Marknadsrapport MATFÅGEL - utvecklingen till och med 218 Livsmedelskedjan och exportenheten Jönköping april 219 Författare: Åsa Lannhard Öberg Foto: Pixabay
Innehåll 1 Inledning... 3 2 Den svenska marknaden... 3 2.1 Marknadsbalans matfågel... 3 2.2 Strukturutveckling i kycklingproduktion... 6 2.3 Förprövning av kycklingstallar... 8 2.4 Användning av antibiotika till lantbruksdjur inom EU... 9 2.5 Slakt av matfågel... 1 2.6 Ekologisk produktion av kyckling... 11 2.7 Hushållens utgifter på mat och dryck... 12 2.8 Förbrukning och konsumtion av kött... 14 2.9 Från hage/stall till mage... 16 2.1 Andel svenskt kött av förbrukningen... 18 2.11 Handel med matfågel... 19 2.11.1 Importutveckling i produktvikt... 19 2.11.2 Importutveckling i slaktad vikt... 21 2.11.3 Exportutveckling i produktvikt... 22 2.11.4 Exportutveckling i slaktad vikt... 23 2.12 Partipris kyckling... 24 2.13 Konsumentprisutveckling... 25 3 EU-marknaden... 26 3.1 Marknadsbalans och prognos... 26 3.2 Slakt av kyckling... 27 3.3 Handel med matfågel... 28 3.4 Partipriser kyckling... 3 4 Världsmarknaden... 31 4.1 Produktion matfågel... 31 4.2 Handelsutveckling matfågel... 33 4.3 Förbrukning av animalieprodukter... 34
1 Inledning Marknadsrapporten för matfågel uppdateras en gång per år, vanligtvis i mars. Rapporten innehåller statistik som beskriver strukturutvecklingen inom svensk matfågelproduktion samt hur produktion, utrikeshandel, förbrukning och priser utvecklats för svensk räkning. Statistiken förklaras och analyseras kortfattat. Det finns även avsnitt som översiktligt beskriver marknaden i EU och globalt samt ett avsnitt om hållbar mat. 2 Den svenska marknaden 2.1 Marknadsbalans matfågel Den svenska marknadsbalansen för matfågel, alltså fjäderfäkött som består av kyckling, kalkon, värphöns, avelsdjur samt gås och anka, visar utvecklingen på marknaden i grova drag och över en längre tidsperiod. För matfågel finns en serie ända tillbaka till 199 och från 214 beräknas även den kvartalsvisa utvecklingen. Statistiken finns på Jordbruksverkets webbplats. Det går att prenumerera på uppdateringar som publiceras en gång per kvartal. Balansen utgår från officiella statistik för produktion och handel med andra länder, och utifrån dessa uppgifter kan den svenska förbrukningen av och marknadsandelen för matfågel beräknas. För att få ett korrekt resultat måste handeln räknas om till vara med ben eller slaktad vikt, då det är i denna form produktionen anges. Därför används begreppet förbrukning och inte konsumtion. Förbrukningen räknas ut genom att summera produktion och import samt dra ifrån export, och visar åtgången av slaktad matfågel med ben för att tillgodose vår konsumtion. För att öka uppfattningen om hur stor förbrukningen är så räknas även förbrukningen per capita ut, som alltså visar vad varje svensk i medel förbrukar på ett år. Konsumtionen på tallriken uppgår till cirka hälften av förbrukningen och mer information om denna beräkning finns längre fram i rapporten. Svensk marknadsandel är det som även brukar kallas för självförsörjningsgrad, alltså hur stor andel av förbrukningen som består av svensk matfågel. Marknadsbalansen visar att produktionen av matfågel ökat de senaste tio åren, med cirka 38 procent totalt, även om en minskad produktion kan noteras några år. Den svenska andelen av förbrukningen försvagades kraftigt i början och mitten av perioden, till följd av ökad import. Sedan 214 har dock den svenska marknadsandelen ökat varje år. Uppmärksamheten kring konsekvenserna av en överdriven antibiotikaanvändning till lantbrukets djur, där Sverige har den lägsta användningen inom EU, har till viss del påverkat efterfrågan på svensk matfågel positivt. Det har dessutom blivit ett ökat fokus på djurskyddsfrågor, där Sverige har jämförelsevis höga krav. Viljan hos svenska konsumenter att stödja de svenska bönderna har ökat tydligt i konsumentundersökningar som gjorts, och detta tillsammans med att konsumenter känner sig trygga med svensk kyckling har varit orsaken till ökad efterfrågan på svensk kyckling. Under 218 minskade produktionen för första gången på flera år. Minskningen inträffade efter fler år av stigande produktion och den varma sommaren 218 med grillförbud och försämrad kläckning av kyckling påverkade förbrukningen negativt. 3
199 1992 1994 1996 1998 2 22 24 26 28 21 212 214 216 218 1 ton slaktad vikt svensk marknadsandel Produktion 1 ton Import 1 ton Export 1 ton Förbrukning 1 ton Förbrukning kg/capita Svensk marknadsandel 29 113,5 6,2 1,9 162,8 17,5 69,7% 21 121,7 64,5 13,9 172,3 18,4 7,6% 211 121,3 69,2 13,4 177, 18,7 68,5% 212 117,3 78,3 14,8 18,7 19, 64,9% 213 125,7 82,8 13,9 194,6 2,3 64,6% 214 137,8 89,3 17,1 21, 21,7 65,6% 215 145,9 91,2 17,5 219,5 22,4 66,4% 216 158, 96,7 2, 234,6 23,6 67,3% 217 159,2 96,2 21,2 234,2 23,3 68,% 218 156,7 92,5 24,3 225, 22,1 69,7% 18/17-1,5% -3,8% +14,5% -3,9% -5,% +2,5% Figuren visar marknadsutvecklingen i ett längre perspektiv, med avstamp i 199. Både produktionen och konsumtionen samt importen och exporten bildar sedan 1998 så kallade krokodilkäftar, där importen ökar medan exporten är relativt stabil, samtidigt som förbrukningen ökar mer än produktionen. På senare år har dock gapet mellan produktion och förbrukning samt mellan import och export minskat tydligt på matfågelmarknaden. 25 12% 2 1% 15 1 8% 6% 4% 5 2% % Produktion Import Export Förbrukning Svensk andel av förbrukningen Källa: Jordbruksverket och SCB 4
utveckling i procent I figuren nedan jämförs marknadsutvecklingen 218 med året innan för de fyra största köttslagen. Importen och förbrukningen i kg/capita minskade för andra året i rad, medan produktionen och andelen svenskt kött av förbrukningen ökade för samtliga köttslag. Exportutvecklingen varierar utifrån relativt låga nivåer. 2 15 1 5-5 -1-15 -2 Produktion Import Export Förbrukning Kg/capita Svensk marknadsandel Griskött 3,8-6,6 1,8,3 -,9 3,5 Nötkött 3,6-6,7-5,5-1,3-2,4 5, Lammkött 6,5-4,3-19,1-1,1-2,2 7,7 Matfågel -1,5-3,8 14,5-3,9-5, 2,5 Källa: Jordbruksverket och SCB 5
