Marknadsrapport FÅR & LAMM - utvecklingen till och med 2018

Marknadsrapport FÅR & LAMM - utvecklingen till och med 218 Enheten för handel och marknad Jönköping mars 219 Författare: Åsa Lannhard Öberg Foto: Pixabay

Innehåll 1 Inledning... 1 2 Den svenska marknaden... 1 2.1 Marknadsbalans får- och lammkött... 1 2.2 Strukturutveckling i fårproduktionen... 4 2.3 Förprövning av stallar för får och getter... 7 2.4 Användning av antibiotika till lantbruksdjur inom EU... 8 2.5 Slakt av får och lamm... 9 2.6 Ekologisk produktion av får- och lammkött... 1 2.7 Hushållens utgifter på mat och dryck... 11 2.8 Förbrukning och konsumtion av kött... 13 2.9 Från hage/stall till mage... 15 2.1 Andel svenskt kött av förbrukningen... 17 2.11 Handeln med får- och lammkött... 18 Handelsstatistiken på landnivå visar det land produkten kommer ifrån precis innan import eller landar i precis efter export, men säger inget om första ursprung eller slutlig destination.... 18 2.11.1 Importutveckling i produktvikt... 18 2.11.2 Importutveckling i slaktad vikt... 2 2.11.3 Exportutveckling i produktvikt... 21 2.11.4 Exportutveckling i slaktad vikt... 22 2.12 Avräkningspriser för lamm... 23 2.13 Konsumentprisutveckling... 24 3 EU-marknaden... 25 3.1 Marknadsbalans och prognos... 25 3.2 Antal får och slakt av får... 26 3.3 Handel med får- och getkött... 27 3.4 Avräkningspriser på tunga lamm... 28 4 Världsmarknaden... 29 4.1 Produktion får- och lammkött... 29 4.2 Handelsutveckling får- och lammkött... 31 4.3 Förbrukning av animalieprodukter... 32

1 Inledning Marknadsrapporten för får och lamm uppdateras en gång per år, vanligtvis i mars. I rapporten använder vi ibland benämningen lamm när vi pratar om kött, t.ex. av utrymmesskäl i figurer, även om får är en del av både produktion och konsumtion. Rapporten innehåller statistik som beskriver strukturutvecklingen inom svensk produktion samt hur produktion, utrikeshandel, förbrukning och priser utvecklats för svensk räkning. Statistiken förklaras och analyseras kortfattat. Det finns även avsnitt som översiktligt beskriver marknaden i EU och globalt. 2 Den svenska marknaden 2.1 Marknadsbalans får- och lammkött Den svenska marknadsbalansen för får- och lammkött visar utvecklingen på marknaden i grova drag och över en längre tidsperiod. För får- och lammkött finns en serie tillbaka till 1994 och från 214 beräknas även den kvartalsvisa utvecklingen. Statistiken är tillgänglig på Jordbruksverkets webbplats och det går att prenumerera på uppdateringar som publiceras en gång per kvartal. Marknadsbalansen nedan utgår från officiell statistik för produktion och handel med andra länder, och utifrån dessa uppgifter kan den svenska förbrukningen av och marknadsandelen för får- och lammkött beräknas. För att få ett korrekt resultat måste handeln räknas om till vara med ben eller slaktad vikt, då det är i denna form produktionen anges. Därför används begreppet förbrukning och inte konsumtion. Förbrukningen räknas ut genom att summera produktion och import samt dra ifrån export, och visar åtgången av slaktat får och lamm med ben för att tillgodose vår konsumtion. För att öka uppfattningen om hur stor förbrukningen är så räknas även förbrukningen per capita ut, som alltså visar vad varje svensk i medel förbrukar på ett år. Konsumtionen på tallriken uppgår till cirka hälften av förbrukningen och mer information om denna beräkning finns längre fram i rapporten. Svensk marknadsandel är det som även brukar kallas för självförsörjningsgrad, alltså hur stor andel av förbrukningen som består av svenskt kött. Marknadsbalansen visar att produktionen av får- och lammkött ökat de senaste tio åren, med nästan 11 procent totalt, även om en minskad produktion kan noteras flera år. Förbrukningen har ökat med tre hekto, vilket ger cirka ett och ett halvt hekto på tallriken. Den svenska andelen av förbrukningen försvagades kraftigt i mitten av perioden, till följd av ökad import. En ökad produktion de senaste åren har emellertid lett till att den svenska marknadsandelen åter ökat. Efterfrågan på importerat får- och lammkött är stabil på en relativt hög nivå och svensk produktion har haft svårt att konkurrera, delvis på grund av en säsongsmässigt hög efterfrågan som inte kunnat matchas av svensk produktion. Otydliga skillnader i mervärden mellan importerat och svenskt får- och lammkött kan också ligga bakom den höga importandelen. Det har bedrivit ett långsiktigt arbete inom handlingsplan lamm, som drivs av Svenska köttföretagen i samarbete med aktörer inom hela värdekedjan, med att stärka den svenska får- och lammproduktionen på olika sätt. 1

1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 217 218 ton slaktad vikt svensk andel av förbrukningen Produktion ton Import ton Export ton Förbrukning ton Förbrukning kg/capita Svensk marknadsandel 29 5 63 9 768 246 14 585 1,57 34,7% 21 4 993 8 25 226 12 972 1,38 38,5% 211 5 68 9 367 22 14 233 1,51 35,6% 212 5 3 9 897 196 14 731 1,55 34,1% 213 4 89 1 721 24 15 46 1,6 31,7% 214 5 9 11 536 37 16 255 1,68 31,3% 215 5 12 12 171 525 16 766 1,71 3,5% 216 5 4 13 282 297 18 3 1,82 28,% 217 5 26 13 681 243 18 698 1,86 28,1% 218 5 6 13 87 197 18 49 1,82 3,3% 18/17 6,5% -4,3% -19,1% -1,1% -2,2% 7,7% Källa: Jordbruksverket och SCB Figuren visar marknadsutvecklingen i ett längre perspektiv, med avstamp i 1994. I får- och lammbalansen är det tydligt att import- och förbrukningsökningen följs åt. På senare år har båda dessa kurvor vänt nedåt samtidigt som den svenska andelen av förbrukningen och produktionen ökat. 2 8% 18 16 14 12 7% 6% 5% 1 4% 8 6 4 2 3% 2% 1% % Produktion Import Export Förbrukning Svensk andel av förbrukningen Källa: Jordbruksverket och SCB 2

utveckling i procent I figuren nedan jämförs marknadsutvecklingen 218 med året innan för de fyra största köttslagen. Importen och förbrukningen i kg/capita minskade för andra året i rad, medan produktionen och andelen svenskt kött av förbrukningen ökade för samtliga köttslag. Exportutvecklingen varierar utifrån relativt låga nivåer. 2 15 1 5-5 -1-15 -2 Produktion Import Export Förbrukning Kg/capita Svensk marknadsandel Griskött 3,8-6,6 1,8,3 -,9 3,5 Nötkött 3,6-6,7-5,5-1,3-2,4 5, Lammkött 6,5-4,3-19,1-1,1-2,2 7,7 Matfågel -1,5-3,8 14,5-3,9-5, 2,5 Källa: Jordbruksverket och SCB 3

