet. vill poängtera vikten av att rektorerna har ett utpekat ansvar för att samarbetsformer utvecklas mellan förskoleklass, skola och fritidshem.
BöSllit 6(13) Sainmajifattningsvis visar s utredning att det finns brister i fritidshemmens arbete med att klargöra mål för utbildningen för elever och föräldrar samt i samverkan mellan skola, förskoleklass och fritidshemmet. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och Vallentuna kommun föreläggs att åtgärda bristerna. Författning 4 kap. 14, 14 kap. 2 skollagen, Lgr 111 Skolans värdegrund och uppdrag, Rättigheter och skyldigheter, Lgr 11, 2.8 Rektorns ansvar Grundläggande värden och inflytande Bedömning Vallentuna kommun måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Grundläggande värden och inflytande. Se till att fritidshemmen arbetar medvetet för att motverka traditionella könsmönster. Motivering Enligt läroplanen ska fritidshemmen arbeta medvetet för att motverka traditionella könsmönster. Tillsynen visar att det inte finns något medvetet arbete för att motverka traditionella könsmönster på fritidshemmen i Vallentuna kommun. Det frarrukommer vid intervjuer med personal att flera fritidshem inte på något övergripande sätt har diskuterat och reflekterat kring genusfrågor för att få syn på sina egna föreställningar och förhållningssätt. Enligt personalen är det väldigt få fritidshem som arbetar medvetet för att skapa möjligheter för eleverna att pröva och utveckla förmågor och intressen oberoende av könstillhörighet. Rektorerna uppger att detta är ett komplext område att arbeta med eftersom stereotypa värderingar sitter djupt inrotade. I intervju med föräldrarna frarrd<ommer att de inte vet hur fritidshemmen arbetar med dessa frågor eller om fritidshemmen har strategier för att bemöta barnen och ge dem samma förutsättningar oavsett kön. Sammanfattningsvis visar s utredning att det finns brister i hur fritidshemmen arbetar för att motverka traditionella könsmönster. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och Vallentuna kommun föreläggs att avhjälpa bristen.
Beslut 7(13) Författning Lgr 11,1 Skolans värdegrund och uppdrag, En likvärdig utbildning Trygghet och studiero Bedömning Vallentuna kommun måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet mom bedömningsområdet Trygghet och studiero. Se till att det för varje fritidshem finns en plan mot kränkande behandling som uppfyller skollagens krav. Motivering Av skollagen framgår att huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan mot kränkande behandling med en översikt av de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. har tagit del av ett urval av planer mot kränkande behandling avseende olika fritidshem i Vallentuna kommun. Planerna, som i vissa fall är egna dokument för fritidshemmet och i andra fall gemensamma med den angränsande grundskolans plan, innehåller i flera delar det som skollagen kräver. Det finns dock planer där åtgärderna är alltför generella och inte utgår från de aktuella förhållandena på den specifika fritidshemsverksamheten. Redogörelsen av åtgärder utgår till exempel inte alltid från en aktuell kartläggning. Det förekommer också att en redogörelse av arbetet med föregående års åtgärder saknas i planerna. Sammanfattningsvis visar s utredning att det finns brister i förskolornas planer mot kränkande behandling. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och Vallentuna kommun föreläggs därför att avhjälpa bristen. Författning 6 kap. 8 skollagen
B@S I Ulf 8(13) Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen vid fritidshemmen Bedömning Vallentuna kornmun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen vid fritidshemmen. Motivering Se till att lärare och annan personal i fritidshemmen har nödvändiga insikter i de föreskrifter som gäller för fritidshemmet. Bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete på huvudmannanivå som dokumenteras och innefattar planering, uppföljning och utvecklmg av utbildningen. Se till att rektorerna tar ansvar för att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete på enhetsnivå och innefattar planering, uppföljning och utveckling av utbudningen. Personalens förtrogenhet med fritidshemmets uppdrag Enhgt skollagen ansvarar huvudmannen för att personal vid fritidshemmet har nödvändiga insikter i de föreskrifter som gäller fritidshemmen. Intervjuer med personalrepresentanter visar att det finns brister i personalens kunskaper om fritidshemmets mål och riktlinjer. En del av personalen som har intervjuat känner mte till eller är osäkra kring de krav och förväntningar som ställs på verksamheten i styrdokumenten. Osäkerheten om uppdraget kan bottna i det faktum att endast 21 procent av personalen har pedagogisk högskoleexamen enhgt Skolverkets nationella statistik (SIRIS) för år 2012. Personalen anser att de har fått för lite kompetensutveckling kring skollagen och läroplanen för att kunna basera sin verksamhet på dessa styrdokument. Det framkonuner i intervjuer med personalen att fritidshemmen erbjuder en bred repertoar av olika aktiviteter men att det ofta saknas ett tydligt pedagogiskt syfte med aktiviteterna. Detta leder i sin tur till att den information som lämnas till föräldrarna handlar om vilka aktiviteter som erbjuds men att dessa sällan kopplas till målen i styrdokumenten. Intervjuer med föräldrarna bekräftar att de har ringa kännedom om fritidshemmets pedagogiska uppdrag. Enligt representanter för huvudmannen har brister i personalens kännedom om styrdokumenten uppmärksammats i samband med uppföljningen och utvärderingen av frih^shemsverksamheten för knappt två år sedan. För att höja kompetensen och förankra läroplanen hos fritidshemspersonalen har det organiserats ett nätverk för fritidshemmen i Vallentuna kommun. Nätverket som består