miljoner kycklingar antal företag 2.2 Strukturutveckling i kycklingproduktion Djurräkningen som redovisas på Jordbruksverkets statistiksidor på webben erbjuder en lång serie med utvecklingen av antalet lantbruksdjur i Sverige. Djurräkningen visar antalet djur i produktionen vid den tidpunkt då frågan ställs. Eftersom stallarna hålls tomma för städning inför ny uppfödningsomgång cirka sju gånger per år har en del uppfödare inga kycklingar alls då frågan ställs. Därför har Jordbruksverket tagit fram en siffra som visar normal omgång, alltså hur stor produktionen är då alla stallar är fyllda. Vissa år görs en totalundersökning, men antalet djur i statistiken baseras de flesta år på urvalsundersökningar. Tröskeln för att ett lantbruksföretag ska anses föda upp kyckling enligt lantbruksregistret är att det har minst 1 kycklingar, men även lantbruksföretag som når upp till en annan verksamhetströskel samt har kycklingar oavsett antal räknas med. I figuren finns två olika typer av lantbruksföretag, de som har fler eller färre än 1 kycklingplatser. Figuren visar utvecklingen från 213, som var det år då antalet företag i gruppen med fler än 1 platser började mätas. Observera att även mycket små företag kan finnas med i statistiken för företag med färre än 1 kycklingar. En strukturutveckling som innebär färre men större företag sker inom de flesta lantbrukssektorer. På animaliesidan har utvecklingen inom mjölk- och grisproduktionen mot större och färre besättningar i kombination med färre djur varit tydlig under en längre tid. Antalet lantbruksföretag i gruppen som har över 1 kycklingar är dock fler idag än för tio år sedan. Detta beror på att en kraftigt ökad efterfrågan på kyckling gjort det möjligt för sektorn att växa både med antalet lantbruksföretag och med antal kycklingar per företag. I figuren nedan visar siffran för anta slaktade kycklingar hur många som slaktas vid godkända slakterier som även godkänts för livsmedelskonsumtion. 12 1 3 25 8 6 4 2 213 214 215 216 217 218 Milj slaktade kycklingar 81,83 89,68 94,11 99,29 1,2 98,5 Milj kycklingar i juni (normal) 1,48 1,2 11,1 11,57 12,18 12,93 Företag >1 kycklingar 12 1 13 117 12 126 Företag med kycklingar 242 26 263 198 283 213 2 15 1 5 Källa: Jordbruksverket 6
antal kycklingar per företag En annan siffra som är intressant att följa är genomsnittsstorleken på svenska kycklinggårdar, utifrån uppgifter i lantbruksregistret. Det finns två uppgifter för antal kycklingar; en som visar hur många kycklingar som fanns i stallarna då frågan ställdes och en uppgift som tar hänsyn till att ett antal stallar hade tomt mellan uppfödningsomgångar när frågan ställdes. I figuren nedan visas bara den sistnämnda statistiken och antalet kycklingar har i denna beräkning dividerats med antalet företag som har fler än 1 kycklingplatser. Den statistik som beräkningen grundas på har bara funnits regelbundet sedan 213, därför tar serien sin början det året. Figuren visar att den genomsnittliga kycklinggården är ungefär lika stor idag som 213. Uppgifter från branschorganisationen Svensk Fågel som utgår från kvadratmeteryta visar en annan utveckling, där snittgården har cirka 6 kvadratmeter stallyta idag jämfört med cirka 4 kvadratmeter 213. Vad som orsakar differensen i utvecklingen utifrån dessa två mått är svårt att fastställa. 12 1 12 754 11 96 17 743 98 896 11 535 12 69 8 6 4 2 Källa: Jordbruksverket 213 214 215 216 217 218 7
tusen förprövade stallplatser förprövade stallavdelningar 2.3 Förprövning av kycklingstallar Innan en ny- eller ombyggnation av djurstallar kan påbörjas ska de planerade förändringarna godkännas av länsstyrelsen genom en så kallad förprövning. Förprövningsstatistiken sammanställs av Jordbruksverket i början av varje år utifrån uppgifter från landets länsstyrelser och resultatet brukar analyseras i en kortare rapport som finns på Jordbruksverkets webbplats. Det är inte helt givet att byggnationen kommer till stånd bara för att det skett en förprövning, men det signalerar ändå att företagaren har kommit långt i planerna och en godkänd förprövning leder därför oftast vidare till byggnation. Investeringen kan dock ske senare än det år då förprövningen gjordes. Sammanfattningsvis är utvecklingen av antalet förprövade stallplatser och stallavdelningar ett bra mått på investeringsviljan inom en sektor. Då handläggningstiden för en förprövning ibland uppgår till flera år behöver kycklingbonden vara ute i god tid med att förpröva ett planerat stallbygge. Figurerna nedan visar både det totala antalet stallplatser som berörs av en förprövning samt nettoökningen av antalet stallplatser. Skillnaden mellan dessa båda mått visar hur många befintliga stallplatser förprövats och som kan komma att byggas om, eftersom siffrorna inte bara omfattar nybyggnation. Figuren visar även motsvarande statistik för stallavdelningar. Under 215 ökade förprövningarna för kycklingstallar med cirka 1 procent från året innan, och nivån 216 var nästan lika hög som 215. Förprövade stallar 215 kan ha tagits i bruk redan 216, ett år med en stor produktionsökning. Nivån på förprövningarna 217 var 5 procent högre än 216 och de flesta förprövade stallplatserna avsåg nybyggnation. Under 218 har antalet förprövade stallplatser för kyckling fallit tillbaka kraftigt. Eftersom det är få och stora företag i kycklingbranschen kan investeringsbeslut i ett eller några företag få stort genomslag, och vice versa. 1 4 1 2 7 6 1 8 6 4 2 5 4 3 2 1 29 21 211 212 213 214 215 216 217 218 Förprövade stallplatser 248,8 71, 1 34,7 93,6 133,1 86,6 859,1 82, 1 222,1 171,6 Nettoökning stallpatser 267,8 683,1 943,3 93,6 133,1 86,6 838,3 82, 1 22,9 171,6 Förprövade stallavd. 6 21 27 2 9 4 62 33 26 7 Källa: Jordbruksverket och länsstyrelsen 8
