Växtplatsanpassad kvävegödsling till höstvete

Relevanta dokument
KVÄVEBEHOV TILL HÖSTVETE MED OLIKA MARKFÖRUTSÄTTNINGAR

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete vid olika markförutsättningar, M Växtnäring

Kvävebehov till höstvete, olika markförutsättningar

Syfte med försöken. Försöksplan M Försöksplatser

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete under olika odlingsförutsättningar

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete. under olika odlingsförutsättningar. Växtnäring

KVÄVESTRATEGIER TILL HÖSTRAPS

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I.

Kvävestrategi i höstvete, L3-2290, Uddevalla jan Ingemar Gruvaeus

UTLAKNINGSPROBLEMATIK I MAJS

VÄXTNÄRING. Kvävestrategi i höstvete. Växtnäring

Resultat kväveförsök Höstvete och Maltkorn Ingemar Gruvaeus, Yara

Kvävestrategi i höstvete

N-tester. Nya Yara N-Tester. Greppa näringen

Kväveoptimering till höstvete Tre år med L3-2290

Kvävestrategi i höstvete

Kaliumgödsling till ensilagemajs

Kvävepass med Gunsorna

Skördeutveckling och årsmån. Hur påverkas kväveoptimum? Ingemar Gruvaeus, Yara AB. Uddevalla

R E S U L T A T 2011 M R N112. NPK behov i oljelin

Sortanpassad kvävegödsling

Fosforeffekter i Maltkornsmästaren och försök. Ingemar Gruvaeus, Yara,

Anpassad kvävegödsling. Gunilla Frostgård

Kvävestrategi i höstvete

Kvävestrategi i höstvete

R E S U L T A T 2010 M BC M128. NPK behov i oljelin

Kvävestrategi i höstvete

Fosforgödsling till spannmål - favorit i repris eller nya landvindningar?! SVEA-konferensen Brunnby Ingemar Gruvaeus, Yara

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 21, 2014

Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet

Kvävestrategi i höstvete

Kväve i höstvete 2013

Kvävestrategi i höstvete

Försöken i serien L3-2299, kvävestrategi i. Kvävestrategi i höstvete

Växtplatsanpassad odling Precisionsodling i praktiken på Bjertorp

Fina höstveten och varierande kväveupptag

Justera kvävegivan utifrån förväntad skörd och markens mineralisering

Yara N-Prognos Absolut kalibrering av Yara N-Sensor. Carl-Magnus Olsson Gunilla Frostgård

Kvävestrategier i höstvete

Kväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18

Kväveupptaget har tagit fart

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Upptaget av kväve fortsätter att öka både i ogödslat och gödslat höstvete

Av Gunnel Hansson, HIR-rådgivare, HS Malmöhus, Bjärred Lennart Mattsson, SLU, Uppsala

Markens mineralisering högre än normalt

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014

Låg mineralisering men fortsatt upptag i fält

Fortsatt varierande kväveupptag

Fosfor till stråsäd. SVEA-konferensen Brunnby Ingemar Gruvaeus, Yara

Årets kvävemätningar har startat

R E S U L T A T 2007 OS3-189 R H122. Fosforstege i vårraps

Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, Bjärred Lennart Mattsson, SLU, Uppsala. Led 15/3-1/4 15/4-25/4 DC kg N/ha kg S/ha

Kvävestege i höstvete Gunnel Hansson HIR Malmöhus, Borgeby Slott, Bjärred E-post:

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka

Fortsatt ökning av kväveupptaget

Markens mineralisering medel jämfört med

Kväveupptaget fortsätter med god fart

Varmare väder sätter fart på tillväxt och kväveupptag

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 20, 2014

Kvävestrategi i höstvete

Utnyttja restkvävet i marken

Kväveupptaget fortsätter i måttlig takt

Försöksplatser: Slättängsvägen (Kristianstad). Eriksfält (Löderup). Vadensjö (Landskrona). Kristineberg (Eslöv). Brunslöv (Hörby).