24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 217 218 tusen får 2.2 Strukturutveckling i fårproduktionen Djurräkningen som redovisas på Jordbruksverkets statistiksidor på webben erbjuder en lång serie med utvecklingen av antalet lantbruksdjur i Sverige. Djurräkningen visar antalet djur i produktionen vid den tidpunkt då frågan ställs. Detta innebär att maxkapaciteten i stallarna ofta är högre än det antal djur som registreras, på grund av att vissa stallar har tillfälligt reducerat antal djur eller tomhållning. Vissa år görs en totalundersökning, dock baseras antalet djur i statistiken de flesta år på urvalsundersökningar. Antalet får totalt har ökat med 26 procent sedan 24, men efter toppnoteringen 211 har antalet får i djurräkningen fallit tillbaka. 7 6 5 4 3 2 1 Tackor & baggar Lamm TOTALT 214 215 216 217 218 Tackor & baggar 287 33 288 675 281 327 31 468 295 912 Lamm 31 454 36 78 296 847 34 611 291 235 TOTALT 588 757 594 753 578 174 66 79 587 147 Källa: Jordbruksverket 4

tusen slaktade får antal företag med får Kriteriet för att hamna i den offentliga statistiken som ett lantbruksföretag med får, är att producenten har minst 2 får. Dock räknas producenter som har färre än detta tröskelvärde också som producent av får om de når upp till en annan verksamhetströskel, till exempel för areal mark eller annat djurslag. Jordbruksverkets statistik över utvecklingen av antalet företag med får visar en uppgång de senaste tio åren, även om ett minskat antal företag kan noteras några år och även 218. Toppnoteringen i antalet företag under perioden var 211. I får- och lammproduktion finns idag, liksom i nötköttsproduktionen, betydligt fler småskaliga företag än i kyckling-, mjölkoch grisproduktionen. Produktion av får och lamm är för många av de drygt 9 1 företagarna fortfarande primärt en deltidsverksamhet, bland annat med syfte att hålla gårdens betesmarker öppna. 3 1 9 25 8 2 7 6 15 5 1 4 3 5 2 1 29 21 211 212 213 214 215 216 217 218 Tusen slaktade får 255,1 254,6 261,6 26,2 252,5 257,7 256, 251,2 261,6 28,2 Företag med får 8 496 8 657 9 449 9 263 8 869 8 951 9 11 8 724 9 278 9 144 Företag med lamm 7 47 7 364 8 28 7 853 7 46 7 346 7 91 7 23 7 689 7 48 Källa: Jordbruksverket 5

genomsnittligt antal får/gård En annan siffra som är intressant att följa är genomsnittsstorleken på svenska får- och lammgårdar, utifrån uppgifter i lantbruksregistret. Figuren nedan visar utvecklingen de senaste femton åren och tabellen de senaste tio åren. Snittgården är idag ungefär lika stor som för tio år sedan, men större om man jämför 15 år tillbaka i tiden. Den genomsnittliga får- och lammgården har idag plats för 32 tackor och baggar och/eller 39 lamm. 45 4 35 3 25 2 15 1 5 TACKOR OCH BAGGAR LAMM 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 217 218 antal djur i genomsnitt 29 21 211 212 213 214 215 216 217 218 TACKOR OCH BAGGAR 31 32 32 32 32 32 32 32 33 32 LAMM 41 4 41 4 39 41 39 41 4 39 Källa: Jordbruksverket 6

förprövade stallplatser förprövade stallavdelningar 2.3 Förprövning av stallar för får och getter Innan en ny- eller ombyggnation av djurstallar kan påbörjas ska de planerade förändringarna godkännas av länsstyrelsen genom en så kallad förprövning. Förprövningsstatistiken sammanställs av Jordbruksverket i början av varje år utifrån uppgifter från landets länsstyrelser och resultatet brukar analyseras i en kortare rapport som finns på Jordbruksverkets webbplats. Det är inte helt givet att byggnationen kommer till stånd bara för att det skett en förprövning, men det signalerar ändå att företagaren har kommit långt i planerna och en godkänd förprövning leder därför oftast vidare till byggnation. Investeringen kan dock ske senare än det år då förprövningen gjordes. Sammanfattningsvis är utvecklingen av antalet förprövade stallplatser och stallavdelningar ett bra mått på investeringsviljan inom en sektor. Figurerna nedan visar både det totala antalet stallplatser som berörs av en förprövning samt nettoökningen av antalet stallplatser. Skillnaden mellan dessa båda mått visar hur många befintliga stallplatser förprövats och som kan komma att byggas om, eftersom siffrorna inte bara omfattar nybyggnation. Figuren visar även motsvarande statistik för stallavdelningar. Förprövade stallar för får och getter har haft en nedåtgående trend de senaste tio åren. Under 218 förprövades drygt 2 3 färre stallplatser än året innan. Getterna utgör en mycket liten del i förprövningsstatistiken. 18 16 Får och getter 2 18 14 12 1 8 6 4 2 16 14 12 1 8 6 4 2 29 21 211 212 213 214 215 216 217 218 Förprövade stallplatser 12 563 15 953 12 926 15 811 12 263 7 16 9 24 12 19 1 879 8 56 Nettoökning stallpatser 1 322 1 718 8 468 13 175 7 937 6 135 8 26 1 82 1 117 7 622 Förprövade stallavd. 135 179 173 171 129 95 1 126 13 85 Källa: Jordbruksverket och länsstyrelsen 7

Cypern Spanien Italien Portugal Ungern Bulgarien Belgien Polen Kroatien Tyskland Rumänien Frankrike Estland Grekland Tjeckien Nederl. Irland Slovakien Schweiz Österrike Storbrit. Danmark Litauen Luxemburg Slovenien Lettland Finland Sverige Island Norge mg per kg skattad levandevikt 2.4 Användning av antibiotika till lantbruksdjur inom EU På grund av kraftig överanvändning av antibiotika i världen utvecklas resistenta bakterier i snabb takt. Sverige arbetade tidigt för att minska användningen av antibiotika hos djur, och 1986 var vi först i världen med att förbjuda all användning av antibiotika för att öka tillväxten hos djur. Vi var också drivande i att samma förbud infördes i hela EU 26. Statistiken för antibiotikaanvändningen till djur inom EU har några års eftersläpning och den tillgängliga statistiken finns heller inte uppdelad på djurslag i dagsläget. Utvecklingen av antibiotikaresistens påverkas av smittskydd och hygien, men också av hur mycket och vilka sorters antibiotika som används. Det finns antibiotika som slår mot ett brett spektrum av bakterier och de som riktas mot vissa bakterietyper. Bredspektrumantibiotika ger generellt en högre risk för antibiotikaresistens än smalspektrumantibiotika. I flertalet EUländer är tetracykliner, som är bredspektrumantibiotika, den typ av antibiotika som säljs mest. I Sverige används främst penicillin, som är ett smalspektrumantibiotika. 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 Källa: Europeiska läkemedelsmyndigheten 215 216 Av 3 jämförda länder minskade försäljningen av antibiotika till livsmedelsproducerande djur samt hästar i 19 länder216, av dem som funnits i statistiken i mer än ett år. Det ger en total minskning med 2 procent jämfört med 215. I övriga 11 länder ökade förbrukningen, däribland i Sverige med 3 procent. Sverige har dock alltjämt den lägsta förbrukningen bland EU-länderna, samtidigt som Island och Norge ligger ännu lägre. Danmark som har tre och en halv gånger så hög användning som Sverige minskade med 3 procent, medan Tyskland som har sju gånger så hög försäljning minskade med 9 procent. Länderna kring Medelhavet toppar med högst användning av antibiotika 216. 8