Cypern Spanien Italien Portugal Ungern Bulgarien Belgien Polen Kroatien Tyskland Rumänien Frankrike Estland Grekland Tjeckien Nederl. Irland Slovakien Schweiz Österrike Storbrit. Danmark Litauen Luxemburg Slovenien Lettland Finland Sverige Island Norge mg per kg skattad levandevikt 2.4 Användning av antibiotika till lantbruksdjur inom EU På grund av kraftig överanvändning av antibiotika i världen utvecklas resistenta bakterier i snabb takt. Sverige arbetade tidigt för att minska användningen av antibiotika hos djur, och 1986 var vi först i världen med att förbjuda all användning av antibiotika för att öka tillväxten hos djur. Vi var också drivande i att samma förbud infördes i hela EU 26. Statistiken för antibiotikaanvändningen till djur inom EU har några års eftersläpning och den tillgängliga statistiken finns heller inte uppdelat på djurslag i dagsläget. Utvecklingen av antibiotikaresistens påverkas av smittskydd och hygien, men också av hur mycket och vilka sorters antibiotika som används. Det finns antibiotika som slår mot ett brett spektrum av bakterier och de som riktas mot vissa bakterietyper. Bredspektrumantibiotika ger generellt en högre risk för antibiotikaresistens än smalspektrumantibiotika. I flertalet EUländer är tetracykliner, som är bredspektrumantibiotika, den typ av antibiotika som säljs mest. I Sverige används främst penicillin, som är ett smalspektrumantibiotika. 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 215 216 Källa: Europeiska läkemedelsmyndigheten Av 3 jämförda länder minskade försäljningen av antibiotika till livsmedelsproducerande djur samt hästar i 19 länder216, av dem som funnits i statistiken i mer än ett år. Det ger en total minskning med 2 procent jämfört med 215. I övriga 11 länder ökade förbrukningen, däribland i Sverige med 3 procent. Sverige har dock alltjämt den lägsta förbrukningen bland EU-länderna, samtidigt som Island och Norge ligger ännu lägre. Danmark som har tre och en halv gånger så hög användning som Sverige minskade med 3 procent, medan Tyskland som har sju gånger så hög försäljning minskade med 9 procent. Länderna kring Medelhavet toppar med högst användning av antibiotika 216. Av de cirka 3 2 svenska kycklingflockar som föddes upp under 218, behandlades endast 3 stycken med antibiotika, vilket är en unikt låg nivå. 9
miljontal slakade kycklingar slaktad vikt total, miljoner kg 2.5 Slakt av matfågel Slakten av matfågel i Sverige domineras av kyckling som 218 stod för omkring 93 procent av den totala matfågelslakten uttryckt i vikt. Andel kyckling var ungefär lika stor för tio år sedan. Övriga sorters matfågel i den svenska produktionen är framför allt kalkon och höns. I dagsläget finns ett tjugotal anläggningar som är godkända för slakt av matfågel enligt förteckning på Livsmedelsverkets hemsida. Av dessa slaktade 14 anläggningar kyckling under 218. Sex av slakteriföretagen är medlemmar i branschorganisationen Svensk Fågel och dessa representerar tillsammans den klart dominerande marknadsandelen. Slakten av kyckling har ökat trendmässigt den senaste tioårsperioden. Slaktvikterna har samtidigt blivit lite högre, vilket syns i figuren genom att den svarta kurvan för totalt slaktad vikt höjts mer än staplarna som visar antal slaktade kycklingar. 12 16 1 14 12 8 1 6 8 4 6 4 2 2 29 21 211 212 213 214 215 216 217 218 Slaktade kycklingar, styck Slaktad vikt totalt, kg Källa: Livsmedelsverket och Svensk Fågel 1
tusental slaktade kycklingar tusental slaktade ekokycklingar 2.6 Ekologisk produktion av kyckling Sedan 29 finns statistik för ekologisk animalieproduktion. Efterfrågan på ekologiska livsmedel ökar idag och detta gäller förvisso även kyckling till och med 217, även om slakten av ekologisk kyckling fortfarande är mycket liten i förhållande till total kycklingslakt. Under 217 utgjorde slakten av ekologiska kycklingar,85 procent av total slakt, och även om det är en liten ökning procentuellt från året innan har kycklingproduktionen den lägsta andelen ekologiska djur av samtliga animaliesektorer. Statistik för den svenska ekoslakten 218 har inte publicerats ännu men preliminära beräkningar visar att andelen ekologisk kyckling kommer sjunka något. 12 1 8 6 4 2 9 8 7 6 5 4 3 2 1 29 21 211 212 213 214 215 216 217 Total kycklingslakt 73 54 78 57 78 182 76 84 81 826 89 681 94 111 99 293 1 27 Slakt ekokyckling 179 185 176 17 144 158 248 727 855 Andel eko,24%,24%,23%,22%,18%,18%,26%,73%,85% Källa: Jordbruksverket I den svenska livsmedelsstrategin finns mål att den svenska produktionen av både svenska konventionella och ekologiska livsmedel ska öka. För ekologisk produktion finns siffersatta inriktningsmål för 23 i den handlingsplan som togs fram för 217-219. Dessa är att andelen ekologisk jordbruksmark ska uppgå till 3 procent detta år, samtidigt som den offentliga konsumtionen av livsmedel ska bestå av 6 procent ekologiska livsmedel i värde räknat. För att stimulera arbetet mot dessa mål via olika projekt har 5 miljoner kronor anslagits för perioden 218-22 och Jordbruksverket är ansvarig för samordningen. Ett annat mål är att exporten av ekologiska livsmedel ska öka. För ekologisk kyckling är en stor utmaning att hantera den ökade risken för olika smittor när djuren hålls utomhus, exempelvis campylobacter, Newcastlesjuka och fågelinfluensa. 11
2.7 Hushållens utgifter på mat och dryck Statistiken över hushållens utgifter ger information om hur stor del av vår disponibla inkomst vi lägger på olika former av konsumtion, bland annat livsmedel, och hur stor andel av denna post som består av kött. Av disponibel inkomst utgjorde utgifterna på livsmedel och alkoholfria drycker 17 procent 1986, 13 procent 1996, 12 procent 26 och 12 procent även 216. I denna siffra är inte restaurangbesök inräknade, en utgiftspost som ökat i relation till totala utgifter över tid. Figuren nedan visar fördelningen av utgifterna på olika typer av konsumtion. Den största utgiftsposten för svenskarna är boende följt av transporter och mat plus alkoholfri dryck på tredje plats. I pengar räknat konsumerade svenska hushåll för 1 91,9 miljarder kronor 216, varav livsmedel och alkoholfria drycker stod för 236,7 miljarder kronor exklusive uteätande. 11% 12% Livsmedel, alkoholfria drycker % 11% 6% 4% 5% Alkoholhaltiga drycker, tobak Kläder, skor Bostad, el, gas, uppvärmning Möbler, inredning, förbrukningsvaror Hälso- och sjukvård Transporter, fordon 3% 13% 26% Post, telekom Rekreation, kultur, varor, tjänster Utbildning Restauranger, hotell 4% 5% Övriga varor/tjänster Källa: SCB I andra länder utgör oftast utgifterna på livsmedel och alkoholfria drycker en större andel av hushållens disponibla inkomst än i Sverige. Den svenska andelen 216 på 12 procent kan jämföras med EU-genomsnittet 21 som låg på drygt 16 procent (i Sverige var andelen 12 procent även 21). En utblick till andra länder visar att andelen av inkomsten som läggs på mat och alkoholfri dryck är ännu större i många länder, i till exempel Ukraina uppgår andelen till drygt hälften av den disponibla inkomsten. Andelen av inkomsten som läggs på boende är ungefär samma i Sverige som i EU som genomsnitt. 12