B 8k.fli 9(13) av personer som innehar viss lednmgsfunktion i de olika fritidshemmen, det vill säga rektorer och arbetslagsledare, syftar till att föra diskussioner kring fritidshemmets uppdrag. Det framkommer dock i intervjuer med representanter för personalen att de inte har kännedom om de frågor som aktualiseras vid dessa möten. Varken de som är verksamma i nätverksträffarna eller representanter för huvudmannen kan redogöra på vilket sätt det arbete som genomförs i nätverken har fått genomslag i verksamheten. Ett annat kompetenshöj ande inslag som har genomförts i kommunen handlar om en frivillig kvällsföreläsning som erbjudits personalen. Det systematiska kvalitetsarbetet Enligt skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbhdningen. Jjrrriktning på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara de mål som finns för utbildningen i skollagen och andra föreskrifter (nationella mål). Av skollagen framgår vidare att det är rektorns ansvar att se till att det på skolenhetsnivå bedrivs ett systematiskt och kontinuerligt kvalitetsarbete som består i planering, uppföljning och utveckling av utbildningen. Kvalitetsarbetet på skolenhets- respektive huvudmannanivå ska dokumenteras. Enligt Skolverkets allmänna råd om systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet (SKOLFS 2012:98) bör rektorn se till att dokumentationen av kvalitetsarbete är tillräcklig för att ligga till grund för analys och beslut på enlietsnivå om prioriteringar av utvecklingsinsatser, skapa rutiner och former för dokumentation som är effektiva och ändamålsenliga för enhetens kvalitetsarbete, samt sträva efter att dokumentationen ger en samlad bild av utbudningens kvalitet inom enheten. Huvudmannanivå I intervjuer med förvaltningschefen och representant för nämnden framkommer att barn- och ungdomsnämnden följer upp fritidshemmens verksamhet via verksamhetsrapporter. I samband med så kallade kvalitetsdialoger med rektorer aktualiseras frågor som rör fritidsverksamheten. Representanter för huvudmannen uppger till att analysen av de genomförda aktiviteterna vid de enskilda fritidshemmen i större utsträckning behöver ta sin utgångspunkt i vilken mån fritidshemmens nationella mål uppnås eller inte.
B Siiyt 10 (13) Utifrån det befintliga underlaget är det enligt förvaltningschefen svårt att identifiera verksamhetens utvecklingsområden och även kunna styra och stödja fritidshemmens utvecklingsarbete. Från och med höstterminen 2013 har ett nytt målstyrningsverktyg, Stratsys, införts i kommunen som enligt representanter för huvudmannen ska ge mer struktur och därmed ett bättre underlag för det fortsatta systematiska kvalitetsarbetet. I intervjuer uttrycker sig de flesta föräldrarna positivt om fritidshemmen. De är nöjda eftersom deras barn trivs och är trygga. Dock framkommer det i intervjuer att kvalitetsarbetet i huvudsak är okänt för föräldrarna. Enligt företrädare för huvudmannen samt rektorer har föräldrar ombetts att besvara en enkät som också utgör ett uppföljningsverktyg på huvudmannanivå. Enligt förvaltningschefen bekräftar enkäterna den bild som ges av föräldrarna i intervjuer med ; att det är omsorgsaspekten som värdesätts mest. Vallentuna kommun har inte kunnat uppvisa något dokumenterat systematiskt kvalitetsarbete på huvudmannanivå för den samlade fritidsverksamheten i kommunen. Det underlag för det systematiska kvalitetsarbetet som lämnas av respektive fritidshem i form av utvärderingsdokument är enligt representanter för huvudmannen inte ändamålsenligt för att utifrån detta bedriva utvecklingsarbete av fritidshemmen. Det saknas nämligen analyser, reflektioner över verksamheten och förslag till förbättringar. Av intervjuer med rektorerna och huvudmannen framgår att någon utvärdering av barngruppernas storlek och sammansättning inte heller görs på kommunövergripande nivå. Avsaknaden av en samlad bild av fritidshemmens verksamhet med analys och kopplade åtgärder kan innebära att det kan finnas brister i verksamheten som inte uppmärksammas och åtgärdas vilket kan få konsekvenser för fritidshemmets pedagogiska uppdrag och möjlighet att erbjuda eleverna en trygg och utvecklande miljö. Enhetsnivå I intervjuer med fritidshemmens personal framkommer att de ofta saknar tid och organiserade former för gemensam uppföljning och utvärdering av verksamlieten. I de fall personalen gör egna utvärderingar tenderar de enligt s bedömning att bli en utvärdering av fritidshemmens aktiviteter som dock inte alltid genomförs mot bakgrund av styrdokumenten. Detframkommerav intervjuer att arbetslagsledarna och ibland rektorerna utför verksamhetsobservationer. Även vårdnadshavares synpunkter, som samlas in via den kommunövergripande enkäten, tas till vara för att utveckla fritidshemsverksamheten. Flera av de föräldrarna som intervjuade ställer sig tveksamma till ifall de fått medverka i enkätundersökningen.
