1 SVENSK HÄST, RAPPORT.
2 1 Metod och underlag... 4 2 Uppdragsgivare och uppdragsgivarnas mål... 4 2.1 ASVH... 4 2.2 Agria... 4 3 Projektgrupp... 4 4 Syfte med rapporten... 5 5 Avgränsningar och definitioner... 5 5.1 Avgränsningar och definitioner... 5 5.2 Marknaden... 5 6 Marknaden... 5 6.1 Födda föl samt antal hästar som deltagit i Breeders Trophy... 5 6.2 Den svenska sporthästen... 6 6.3 För och nackdelar med den svenska hästen... 6 6.3.1 Fördelar... 6 6.3.2 Nackdelar... 7 6.3.3 Sammanfattning... 7 6.4 Hur förbereds och genomföres affärer med hästar idag?... 7 6.4.1 Sammanfattning... 8 6.5 Olika utbildningsmodeller... 8 6.5.1 Sammanfattning... 9 7 Det svenska utbildningssystemet... 9 7.1 Sammanfattning... 9 8 Hur gör de i andra länder?... 10 8.1 Danmark... 10 8.1.1 Utbildning av hästar... 10 8.1.2 Auktion... 10 8.1.3 Beridarutbildning... 10 8.2 Tyskland... 11 8.2.1 Verband der Züchter des Holsteiner Pferdes e.v.... 11 8.2.2 Verband hannoverscher Warmblutzüchter e.v... 11 8.2.3 Verband der Züchter und Freunde des Ostpreussischen Warmblutpferdes Trakehner Abstammung e.v... 12 8.2.4 Verband der Züchter des Oldenburger Pferdes e.v... 12
3 8.2.5 Westfälisches Pferde Pferdestammbuch e.v... 12 8.2.6 Pferdezuchtverband Rheinland-Pfalz-Saar e.v.... 12 8.2.7 Verband Hessischer Pferdezüchter e.v.... 13 8.2.8 Landesverband Bayerischer Pferdezüchter e.v.... 13 8.2.9 Beridarutbildning... 13 8.3 Irland... 13 8.4 Frankrike... 13 8.5 Nederländerna... 13 8.6 Belgien... 13 8.7 USA... 14 8.8 Sammanfattning... 14 9 Auktioner... 14 9.1 Fördelar... 14 9.2 Nackdelar... 14 9.3 Sammanfattning... 15
4 1 Metod och underlag Analys av statistik insamlad av ASVH och i några fall de tyska förbunden Information insamlad via Internet Intervjuer med företrädare för ASVH, företrädare för tyska och andra nationella förbund, uppfödare, utbildare, handlare, et cetera. Den viktigaste informationskällan har varit intervjuer, med karaktär av djupintervjuer om två till tre timmar. 2 Uppdragsgivare och uppdragsgivarnas mål 2.1 ASVH ASVH s roll är att hålla stambok för den svenska varmblodshästen; att registrera hästar; att utföra avelsvärdering; att utveckla avelsarbetet. Genom det hälftenägda (tillsammans med Svenska Ridsportförbundet) dotterbolaget Swede Horse arrangerar ASVH Breeders Trophy. ASVH utför registrering av hästar samt utfärdande av hästpass som myndighetsutövning på uppdrag av Jordbruksverket. Det innebär bland annat att ASVH ej kan ställa krav på uppfödare som önskar få sina hästar registrerade att vara medlemmar i ASVH. ASVH får ej heller ta ut mer än vad som erfordras för kostnadstäckning, för utfärdande av hästpass. 2.2 Agria Agria är med 52 000 kunder och 107 000 försäkrade hästar Sveriges största försäkringsbolag inom hästsektorn. Bolaget har en marknadsandel om ca 50 %. Agria ingår i Länsförsäkringar gruppen. 3 Projektgrupp För diskussioner och kontinuerlig avstämning under projektets gång har uppdragsgivarna tillsatt en projektgrupp. Den har bestått av Anders Mellberg, (ordf.), AGRIA Pia de Gysser, AGRIA Mathias Bewersdorff, ASVH Per Johansson, Strömsholm (numera ATG Klinikerna AB) Bo Slättsjö, LRF och Sv Ridsportförbundet Bertil Hansson, AGRIA Torbjörn L. Möller, Proceptus Management AB Agneta Ohm, Proceptus Management AB