antal slakterianläggningar tusen slaktade får 2.5 Slakt av får och lamm Jordbruksverkets definition av småskalig får- och lammslakt är en årlig slakt av färre än 2 5 djur per år. I grafen nedan har dock en annan indelning gjorts, där den mindre gruppen har en årlig slakt av 1-4 999 får och lamm. De större slakterierna har aldrig varit dominerande till antalet, medan mindre slakterier ökat markant de senaste tio åren. Det finns idag betydligt fler slakterier per antal slaktade får än för tio år sedan. 9 3 8 7 25 6 2 5 4 15 3 1 2 1 5 29 21 211 212 213 214 215 216 217 218 >5 slaktade får 8 7 7 7 7 7 7 6 5 8 1-4999 slaktade får 43 52 55 68 72 75 75 73 73 7 Tusen slaktade får 255,1 254,6 261,6 26,2 252,5 257,7 256, 251,2 261,6 28,2 Källa: Jordbruksverket 9

antal slaktade får 2.6 Ekologisk produktion av får- och lammkött Sedan 29 finns statistik för ekologisk animalieproduktion. Efterfrågan på ekologiska livsmedel ökar idag även om viss avmattning kan konstateras generellt på ekomarknaden 218. Slakten av ekologiskt uppfödda får utgjorde 14,4 procent av total slakt 29, och 21,1 procent 217. Detta kan jämföras med utvecklingen för nötkreatur, som är det djurslag för köttproduktion i Sverige som har näst störst andel ekologiska djur, där utvecklingen gått från en andel på 9,3 till 14,6 procent under perioden. Ekologisk produktion av griskött och matfågel ligger på andelar på högst några procent av total produktion. Statistik för den svenska ekoslakten 218 har inte publicerats ännu. Skillnader i andel ekologiska djur mellan animaliesektorerna hör samman med flera faktorer. Saker som påverkar är bland annat efterfrågan, som i sin tur kan kopplas till prisskillnader mellan ekologiska och konventionella produkter, omställningskostnader för att gå från konventionell till ekologisk produktion samt möjligheterna till stöd för ekologisk produktion. Steget att gå från konventionell till ekologisk får- eller nötköttsproduktion är mindre på flera plan än vad det är för gris och matfågel. 3 25% 25 2 2% 15% 15 1 5 1% 5% 29 21 211 212 213 214 215 216 217 Slakt av ekofår 36 63 42 553 46 1 52 128 55 74 57 932 56 744 56 867 55 325 Total fårslakt 255 7 254 64 261 57 26 17 252 53 257 74 256 1 251 2 261 61 Andel ekofår 14,4% 16,7% 17,6% 2,% 21,8% 22,5% 22,2% 22,6% 21,1% % Källa: Jordbruksverket I den svenska livsmedelsstrategin finns mål att den svenska produktionen av både konventionella och ekologiska livsmedel ska öka. För ekologisk produktion finns siffersatta inriktningsmål för 23 i den handlingsplan som togs fram för 217-219. Dessa är att andelen ekologisk jordbruksmark ska uppgå till 3 procent detta år, samtidigt som den offentliga konsumtionen av livsmedel ska bestå av 6 procent ekologiska livsmedel i värde räknat. För att stimulera arbetet mot dessa mål via olika projekt har 5 miljoner kronor anslagits för perioden 218-22 och Jordbruksverket är ansvarig för samordningen. Ett annat mål är att exporten av ekologiska livsmedel ska öka. 1

2.7 Hushållens utgifter på mat och dryck Statistiken över hushållens utgifter ger information om hur stor del av vår disponibla inkomst vi lägger på olika former av konsumtion, bland annat livsmedel, och hur stor andel av denna post som består av kött. Av disponibel inkomst utgjorde utgifterna på livsmedel och alkoholfria drycker 17 procent 1986, 13 procent 1996, 12 procent 26 och 12 procent även 216. I denna siffra är inte restaurangbesök inräknade, en utgiftspost som ökat i relation till totala utgifter över tid. Figuren nedan visar fördelningen av utgifterna på olika typer av konsumtion. Den största utgiftsposten för svenskarna är boende följt av transporter och mat plus alkoholfri dryck på tredje plats. I pengar räknat konsumerade svenska hushåll för 1 91,9 miljarder kronor 216, varav livsmedel och alkoholfria drycker stod för 236,7 miljarder kronor exklusive uteätande. 11% 12% Livsmedel, alkoholfria drycker % 11% 6% 4% 5% Alkoholhaltiga drycker, tobak Kläder, skor Bostad, el, gas, uppvärmning Möbler, inredning, förbrukningsvaror Hälso- och sjukvård Transporter, fordon 3% 13% 26% Post, telekom Rekreation, kultur, varor, tjänster Utbildning Restauranger, hotell 4% 5% Övriga varor/tjänster Källa: SCB I andra länder utgör oftast utgifterna på livsmedel och alkoholfria drycker en större andel av hushållens disponibla inkomst än i Sverige. Den svenska andelen 216 på 12 procent kan jämföras med EU-genomsnittet 21 som låg på drygt 16 procent (i Sverige var andelen 12 procent även 21). En utblick till andra länder visar att andelen av inkomsten som läggs på mat och alkoholfri dryck är ännu större i många länder, i till exempel Ukraina uppgår andelen till drygt hälften av den disponibla inkomsten. Andelen av inkomsten som läggs på boende är ungefär samma i Sverige som i EU som genomsnitt. 11