Beslöt 11 (13) På enhetsövergripande nivå dokumenteras arbetet i dokumentet "Utvärdering av mål och resultat 2012-13" som är gemensamt för grundskolor, förskolor och fritidshem och används hos kommunens alla enheter. har tagit del av ett urval av dessa dokument och kan konstatera att det varierar mellan skolorna hur kvalitetsarbetet dokumenteras innehållsmässigt. Dokumentationen innehåller främst beskrivningar av de genomförda aktiviteterna under det aktuella läsåret. Det saknas analyser i form av måluppfyllelse i relation till det mål man valt att arbeta mot. I flera fall saknas även förslag på åtgärder kopplade till verksamhetens behov viket försvårar utvecklingen av bland annat det pedagogiska innehållet. Av de exempel på det dokumenterade systematiska kvalitetsarbete som tagit del av är det svårt att få en bild av verksamhetens kvalitet och arbete mot de nationella målen. Sammanfattningsvis visar s utredning att det finns brister i det systematiska kvalitetsarbetet och i personalens förtrogenhet med de föreskrifter som gäller för fritidshemmet. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och Vallentuna kommun föreläggs att åtgärda bristerna. Författning 2 kap. 34, 4 kap. 3-6 skollagen, Lgr 11, 2.8 Rektorns ansvar Gruppsammansättningens lämplighet Bedömning Vallentuna kommun måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Gruppsammansättningens lämplighet. Se till att huvudmannen följer upp och utvärderar barngruppernas sammansäth-iing och storlek så att omsorgen och det pedagogiska uppdraget kan tillgodoses. Motivering Enligt skollagen ska huvudmannen följa upp och utvärdera elevgruppernas sammansättning och storlek. Tillsynen visar att Vallentuna kommun inte gör någon kontinuerlig utvärdering av elevgruppernas storlek och sammansättning och vad det får för konsekvenser förfritidshemmenspedagogiska uppdrag. Detta framkommer i intervjun med både förvaltningschef och representant för barn- och ungdomsnämnden. Rektorerna uppger att kommunen inte efterfrågar någon analys av barngruppernas storlek. I intervjuer med rektorer, personal och vårdnadshavare framkommer att förutsättningarna för att bedriva en god pedagogisk verksamhet skiljer sig åt mellan olika fritidshem och områden.
Beslut 12 (13) Sammanfattrvingsvis visar s utredning att det finns brister i uppföljning och utvärdering av barngruppernas sammansättning och storlek. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och Vallentuna kommun föreläggs därför att avhjälpa bristen. Författning 14 kap. 9 skollagen På s vägnar Beslutsfattare Renata Gn j Föredragande Bilaga: Bilaga 1 Allmänt om tillsynen
Bilaga 1 13(13) Allmänt om tillsynen genomför regelbundet tillsyn i alla verksamheter och hos alla huvudmän. Tillsynen fokuserar på faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö och för elevers möjligheter att nå målen för verksamheten. Tillsynen inriktas mot tre huvudområden: Elevernas utveckling mot målen, ledning och utveckling av utbildningen samt enskild elevs rätt. För enskilda huvudmän granskas även huvudmannaskap och godkännande. Tillsynen av förskola, fritidshem och vuxenutbildning i en kommun är inriktad på hur kommunen tar sitt ansvar för verksamheten. I de fall fritidshem finns vid fristående skolor ingår de i tillsynen av skolenheten. Förskolor som drivs av enskilda huvudmän har fått sitt tillstånd av kommunen och det är därmed kommunen som har ansvaret för tillsyn av dessa. Alla skolenheter besöks vid tillsynen. Vid den tredjedel av skolorna där bedömer att det är lägre risk för problem och brister granskas färre delområden och besöken görs under en halv dag. Övriga skolenheter granskas inom samtliga bedömningspunkter och under flera dagar. Tillsynen grundar sig på dokument som exempelvis plan mot kränkande behandling, kunskapsresultat och annan information från Skolverkets nationella uppföljningssystem, besök i skolenheter och intervjuer. Oavsett tillsynsform ger s granskning inte någon heltäckande bild av verksamheten utan ska ses som en bild vid det aktuella granskningstillfället inom de områden som ingår i tillsynen. Efter tillsynen redovisas s bedömningar i ett beslut. Redovisningen görs i form av awikelserapportering vilket innebär att det endast är de bedömningspunkter där det förekommer brister som beskrivs i beslutet. För kommuner bedöms även ansvarstagandet som helhet för den utbildnmg kommunen bedriver. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på sakuppgifter i besluten. I de fall funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på s webbplats www.skolinspektionen.se under fliken Inspektion.