5 4 Syfte med rapporten Att utreda förutsättningarna för utbildning och marknadsföring/försäljning av svenska kvalitetshästar. I rapporten skall även belysas hur man gör i andra stora hästländer. 5 Avgränsningar och definitioner 5.1 Avgränsningar och definitioner Rapporten omfattar svenska sporthästar. Den i rapporten använda definitionen av svenska sporthästar är därför: hästar avlade för sport (hoppning, dressyr, fälttävlan samt körning) och födda i Sverige. Vid internationella jämförelser omfattar dessa i första hand hästar för samma användningsområden. 5.2 Marknaden På avnämarsidan omfattar marknaden alla de i Sverige födda hästar som kan komma att utbildas och utnyttjas för sport. I teorin alla svenskfödda hästar av halvblods- eller fullblodstyp, och i praktiken hästar som avlas och utbildas för sport. På köparsidan inräknas alla de kunder och spekulanter i Sverige och på andra håll i världen, som har intresse att finna, köpa och vidareutveckla unga svenska sporthästar. 6 Marknaden 6.1 Födda föl samt antal hästar som deltagit i Breeders Trophy För att räknas in i marknadens utbudssida måste hästen vara född i Sverige. För att räknas som sporthäst måste dessutom ambitionen vara att hästen skall utbildas med sikte på tävling. Födda föl samt antalet kvalificerade till semifinaler i Breeder s Trophy samt deltagare och antal diplomvinnare 3-års test 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Födda föl SWB (Swedish Warmblood) 3 053 3 192 4 306 4 774 3 045 3 268 3 098 3-åringar, deltagit kval 921 888 868 600 833 878 3-åringar hoppning, diplom 101 107 104 90 117 118 3-åringar hoppning, diplom % 11 12 12 15 14 13 3-åringar dressyr, diplom 101 98 104 84 125 122 3-åringar dressyr, diplom % 11 11 12 14 15 14
6 5-åringar hoppning, deltagit kval 198 183 171 138 200 153 153 164 5-åringar hoppning, deltagit semifinal 88 79 65 66 83 49 81 5-åringar dressyr, deltagit kval 127 151 118 111 120 117 105 92 5-åringar dressyr, deltagit semifinal 43 64 40 34 33 35 33 5-åringar fälttävlan, deltagit kval 90 45 49 37 38 15 18 17 5-åringar fälttävlan, deltagit semifinal 47 24 28 23 25 8 12 6-åringar hoppning, deltagit kval 192 168 130 103 95 102 91 111 6-åringar hoppning, deltagit semifinal 98 94 50 52 43 43 59 6-åringar dressyr, deltagit kval 82 69 91 72 67 71 65 67 6-åringar dressyr, deltagit semifinal 40 31 33 33 25 36 20 6-åringar fälttävlan, deltagit kval 40 34 31 26 17 9 4 11 6-åringar fälttävlan, kval semifinal 21 18 15 19 9 7 4 Det finns ingen seriös analys av sambandet mellan placeringar i 5- och 6-årschampionaten i dressyr och framtida framgångar Grand Prix. Flera tränare och utbildare pekar på att unghästchampionaten premierar egenskaper som inte slår igenom i Grand Prix. Födda föl i Danmark, Holland samt Tyskland 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Födda föl DWB (Danmark) 4 036 2 151 2 318 2 426 Födda föl KWPN (Holland) 11 452 10 854 11 785 13 000 Födda föl Holstein (Tyskland) 3 196 3 216 3 381 3 505 Födda föl Hannover (Tyskland) 7 363 7 336 7 784 8 040 Födda föl Oldenburg (Tyskland) 3 962 4 322 4 384 4 132 6.2 Den svenska sporthästen I internationell jämförelse producerar Sverige många mycket bra hästar. Viktiga bakomliggande faktorer är en medveten avelsinriktning, systemet med kvalitetstävlan och årgångschampionaten. Sverige har också många kvinnliga ryttare och hästutbildare. Det anses leda till en mjuk ridstil, som utvecklar den unga hästen på ett positivt sätt och innebär mindre press med minskad risk för slitage och skador. Sedan några år skördar svenskfödda hopphästar stora framgångar på de internationella tävlingsbanorna. Detta gäller hästar som är ridna av såväl svenska som internationella ryttare. 6.3 För och nackdelar med den svenska hästen 6.3.1 Fördelar Aveln är inriktad på produktion av kvalitetshästar.