Kött har länge varit en av de största utgiftsposterna i svenskarnas livsmedelskonsumtion, och stod 216 för 15 procent av våra utgifter på mat och all dryck (inklusive alkohol). På andraplats kom alkoholhaltiga drycker, på delad tredjeplats kom mejeriprodukter och ägg följt av bröd och spannmål på en fjärdeplats. Räknas inte alkohol in i livsmedelskonsumtionen ökar andelen på kött till 18 procent, även mejeri och ägg ökar med några procentenheter. Under 216 konsumerade svenska hushåll mat och dryck för 275,1 miljarder kronor varav 42, miljarder kronor på kött och 35,4 miljarder kronor på ägg och mejeriprodukter. 2% 4% 6% 14% Bröd, spannmålsprodukter 12% 15% Kött Fisk Mjölk, ost, ägg Oljor, fetter Frukt Grönsaker 1% 5% Godis, glass, sylt Salt, kryddor, såser, barnmat 1% 7% 2% 13% Kaffe, te, choklad Läsk, juice, saft, mineralvatten Alkoholhaltiga drycker Källa: SCB Jämfört med 1996 har andelen utgifter på kött ökat med en procentenhet. Att vi lägger förhållandevis mycket pengar på animaliska produkter och alkohol beror delvis på höga kilooch literpriser, vilket för animalier speglar höga produktionskostnader medan det för alkohol till betydande del beror på höga skatter i Sverige. Andelen av inkomsten som läggs på alkohol är lägre i många andra EU-länder. När det gäller kött är en annan anledning till att vi i Sverige har en högre köttkonsumtion än i EU som genomsnitt, och dessutom en betydligt högre konsumtion av nötkött som är dyrare än griskött och matfågel, att vi har en god genomsnittlig hushållsekonomi jämfört med många andra länder. 12

procentuell förändring 2.8 Förbrukning och konsumtion av kött Den svenska förbrukningen av kött per capita är ett mått på hur vår konsumtion utvecklas över tid, under förutsättning att förlusterna från slakt till måltid inte förändrats. I absoluta nivåer får förbrukning per capita emellertid inte förväxlas med konsumtion per capita, utan förbrukningen visar åtgången i slaktad vikt för att tillgodose vår konsumtion. En bra tumregel är att vår konsumtion ligger på omkring hälften av förbrukningen. Förlusterna är delar av djuret som inte går att äta (ben, senor, fett), butiks- och hushållssvinn samt vätskeförlust vid tillagning av mat. Över en längre tidsperiod har förbrukningen av kött ökat, från 1995 till 218 är ökningen 23 procent och jämfört med 199 är ökningen 38 procent. Det är matfågel som ökat mest, med 25 procent sedan 1995 och med 275 procent sedan 199, men mängden matfågel på svenskarnas tallrik är ändå fortfarande bara på tredje plats efter gris- och nötkött. Förbrukningen av griskött var trots en ökad total förbrukning av kött drygt tre kilo lägre 218 än 1995 och om minskningen fortsätter är grisköttskonsumtionen i Sverige snart i nivå med 199. Förbrukningen av nötkött har ökat med drygt 3 procent sedan EU-inträdet och med 42 procent sedan 199. Den enda kategori där förbrukningen minskat är övrigt kött, som omfattar inälvor samt kött från häst, vilt och ren. Det är framför allt förbrukningen av viltkött och inälvor som minskat, och hästkött äter vi numera endast ett par tuggor av per person och år. Förändrad förbrukning av kött 199-218 3% 275% 25% 2% 15% 1% 5% % -5% -1% 128% 42% 38% 4% GRISKÖTT NÖTKÖTT MATFÅGEL LAMMKÖTT ÖVRIGT TOTALT -43% Källa: Jordbruksverket och SCB 13

förbrukning, kg/capita Det finns konsumtionsstatistik från 5-talet även om den inte beräknats på exakt samma sätt under hela denna långa period. Förbrukningen av kött har ökat successivt ända sedan statistiken tar sin början, men den accelererade efter 1995. Detta beror på sjunkande priser i samband med EU-inträdet och den importkonkurrens som uppstod, samtidigt som produktutveckling, utbud och mattrender påverkade i samma riktning. Hur mycket och vilken typ av kött vi äter i olika delar av världen och även inom ett land är i grund och botten kopplat till såväl nivån på ekonomiskt välstånd som kultur och tradition. Sedan några år tillbaka har svenskarnas intresse för hållbarhetsfrågor inneburit en minskad konsumtion av kött, med ungefär 2 kilo per capita och år sedan 216. Att intresset för vegetarisk mat ökar beror på klimatdebatten, hälsofokus och kostråd, djuretiska aspekter samt trender och växande exponering av vegetarisk mat. En liknande utveckling som i Sverige kan skönjas i många andra utvecklade länder. Under 218 landade den totala förbrukningen av kött på 83,5 kg per capita, vilket är en minskning med 2,2 kg eller 2,5 procent jämfört med 217. Förbrukningen av kött har haft hack nedåt i den uppåtgående kurvan flera gånger tidigare sedan EU-inträdet, men 217 och 218 skedde de största minskningarna hittills. Tidigare hack kan förklaras av galna kosjukan och mul- och klövsjukan inom EU 21, ekonomisk kris 29 och ett kraftigt tapp i produktionen av svenskt griskött 212. Tabellen nedan visar utvecklingen sedan 24 men det finns en serie från 199. 9 8 7 6 5 4 3 2 1 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 217 218 Övrigt kött 4,3 4,2 3,9 3,8 3,9 3,9 4, 3,8 3,7 3,5 3,4 3,3 3,2 3,2 3,2 Lammkött,9 1,1 1,3 1,3 1,4 1,6 1,4 1,5 1,5 1,6 1,7 1,7 1,8 1,9 1,8 Matfågel 14,9 15,7 16,3 16,7 18,1 17,5 18,4 18,7 19, 2,3 21,6 22,4 23,6 23,3 22,1 Nötkött 25,2 25,4 25,7 25,3 24,8 24,7 25,4 25,9 25,6 25,8 25,9 25,8 25,6 24,6 24, Griskött 36,5 35,7 35,5 36,1 36,2 36, 37, 37,3 35,9 36,5 35, 34,1 33,5 32,7 32,4 Totalt 81,8 82,1 82,7 83,2 84,4 83,7 86,2 87,2 85,7 87,7 87,6 87,3 87,7 85,7 83,5 Källa: Jordbruksverket och SCB 14

2.9 Från hage/stall till mage Den förbrukning som Jordbruksverket räknar fram i marknadsbalanserna beräknas på ett liknande vis som vår totalkonsumtion, som är den officiella siffran för vår konsumtion av kött i slaktad vikt. Totalkonsumtionen publiceras dock med knappt ett års eftersläpning och därför räknas även förbrukningen fram, då den kan presenteras både snabbare och tätare. Förbrukningen visar åtgången i den vikt djuren har direkt efter slakt. Detta innebär att slaktkroppen är urtagen men att bland annat ben, senor och putsfett ingår i förbrukningssiffran. För att illustrera olika steg i vår förbrukning och konsumtion har Jordbruksverket tagit fram en trappa i fem steg, från hage/stall till mage. Det är viktigt att komma ihåg att beräkningen innehåller en mängd antaganden och att det är ett teoretiskt sätt att resonera kring förhållandet mellan förbrukning och konsumtion. Utgångspunkten är förbrukningsstatistiken för kött, som tas fram med hjälp av officiell statistik för slakt och utrikeshandel. Vedertagna omräkningstal används sedan för att räkna upp förbrukningen till levande vikt och ner till vikt i handelsledet. I botten finns siffror för köttkonsumtionen från Livsmedelsverkets matvaneundersökning, som görs med cirka tio års mellanrum. Denna konsumtion fördelas enligt vikter mellan de olika köttslagen rött kött (nöt, gris, lamm, övrigt kött), medan kyckling redan har en egen grupp i matvaneundersökningen. Omräkningen från levande vikt till slaktad vikt görs med hjälp av Jordbruksverkets schablontal som är,5 för nöt,,75 för gris,,45 för lamm och,75 för kyckling. Omräkningen från slaktad vikt till försäljning i detaljhandeln görs med hjälp av internationella schablontal som är,7 för nöt,,78 för gris och,88 för fågel, lamm och övrigt kött (som till stor del består av vilt). Figuren nedan visar resultatet av denna beräkning, där det röda köttet grupperats för att kunna matcha livsmedelsgrupperna i Livsmedelsverkets matvaneundersökning. Rött kött består enligt denna definition av nöt, gris, lamm och övrigt kött. Beräkningen visar bland annat att konsumtionen på gaffeln av rött kött uppgår till knappt 5 procent av förbrukningen i slaktad vikt, samt att medelsvensken 218 åt 13 procent mer rött kött än vad Livsmedelsverkets kostråd rekommenderar. Matfågel omfattas inte av det rekommenderade intaget i kostrådet. Konsumtionen av rött kött har minskat till förmån för kyckling de senaste åren och 21 låg konsumtionen av rött kött 25 procent högre än rekommendationen i kostrådet. De delar på djuret som inte blir livsmedel till människor har olika användningsområden som varierar över både kortare och längre tidsperioder, beroende på avsättningsmöjligheterna. Några exempel är hund- och kattmat, biologiska gödningsmedel, energi genom förbränning, biogas, teknisk industri, konfektion och inredning. 15