Kött har länge varit en av de största utgiftsposterna i svenskarnas livsmedelskonsumtion, och stod 216 för 15 procent av våra utgifter på mat och all dryck (inklusive alkohol). På andraplats kom alkoholhaltiga drycker, på delad tredjeplats kom mejeriprodukter och ägg följt av bröd och spannmål på en fjärdeplats. Räknas inte alkohol in i livsmedelskonsumtionen ökar andelen på kött till 18 procent, även mejeri och ägg ökar med några procentenheter. Under 216 konsumerade svenska hushåll mat och dryck för 275,1 miljarder kronor varav 42, miljarder kronor på kött och 35,4 miljarder kronor på ägg och mejeriprodukter. 2% 4% 6% 14% Bröd, spannmålsprodukter 12% 15% Kött Fisk Mjölk, ost, ägg Oljor, fetter Frukt Grönsaker 1% 5% Godis, glass, sylt Salt, kryddor, såser, barnmat 1% 7% 2% 13% Kaffe, te, choklad Läsk, juice, saft, mineralvatten Alkoholhaltiga drycker Källa: SCB Jämfört med 1996 har andelen utgifter på kött ökat med en procentenhet. Att vi lägger förhållandevis mycket pengar på animaliska produkter och alkohol beror delvis på höga kilooch literpriser, vilket för animalier speglar höga produktionskostnader i uppfödningsledet men även i förädlingsledet, medan det för alkohol till betydande del beror på höga skatter i Sverige. Andelen av inkomsten som läggs på alkohol är lägre i många andra EU-länder. När det gäller kött är en annan anledning till att vi i Sverige har en högre köttkonsumtion än i EU som genomsnitt, och dessutom en betydligt högre konsumtion av nötkött som är dyrare än griskött och matfågel, att vi har en god genomsnittlig hushållsekonomi jämfört med många andra länder. 13
procentuell förändring 2.8 Förbrukning och konsumtion av kött Den svenska förbrukningen av kött per capita är ett mått på hur vår konsumtion utvecklas över tid, under förutsättning att förlusterna från slakt till måltid inte förändrats. I absoluta nivåer får förbrukning per capita emellertid inte förväxlas med konsumtion per capita, utan förbrukningen visar åtgången i slaktad vikt för att tillgodose vår konsumtion. En bra tumregel är att vår konsumtion ligger på omkring hälften av förbrukningen. Förlusterna är delar av djuret som inte går att äta (ben, senor, fett), butiks- och hushållssvinn samt vätskeförlust vid tillagning av mat. Över en längre tidsperiod har förbrukningen av kött ökat, från 1995 till 218 är ökningen 23 procent och jämfört med 199 är ökningen 38 procent. Det är matfågel som ökat mest, med 25 procent sedan 1995 och med 275 procent sedan 199, men mängden matfågel på svenskarnas tallrik är ändå fortfarande bara på tredje plats efter gris- och nötkött. Förbrukningen av griskött var trots en ökad total förbrukning av kött drygt tre kilo lägre 218 än 1995 och om minskningen fortsätter är grisköttskonsumtionen i Sverige snart i nivå med 199. Förbrukningen av nötkött har ökat med drygt 3 procent sedan EU-inträdet och med 42 procent sedan 199. Den enda kategori där förbrukningen minskat är övrigt kött, som omfattar inälvor samt kött från häst, vilt och ren. Det är framför allt förbrukningen av viltkött och inälvor som minskat, och hästkött äter vi numera endast ett par tuggor av per person och år. Förändrad förbrukning av kött 199-218 3% 275% 25% 2% 15% 1% 5% % -5% -1% 128% 42% 38% 4% GRISKÖTT NÖTKÖTT MATFÅGEL LAMMKÖTT ÖVRIGT TOTALT -43% Källa: Jordbruksverket och SCB 14
förbrukning, kg/capita Det finns konsumtionsstatistik från 5-talet även om den inte beräknats på exakt samma sätt under hela denna långa period. Förbrukningen av kött har ökat successivt ända sedan statistiken tar sin början, men den accelererade efter 1995. Detta beror på sjunkande priser i samband med EU-inträdet och den importkonkurrens som uppstod, samtidigt som produktutveckling, utbud och mattrender påverkade i samma riktning. Hur mycket och vilken typ av kött vi äter i olika delar av världen och även inom ett land är i grund och botten kopplat till såväl nivån på ekonomiskt välstånd som kultur och tradition. Sedan några år tillbaka har svenskarnas intresse för hållbarhetsfrågor inneburit en minskad konsumtion av kött, med ungefär 2 kilo per capita och år sedan 216. Att intresset för vegetarisk mat ökar beror på klimatdebatten, hälsofokus och kostråd, djuretiska aspekter samt trender och växande exponering av vegetarisk mat. En liknande utveckling som i Sverige kan skönjas i många andra utvecklade länder. Under 218 landade den totala förbrukningen av kött på 83,5 kg per capita, varav matfågel stod för 23,3 kg, det vill säga 28 procent av den totala förbrukningen, vilket är en minskning med 2,2 kg eller 2,5 procent jämfört med 217. Förbrukningen av kött har haft hack nedåt i den uppåtgående kurvan flera gånger tidigare sedan EU-inträdet, men 217 och 218 skedde de största minskningarna hittills. Tidigare hack kan förklaras av galna kosjukan och mul- och klövsjukan inom EU 21, ekonomisk kris 29 och ett kraftigt tapp i produktionen av svenskt griskött 212. Tabellen nedan visar utvecklingen sedan 24 men det finns en serie från 199. 9 8 7 6 5 4 3 2 1 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 217 218 Övrigt kött 4,3 4,2 3,9 3,8 3,9 3,9 4, 3,8 3,7 3,5 3,4 3,3 3,2 3,2 3,2 Lammkött,9 1,1 1,3 1,3 1,4 1,6 1,4 1,5 1,5 1,6 1,7 1,7 1,8 1,9 1,8 Matfågel 14,9 15,7 16,3 16,7 18,1 17,5 18,4 18,7 19, 2,3 21,6 22,4 23,6 23,3 22,1 Nötkött 25,2 25,4 25,7 25,3 24,8 24,7 25,4 25,9 25,6 25,8 25,9 25,8 25,6 24,6 24, Griskött 36,5 35,7 35,5 36,1 36,2 36, 37, 37,3 35,9 36,5 35, 34,1 33,5 32,7 32,4 Totalt 81,8 82,1 82,7 83,2 84,4 83,7 86,2 87,2 85,7 87,7 87,6 87,3 87,7 85,7 83,5 Källa: Jordbruksverket och SCB 15
