Utvärderingen av samverkansarbetet bör ske på respektive samverkansnivå. Ansvarig för utvärderingen är centrala samverkansgruppen.

Relevanta dokument
Ändrades: :15. Avtal om samverkan och arbetsmiljö

4 Förutsättningar för väl fungerande samverkan och arbetsmiljö- och hälsoarbete. 5 Former/struktur för samverkan och arbetsmiljöarbete

Förhandling vs samverkan

Utmaningar som kräver annat tankesätt

Partsgemensam kommentar till Avtal om samverkan och arbetsmiljö

Förhandling vs samverkan

AVTAL. Samverkansavtal. Hudiksvalls kommun

Förhandling vs samverkan

Riktlinje för arbetsmiljö och hälsa

Kommunledningskontoret Personalenheten 1(5)

1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet?

Förhoppningen är att era svar på dessa frågeställningar kan hjälpa er att nå de mål och syften som är viktiga i den lokala processen.

Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA. Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun

Samverkansavtal Lunds kommun

Arbetsmiljöarbete.

Arbetsmiljöprocess. Dokumenttyp: Riktlinje Beslutad av: Kommunstyrelsen ( )

Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal

Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun

Samverkansavtal för Malmö högskola

Samverkansavtal Utgångspunkter

Lokalt kollektivavtal om samverkan. Smedjebackens kommun. Smedjebackens kommun, Personalavdelningen, Frida Proos, gäller from

S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n

Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun

KS 2008/10 Hidnr

Arbetsmiljöplan Jämtlands Räddningstjänstförbunds

Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy

ARBETSMILJÖ och MEDBESTÄMMANDE

Lokalt kollektivavtal om samverkan i Varbergs kommun

Policy för arbetsmiljö och hälsa. Beslutad av kommunfullmäktige , 27. Dnr KS

Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet

VAD ÄR FAS? MEDARBETARINFLYTANDE FÖR BÄTTRE

ARBETSMILJÖPOLICY Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/Upprättad Version Sida Dokumentägare Dokumentansvarig Reviderad Giltighetstid

Policy för arbetsmiljö, likabehandling och mångfald

KOLLEKTIVAVTAL FÖR SAMVERKAN

Samverkan skall ytters stödja en fortlöpande utveckling av verksamheten så att den uppfyller kommuninnevånarnas krav på effektivitet och service.

Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland

Förnyelse arbetsmiljö samverkan i kommuner, landsting och regioner

Arbetsgivaren skall ha tydliga mål för verksamheten. De anställda skall informeras och informera sig om målen.

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet

Rutin för fördelning av arbetsmiljöuppgifter

SAMVERKAN MÖLNDAL. Förnyat samverkansavtal för Mölndals stad

Medbestämmande-, arbetsmiljö- och hälsofrågorna integreras i Samverkanssystemet

FAS 05. Lokalt kollektivavtal. Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan. Munkedals kommun. Antagen , Dnr KS Reviderad , 5

Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet

Arbetsmiljöprogram

Riktlinje. Riktlinje för rehabilitering KS-193/ Antagen av kommunstyrelsens personalutskott

Kollektivavtal om samverkan för Valdemarsviks kommun

Handlingsplan för friskare arbetsplatser. H ns-peter Eriksson, HR-strateg

Lokalt kollektivavtal Samverkan i Flens kommun

Redovisning av fördelning av arbetsmiljöansvar och uppgifter inom exploateringskontoret

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö

Hälsa & Arbetsmiljö. Politikerutbildning våren 2019

Kollektivavtal för samverkan, hälsa och arbetsmiljö på Energikontor Sydost AB

LOKALT SAMVERKANSAVTAL FÖR VARBERGS KOMMUN

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsgivar- och organisationsutskott Sammanträdesdatum

Utredningsuppdrag 17/14 En plan för att minska sjukskrivningar

Samverkan mellan landstinget och de fackliga organisationerna

Vägledande råd och bestämmelser för fördelning av arbetsmiljöuppgifter

Förtroendevaldas arbetsgivarroll och arbetsmiljöansvar. December 2016

Parternas avsikter bidrar till ett samlat grepp i Umeå kommun

Handlingsplan Arbetsmiljöprogrammet

FAS. Samverkansgrupper. Mötesplatser

POLICY FÖR ARBETSMILJÖN I HÄRJEDALENS KOMMUN

Samverkansavtal 1. INLEDNING 1.1 Utgångspunkter 1.2 Mål 1.3 Syfte

Riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Mullsjö kommun

LOKALT AVTAL OM SAMVERKAN FÖR UTVECKLING VID MALMÖ HÖGSKOLA

Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Serviceförvaltningen

Arbetsmiljöpolicy. Inledning

Några råd och frågeställningar på vägen mot ett eget FAS-avtal

STÖD FÖR SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE

ARBETSMILJÖPOLICY FÖR SVEDALA KOMMUN

Suntarbetslivs arbetsmiljöutbildning. Gemensam bas för chefer och skyddsombud

Uppgiftsfördelning av arbetsmiljöarbetet

Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen

Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy 1(5)