från levande vikt till konsumerad vikt kg/person 218 12 1 8 11,6 Beräkningen visar att vår förbrukning av rött kött 218 låg 13 procent över Livsmedelsverkets kostråd från 215. 6 4 2 61,4 46,2 38,3 29,4 26, 29,5 22,1 19,4 12,2 9,4 "Rött kött" Matfågel Levande vikt Slaktad vikt = förbrukning Försäljning i detaljhandeln Redo för tillagning = rå vikt På gaffeln = slutkonsumtion Livsmedelsverkets kostråd, max 5 gram/person/vecka I figuren nedan har utbytet från hage till mage fördelats på alla djurslag och beräknats utifrån 1 kg levande vikt, vilket gör det lättare att se det procentuella bortfallet i varje steg. 1,,9,8,7,6,5,4,3,2,1, Källa: Jordbruksverket, Livsmedelsverket och SCB Gris Nöt Lamm Övrigt kött Matfågel Levande vikt 1, 1, 1, 1, 1, Slaktad vikt,75,5,45,5,75 Försäljning,59,35,4,39,66 Rå vikt,47,32,28,32,41 På gaffeln,36,24,22,24,32 16

svensk marknasandel för kött och matfågel 2.1 Andel svenskt kött av förbrukningen Utvecklingen av andelen svenskt kött av förbrukningen, även kallad marknadsandelen eller svensk självförsörjningsgrad, har följt en nedåtgående trend sedan seriens början 1995 i figuren nedan. Några hack uppåt i kurvan kan noteras enstaka år och mot slutet av perioden syns även en tydligare förstärkning för alla köttslag. Svenskt kött har ofta inte möjlighet att konkurrera med priset, utan snarare med mervärden. Dessa handlar om att vi har djur som är friska från sjukdomar som finns i många andra länder, att vi har en låg användning av antibiotika till lantbrukets djur och att vi har mer generösa utrymmen i stallar, det vill säga lägre beläggningsgrad jämfört med många andra länder. Några djurslagsspecifika exempel är det svenska beteskravet för mjölkkor och strikt efterlevnad av EU:s förbud mot att klippa av (kupera) knorren på grisar. I Sverige får man inte klippa näbben på kycklingar eller höns. För matfågel och värphöns finns dessutom särskilda omsorgsprogram som de flesta svenska uppfödare följer. När det gäller kyckling finns utöver omsorgsprogram även övervaknings- och kontrollprogram mot salmonella och campylobacter. Man kan sammanfattningsvis säga att det fokus på priset som styrt efterfrågan på kött under lång tid, numera får samsas med konsumenternas drivkrafter att bidra till en mer hållbar produktion och konsumtion av livsmedel. Även behov av trygghet och omsorg om den egna hälsan påverkar valet av kött. 12% 1% 8% 6% 4% 2% % Nötkött Griskött Lammkött Matfågel 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 217 218 Källa: Jordbruksverket och SCB 17

ton produktvikt 2.11 Handeln med får- och lammkött Handelsstatistiken i denna rapport baseras på den kombinerade nomenklaturen, där produkterna klassas enligt kn-nummer. På åttasiffrig nivå omfattar handeln med får- och lammkött omkring 2 poster, och antalet sjunker successivt på sex- och fyrsiffrig nivå. Handelsstatistiken på landnivå visar det land produkten kommer ifrån precis innan import eller landar i precis efter export, men säger inget om första ursprung eller slutlig destination. Importen av får- och lammkött till Sverige har ökat trendmässigt under längre tid från alla större avsändarländer, men under 218 noteras en minskad import samtidigt som den svenska produktionen ökade. En del av det får- och lammkött som importeras går troligtvis vidare till andra länder innan slutkonsumtion och registreras därmed också som en export från Sverige. Jordbruksverket gör inga analyser av handelsstatistiken på detaljnivå, den är snarare ett sifferunderlag för den som vill göra egna bedömningar av handelsutvecklingen. Observera att en del figurer och tabeller visar handeln i produktvikt och andra i slaktad vikt, där samtliga importerade och exporterade produkter räknats om till den vikt de hade precis efter slakt. Källa för samtliga handelssiffror är SCB. 2.11.1 Importutveckling i produktvikt 12 1 8 6 4 2 214 215 216 217 218 Beredda produkter 14 18 14 22 28 Benfritt kött 3 39 3 633 4 69 4 223 4 1 Kött med ben 5 867 6 72 6 482 6 613 6 381 18

Kn-nr Produkt 214 215 216 217 218 18/17 241 Kylda lammslaktkroppar 1 578 1 41 1 55 1 616 1 464-9% 2421 Kylda fårslaktkroppar 1 3 3 38 27% 2422 Kylt kött med ben 627 593 769 922 965 5% 2423 Kylt benfritt kött 1 461 1 554 1 668 1 464 1 356-7% 243 Frysta lammslaktkroppar 289 323 38 258 213-17% 2441 Frysta fårslaktkroppar 8 28 6 6 25 317% 2442 Frysta styckningsdelar med ben 3 364 3 725 3 818 3 78 3 677-3% 2443 Fryst benfritt kött 1 929 2 79 2 41 2 76 2 645-4% SUMMA: 9 256 9 74 1 55 1 836 1 383-4% KYLT KÖTT 214 215 216 217 218 18/17 241 Totalt 1 578 1 41 1 55 1 616 1 464-9% Kylda slaktkroppar Irland 81 746 967 1 48 861-18% Nederländerna 1 146 268 75 163 117% Nya Zeeland Övriga 677 59 27 493 44-1% 2423 Totalt 1 461 1 554 1 668 1 464 1 356-7% Kylt benfritt kött Irland 281 517 656 85 941 11% Nederländerna 1 89 978 976 575 398-31% Nya Zeeland 11 Övriga 8 59 36 39 17 13% FRYST KÖTT 214 215 216 217 218 18/17 2442 Totalt 3 364 3 725 3 818 3 78 3 677-3% Frysta styckningsdelar med ben Irland 32 385 493 558 75 34% Nederländerna 198 241 259 34 147-52% Nya Zeeland 1 873 2 261 2 519 2 256 2 188-3% Övriga 991 838 547 662 592 18% 2443 Totalt 1 929 2 79 2 41 2 76 2 645-4% Fryst benfritt kött Irland 451 58 65 828 833 1% Nederländerna 376 392 66 941 955 1% Nya Zeeland 353 42 444 39 3-3% Övriga 749 759 746 682 557-3% 19