Optimal N-giva på våren till höstraps

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Fortsatt snabb utveckling av höstvetet i det varma vädret

Fortsatt snabb utveckling av höstvetet men avstannat upptag av kväve

Mer osäkra mätvärden när vetet går i ax

Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell

Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna

Kallt väder har gett litet kväveupptag den senaste veckan

Försöksplatser: Ströö Gård (Färlöv), Vansbro (Tommarp), Lugnadal (Marieholm), Kristinebergs Gård (Eslöv), Krageholm (Ystad).

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Det varma vädret har satt fart på utvecklingen

Utsträckt mätperiod ger variation i upptag

Nu är höstvetet i axgång

Kväveupptaget går långsamt i kylan

KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE

Kväveupptaget fortsätter med god fart

Kväveform i höstvete Anna-Karin Krijger Försöksledare Hushållningssällskapet Skaraborg

Sortanpassad kvävegödsling till ABSOLUT vete

Kvävestrategi i höstvete

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Ganska högt kväveupptag efter regnen

R E S U L T A T 2006 OS3-185 L G001. N-gödsling till höstraps

Kväveformer och kväveeffektivitet. Yara försök 2018

Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se

Varmt väder har gett ökat upptag

Tillväxten och kväveupptaget startade något sent i år efter kallt väder i mars och även tidvis i april

Kväveform och strategi i höstvete

Svårtydda mätresultat och dags att fundera på komplettering

Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Gödsling i varje sort VÄXTNÄRING

Flaggbladstadiet är passerat och det är dags ta beslut om kompletteringsgödsling

Yara Kväverekommendation 2017, Stråsäd. Ingemar Gruvaeus

Oväntat högt kväveupptag

Effektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten. Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium

Varmt väder har satt fart på kväveupptaget

Transkript:

Växtplatsanpassad kvävegödsling till höstvete Anna-Karin Krijger HS Skaraborg Försök i Väst Sekreterare i Ämneskommitté Växtnäring Kväve till höstvete vid olika markförutsättningar Syftet är att skaffa erfarenhet av gödslingsbehov under olika odlingsförutsättningar Hitta instrument för att bättre anpassa nivån till fält och årsmån Nyckeln är att hitta ett instrument för markens kväveleverande förmåga-utmaning för varje rådgivare att kunna gödsla varje fält på lantbrukarnas gårdar Försöken har finansierats av YARA, Jordbruksverket och Regionerna 1

Försöksplan Kvävestege -28 kg, 4 kg vid tillväxtstart och resterande vid stråskjutning. Ges som Axan Läggs på gårdar med och utan djur Sorter i år: Olivin, Kranich, Ellvis, Hereford,Skallmeje Förfrukt: Vårsäd och höstvete (vårraps, höstraps, lin) Analyser N-sensor vid DC 37-4 Kalksalpetermätare DC 37-4 Generalprov för hela försöket NIR-Scan för kväveleveranspredikteringmullhalt,jordart N-min generalprov på våren Mineral-kväve och lättomsättbart kol i mark direkt efter skörd 2

Påarp Skåne Mätning: 23 maj, 3 maj, 2 juni 3 255 272 275 25 2 182 223 186 23 211 218 SN (kgn/ha) 15 11 86 139 124 126 155 148 17 185 19 195 stad 37 stad 43 stad 57 49 53 5 5 87 4 8 12 16 2 24 28 Kvävegiva (kg N/ha 25 Ängelholm Skåne Mätning: 22 maj, 3 maj, 2juni 23 26 Axelrubrik 2 15 5 15 1 52 48 45 96 97 8 142 127 19 169 14 116 18 153 127 161 164 141 141 stad 37 stad 41 stad 47 14 4 8 12 16 2 24 28 Kvävegiva (kg N/ha 3