ARBETSPLATSTRÄFFAR RIKTLINJER. med exempel på dagordning för arbetsplatsträff

LOKALT SAMVERKANSAVTAL i Skellefteå kommun. för att öka inflytande och delaktighet

Borlänge kommun. Internkontroll KS. Kontrollområde: Facklig samverkan. Beslutad av kommunstyrelsen

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan

Beskrivning av Teknikförvaltningens systematiska hälso- och arbetsmiljöarbete

Information. Så fungerar samverkan på olika nivåer. Enköpings kommun

Tilldelning av arbetsmiljöuppgifter

FAS-avtal för Hässleholms kommun Tillämpningsföreskrifter

Svar till Arbetsmiljöverket angående vitesföreläggande (IMS 2008/44542)

Fördelning av arbetsmiljöansvar. sida 1

Centrala parters syn på förutsättningar för en väl fungerande arbetstidsförläggning

Kollektivavtal dialog och samverkan Gäller för: Region Kronoberg

Skellefteå kommuns Samverkansavtal

Information. Samverkan, hälsa och arbetsmiljö. Enköpings kommun

Ledningssystem för arbetsmiljöarbetet i Sigtuna kommun

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE

Arbetsmiljöplan Socialnämnden

Personalavdelningens PA-handbok

BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ

Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer

Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet

Transkript:

Mars 2019

Samverkan och arbetsmiljö Det centrala avtalet för samverkan och arbetsmiljö är utgångspunkten för de lokala avtal som tecknas. Som centrala parter uppmanar vi lokala parter att teckna samverkansavtal, att utveckla och vårda sina samverkansprocesser. En viktig del i att utveckla sin lokala samverkansprocess är att regelbundet följa upp sitt lokala samverkanssystem och hur samverkan fungerar i hela organisationen. Kommuner och regioner ska arbeta med uppföljningen av samverkan som del av den årliga uppföljningen av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Följande vägledning är framtagen för att kunna användas oavsett hur ert samverkansavtal är utformat. Utgångspunkten är det centrala avtalet om samverkan och arbetsmiljö. Utvärderingen av samverkansarbetet bör ske på respektive samverkansnivå. Ansvarig för utvärderingen är centrala samverkansgruppen. Kommunerna och landstingens Arbetsmiljöråd Frågeställningar vid utvärdering Bidrar vårt arbete till att uppnå syfte och mål för samverkan mellan parterna? Efterlever vi former och strukturer för samverkan enligt vårt samverkansavtal? - Hur fungerar dialog chef medarbetare - Hur fungerar arbetsplatsträffarna i organisationen - Hur fungerar samverkansgrupperna - Följ upp och för dialog om hur väl ni uppfyller samverkansavtalets angivna förutsättningar för väl fungerande samverkan och arbetsmiljö- och hälsoarbete? Har vi en gemensam bild? På vilka punkter behövs en gemensam handlingsplan för att utveckla samverkan? När ska vi vara klara med arbetet? 2

Avtal om samverkan och arbetsmiljö 1 Mål och syfte De centrala parternas mål är att uppnå verksamhetsanpassad samverkan som ger medarbetare och lokala parter delaktighet och inflytande och därmed förutsättningar att åstadkomma en väl fungerande verksamhet och en god arbetsmiljö. En väl fungerande lokal samverkan utgår från arbetsplatsen och ger medarbetare, fackliga företrädare och skyddsombud/huvudskyddsombud delaktighet i beslutsprocesser om verksamheten och dess utveckling samt i arbetsmiljöarbetet. Parternas övertygelse är att denna delaktighet främjar hälsa och ökar engagemanget för verksamheten vilket bidrar till bra beslut och bättre verksamhet. Ett aktivt arbetsmiljö- och hälsoarbete minskar ohälsa och förhindrar arbetsrelaterade olycksfall samt sjukdom. Med arbetsmiljö och hälsa avses såväl hälsofrämjande, förebyggande som rehabiliterande åtgärder där risk- och friskfaktorer identifieras. Syftet med denna centrala överenskommelse är att stimulera en väl fungerande lokal samverkan som utgår från arbetsplatsen avseende frågor som rör verksamheten och dess utveckling samt arbetsmiljö och hälsa. Förutsättningar för väl fungerande samverkan och arbetsmiljö- och hälsoarbete Samverkan förutsätter en dialog mellan arbetsgivare, chefer, medarbetare, fackliga företrädare och skyddsombud, en förståelse för nyttan med att beslut bereds och förankras gemensamt samt en vilja att bidra till detta. Arbetsgivaren ska i samverkan bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Former och nivåer för samverkan följer och anpassas löpande till organisationens samt parternas beslutsnivåer. En väl fungerande samverkan och ett framgångsrikt arbetsmiljö- och hälsoarbete förutsätter tydlighet kring mål och roller, kommunikation, former för arbetsmiljöarbetet respektive kunskap och ansvar för hälso- och arbetsmiljöarbete. 3