SLAKTAD VIKT I TON 2.11.2 Importutveckling i slaktad vikt IMPORT AV FÅR - OCH LAMMKÖTT PER LAND Irland Nya Zeeland Nederländerna Tyskland Övriga 1 654 841 1 523 685 3 86 2 773 2 898 2 744 5 22 5 362 217 218 217 Totalt Irland Nya Zeeland Nederländerna Tyskland Övriga Kött med ben 6 613 2 45 2 383 558 534 733 Benfritt kött 7 38 2 797 515 2 527 32 898 Beredda produkter 29 1 5 23 TOTALT 13 681 5 22 2 898 3 86 841 1 654 218 Kött med ben 6 381 2 45 2 244 515 479 738 Benfritt kött 6 668 2 957 5 2 255 198 758 Beredda produkter 37 3 8 27 TOTALT 13 87 5 362 2 744 2 773 685 1 523 förändring 18/17-4,3% 3,1% -5,3% -1,2% -18,5% -7,9% 2

ton produktvikt 2.11.3 Exportutveckling i produktvikt 4 35 3 25 2 15 1 5 214 215 216 217 218 Beredda produkter 7 3 6 5 18 Benfritt kött 174 241 112 74 46 Kött med ben 71 119 12 113 96 Kn-nr Produkt 214 215 216 217 218 18/17 241 Kylda lammslaktkroppar 2421 Kylda fårslaktkroppar 2422 Kylt kött med ben 7 2 6 2% 2423 Kylt benfritt kött 74 151 61 19 18-5% 243 Frysta lammslaktkroppar 1 4-1% 2441 Frysta fårslaktkroppar 2442 Frysta styckningsdelar med ben 72 119 93 17 9-16% 2443 Fryst benfritt kött 11 9 52 55 28-49% SUMMA: 247 36 214 187 142-24% 21

SLAKTAD VIKT I TON 2.11.4 Exportutveckling i slaktad vikt EXPORT AV FÅR - OCH LAMMKÖTT PER LAND Finland Danmark Norge Övriga 31 3 19 22 34 15 19 125 217 218 217 Finland Danmark Norge Övriga Totalt Med ben 113 9 11 3 9 Benfritt 123 1 2 22 Beredda prod 7 7 TOTALT 243 19 19 3 31 218 Med ben 96 82 5 5 4 Benfritt 77 43 8 7 18 Beredda prod 24 1 23 Totalt 197 125 15 34 22 förändring 18/17-19,1% -34,% -24,1% 1 44,4% -27,3% 22

216-6 216-12 216-18 216-24 216-3 216-36 216-42 216-48 217-2 217-8 217-14 217-2 217-26 217-32 217-38 217-44 217-5 218-4 218-1 218-16 218-22 218-28 218-34 218-4 218-46 218-52 219-6 SEK/kg 2.12 Avräkningspriser för lamm Enligt förordningskrav rapporterar medlemsstaterna avräkningspriser som är representativa för marknaden till EU-kommissionen varje vecka. I Sverige samlas priser för olika klasser in från slakteriföretag med en produktion över 5 ton lammkött per kalenderår. Sverige rapporterar priser för tunga lamm, det vill säga köttlamm, tillsammans med ett tjugotal av EU:s medlemsländer. Ett tiotal länder, framför allt i de sydliga och östra delarna av EU, rapporterar priser för lätta lamm, alltså lamm som främst används för mjölkproduktion. Priserna som Jordbruksverkets samlar in och rapporterar innehåller samtliga tillägg och avdrag, alltså olika typer av kontraktstillägg och KRAV-tillägg med mera, och dessutom en kostnad för transporten. Jordbruksverkets ambition har länge varit att alla priser som rapporteras ska spegla det verkliga priset den veckan och inte innehålla schablontillägg för mer än transportkostnaden. Den 1 juli 218 trädde nya EU-regler i kraft som bland annat innebär att det inte längre blir tillåtet för slakterierna att använda sig av schablontillägg för mer än just transportkostnaden. Den ligger idag på 2 SEK/kg. Statistiken finns tillgänglig på Jordbruksverkets webbplats och det går att prenumerera på uppdateringarna. Priskurvan för lammkött över kalenderåren har en likartad profil från år till år, med högst priser kring vår och påsk. Även slakttoppar under hösten påverkar utseendet på priskurvan, genom att priserna faller när slakten ökar. 74 7 66 62 58 54 5 46 42 38 34 Källa: Jordbruksverket Sverige Tyskland Irland Frankrike EU 23

1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 217 218 Utveckling av KPI enligt index, 1994=1 2.13 Konsumentprisutveckling Det finns inga indexberäkningar som visar utvecklingen av konsumentpriset för får- och lammkött, men det kan ändå vara intressant att se hur priserna för andra animalieprodukter utvecklats jämfört med några andra baslivsmedel. I figuren nedan jämförs utvecklingen av konsumentprisindex för ett antal animalieprodukter med några andra baslivsmedel samt KPI livsmedel och KPI totalt. KPI totalt är samma sak som inflationen. Basåret 1994 har valts eftersom det hände mycket med livsmedelspriserna i samband med EU-inträdet. Kurvan för konsumentprisernas utveckling för griskött visar att det är billigare att köpa griskött idag i dagens penningvärde än det var 1994, eftersom griskurvan ligger under kurvan för KPI-totalt. Samma sak gäller för kyckling och mjukt bröd. Foderkonvertering är betydelsefull för prisutvecklingen på kyckling, eftersom kyckling har blivit en allt bättre foderomvandlare sedan 1994. Nötkött, ägg, ost och mjölk är animalieprodukter som är dyrare att köpa idag än vad de var 1994. Potatis är det livsmedel i jämförelsen där priserna stigit mest i förhållande till inflationen och konsumenterna får betala ett dubbelt så högt pris för potatisen idag jämfört med 1994. Vid en inflationsjustering är skillnaden emellertid mindre. Potatispriserna omfattar endast matpotatis och det är en marknad som till stor del tillgodoses av svensk potatis. Skördar och odlingsarealer har stor betydelse för priset, vilket ger stora variationer från år till år. 21 19 17 15 13 11 9 7 Mjukt bröd Potatis Strösocker Mjölk Ost Ägg Nötkött Griskött Kyckling KPI livsmedel KPI - TOTALT Källa: Jordbruksverket 24