2.9 Från hage/stall till mage Den förbrukning som Jordbruksverket räknar fram i marknadsbalanserna beräknas på ett liknande vis som vår totalkonsumtion, som är den officiella siffran för vår konsumtion av kött i slaktad vikt. Totalkonsumtionen publiceras dock med knappt ett års eftersläpning och därför räknas även förbrukningen fram, då den kan presenteras både snabbare och tätare. Förbrukningen visar åtgången i den vikt djuren har direkt efter slakt. Detta innebär att slaktkroppen är urtagen men att bland annat ben, senor och putsfett ingår i förbrukningssiffran. För att illustrera olika steg i vår förbrukning och konsumtion har Jordbruksverket tagit fram en trappa i fem steg, från hage/stall till mage. Det är viktigt att komma ihåg att beräkningen innehåller en mängd antaganden och att det är ett teoretiskt sätt att resonera kring förhållandet mellan förbrukning och konsumtion. Utgångspunkten är förbrukningsstatistiken för kött, som tas fram med hjälp av officiell statistik för slakt och utrikeshandel. Vedertagna omräkningstal används sedan för att räkna upp förbrukningen till levande vikt och ner till vikt i handelsledet. I botten finns siffror för köttkonsumtionen från Livsmedelsverkets matvaneundersökning, som görs med cirka tio års mellanrum. Denna konsumtion fördelas enligt vikter mellan de olika köttslagen rött kött (nöt, gris, lamm, övrigt kött), medan kyckling redan har en egen grupp i matvaneundersökningen. Omräkningen från levande vikt till slaktad vikt görs med hjälp av Jordbruksverkets schablontal som är,5 för nöt,,75 för gris,,45 för lamm och,75 för kyckling. Omräkningen från slaktad vikt till försäljning i detaljhandeln görs med hjälp av internationella schablontal som är,7 för nöt,,78 för gris och,88 för fågel, lamm och övrigt kött (som till stor del består av vilt). Figuren nedan visar resultatet av denna beräkning, där det röda köttet grupperats för att kunna matcha livsmedelsgrupperna i Livsmedelsverkets matvaneundersökning. Rött kött består enligt denna definition av nöt, gris, lamm och övrigt kött. Beräkningen visar bland annat att konsumtionen på gaffeln av rött kött uppgår till knappt 5 procent av förbrukningen i slaktad vikt, samt att medelsvensken 218 åt 13 procent mer rött kött än vad Livsmedelsverkets kostråd rekommenderar. Matfågel omfattas inte av det rekommenderade intaget i kostrådet. Konsumtionen av rött kött har minskat till förmån för kyckling de senaste åren och 21 låg konsumtionen av rött kött 25 procent högre än rekommendationen i kostrådet. De delar på djuret som inte blir livsmedel till människor har olika användningsområden som varierar över både kortare och längre tidsperioder, beroende på avsättningsmöjligheterna. Några exempel är hund- och kattmat, biologiska gödningsmedel, energi genom förbränning, biogas, teknisk industri, konfektion och inredning. 16
från levande vikt till konsumerad vikt kg/person 218 12 1 8 11,6 Beräkningen visar att vår förbrukning av rött kött 218 låg 13 procent över Livsmedelsverkets kostråd från 215. 6 4 2 61,4 46,2 38,3 29,4 26, 29,5 22,1 19,4 12,2 9,4 "Rött kött" Matfågel Levande vikt Slaktad vikt = förbrukning Försäljning i detaljhandeln Redo för tillagning = rå vikt På gaffeln = slutkonsumtion Livsmedelsverkets kostråd, max 5 gram/person/vecka I figuren nedan har utbytet från hage till mage fördelats på alla djurslag och beräknats utifrån 1 kg levande vikt, vilket gör det lättare att se det procentuella bortfallet i varje steg. 1,,9,8,7,6,5,4,3,2,1, Källa: Jordbruksverket, Livsmedelsverket och SCB Gris Nöt Lamm Övrigt kött Matfågel Levande vikt 1, 1, 1, 1, 1, Slaktad vikt,75,5,45,5,75 Försäljning,59,35,4,39,66 Rå vikt,47,32,28,32,41 På gaffeln,36,24,22,24,32 17
svensk marknasandel för kött och matfågel 2.1 Andel svenskt kött av förbrukningen Utvecklingen av andelen svenskt kött av förbrukningen, även kallad marknadsandelen eller svensk självförsörjningsgrad, har följt en nedåtgående trend sedan seriens början 1995 i figuren nedan. Några hack uppåt i kurvan kan noteras enstaka år och mot slutet av perioden syns även en tydligare förstärkning för alla köttslag. Svenskt kött har ofta inte möjlighet att konkurrera med priset, utan snarare med mervärden. Dessa handlar om att vi har djur som är friska från sjukdomar som finns i många andra länder, att vi har en låg användning av antibiotika till lantbrukets djur och att vi har mer generösa utrymmen i stallar, det vill säga lägre beläggningsgrad jämfört med många andra länder. Några djurslagsspecifika exempel är det svenska beteskravet för mjölkkor och strikt efterlevnad av EU:s förbud mot att klippa av (kupera) knorren på grisar. I Sverige får man inte klippa näbben på kycklingar eller höns. För matfågel och värphöns finns dessutom särskilda omsorgsprogram som de flesta svenska uppfödare följer. När det gäller kyckling finns utöver omsorgsprogram även övervaknings- och kontrollprogram mot salmonella och campylobacter. Man kan sammanfattningsvis säga att det fokus på priset som styrt efterfrågan på kött under lång tid, numera får samsas med konsumenternas drivkrafter att bidra till en mer hållbar produktion och konsumtion av livsmedel. Även behov av trygghet och omsorg om den egna hälsan påverkar valet av kött. 12% 1% 8% 6% 4% 2% % Nötkött Griskött Lammkött Matfågel 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 217 218 Källa: Jordbruksverket och SCB 18
1 ton produktvikt 2.11 Handel med matfågel Handelsstatistiken i denna rapport baseras på den kombinerade nomenklaturen, där produkterna klassas enligt kn-nummer. För matfågel omfattas cirka 17 kn-nummer på åttasiffrig detaljnivå, vilket är betydligt fler än för övriga köttslag. På sexsiffrig och fyrsiffrig nivå krymper antalet produktgrupper successivt. Handelsstatistiken på landnivå visar det land produkten kommer ifrån precis innan import eller landar i precis efter export, men säger inget om första ursprung eller slutlig destination. Det kan även förekomma handel inom ett och samma företag som finns i fler länder. Kyckling dominerar den svenska utrikeshandeln med matfågel. Importen har ökat under lång tid, de senaste tio åren har ökningen varit konstant till och med 217 då en minskning skedde. Även 218 minskade importen av matfågel till Sverige. Exporten är idag ungefär en fjärdedel av importen. Det pågår mycket arbete inom stat, myndigheter, företag och organisationer med att öka exporten av olika styckningsdetaljer av kyckling och kläckägg. Jordbruksverket gör inga analyser av handelsstatistiken på detaljnivå, den är snarare ett sifferunderlag för den som vill göra egna bedömningar av handelsutvecklingen. Observera att en del figurer och tabeller visar handeln i produktvikt, andra i slaktad vikt där samtliga importerade och exporterade produkter räknats om till den vikt de hade precis efter slakt. Källa för samtliga handelssiffror är SCB. 2.11.1 Importutveckling i produktvikt Figuren nedan visar en sammanställning av importen på åttasiffrig nivå, uttryck i produktvikt. I dessa siffror ingår inte slaktbiprodukterna. 9 8 7 6 5 4 3 2 1 214 215 216 217 218 Bearbetad matfågel 3,8 28,8 3,6 27,3 27,7 Fryst matfågel 36,9 39,3 4,2 4,2 38,6 Färsk matfågel 1,9 12, 14,2 17,1 15,5 19