1. Mål och roller För att samverkan ska fungera på bästa sätt krävs att alla inblandande har respekt för varandras roller och kompetens och att fackliga företrädare och skyddsombud ges rimliga förutsättningar att sköta sina uppdrag. Har vår samverkan en: Tydlig delegering och fördelning av uppdrag/arbetsmiljöuppgifter och befogenheter? Klargjord rollfördelning, dels mellan chef, medarbetare, fackliga företrädare och skyddsombud, dels mellan arbetsgivarens förtroendevalda och tjänstemän? 2. Kommunikation Bra kommunikation och arenor för dialog mellan medarbetare och chefer är centralt för en fungerande samverkan och god arbetsmiljö. Det är viktigt med en transparens i hela samverkanssystemet på alla nivåer från arbetsplatsträff till central samverkansgrupp. Det är ett gemensamt ansvar att återkoppla till chef och medarbetare som varit involverade i en frågas hantering. De som medverkat i att bereda ärenden på APT behöver få veta vad som därefter händer med frågan. Det stärker engagemanget och förtroendet för samverkanssystemet och verksamhetens fortsatta utvecklingsarbete. Har vi en väl fungerande kommunikation mellan såväl de olika delarna i organisationen som mellan chefer och medarbetare på arbetsplatserna? Det är väsentligt att återkoppling sker till de som har medverkat i samverkan på de olika nivåerna. Har fackliga företrädare möjlighet till kommunikation med sina medlemmar på sin arbetstid enligt gällande lag och avtal? Har fackliga företrädare och skyddsombud förutsättningar att sköta sina uppdrag var för sig och tillsammans? Finns en tydlighet avseende hur den enskilde medarbetarens inflytande på verksamhetsutveckling och på den egna arbetssituationen/ arbetsmiljön ska gå till och när detta ska ske? Är det klargjort i organisationen hur verksamhets-, arbetsmiljöoch hälsofrågor ska hanteras på arbetsplatsnivå respektive partsnivå (samverkansgrupp) och när detta ska ske? 3. Former för arbetsmiljö- och hälsoarbetet Frågor som är föremål för samverkan ska hanteras systematiskt och med den omsorg som krävs. Samverkan ska genomföras utan onödig tidsåtgång, vilket är ett gemensamt ansvar för parterna. 4