3 EU-marknaden I detta kapitel beskrivs utvecklingen på EU:s får- och lammarknad övergripande. Rapporten rymmer ett axplock av den information om marknaden som finns på EU-kommissionens hemsida. Samtliga figurer i detta kapitel har EU-kommissionen som källa, om inget annat anges. 3.1 Marknadsbalans och prognos EU:s prognos till 23 visar att produktionen av får- och lammkött ökar med 5,2 procent, om inte exporten av levande djur inkluderas. Den negativa handelsbalansen förväntas öka, genom stigande import och nästintill oförändrad export. Avräkningspriset antas sjunka både inom EU och på världsmarknaden. Förbrukning per capita i slaktad vikt antas öka med 9,3 procent och landa på 2,1 kg 23. För att räkna om förbrukningen i slaktad vikt till försäljning i handelsledet antar EUkommissionen att 12 procent går bort från slakt till detaljhandel, försäljningen av får- och lammkött är således förbrukningen i slaktad vikt multiplicerat med,88. Förbrukningen av får- och lammkött i EU 218 på 2, kg per capita är marginellt högre än den svenska förbrukningen på 1,8 kg per person. Motsvarande omräkningstal för andra köttslag är,7 för nötkött,,78 för griskött och,88 för matfågel. 217 218 219 22 23 skillnad 23/218 Bruttoproduktion 922 92 98 98 949 5,2% Import av levande djur -49,5% Export av levande djur 5 4 38 4 25-37,9% Nettoproduktion 872 862 87 868 924 7,2% Konsumtion 1 1 1 7 1 12 1 29 1 18 1,1% Per capita konsumtion (kg r.w.e.)* 1,7 1,7 1,7 1,8 1,9 9,3% Per capita förbrukning (kg c.w.e.)* 2, 2, 2, 2, 2,1 9,3% Import kött 173 175 172 189 22 25,7% Export kött 34 29 3 28 35 2,4% Nettohandel kött -139-146 -142-161 -185 26,7% EU marknadspris, euro/ton 4 987 5 62 5 372 5 255 5 169-7,7% VM-pris, euro/ton 3 519 3 463 3 22 3 227 3 225-6,9% Källa: EU-kommissionen 25

3.2 Antal får och slakt av får Strukturundersökningen i EU visar att det är Storbritannien som har det klart största antalet får i EU, följt av Spanien, Grekland och Frankrike. 1% Den totala slakten av får och lamm i EU uppgick till 812 ton 218, det var en minskning med 1,6 procent jämfört med 217. Den största minskningen skedde i Rumänien, medan Spanien och Tyskland hade ökningar på cirka 3 procent. Fördelningen av får- och lammslakten i EU mellan de större länderna framgår av figuren nedan. 6% 8% 7% 4% 9% 6% 11% Källa: EU-kommissionen Andel får per land av EU:s totala fårhjord 216 1% 5% 2% 2% UK 23% 33% Fördelning av slakt av får och lamm i EU 218 2%1% 3% 2% 4% 1% 15% 36% ES EL FR IT IE DE PT RO ÖVR Storbritannien Spanien Frankrike Rumänien Irland Grekland Tyskland Italien Portugal Nederländerna Bulgarien Övriga 26

1 TON SLAKTAD VIKT 3.3 Handel med får- och getkött Figuren visar utvecklingen av handeln med får- och getkött, inklusive levande djur, mellan EU och länder utanför unionen. Detta är den enda av animaliesektorerna där EU har en negativ handelsbalans även när exporten av levande djur inkluderas, men den senare halvan av perioden har det negativa handelsnettot minskat successivt. Mer än hälften av EU:s export i denna sektor består av levande djur som säljs till länder kring östra delen av Medelhavet och Nordafrikanska länder, på senare år har exporten varit störst till Libyen, Jordanien och Israel. Övrig export består främst av fryst får- och lammkött till Hong Kong och Saudiarabien. Importen består till ca 7 procent av fryst får- och lammkött och cirka 8 procent kommer från Nya Zeeland, följt av Australien, Island och Argentina. 35 3 25 2 15 1 5 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 217 218 IMPORT 297,4 32,6 284,9 284,8 288,6 255,7 234,7 2,9 211,8 2,2 212,4 213,1 18,5 182,1 EXPORT 7,1 6,1 1,8 1, 14, 35,5 4,6 55,5 74,4 73,4 63,3 79,6 93,9 83,2 Källa: EU-kommissionen 27

216-6 216-12 216-18 216-24 216-3 216-36 216-42 216-48 217-2 217-8 217-14 217-2 217-26 217-32 217-38 217-44 217-5 218-4 218-1 218-16 218-22 218-28 218-34 218-4 218-46 218-52 219-6 euro/1 kg 3.4 Avräkningspriser på tunga lamm Prisrapporteringen inom EU sker för både lätta och tunga lamm, varav tunga lamm ska väga 13 kg eller mer. De tunga lammen är primärt uppfödda för köttproduktion medan lätta lamm, som är vanligast kring Medelhavet och i östra delen av EU, är avkommor till får som primärt hålls för mjölkproduktion. Även om viktgränsen är satt till 13 kg så är slaktvikten för tunga lamm oftast flera kg högre. Sverige rapporterar pris för tunga lamm tillsammans med ett tjugotal andra medlemsstater och det är denna graf vi presenterar här. Det är endast ett tiotal länder som rapporterar priser för lätta lamm. Lammpriserna är tydligt cykliska med toppar på våren i de flesta länder. De svenska priserna ligger för närvarande i nivå med EU:s genomsnittliga priser. De svenska lammpriserna har inte haft samma utveckling som nöt- och grisköttspriserna som stigit en bra bit över EU-snittet de senaste åren. I den nedanstående figuren uttrycks priserna i euro/kg och grafen visar svenskt pris jämfört med ett urval av länder samt snittet för EU-28. Prisstatistiken finns sedan början av 216 tillgänglig på Jordbruksverkets webbplats och det går att prenumerera på de veckovisa uppdateringarna. 7 65 6 55 5 45 4 35 3 Källa: EU-kommissionen och Jordbruksverket SE Tyskland Irland Frankrike EU 28

miljontal ton får- och lammkött, cwe 4 Världsmarknaden Får- och lammsektorn är i relation till nöt, gris och matfågel liten globalt sett. EU är nettoimportör av kött från får och lamm och är den näst största globala importören näst efter Kina inklusive Hong Kong. De största exportörerna är Nya Zeeland och Australien, som har en stor överskottsproduktion i relation till befolkningen och den inhemska efterfrågan. I detta kapitel beskrivs utvecklingen på världsmarknaden för får- och lammkött övergripande. Liksom för EU-marknaden har vi bara med en liten del av den omfattande statistik som finns på FAO:s och OECD:s hemsidor. Överlag har animalieproduktionen i världen ökat de senaste tio åren, och enligt OECD:s prognoser kommer produktionen av samtliga animalieprodukter fortsätta att öka till och med 227. Detta samtidigt som forskare runt om i världen påpekar vikten av att vi reducerar vår konsumtion av animalieprodukter om vi ska klara att minska klimatpåverkan från livsmedelsproduktionen. 4.1 Produktion får- och lammkött Enligt FAO har den globala produktionen av får- och lammkött ökat med 11 procent mellan 28 och 217 och ökningar har skett i fyra av de sju områden som anges i figuren nedan. 5, 28 29 21 211 212 213 214 215 216 217 4,5 4, 3,5 3, 2,5 2, 1,5 1,,5, Källa: FAO 29