7 Sverige och ASVH arbetar med en öppen stambok (hingstar och ston från annan stambok kan användas i svensk avel under förutsättning att de godkänts för registrering i den svenska stamboken). Detta ger möjlighet till aktiv förnyelse av den svenska hästen. Den svenska uppfödningen av sporthästar är baserad på tillgång till stora kuperade beten, med rent vatten och frisk luft. Detta ger friskare och starkare hästar som tidigt får möjlighet att utveckla sin motoriska förmåga och mentala hälsa. Tillgång till många intresserade och duktiga ryttare - särskilt kvinnor på alla nivåer. Stor bredd av unga, lovande ryttare inom alla ridsportens discipliner. Gradvis ökning av tillgången på allt bättre utbildade och skickligare unghästutbildare.. Svenska hästar och svenska ryttare har stora framgångar på internationella tävlingsbanor. Bra och effektiv karaktärisering och registrering av svenska hästar och deras resultat, baserat på effektiva unghästtester. Väl fungerande samarbete mellan ASVH och Svenska Ridsportförbundet. Väl utvecklade unghästklasser med begränsat tryck på den unga hästen. 6.3.2 Nackdelar Sverige ligger geografiskt och mentalt läge långt från centrala Europa. Otillräcklig tillgång på kvalificerade, kunniga och erfarna unghästutbildare, samt personer som kan presentera hästar i marknadsförings- och försäljningssammanhang. Sverige saknar ett system eller en av alla accepterad filosofi för den unga hästens utbildning. Många uppfödare och ägare till unga hästar har negativa attityder till verksamheter som arbetar med handel och förmedling av hästar. Bristande samarbete och samverkan mellan uppfödare, utbildare och handlare/förmedlare. Svenska uppfödare och hästägare befinner sig ofta långt från markanden såväl geografiskt som mentalt. 6.3.3 Sammanfattning Som råmaterial håller den svenska hästen en även i internationell jämförelse hög kvalitet. Den föds upp under hänsynstagande till god etik, på bra och utvecklande beten och med tillgång till frisk luft och friskt vatten. Det ger underlag för starka argument. För framtida utveckling av den svenska hästens internationella attraktionskraft, är det särskilt viktigt att fler svenska hästar får en bra utbildning samt att fler hästar utbildas till sin fulla potential. 6.4 Hur förbereds och genomföres affärer med hästar idag? Det finns ingen samlad marknadsplats för svenska hästar. Det leder till låg samlad effektivitet och att svenska hästar marknadsförs och säljes genom en mängd olika kanaler och på olika sätt. Under definitionen hästhandlare (personer och/eller bolag som professionellt handlar med hästar) finns flera aktörer med olika roller.
8 Handlare som professionellt och med kommersiell inriktning i egen räkning köper och säljer hästar i stor skala. I denna grupp finns två huvudinriktningar Import av 3 till 6 åriga ridhästar med rimligt god utbildning och som kan säljas till ridskolor och mindre erfarna ryttare. Vanligen stora volymer hästar och små marginaler. Förmedling samt köp/försäljning av elithästar och/eller lovande hästar. Typiskt ett mindre antal hästar men ofta mycket höga marginaler. Inte sällan gör handlaren ett betydande utvecklings- och förädlingsarbete. Handlare som i anslutning till utbildningsverksamhet förmedlar hästar för kunders räkning. I vår genomgång av olika former för marknadsföring och försäljning av hästar i Sverige har följande huvudvarianter identifierats. De flesta hästar som säljs i Sverige till svenska köpare/ryttare förmedlas via annons i pressen, via Internet. Det innebär vanligen en stor mängd telefonsamtal och ett antal långa resor. Ett stort antal hästar handlas eller förmedlas även genom fristående hästhandlare/förmedlare. Ackordshäststiftelsen, och Beridna Högvakten köper årligen ca 20 hästar i samband Ackordshäststiftelsens inköpsrunda i juni. I