Resultat M3-2278, Skåne, Animaliebältet, Mellansverige Gård Optimal* Skörd vid Protein Skörd vid Sort Djur på N-min vår Liggsädes- N-min N-giva optimum vid optimum -N-giva gården -6 cm gräns ** efter skörd kg/ha kg/ha % i ts kg/ha kg/ha N-nivå -gödslat Bygata, Tommarp 249 146 12,1 354 Ellvis Ja 23 2 27 Varalöv Ängelholm 25 9312 1,1 248 Hereford Nej 29 24 Vallby, Klagstorp 231 9928 11,1 46 Skalmeje Nej 24 2 12 Kroktorps gård, Påarp 193 9994 1,6 47 Skalmeje Ja 35 28 44 Hansagård, Harplinge 157 714 11,9 299 Olivin Ja 28 Skofteby, Lidköping 145 73 11,9 264 Olivin Ja 28 28 25 Forshall, Grästorp 179 7944 11,5 222 Ellvis Nej 23 28 14 Klostergården, Vreta Kloster 184 9272 12,5 48 Kranich Nej 27 28 3 Flistad Skattegård 155 7717 13,1 411 Ellvis Ja 45 28 3 Nybble gård, Vintrosa 141 6583 1,6 323 Ellvis Nej 2 28 27 Brunnby, Västerås 75 5229 13,2 45 Olivin Nej 28 4 Mycklinge, Västerås 11 567 12,6 43 Olivin Ja 28 St. Bärby, Örsundsbro 51 468 14,1 46 Olivin Ja 63 28 83 Skörderesponskurva 12 Skörd 8 6 4 Tommarp Ängelholm Klagstorp Påarp Harplinge 2 5 15 2 25 3 N-giva 4

15 försök i M3-2278, Skåne, Animaliebältet Mellansverige 21 25 2 Opt N 15 y =,78x + 81,68 R² =,292 5 6 7 8 9 1 Skörd vid optimum Samband mellan optimal kvävegiva och skördens storlek vid optimal gödsling. Förfrukter vårsäd och våroljeväxter. Gårdar både med och utan djurhållning. 13 försök M3-2278 211 3 25 2 Opt N 15 5 y =,284x - 5,797 R² =,9158 4 5 6 7 8 9 1 Skörd vid optimum Samband mellan optimal kvävegiva och skördens storlek vid optimal gödsling. Förfrukter vårsäd och våroljeväxter. Gårdar både med och utan djurhållning 5

13 försök M3-2278, Skåne, Animaliebältet, Mellansverige 211 Höstvetets kvävebehov, kg/ha, i form av gödsling + kväveskörd i ogödslat x 1,42 i förhållande till skörd vid optimum. Gårdar både med och utan djurhållning. 44 försök M3-2278, Skåne, Animaliebältet, Mellansverige 27-211 25 2 Opt N 15 5 y =,161x + 26,285 R² =,2358 4 5 6 7 8 9 112 Skörd vid optimum Samband mellan optimal kvävegiva och skördens storlek vid optimal gödsling. Förfrukter stråsäd, ej fodersorter. Gårdar både med och utan djurhållning 6

44 försök M3-2278, Skåne, Animaliebältet, Mellansverige 27-211 35 Kvävebehov=gödsling + markleverans 3 25 2 15 y =,156x + 111,15 R² =,616 4 6 8 12 Skörd vid optimum Samband mellan optimal kvävegiva och skördens storlek vid optimal gödsling. Förfrukter stråsäd, ej fodersorter. Gårdar både med och utan djurhållning SN 12 8 6 4 2 y =,8255x +,545 R² =,314 Samband SN & N -rute-skörd 211 5 N i kärna i -led SN 12 8 6 4 2 y =,657x + 3,3556 R² =,9168 Samband SN & N -rute-skörd 21 5 15 2 N i kärna i -led SN 12 8 6 4 2 Samband SN & N -rute-skörd 211 y =,6335x + 1,2285 R² =,7289 5 15 2 N i kärna i -led 7

Komplettering utifrån N-sensorn www.hushallningssallskapet.se 8

www.hushallningssallskapet.se Slutsatser Optimala kvävegivorna varierar från 51 till 239 kg kväve Skördarna har varierat mellan ca 5 kg till ca 1 5 kg I år kan skillnaden i optimal kvävegiva förklaras med skillnader i skörd då det var en extremt dålig mineralisering i våras. Nollrutor och N-sensor vid stadie 37 är de bästa redskap vi har nu för att kunna optimera kvävegödslingen. 9