I tabellen nedan har kn-nummer där det förekommit import specificerats på sexsiffrig nivå. Observera att det inte går att plocka bort slaktbiprodukterna på sexsiffrig nivå i statistiken, dessa utgör en del av framför allt kn-nummer 2713 och 2714. Slaktbiprodukterna är emellertid en mycket liten del av importen så siffrorna nedan ändras inte särskilt mycket även om slaktbiprodukterna skulle gå att skilja ut. Import av fågelkött i saltlake är huvudsakligen fryst bröstfilé som ökat med 12 procent. Kn-nr Produkt 215 216 217 218 18/17 2711 Helkycklingar, kylda 1 482 1 47 1 473 1 179-2% 2712 Helkycklingar, frysta 3 126 4 618 5 94 5 61-6% 2713 Styckningsdelar kyckl., kylda 5 995 6 413 7 541 6 649-12% 2714 Styckningsdelar kyckl., frysta 37 524 38 189 38 899 37 162-4% 2724 Hela kalkoner, kylda 1 1 3 6 1% 2725 Hela kalkoner, frysta 34 386 193 15-22% 2726 Styckningsdelar kalk., kylda 1 293 1 598 1 887 1 853-2% 2727 Styckningsdelar kalk., frysta 1 21 1 598 1 887 1 853-2% 2741,42,44,45 Hela/styckade ankor 959 1 97 1 94 1 3-8% 2754,55,6 Hela/styckade gäss/pärlhöns 9 17 71 61-14% 16231 Bearbetat kalkonkött 1 999 2 41 1 766 1 733-2% 16232 Bearbetat kycklingkött 25 81 26 624 23 91 23 781-1% 16239 Bearbetat ankor/pärlhöns/gäss 74 681 549 1 31 88% 219939 Fågelkött i saltlake 1 14 1 226 1 49 1 172 12% TOTALT 8 629 86 49 86 253 83 243-3% 2
SLAKTAD VIKT I TON 2.11.2 Importutveckling i slaktad vikt Importen som uttrycks i slaktad vikt är rensad från slaktbiprodukter. Under 218 minskade importen i slaktad vikt med nästan 4 procent. Danmark Nederländerna Tyskland Polen Övriga 14 64 11 478 1 436 3 556 11 799 13 37 12 415 11 587 55 982 52 878 217 218 217, ton Totalt Danmark Nederl. Tyskland Polen Övriga Med ben 44 843 22 899 7 339 4 979 1 61 8 565 Benfritt 48 379 31 395 4 631 6 654 48 5 651 Beredda produkter 3 14 1 688 445 166 328 388 TOTALT 96 237 55 982 12 415 11 799 1 436 14 64 218, ton Med ben 42 8 22 14 6 515 5 76 967 7 58 Benfritt 46 255 29 4 4 621 7 7 2 311 3 248 Beredda produkter 3 479 1 77 45 26 277 723 TOTALT 92 535 52 878 11 587 13 37 3 556 11 478 förändring 18/17-3,8% -5,5% -6,7% 1,5% 147,5% -21,4% 21
1 ton produktvikt 2.11.3 Exportutveckling i produktvikt Exporten av matfågel i figuren nedan är en sammanställning av exporten på åttasiffrig nivå uttryckt i produktvikt och den rensad från slaktbiprodukter. Exporten har ökat stadigt de senaste fyra åren. 3 25 2 15 1 5 214 215 216 217 218 Bearbetad matfågel 5,4 5,5 5,8 5,8 5,7 Fryst matfågel 5,5 7, 8,5 1,3 1,5 Färsk matfågel 7,9 7,1 7,7 6,9 1,2 I exporten av matfågel utgör slaktbiprodukterna en stor del framför allt under 7314 och 7314. I huvudsak går de exporterade slaktbiprodukterna till djurfoder i Danmark. I siffrorna i nedanstående tabell ingår även exporten av slaktbiprodukter till djurfoder, eftersom den inte går att rensa bort på sexsiffrig nivå. När denna export inkluderas i handelssiffrorna blir exporten i kvantitet räknat nästan lika stor som importen, samtidigt som den exklusive slaktbiprodukterna endast uppgår till ungefär en fjärdedel av importen. Kn-nr Produkt 214 215 216 217 218 18/17 2711 Helkycklingar, kylda 389 13 19 9-53% 2712 Helkycklingar, frysta 3 562 2 543 2 748 2 74 4 938 138% 2713 Styckningsdelar kyckl., kylda 37 155 38 248 46 948 46 18 45 653-1% 2714 Styckningsdelar kyckl., frysta 18 491 24 387 25 622 25 541 25 343-1% 2724,25,26,27 Hela/styckade kalk., kylda/frysta 5 65 297 673 539-2% 16231 Bearbetat kalkonkött 52 66 68 63 56-11% 16232 Bearbetat kycklingkött 5 228 5 264 5 662 5 7 5 47-4% 16239 Bearbetad anka/pärlhöns/gäss 57 98 6 61 137 125% 219939 Fågelkött i saltlake 35 29 1 1 4 3% TOTALT 65 19 7 713 81 415 8 15 82 149 2% 22
SLAKTAD VIKT I TON 2.11.4 Exportutveckling i slaktad vikt I figuren nedan uttrycks exporten i slaktad vikt, exklusive slaktbiprodukter. Under 218 ökade exporten till samtliga namngivna destinationer. EXPORT AV MATFÅGEL FRÅN SVERIGE PER LAND Danmark Malaysia Tyskland Sydkorea Övriga 8 441 8 852 362 46 1 558 966 1 389 1 664 9 985 11 832 217 218 217 Totalt Danmark Malaysia Tyskland Sydkorea Övriga Med ben 16 18 8 592 1 558 215 362 5 291 Benfritt 3 528 432 115 2 981 Beredda produkter 1 671 961 131 58 Totalt 21 217 9 985 1 558 46 362 8 852 218 Med ben 2 264 1 52 1 664 987 966 6 127 Benfritt 2 46 352 312 1 741 Beredda produkter 1 622 959 9 572 Totalt 24 291 11 832 1 664 1 389 966 8 441 förändring 18/17 14,5% 18,5% 6,8% 21,6% 166,9% -4,6% 23
216-7 216-17 216-27 216-37 216-47 217-5 217-15 217-25 217-35 217-45 218-3 218-13 218-23 218-33 218-43 219-1 SEK/kg 2.12 Partipris kyckling Enligt EU-förordning rapporterar medlemsstaterna partipriser som är representativa för marknaden till EU-kommissionen varje vecka. För både kyckling och ägg är det slakteriernas respektive packeriernas försäljningspriser som ska rapporteras, till skillnad från nöt-, grisoch lammsektorerna där slakteriernas betalning till producenterna ska rapporteras. Detta kan ha en historisk förklaring i att producenter med nötkreatur, grisar och lamm tidigare kunnat erhålla kopplade djurbidrag och att det därför funnits ett behov av att följa dessa sektorer på primärproducentnivå. Priserna för kyckling i Sverige baseras på rapportering till Jordbruksverket från de största slakteriföretagen, viktat för slaktvolym aktuell vecka. I det vägda priset finns färsk och fryst grillkyckling samt färsk och fryst gödkyckling. Priserna omfattar även kyckling med olika certifieringar, till exempel ekologisk kyckling. Det svenska och danska priset i jämförelsen fluktuerar betydligt mer än övriga länder och EU som genomsnitt men orsaken till detta är inte utredd. Nedanstående figur uppdateras varje vecka och läggs ut på Jordbruksverkets webbplats. Det går även att prenumerera på statistiken. 33 31 29 27 25 23 21 19 17 15 Sverige Danmark Nederländerna Tyskland EU Källa: Jordbruksverket och EU-kommissionen 24