första hand söker man finna bra 3-åringar. Polisen köper årligen 20 till 30 hästar. Främst sökes 5 till 6-åriga grundutbildade hästar med stabilt lynne. De svenska ridskolorna köper varje år ca 500-900 hästar. Merparten av de hästar ridskolorna köper levereras av ett litet antal hästhandlare, som specialiserat sig på den typ av hästar som ridskolan efterfrågar. Dessa hästar importeras från bland annat Holland. Svenska elithästar säljs ofta genom medverkan av handlare/förmedlare. Kontakt etableras vanligen i anslutning till tävlingstillfälle. Genomförda affärer baseras på en mängd olika upplägg och där bara de inblandades kreativitet sätter gräns. Som regel utgår provision med 5 10 % och betalas oftast av säljaren. 6.4.1 Sammanfattning Den svenska modellen för handel med hästar är för de flesta såväl säljare som köpare inte optimal. Ridskolorna har hittat fram till former som för dem är effektiva men som samtidigt innebär att nästan inga svenska hästar köps. För elithästar och elitryttare finns ett väl fungerande nätverk av internationellt verksamma hästhandlare. För merparten uppfödare och hästköpare är det kostsamt och omständligt att sälja häst och det är svårt och oöverskådligt att köpa häst. Uppfödaren/säljaren har svårt att få sin häst utbildad och ännu svårare att till rimlig kostnad nå kontakt med möjliga köpare och för den som vill köpa häst innebär sök av rätt häst vanligen ett närmast oändligt resande. 6.5 Olika utbildningsmodeller Inventering har genomförts av svenska utbildnings- och försäljningsstall. Totalt har ca 150-170 utbildnings/försäljningsstall identifierats. Merparten är belägna i Skåne/Halland, i Mälardalen eller i Västra Götaland. De flesta har en blandad verksamhet med inslag av utbildning, försäljning och förmedling samt tävling. Utbildarna baserar sin verksamhet på en mängd olika avtalsmodeller med uppfödare/hästägare. Här återfinns alla möjliga konstruktioner från rent filantropiska upplägg med inslag av sponsring, över en an-
9 ställning till rak ersättning per månad. I nästan inga fall finns ens en rudimentär affärsplan som grund för verksamheten. 6.5.1 Sammanfattning Det finns en stor mängd olika avtalskonstruktioner som reglerar samarbete mellan uppfödare och utbildare. Mer än något annat avspeglar dessa det relativa styrkeförhållandet mellan uppfödare/ägare och utbildare. 7 Det svenska utbildningssystemet Under de senaste 15 åren har det i Sverige vuxit fram ett utbildningssystem inom hästsporten med åtminstone rimligt gott teoretisk innehåll. Emellertid har under våren kritiska synpunkter framförts vad gäller den akademiska nivån på den så kallade hippologutbildningens högskoleprogram. Utbildningssystemet består av flera delar Så kallade ridgymnasier vid vilka eleven byter ut vissa timmar mot hästteoretisk utbildning och ridning. Naturbruksgymnasier, ca 30, där undervisningsplanen är mer specifikt inriktad mot häst och där skolan tillhandahåller häst. I de flesta fall är eleven inackorderad på skolan under läsåret. De gamla lantbruksskolorna. Riksidrottsgymnasiet, Strömsholm. Ett elitgymnasium med 27 platser och dit eleven ofta tar med sig egen häst. I de flesta fall är eleven inackorderad på skolan under läsåret. Hästsportens folkhögskola Strömsholm, som ger elever grundläggande utbildning och förberedelse för arbete som ridlärare. För att bli antagen krävs vissa grundläggande utbildningar på distriktsnivå samt godkända antagningsprov. Hippologprogrammet finns på Flyinge, Strömsholm och Wången. Samtliga elever (utom de som har valt travinriktning) går första året på Flyinge och läser då bland annat allmän häst- och veterinärlära. Redan inför år ett söker eleven viss inriktning. Inför det andra året har eleverna möjlighet att specialisera sig, och kan då välja inriktning mot ridinstruktörsutbildning, som sker vid Strömsholm eller inriktning mot stallchef som sker vid Flyinge. För de som valt inriktning mot travet sker hela utbildningen vid Wången. Efter genomgånget och godkänt program har eleven 80 akademiska poäng. I Sverige finns nu ingen genuint praktisk utbildning i ridkonst, som på liknande sätt som i Danmark kan leda fram till beridarexamen. Emellertid finns det 17 personer som är examinerade remontutbildare. Krav för examen som remontutbildare är avlagd hippologexamen vid Flyinge samt utbildning av minst tre hästar till lägst lätt klass. 