Kvävebehov i höstkorn Hur ska höstkornet gödslas med hänsyn till skörd och markkvävebidrag? Andra året med 8 försök Höstgödsling 3 kg (ej kombisådd), Tidig giva (6 kg) vid tillväxtstart, resterande vid DC 3 Kvävestege -21 kg (Axan NS 27-4) Försöken har finansierats av Yara, Jordbruksverket, SLF och de regionala försöksregionerna. 1

Kväve till höstkorn, M3 2287 Kväve till höstkorn, M3-2287, 211 Skörd 15% vh, kg/ha 3N12 3N13 3N14 3N15 3N16 3N17 3N18 3N19 Kvävegiva kg N/ha Ingeltorp Arendala Gylle Lilla Frö Endre Russelback a Önum Högby Höst (vid Ängelhol Södra Vreta sådd) Tidigt Normal Total N m Sandby Trelleborg Mörbylånga Visby Järpås Vara Kloster Axan Axan kg/ha M M H I R R R A 6 217 332 3 358 143 277 22 464 B 6 6 481 53 527 64 293 611 457 58 C 6 3 9 625 561 693 6935 314 736 614 66 D 3 6 3 12 699 59 726 363 816 621 683 E 6 6 12 663 63 813 784 371 843 727 736 F 3 6 6 15 786 622 773 427 94 728 716 G 6 9 15 744 621 749 784 426 941 738 745 H 6 12 18 836 587 664 898 339 74 614 772 I 6 15 21 837 596 768 938 369 818 65 818 CV 5 3,3 8,9 4,5 9,9 4,3 6,4 6,2 Prob-värde *** *** *** *** *** *** *** *** LSD 48 27 87 47 49 48 56 62 Optimal N-giva, kg/ha * 185 132 155 21 21 174 16 Sort Bombay Anisette Anisette Anisette Anisette Anisette Anisette Bombay Förfrukt Höstvete Höstvete Vårvete Höstvete Vårkorn Höstvete Havre Höstvete N-min, vår -6 cm kg/ha 4 41 saknas 25 51 32 3 nmh Lerig nmh mmh Lerig mr mmh mmh Styv mmh Jordart mo Molättlera sand Mellanlera Mellanlera Lera Mjälalättlera * priskvot 6,7 mellan kväve och nettopris kärna ( inkl skördeberoende kostnad som torkning o transport mm) Kväve till höstkorn, M3-2287, Kväve till höstkorn, M3-2287, 7 försök 211, Medeltal Skörd N-skörd Stärkelse Tusen- Rymd- Protein Kvävegiva kg N/ha 15% vh korn vikt Höst Tidigt Normal Total N vikt Axan Axan Axan kg/ha kg/ha kg/ha g g/l % i ts A 6 3111 42 54,4 54,9 645 1, B 6 6 5375 75 54,4 57, 654 1,22 C 6 3 9 6545 96 54,2 57,9 66 1,79 D 3 6 3 12 6585 98 54,9 57,6 657 1,97 E 6 6 12 711 111 53,9 58, 656 11,53 F 3 6 6 15 7153 114 54,8 57,9 661 11,79 G 6 9 15 7573 124 53,9 58,4 664 12,12 H 6 12 18 7954 138 53,7 57,6 666 12,89 I 6 15 21 859 145 53,6 57,3 666 13,28 CV % 7,6 1,6 4,9 3,6 1,2 1,2 Probvärde *** *** *** *** *** *** LSD 56 5,36,9 6,3,3 11

M3-2287 5 försök i landet Södra Sandby 9 Trelleborg 8 Mörbylånga Skörd 7 6 5 4 3 Visby Ängelholm 8 8 9 2 8 5 15 2 25 Kvävegiva Slutsatser Höstgödslingen gav ingen merskörd, avkastade sämre än samma giva på våren. Kan bero på sen sådd, sen gödsling och tidigt vinter 21 Kväveoptimum mellan 13-21 kg Kväveoptimum blev mycket högt för året. I medeltal för alla försöken hamnade optimal N-giva på 175 kg N/ha. Men i flera försök har stråstyrkan minskat med ca 1-2 % vid gödslinggivan 18 kg. Tendens till att tusenkornvikten minskar vid högre givor 12

TACK FÖR ATT NI LYSSNADE!!! 13