1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 217 218 Utveckling av KPI enligt index, 1994=1 2.13 Konsumentprisutveckling I figuren nedan jämförs utvecklingen av konsumentprisindex för ett antal animalieprodukter med några andra baslivsmedel samt KPI livsmedel och KPI totalt. KPI totalt är samma sak som inflationen. Basåret 1994 har valts eftersom det hände mycket med livsmedelspriserna i samband med EU-inträdet. Kurvan för konsumentprisernas utveckling för griskött visar att det är billigare att köpa griskött idag i dagens penningvärde än det var 1994, eftersom griskurvan ligger under kurvan för KPI-totalt. Samma sak gäller för kyckling och mjukt bröd. Foderkonvertering är betydelsefull för prisutvecklingen på kyckling, eftersom kyckling har blivit en allt bättre foderomvandlare sedan 1994. Nötkött, ägg, ost och mjölk är animalieprodukter som är dyrare att köpa idag än vad de var 1994. Potatis är det livsmedel i jämförelsen där priserna stigit mest i förhållande till inflationen och konsumenterna får betala ett dubbelt så högt pris för potatisen idag jämfört med 1994. Vid en inflationsjustering är skillnaden emellertid mindre. Potatispriserna omfattar endast matpotatis och det är en marknad som till stor del tillgodoses av svensk potatis. Skördar och odlingsarealer har stor betydelse för priset, vilket ger stora variationer från år till år. 21 19 17 15 13 11 9 7 Källa: Jordbruksverket Mjukt bröd Potatis Strösocker Mjölk Ost Ägg Nötkött Griskött Kyckling KPI livsmedel KPI - TOTALT 25
3 EU-marknaden Denna marknadsrapport rymmer ett axplock av den information om EU:s matfågelmarknad som finns på EU-kommissionens hemsida. 3.1 Marknadsbalans och prognos EU-kommissionens prognos till 23 visar att produktionen av matfågel kommer att öka med nästan 4 procent. Handelsnettot förbättras något även om både importen och exporten ökar, och EU kommer alltjämt vara nettoexportör. Priserna kommer sjunka inom EU medan de stiger på världsmarknaden. Förbrukningen antas öka under perioden. I prognosen utrycks förbrukningen i den vikt köttet har i handelsledet. För att räkna om förbrukningen i slaktad vikt till försäljning i handelsledet antar EU-kommissionen att 12 procent går bort från slakt till detaljhandel, slaktad vikt för matfågel är således handelsvikten dividerat med,88. Motsvarande omräkningstal för andra köttslag är,7 för nötkött,,78 för griskött och,88 för lammkött. Under 218 var förbrukningen av matfågel i EU, uttryckt i slaktad vikt, 27,4 kg per capita. Detta kan jämföras med den svenska förbrukningen på 22,1 kg per capita samma år. 1 ton slaktad vikt 217 218 219 22 23 3/18, % Produktion 14 571 14 889 14 93 14 985 15 475 3,9% Konsumtion 13 818 14 74 14 182 14 3 14 554 3,4% Per capita förbrukning (kg r.w.e.)* 23,7 24,1 24,3 24,4 24,8 2,7% Per capita förbrukning (kg c.w.e.)* 27, 27,4 27,6 27,7 28,2 2,7% Import kött 789 766 854 92 95 24,2% Export kött 1 542 1 58 1 574 1 65 1 871 18,4% Nettohandel kött 752 815 721 685 92 13,% EU marknadspris, euro/ton 1 819 1 913 1 833 1 888 1 858-2,8% Världsmarknadspris, euro/ton 1 463 1 34 1 364 1 424 1 44 4,8% * r.w.e. = retail weight equivalent eller handelsvikt. Koefficient för att räkna om slaktad vikt (c.w.e.) till handelsvikt (r.w.e.) är.7 för nötkött,.78 för griskött och.88 för matfågel och lammkött. Källa: EU-kommissionen 26
Polen Storbritannien Frankrike Spanien Tyskland Italien Ungern Belgien Rumänien Portugal Grekland Tjeckien Irland Sverige Danmark Finland Bulgarien Litauen Slovenien Kroatien Lettland Cypern SLAKT AV MATFÅGEL I EU (22 LÄNDER), 1 TON 3.2 Slakt av kyckling EU:s produktion av matfågel ökade med 4,7 procent under 218. Stapeldiagrammet visar slakten av matfågel de tre senaste åren i alla länder vars siffror offentliggjorts. Nederländerna, Luxemburg, Estland, Österrike, Malta och Slovakien saknas i statistiken. Av de länder som framgår av figuren har Polen den största slakten av matfågel, följt av Storbritannien och Frankrike. Det är en lägre andel kyckling i EU:s matfågelslakt än vad vi har i Sverige. Andelen kyckling i EU ligger kring 8 procent av total slakt av matfågel, motsvarande andel för Sverige är 93 procent. 3 216 217 218 2 5 2 1 5 1 5 Källa: EU-kommissionen 27
euro/kg 1 TON SLAKTAD VIKT 3.3 Handel med matfågel EU är nettoexportör av matfågel, även om man för drygt tio år sedan var nära att ha en import som var på samma nivå som exporten. De senaste åren har exporten ökat mer än importen och långtidsprognosen pekar mot ökat handelsöverskott till 23. 2 1 8 1 6 1 4 1 2 1 8 6 4 2 Källa: EU-kommissionen 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 217 218 IMPORT 48 614 616 858 891 876 821 857 855 87 846 872 92 86 791 EXPORT 1 46 997 997 867 982 1 16 1 265 1 431 1 431 1 428 1 54 1 491 1 617 1 662 1 771 Figuren nedan visar relationen mellan exportvärde och importvärde för matfågelhandeln totalt. Liksom för flera andra animaliesektorer är exportvärdet generellt lägre än importvärdet. 3, 2,5 2, 1,5 1,,5 2,39 2,5 2,53 1,2 1,2 1,17, 216 217 218 importvärde exportvärde Källa: EU-kommissionen 28
1 TON SLAKTAD VIKT 1 TON SLAKTAD VIKT Importen är betydligt mer koncentrerad än exporten och det allra mesta importeras via förmånskvoter från Thailand och Brasilien, i form av saltad eller bearbetad kyckling. Exporten är splittrad, då gruppen övriga länder är klart dominerande i exportstatistiken. Den största exporten till ett enskilt land går numera till Ukraina, följt av Filippinerna och Ghana. 6 EU:s import av matfågel 5 4 3 2 1 Thail. Bras. Ukraina Chile Kina Argent. Schweiz Övriga 216 29 62 54 814 48 13 28 89 16 951 6 491 2 548 3 995 217 265 927 41 598 8 128 24 972 19 17 6 297 2 736 6 489 218 296 559 296 262 123 192 35 955 23 81 7 151 2 91 5 119 EU:s export av matfågel 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Ukraina Filipp. Ghana Hong K. Benin Vietnam Sydafr. Saudi. Övriga 216 114 841 126 694 115 783 123 855 12 685 36 292 282 77 121 645 636 699 217 162 627 127 788 146 958 148 157 15 79 53 329 78 491 98 788 749 177 218 178 137 168 93 165 985 126 868 92 32 87 891 84 443 82 539 784 388 Källa: EU-kommissionen 29
216-9 216-15 216-21 216-27 216-33 216-39 216-45 216-51 217-5 217-11 217-17 217-23 217-29 217-35 217-41 217-47 218-1 218-7 218-13 218-19 218-25 218-31 218-37 218-43 218-49 219-3 219-9 euro/1 kg 3.4 Partipriser kyckling För kyckling och ägg rapporterar medlemsstaterna partipriser, till skillnad från nöt-, gris- och lammkött där avräkningspriserna ska rapporteras. Många länder rapporterar en mycket liten prisvariation mellan veckorna, medan exempelvis de svenska priserna har en betydligt större variation. Orsaken till detta fenomen är inte undersökt. De svenska partipriserna för kyckling ligger vanligtvis i nivå med det danska priset men lägre än det tyska priset. I relation till EU:s genomsnittliga pris är det svenska priset ca 3 procent högre. Priserna är desamma i figuren nedan som i den figur som presenterades i det svenska avsnittet, men här är de omvandlade till euro/1 kg enligt Riksbankens växelkurs fredag varje vecka. 32 3 28 26 24 22 2 18 16 Sverige Danmark Nederländerna Tyskland EU Källa: Jordbruksverket och EU-kommissionen 3