10 personer har examinerats som beridare. För dessa har krävts en dokumenterad karriär som framgångsrik tävlingsryttare och hästutbildare, en genomgången kortare teoretisk kurs samt ett godkänd 5 dagars yrkesprov. Huvudmannaskapet för hippologutbildningen ligger på SLU, finansieringen kommer delvis från NS.. Bristen i det svenska systemet handlar om praktisk utbildning i ridning och utbildning av unghästar. De utbildningssystem vi har är i hög grad inriktade mot utbildning av vad som i Tyskland beskrivs som amatörryttaresegmentets behov. 7.1 Sammanfattning
10 Sverige har ett väl utvecklat system och program för utbildning av amatörtränare/ ridskollärare, men saknar system för utbildning av professionella hästutbildare och tränare. De utbildare av unga hästar som ändå är verksamma har antingen fått sin utbildning utanför Sverige eller så är de autodidakter utan formell utbildning. En professionell beridare och/ eller tränar utbildning existerar inte i Sverige. 8 Hur gör de i andra länder? 8.1 Danmark 8.1.1 Utbildning av hästar Ett av Dansk Rideforbund och Dansk Varmblod gemensamt ägt bolag hyr Vilhelmsborg, en anläggning på Jylland med stor stallkapacitet. Till Vilhelmsborg tas årligen ca 70 ston emot för prövning. Dessutom genomföres där 30 och 70 dagars hingstprov. En anställd beridare ansvarar för utbildningsverksamheten. I mån av plats tas även andra hästar tas emot för utbildning. För utbildning betalare uppfödaren/ägaren en månatlig avgift om DKR 5 000. 8.1.2 Auktion I samband med hingstpremieringarna på våren avhålls sedan 1990 årliga elithästauktioner i Herning. Rätt att deltaga i auktionen har alla de hästar som är uttagna att deltaga i Herning. Det vill säga såväl hästar som deltager i unghästchampionaten (5-åringar) samt tre åriga ston och hingstar som deltager i bruksprov och hingstpremiering. Det kostar inget att anmäla hästen till auktion. I gengäld betalar såväl säljare som köpare en provision om 6 %. Provision utgår på hammarslaget plus moms. Vid återköp betalar säljaren en provision om 3 % plus moms. För alla salubjudna hästar finns fullständig veterinär dokumentation och som legal bas för auktion gäller den danska köplagen. I slutet av augusti avhålles elitfölauktion i Herning. Totalt omfattar auktionen ca 35 föl och senaste året uppnåddes genomsnittspriser om DKR 50 000. 8.1.3 Beridarutbildning Dansk Rideförbund organiserar en 6-årig beridarutbildning uppdelad i två avdelningar om vardera tre år. Utbildningen drivs i huvudsak på privata anläggningar - som skall uppfylla vissa minikrav - och handhas praktiskt av beridare utbildade i det danska beridarutbildningssystemet. Kortare teoretiska kurser är förlagda till Vilhelmsborg. Steg ett (tre år). Eleven handledes av en beridare med kvalifikationer som minst A-beridare (Aberidare är den lägre nivån och B-beridare den högre). Efter genomförda yrkesprov och examination är eleven behörig att verka som tränare med rätt att utbilda amatörelever. I samband med avslutningen av de första tre utbildningsåren, deltar eleverna i hingstprövningarnas 30 respektive 70 dagars prov. Dessa genomföres på Vilhelmsborg. Steg två (tre år). Under denna period måste handledaren minst ha behörighet som B-beridare. Efter examination blir eleven B-beridare.