produktion kött, 1 ton slaktad vikt invägning mjölk, 1 ton 1 ton Enligt OECD:s prognos som sträcker sig till och med 227 kommer produktionen av får- och lammkött i världen öka från 14 417 till 17 43 tusen ton mellan basåret som är 215-217 till 227. Detta innebär en ökning med 21 procent. Den prognosticerade utvecklingen i olika områden framgår av figuren nedan. Den nedre figuren visar utvecklingen för allt kött och även mjölkproduktionen, enligt OECD:s prognos. BRICS OECD Ocean. Kina Asien Afrika EU-28 Europa Latinam. Nordam. Prognos får- och lammköttsproduktion i världen 2 4 6 8 1 12 Nordam. Latinam. Europa EU-28 Afrika Asien Kina Ocean. OECD BRICS Prognos 227 99 424 1 46 993 3 737 1 367 5 61 1 396 3 86 7 42 Snitt 15-17 94 387 1 31 938 2 966 8 478 4 542 1 191 2 721 5 813 4 Prognos produktion kött och mjölk i världen 1 2 35 3 25 14 417 817 718 118 83 17 43 993 61 139 16 1 8 2 79 292 6 15 68 486 4 1 5 117 547 13 93 2 Snitt 215-217 Prognos 227 Källa: OECD Griskött Nötkött Matfågel Fårkött Mjölk 3

1 ton 4.2 Handelsutveckling får- och lammkött I figuren nedan illustreras OECD:s prognos för utvecklingen av handeln med får- och lammkött i olika delar av världen. OECD omfattar 36 högt industrialiserade länder i världen, det finns även 12 länder som är anslutna men utan att vara medlemmar. BRICS står för Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika. En positiv handelsbalans betyder att exporten är större än importen och tvärtom om handelsbalansen är negativ. Figuren nedan visar att länderna i Oceanien, framför allt Nya Zeeland och Australien, är klart största nettoexportören av får- och lammkött. Dessa två länder ingår även i OECD-gruppen. EU kommer öka sin import de kommande tio åren, vilket betyder försämrad handelsbalans. Prognos handelsbalans får- och lammkött BRICS OECD Ocean. Asien Afrika EU-28 Europa Latinam. Nordam. Källa: OECD -75-55 -35-15 5 25 45 65 85 1 5 1 25 Nordam. Latinam. Europa EU-28 Afrika Asien Ocean. OECD BRICS BALANS 227-12 -2-19 -186-1 -613 1 5 739-242 BALANS 15-17 -16-1 -176-171 -518 899 597-219 31

4.3 Förbrukning av animalieprodukter I figuren nedan visas förbrukningen av kött 217 i ett axplock av länder i världen. Kött är ett livsmedel som kostar mer att både producera och konsumera jämfört med många andra livsmedel. Hur mycket kött medborgarna i ett land äter styrs därför i grund och botten av disponibel inkomst och priser. Även kultur och traditioner påverkar dock. Indien är exempelvis ett land med djupt rotad vegetarisk matkultur och även om Indien åtminstone till delar närmar sig ett ökat välstånd så har inte konsumtionen av kött stigit nämnvärt. Indien är trots detta ett land med många mjölkkor och stor mjölkproduktion. Produktionen av nötkött i Indien utgör nästan 4 procent av den globala nötköttsproduktionen, men förbrukningen ligger under 1 kg per capita och nötköttet säljs på exportmarknaden. Den indiska exporten av nötkött står för nästan 2 procent av den globala exporten. En snabbare utveckling av köttkonsumtionen kopplat till ökat välstånd kan å andra sidan skönjas i bland annat Kina. Vid omvärldsbevakning framgår det att försäljningen av kött minskar i många utvecklade länder med en förhållandevis hög köttkonsumtion, bland annat är EU-kommissionens bedömning att peak meat är nådd åtminstone i västra Europa och att konsumtionen kommer falla kommande decennium. Vid en granskning av OECD:s prognos för per capita förbrukningen av kött till och med 227 målas emellertid en annan bild upp, och i OECDländerna bedöms den totala köttkonsumtionen stiga med drygt 3 procent till och med 227. Den globala konsumtionen stiger under samma period nästan lika mycket. Överlag ger produktionen av kött, mjölk och ägg ett större klimatavtryck än vad vegetabilieproduktionen gör. Kopplat till det stora fokus idag på hur vår konsumtion påverkar miljö och klimat, börjar det dyka upp vetenskapliga studier där livsmedelskonsumtionens klimatpåverkan ställs i relation till planetens gränser. Budskapet är tydligt, att vi måste minska vår totala konsumtion av kött och mejeriprodukter drastiskt - åtminstone i utvecklade länder med en hög konsumtion av dessa produkter. Vissa studier medger emellertid en ökad konsumtion av kyckling, exempelvis EAT Lancet-rapporten. Indien Egypten Thailand BRICS Världen Saudiarabien Kina Mexiko Sydafrika Norge EU-28 Ryssland Sverige OECD Brasilien Argentina Australien USA Global förbrukning av kött 217 (cwe=slaktad vikt) Källa: OECD 2 4 6 8 1 12 Nötkött (cwe) Griskött (cwe) Fågelkött (cwe) Lammkött (cwe) 32

kg/capita slaktad vikt. fisk produktvikt kg/capita, cwe för kött, produktvikt övrgia I de två figurer som avslutar detta kapitel illustreras OECD:s prognos för såväl kött som andra animalieprodukter, fisk & sjömat samt mejeriprodukter. Det finns tyvärr inga OECDprognoser för ägg. Prognos för global förbrukning av kött, fisk och mejeri Källa: OECD 7 6 5 4 3 2 1 Nötkött Griskött Matfågel Fårkött Kött totalt Smör Ost Färsk mejeri Fisk & sjömat Snitt 215-217 9,1 15,8 15,8 1,9 42,6 1,5 3, 55,4 2,5 Prognos 227 9,4 15,6 16,7 2, 43,8 1,7 3,2 62,3 21,3 Prognostiserad kött- och fiskkonsumtion i olika områden 227 14 12 1 8 6 4 2 Världen Nordam. Latinam. Europa Afrika Asien Ocean. OECD BRICS Fårkött 2,,5,6 2,2 2,3 2,3 6,5 1,6 2,2 Matfågel 16,7 54,5 37,8 29,5 6,1 11,9 4, 35,7 13,6 Griskött 15,6 3,1 14,5 36,5 1,3 16,2 22,8 29,7 2,6 Nötkött 9,4 36,9 25, 14,9 5,4 5,4 18,7 21,1 6,9 Fisk & sjömat 21,3 23,5 11,9 22,4 9,6 26,1 28,3 25,3 25,6 Källa: OECD 33