miljoner ton 4 Världsmarknaden I detta kapitel beskrivs utvecklingen på världsmarknaden för matfågel övergripande. Liksom för EU-marknaden har vi bara med en liten del av den omfattande statistik som finns på FAO:s och OECD:s hemsidor. Överlag har animalieproduktionen i världen ökat de senaste tio åren, och enligt OECD:s prognoser kommer produktionen av samtliga animalieprodukter fortsätta att öka till och med 227. Detta samtidigt som forskare runtom i världen påpekar vikten av att vi reducerar vår konsumtion av animalieprodukter, om vi ska klara att minska klimatpåverkan från livsmedelsproduktionen. 4.1 Produktion matfågel Enligt FAO har den globala produktionen av matfågel ökat med 35 procent mellan 28 och 217 och ökningar har skett i alla världsdelar, vilket framgår av figuren nedan. 4 28 29 21 211 212 213 214 215 216 217 35 3 25 2 15 1 5 Källa: FAO 31
produktion kött, 1 ton slaktad vikt invägning mjölk, 1 ton 1 ton Enligt OECD:s prognos som sträcker sig till och med 227 kommer produktionen av matfågel i världen öka från 118 83 till 139 16 tusen ton mellan basåret som är 215-217 till 227. Detta innebär en ökning med 17,7 procent. Den prognosticerade utvecklingen i olika områden framgår av den första figuren nedan. I den nedre figuren illustreras prognosen för fler animalieprodukter. Prognos matfågelproduktion i världen BRICS OECD Oceanien Kina Asien Afrika EU-28 Europa Latinam. Nordam. 1 2 3 4 5 6 Nordam. Latinam. Europa EU-28 Afrika Asien Kina Oceanien OECD BRICS Prognos 227 25 354 29 867 22 852 15 35 7 264 51 97 22 933 1 773 52 876 5 356 Snitt 15-17 22 297 25 33 2 92 14 312 5 799 42 284 18 632 1 48 47 17 41 711 4 Prognos produktion kött och mjölk i världen 1 2 35 3 25 14 417 817 718 118 83 17 43 993 61 139 16 1 8 2 79 292 6 15 68 486 4 1 5 117 547 13 93 2 Källa: OECD Snitt 215-217 Prognos 227 Griskött Nötkött Matfågel Fårkött Mjölk 32
1 ton 4.2 Handelsutveckling matfågel I figuren nedan illustreras OECD:s prognos för utvecklingen av handeln med matfågel i olika delar av världen. OECD omfattar 36 högt industrialiserade länder i världen, det finns även 12 länder som är anslutna men utan att vara medlemmar. BRICS står för Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika. En positiv handelsbalans betyder att exporten är större än importen och tvärtom om handelsbalansen är negativ. Figuren visar att Nord- och Sydamerika är de största nettoexportörerna av matfågel vid en jämförelse mellan världsdelar. EU kommer öka sin nettoexport de kommande tio åren, liksom både Nord- och Sydamerika. Den asiatiska och afrikanska handelsbalansen blir ännu mer negativ kommande tio år. Prognos handelsbalans matfågel BRICS OECD Ocean. Asien Källa: OECD Afrika EU-28 Europa Latinam. Nordam. -6-4 -2 2 4 Nordam. Latinam. Europa EU-28 Afrika Asien Ocean. OECD BRICS BALANS 227 4 198 3 31 891 811-2 462-5 788-35 3 462 4 753 BALANS 15-17 3 66 2 581 45 597-1 664-4 372-2 2 254 3 593 33
4.3 Förbrukning av animalieprodukter I figuren nedan visas förbrukningen av kött 217 i ett axplock av länder i världen. Kött är ett livsmedel som kostar mer att både producera och konsumera jämfört med många andra livsmedel. Hur mycket kött medborgarna i ett land äter styrs därför i grund och botten av disponibel inkomst och priser. Även kultur och traditioner påverkar dock, Indien är exempelvis ett land med en djupt rotad vegetarisk matkultur och även om Indien åtminstone till delar närmar sig ett ökat välstånd så har inte konsumtionen av kött stigit. Indien är trots detta ett land med många mjölkkor och en stor mjölkproduktion. Produktionen av nötkött i Indien utgör nästan 4 procent av den globala nötköttsproduktionen, men förbrukningen i ligger under 1 kg/capita och nötköttet säljs på exportmarknaden. Den indiska exporten av nötkött står för nästan 2 procent av den globala exporten. En snabbare utveckling av köttkonsumtionen kopplat till ökat välstånd kan å andra sidan skönjas i bland annat Kina. Vid omvärldsbevakning framgår det att försäljningen av kött minskar i många utvecklade länder med en förhållandevis hög köttkonsumtion, bland annat är EU-kommissionens bedömning att peak meat är nådd åtminstone i västra Europa och att konsumtionen kommer falla kommande decennium. Vid en granskning av OECD:s prognos för per capita förbrukningen av kött till och med 227 målas emellertid en annan bild upp och i OECDländerna bedöms den totala köttkonsumtionen stiga med drygt 3 procent till och med 227. Den globala förbrukningen stiger under samma period nästan lika mycket. Överlag ger produktionen av kött, mjölk och ägg ett större klimatavtryck än vad vegetabilieproduktionen gör. Kopplat till det stora fokus på hur vår konsumtion påverka miljö och klimat, börjar det dyka upp vetenskapliga studier där livsmedelskonsumtionens klimatpåverkan ställs i relation till planetens gränser. Budskapet är tydligt, att vi måste minska vår totala konsumtion av kött, mejeriprodukter och drastiskt - åtminstone i utvecklade länder med en hög konsumtion av dessa produkter. Vissa studier medger emellertid en ökad konsumtion av kyckling, exempelvis EAT Lancet-rapporten. Egypten BRICS Saudiarabien Mexiko Norge Ryssland OECD Argentina USA Global förbrukning av kött 217 (cwe=slaktad vikt) Källa: OECD 2 4 6 8 1 12 Nötkött (cwe) Griskött (cwe) Fågelkött (cwe) Lammkött (cwe) 34
kg/capita slaktad vikt. fisk produktvikt kg/capita, cwe för kött, produktvikt övrgia Global förbrukning av kött, fisk och mejeri Källa: OECD 7 6 5 4 3 2 1 Nötkött Griskött Matfågel Fårkött Kött totalt Smör Ost Färsk mejeri Fisk & sjömat Snitt 215-217 9,1 15,8 15,8 1,9 42,6 1,5 3, 55,4 2,5 Prognos 227 9,4 15,6 16,7 2, 43,8 1,7 3,2 62,3 21,3 Kött- och fiskkonsumtion i världen 227 14 12 1 8 6 4 2 Världen Nordam. Latinam. Europa Afrika Asien Ocean. OECD BRICS Fårkött 2,,5,6 2,2 2,3 2,3 6,5 1,6 2,2 Matfågel 16,7 54,5 37,8 29,5 6,1 11,9 4, 35,7 13,6 Griskött 15,6 3,1 14,5 36,5 1,3 16,2 22,8 29,7 2,6 Nötkött 9,4 36,9 25, 14,9 5,4 5,4 18,7 21,1 6,9 Fisk & sjömat 21,3 23,5 11,9 22,4 9,6 26,1 28,3 25,3 25,6 Källa: OECD 35