11 Beridareutbildningens upplägg bygger helt på den traditionella modellen med mästare och lärlingar. Handledande beridare måste vara verksam på en anläggning som uppfyller vissa grundläggande krav. Utbildningen är helt privat och stöds inte av några som helst statliga bidrag. Årligen examineras ca 10 till 15 tränare. Av dessa går bara de bästa vidare till beridarutbildningen. 3 till 5 A-beridare examineras varje år. Efter att ha varit verksam som beridare i minst tre år och ha deltagit i utbildning av en årgång tränareelever, kan beridaren efter särskilda prov bli B-beridare. Från och med de antagningar som genomföres hösten 2004, kommer beridareutbildningen att delas upp i tre perioder om vardera två år. För att bli antagen måste beridareeleven förutom godkända antagningsprov ha genomgått Dansk Center ör Jordbruksuddannelse (DCJ) 20-veckors utbildningsprogram. Efter genomgången utbildning får beridaren vanligen arbete på privata eller av ridklubbar drivna anläggningar, en del söker och får arbete utomlands och en del startar egen verksamhet med utbildning av hästar. 8.2 Tyskland 8.2.1 Verband der Züchter des Holsteiner Pferdes e.v. Årligen betäcks ca 3 till 4 000 ston, registrerade i Holsteiner Verband s stambok. Holsteiner Verband erhåller ingen finansiell eller annan stöttning från den tyska staten. I samband med hingstpremieringarna i Neumünster första helgen i november, avhålls auktion på 3- till 5- åriga sporthästar av elitklass. Av ca 300 visade hästar väljs ca 60 ut för förberedelse för auktion. Holsteiner Verband räknar med ett bortfall om minst 30 % under förberedelseutbildningen. Därför väljs fler hästar ut än som finns plats för på auktionen ca 40 hästar. Som förberedelse för auktion genomgår hästarna en sex veckors utbildning vid Holsteiner Verband s anläggning i Elmshorn. När hästarna kommer till utbildningen skall de vara grundutbildade för sin ålder och i god kondition. Under denna tid veterinärundersöks hästarna samt fotograferas och beskrivs för katalog och marknadsföring. För varje häst finns fullständig veterinär dokumentation tillgänglig, med bilder och videofilm med kommentar av besiktigande veterinär. Under den senare delen av utbildningsperioden finns möjlighet för spekulanter att se hästarna i samband med särskilda saluhästvisningar samt att provrida. I samband med att en visad häst antagits till utbildning betalar uppfödaren/ägaren en anmälningsavgift om ca EUR 400. För utbildningen betalas ca EUR 350 per månad. I samband med auktion erlägger säljaren en provision om 6 % och köparen en provision om 5 %. Året runt håller Holsteiner Verband utöver auktionshästarna även ett betydande antal saluhästar tillgängliga för löpande försäljning. Dessa marknadsföres via Internet och nyhetsbrev. 8.2.2 Verband hannoverscher Warmblutzüchter e.v. Hannoveraner Verband är det största tyska avelsförbundet med ca 16 till 17 000 årligen betäckta ston, registrerade i Hannoveraner Verband s stambok. Hannoveraner Verband erhåller finansiellt stöd från den tyska staten till i första hand hingststationen i Celle. Förbundets administration samt olika försäljningsaktiviteter är förlagda till Verden. Hannoveraner Verband har arrangerat auktioner i Verden sedan 1949. Elitauktioner hålles två gånger per år, i mitten av april samt i samband med hingstpremieringarna i mitten av oktober. Därutöver hålles årligen ytterligare 3 till 4 auktioner med föl, ston och ridhästar.
12 De hästar som erbjuds till försäljning vid elitauktionerna är ett urval av ca 700 till 800 besiktigade hästar. För försäljning vid auktion samt löpande försäljning under året gäller samma principer som vid Holstein Verband. Lägsta accepterade pris är EUR 5 000. 8.2.3 Verband der Züchter und Freunde des Ostpreussischen Warmblutpferdes Trakehner Abstammung e.v. Årligen betäcks ca 3 till 4 000 ston registrerade i Trakehner Verband s stambok. Trakehner Verband har ingen egen hingstdepå och erhåller ingen finansiell eller annan stöttning från den tyska staten. Prövning av hingstar sker vid de statliga hingstprövningsanstalter som finns runt om i Tyskland, och premiering äger rum vid Holsteiner Verband s anläggning i Neumünster. Auktion genomförs årligen av hingstar i Neumünster i samband med hingstpremiering. 