Ett bra arbetsmiljöarbete förutsätter att chefer i verksamheten har rätt förutsättningar att utföra sina arbetsmiljöuppgifter fullt ut. Det kan handla om att ha ett rimligt antal medarbetare och stödfunktioner i organisationen. Bedrivs arbetsmiljö- och hälsoarbetet i sin helhet både kortoch långsiktigt? Oavsett organisations- och driftsformer ska resurser avsättas så att god arbetsmiljö samt arbetslivsinriktad rehabilitering tillgodoses. Är verksamheterna organiserade på ett sätt som gör arbetsmiljö- och hälsoarbetet möjligt. Utgår det systematiska arbetsmiljöarbetet från arbetsplatsen. Finns en tydlighet i hur det systematiska arbetsmiljöarbetet kopplar till olika former av samverkan, särskilt vad avser samverkansgrupper? Deltar i första hand skyddsombud och i förekommande fall huvudskyddsombud på möten med samverkansgrupp? 4. Kunskap och ansvar för hälso- och arbetsmiljöarbete För att åstadkomma ett framgångsrikt arbetsmiljöarbete är det viktigt att såväl chefer, fackliga företrädare och skyddsombud/huvudskyddsombud som medarbetare har den kompetens som krävs inom arbetsmiljöområdet samt om hur ett bra samverkansarbete utövas. Utbildning för chefer, fackliga företrädare och skyddsombud tillhandahålls med fördel genom Suntarbetslivs partsgemensamma utbildningar. Förutom grundutbildning för chefer och skyddsombud krävs också kontinuerlig kompetensutveckling. Förtroendevalda i styrelse och nämnder respektive styrelseledamöter i Sobonas medlemsföretag har i sin egenskap av arbetsgivare det yttersta ansvaret för att säkerställa att nödvändig kompetens och tillräckliga resurser finns i organisationen inom arbetsmiljöområdet. Tydlig delegering med aktuell fördelning av arbetsmiljöuppgifter är viktigt. Arbetsgivaren ska ha kunskap och rutiner för det förebyggande arbetet och arbetet med arbetsanpassning och rehabilitering. Det ska finnas en fastlagd process med tydlig struktur som berörda är väl förtrogna med. Företagshälsovården är ett stöd för - och komplement till - den sakkunskap på arbetsmiljö- och hälsoområdet som enligt lag måste finnas i organisationen. Frågor som rör företagshälsovården och dess upphandling ska behandlas i samverkan. Företagshälsovården ska ha kunskap om verksamheten, de arbetsuppgifter som utförs samt kunna identifiera och beskriva sambanden mellan arbetsmiljö, organisation och risker, samt föreslå åtgärder. 5

Har såväl chefer, fackliga företrädare och skyddsombud/huvudskyddsombud som medarbetare kompetens inom arbetsmiljö- och hälsoområdet och om hur samverkan utövas? Har förtroendevalda politiker kunskap om sitt ansvar att säkerställa att nödvändig kompetens och tillräckliga resurser finns i organisationen inom arbetsmiljö- och hälsoområdet. Har arbetsgivaren kunskap och rutiner för arbetet med arbetsanpassning och rehabilitering? Finns tillgång till företagshälsovården som ett stöd för - och ett komplement till - den sakkunskap på arbetsmiljö- och hälsoområdet som enligt lag ska finnas i organisationen? Stöd och verktyg i samverkansarbetet Läs mer om Avtal om samverkan och arbetsmiljö Suntarbetslivs arbetsmiljöutbildning Om förtroendevaldas arbetsmiljöansvar Parternas råd vid upphandling och samarbete med företagshälsovård Centralt stödteam för samverkan I syfte att stödja i lokala parters arbete med samverkan har kommunernas och landstingens arbetsmiljöråd inrättat ett stödteam med uppdraget att vägleda när lokala parter: Vill utveckla sin samverkansprocess och samverkansorganisation. Ska skriva ett helt nytt samverkansavtal eller revidera ett befintligt När relationen mellan lokala parter är ansträngd. När det har uppstått en konflikt. Kontakta SKL eller ditt fackförbund om du önskar komma i kontakt med stödteamet. 6

Process för utvärdering av samverkan Önskat läge Nuläge Utveckling Resurser Aktiviteter Önskat läge Så vill vi att samverkansarbetet ska fungera Nuläge Så fungerar vårt samverkansarbete idag Utveckling Så når vi vårt önskade läge Resurser Tillgångar för att nå vårt önskade läge Aktiviteter Insatser för att nå önskat läge Förutsättningar för väl fungerande samverkan och arbetsmiljö- och hälsoarbete 1. Mål och roller 2. Kommunikation 3. Former för arbetsmiljö- och hälsoarbetet 4. Kunskap och ansvar för hälso- och arbetsmiljöarbete Vad vill vi uppnå kring faktorerna på kort/ lång sikt? Hur fungerar de olika samverkansnivåerna utifrån faktorerna ovan? Vilka styrkor respektive förbättringsområden framkom i de senaste årliga uppföljningarna av det systematiska arbetsmiljöarbetet? Finns utvärderingar, medarbetarundersökning, indikatorer eller inspektioner som underlag? Brist några av faktorerna? Har vi samsyn om nuläget? Vilka hinder finns för att nå vårt önskade läge Inom samverkansgrupp samt mellan de olika samverkansnivåerna? Tid, kompetenser, verktyg, stöd Suntarbetsliv Goda exempel från andra eller den egna verksamheten Tidigare utvärderingar Stöd till chefer, skyddsombud, fackombud, medarbetare? Partsgemensamma utbildningar Årshjul Vad kan vi sluta göra? Bestäm ansvarsfördelning, tidsplan, uppföljning 7