8.2.4 Verband der Züchter des Oldenburger Pferdes e.v. Oldenburger Pferde s stambok innehåller 9 300 registrerade ston som årligen producerar ca 4 500 föl. Antalet aktiva hingstar är 320, som tillhandahålles genom 54 betäckningsstationer. Inte heller Oldenburger Pferde har egen hingstdepå. Hingstpremieringarna sker i Oldenburg. Oldenburger Pferde är verksamt i ett mycket handelsaktivt område, som gränsar till Holland, med ett flertal privata handlare och auktioner bland annat PSI (Paul Schockemöhle/Kasselman), Voorwerk, Böckmann. PSI-auktionerna är i sammanhanget unika med mycket påkostad marknadsföring och eleganta arrangemang i samband med auktionen. Merparten av de vid PSI-auktionen salubjudna hästarna ägs av Schockemöhle/Kasselman. Oldenburger Pferde arrangerar även egna elitauktioner. Vårauktionen avhålls i slutet av april och höstauktionen i samband med hingstpremieringarna i början av oktober. Vi anslutning till vårauktionen säljs även elitföl samt vid höstauktionen även elitföl och elitponnyer. I mitten av februari är det dags för Vechta Special Auction, med ett bredare urval av salubjudna hästar. Auktionsverksamheten vid Oldenburg är organiserad med en Auction administrator/auctioneer; en Representative Dressage Horse Marketing; en Representative, Show Jumpers Marketing; två Marketing Assistants; en Internal Administration. 8.2.5 Westfälisches Pferde Pferdestammbuch e.v. De årliga betäckningarna i Westfalen Pferde omfattar ca 10 000 ston. Westfalen Pferde och Zuchtverband Rheinland-Pfalz-Saar e.v. (Rheinland Pfalz) godkänner varandras stambok och har gemensam hingstdepå i Warendorf. I Warendorf har även FN, det tyska avels och sportförbundet samt den olympiska kommittén för ridsport sin administration. Westfalen Pferde och Rheinland Pfalz driver ingen saluhästverksamhet men arrangerar elitauktion på ridhästar i samband med den gemensamma hingstpremieringen i oktober. 8.2.6 Pferdezuchtverband Rheinland-Pfalz-Saar e.v. De årliga betäckningarna i Rheinland Pfalz omfattar ca 4 till 5 000 ston. Westfalen Pferde och Rheinland Pfalz godkänner varandras stambok och har gemensam hingstdepå i Warendorf. Westfalen Pferde och Rheinland Pfalz driver ingen saluhästverksamhet men arrangerar elitauktion på ridhästar i Mandorf i samband med den gemensamma hingstpremieringen i oktober. En bredare vinterauktion arrangeras i mitten av januari.
13 8.2.7 Verband Hessischer Pferdezüchter e.v. Hessischer Verband arrangerar elitauktion i mitten av oktober. Auktionen avhålles i Alsfeld. 8.2.8 Landesverband Bayerischer Pferdezüchter e.v. Bayerns Pferde arrangerar elitauktion i mitten av mars. Auktionen avhålles i Olympia-anläggningen i München-Riem. 8.2.9 Beridarutbildning Det tyska systemet för beridarutbildning skiljer sig från det danska. Aspiranter som uppfyller de grundläggande kraven skolunderbyggnad får möjlighet att genomföra inträdeskrav. Dessa ställer relativt höga krav på elevens ridskicklighet och endast de bästa kommer igenom nålsögat. Under två år arbetar beridareleven under en mästare men deltar samtidigt en dag i veckan i ett teoretiskt utbildningsprogram. Efter genomfört yrkesprov kan beridareleven titulera sig beridare. Efter ytterligare 3 till 4 års arbete med utbildning av hästar under övervakning av en mästare, kan beridaren genom ytterligare ett yrkesprov bli mästare eller Meister. 8.3 Irland Irland åtnjuter betydande EU stöd för att utveckla sin avel och hästhållning. Avelsarbetet har kommit att få stark inriktning på kvantitet. Uppfödarna får bidrag bara för att man betäcker sitt sto. Årligen betäcks ca 10 till 15 000 ston. Irländska hästar har numera svårt att hävda sig på internationella tävlingar. Avelsverksamheten leds av tjänstemän på Irish Sporthorse. 8.4 Frankrike Frankrike har olika stamböcker och årligen betäcks ca 30 000 ston. Ett antal statliga stuterier arbetar aktivt med att utveckla och marknadsanpassa den franska hästen. Ett flertal privata auktioner arrangeras årligen. Bakom dessa står vanligen professionella och mycket seriöst arbetande hästhandlare. I samband med årgångschampionaten arrangeras auktion på elitsporthästar. Hästar som deltar i auktion får inte deltaga i championaten. 8.5 Nederländerna Årligen betäcks ca 20 000 ston. Det nationella avelsförbundet - KWPN arrangerar elithästauktion i februari i samband med hingstpremieringarna. Den mesta handeln med hästar hanteras av ett väl utvecklat nätverk av internationellt verksamma handlare. 8.6 Belgien I Belgien finns ett program av mindre tävlingar i första hand 1,10 till 1,40 hoppningar - som pågår under hela säsongen cycles. Cycles har kommit att utvecklas till något som i första hand är ett instrument för marknadsföring samt försäljning och förmedling av belgiska hästar. Till cycles kommer
14 ägare, uppfödare, ryttare, handlare och jakten på lovande ämnen är intensiv. Med sitt centrala läge i Europa drar cycles stor publik från i första hand Belgien, Tyskland och Holland. Den intensiva konkurrensen om de lovande hästarna innebär hög press på deltagande hästar och ryttare. Vinna eller försvinna är vad som gäller, utrymme för misstag finns inte. 8.7 USA I USA och särskilt på östkusten samt i Kentucky, Virginia och i Californien finns ett antal stora anläggningar med inriktning på vidareutbildning och försäljning av sporthästar. Några anläggningar, som Los Alamos i New Jersey är bland annat inriktade mot uppfödning och förädling av svenska varmblod. En viktig förespråkare för den svenska hästen är Linda Zang. Linda Zang arbetar nära samman med bland andra Torsten Persson. Tillsammans har de förmedlat > 350 svenska hästar till USA. Det förekommer auktioner i USA, men i första hand är det goda personliga kontakter som gäller. 8.8 Sammanfattning De flesta internationella modeller för marknadsföring och försäljning av sporthästar är baserade på kombination av system för utbildning, marknadsföring och försäljning. När det gäller marknadsföring och försäljning spelar vanligen auktionen en viktig och central roll. Som regel föregås auktionen av förberedande utbildning av hästen och försäljning via auktion tillförsäkrar nästan alltid säljaren ett högre pris än försäljning på annat sätt. I Tyskland är systemets olika delar urval av och tillhandahållande av hingstar, uppfödning, unghästvärdering, utbildning och marknadsföring och försäljning delar i en väl fungerande industri. 9 Auktioner I nästan alla de system för marknadsföring och försäljning av sporthästar som vi tittat på har auktionen en central roll. Det kan därför vara av värde för analysen att tänka igenom auktionens olika för- och nackdelar. 9.1 Fördelar Auktionen leder till ökad handel. Det i sin tur innebär ökande aktivitet på alla nivåer. När det är som bäst fungerar auktionen som en katalysator för andra verksamheter, som är nödvändiga för utveckling av en lönsam avel och utbildning av hästar. Auktioner och saluhästverksamhet leder till uppfödning och utbildning av fler säljbara hästar som dessutom är väl presenterade och väl omhändertagna. Auktionen och särskilt elithästauktionen - blir till ett effektivt sätt att visa upp och marknadsföra hästar. Inför och i samband med auktionen samlas bra hästar som är till salu på ett ställe. Där utbildas de och presenteras på ett likartat sätt. Det ger köparen fördelen av att kunna se och pröva många utvalda, väl förberedda och presenterade hästar på en gång och på ett ställe. När det fungerar som bäst är alla salubjudna hästar fotograferade och dokumenterade samt röntgade och undersökta av veterinär. Allt underlag finns tillgängigt. 9.2 Nackdelar
15 Auktionen med dess starka karaktör av event innebär en risk att för stark fokus på marknadsföring och försäljning leder till avsteg från det optimala avelsarbetet. Det vill säga att aveln i allt för hög grad inriktas mot produktion av vad som är säljbart. Auktionen innebär en risk för att de unga hästarna pressas för hårt under förberedelse för auktionen. Ett balanserat förberedelsearbete ställer krav på mycket skickliga beridare. Vissa av de tyska förbunden köper hästar för att sälja på auktion. Det blir svårt att kombinera och samordna försäljning av egna och andras hästar. Detta kan neutraliseras genom att inköpta hästar placeras i ett utbildnings- och handelsstall samt att de på samma villkor som andra hästar får konkurrera om platser på auktionen. 9.3 Sammanfattning För att bli framgångsrik måste auktionen innehålla några verkligt bra och attraktiva hästar, som är väl förberedda och presenterade och som attraherar även en internationell publik. De tyska auktionerna har särskilda agenter som letar bra hästar. Det företag som arrangerar auktion konkurrerar inte om kunder utan om de verkligt intressanta objekten. Om auktionskatalogen innehåller verkligt toppintressanta hästar så kommer också de internationella köparna. Vår grundläggande idé utgick från elithästauktioner som modell för marknadsföring av svenska kvalitetshästar. Efter hand har det blivit allt mer klart att marknaden i Sverige ännu inte är mogen för auktioner. Basen i det förslag som projektgruppen har utformat utgörs av Utbildnings- och handelsstall med anslutande marknadsplats.