UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Handläggare: Eva Sandberg Telefon: 08-508 33702 Ingrid Olon Telefon: 08-508 33810 Till Kommuntyrelen Utbildningnämnden 2007-02-15 SID 1 (66) 2008-06-24 Verkamhetberättele och boklut 2006 för utbildningnämnden Förlag till belut Förvaltningen förelår att utbildningnämnden belutar följande 1. Verkamhetberättele och boklut för 2006 aveende utbildningnämnden godkänn. Del 1 överlämna till kommuntyrelen för godkännande. 2. I boklutet gjorda periodieringar godkänn. Väentligt belopp ätt till 50 000 kronor. 3. Nämnder hemtäller om att kommuntyrelen ombudgeterar icke förbrukade medel om 2,0 mnkr aveende rekryteringprogrammet. 4. Nämnden hemtäller om att kommuntyrelen belutar att reultatenheterna reultat för 2006, ett ammanlagt överkott på 3,8 mnkr, överför till utbildningnämnden 2007. 5. Elevhälorapporten 2005/2006 godkänn och överlämna till kommuntyrelen. 6. Utbildningnämnden verkamhetberättele och boklut för 2006 överlämna med godkännande till nämnden reviorer. Thoma Peron Direktör Per Engback Göran Iberg Carina Nilon Avdelningchef Avdelningchef Avdelningchef Box 22049, 104 22 Stockholm. Telefon 08-50833000. Fax 08-50833809\\WEB02\Inetpub\inyn.tockholm.e\Work\Utbildning\2007-02- ingrid.olon@utbildning.tockholm.e, eva.andberg@utbildning.tockholm.e Beökadre Hantverkargatan 2 F www.tockholm.e
SID 2 (66) Innehåll 1 Sammanfattande analy 5 2 Nämnden arbete under året 6 3 Förbättra välfärden och de kommunala verkamheterna 7 3.1 Allmänna förutättningar 7 3.2 Ge alla barn och unga en bra tart i livet 7 3.2.1 S:t Örjan kolor 7 3.2.2 Gymnaiekola 8 3.2.3 Utbildning för vuxna 11 3.3 Elevhälorapport 2005/2006 12 3.4 Ungdomar drogvanor 12 3.5 Fortatt och utökad amverkan 13 4 Medarbetarna 14 5 Bygga botäder och utveckla Stockholm 15 5.1 Stärkt näringliv och arbetmarknad 15 5.2 Flyktingmottagande 15 6 Bryta egregationen och fördjupa demokratin 16 6.1 Staddelförnyelen 16 6.2 Satning på mångfald - mot dikriminering 16 6.3 Handikapprådet, tillgänglighet m.m. 17 7 Ta anvar för ekonomin 18 7.1 Årreultat 18 7.2 Kommentarer till balanräkningen 18 7.2.1 Tillgångar 19 7.2.2 Skulder och eget kapital 19 7.3 Faktik kotnad- och intäktutveckling 20 7.4 Inveteringar 21 7.5 Reultat per verkamhetgren jämfört med budget 21 7.5.1 Förkola 21 7.5.2 Grundkola 22 7.5.3 Gymnaiekola 23 7.5.4 Utbildning för vuxna 24 7.5.5 Särkola 25 7.5.6 Nämnd och övergripande verkamhet 26 7.6 Reultat per driftform jämfört med budget 27 7.7 Reultatenheter 29 7.8 Anlagenheter 29 7.9 Reultat per avdelning jämfört med budget 30 7.10 Internkontroll 32 7.11 Nyckeltal 32 7.12 Lokalförörjningplan 32 7.13 Verkamhettödjande ytem 33 7.14 Aylökande barn och ungdomar 33 7.15 Kompetenfonden 33 8 Övriga redoviningar 34 8.1 Brukarunderökningar 34 8.2 IT- och kommunikationutveckling 34
SID 3 (66) 8.3 Peronuppgiftlagen 35 8.4 Redovining av kommunfullmäktige uppdrag till nämnden 35 9 Grundkola 38 10 Gymnaiekola 40 10.1 Organiation 40 10.2 Arbete för att öka måluppfyllelen 41 10.2.1 Reultat 41 10.2.2 Utveckling av gymnaiekolan yrkeförberedande program 43 10.2.3 Utveckling av yttertadgymnaierna 44 10.2.4 Språkutveckling 45 10.2.5 Matematik 46 10.2.6 Utveckling av IT-pedagogikt töd och arbetätt 46 10.2.7 Anvar och inflytande 47 10.2.8 Elevhäla 47 10.2.9 Likabehandling 48 10.2.10 Avbrott 49 10.2.11 Sommarkola 49 10.2.12 Bedömning och betyg 49 10.2.13 Individuella programmet (IV) 50 10.2.14 Internationella kontakter 51 10.2.15 Kompetenfonden 52 10.2.16 Arbetmiljö 52 10.2.17 Lokaler 53 10.2.18 Kvalitetarbetet 54 10.2.19 Chefutveckling 54 10.3 Gymnaieärkolan 55 10.4 Förberedeler inför gymnaiereformen Gymnaiekola 2007 56 11 Utbildning för vuxna 57 11.1 Organiation 57 11.1.1 Grundläggande och gymnaial vuxenutbildning 57 11.1.2 Svenka för invandrare 58 11.1.3 Särvux 59 11.1.4 Kvalificerad yrkeutbildning 59 11.1.5 Rekryteringprogrammet 59 11.1.6 Lärarutbildning 60 11.2 Arbete för att öka måluppfyllelen 60 11.2.1 Utvecklinginater för att minka avbrott 61 11.2.2 Deltagarmedverkan 62 11.2.3 Samlokaliering vux/fi 62 11.2.4 Validering 62 11.2.5 Kvalitetarbete och uppföljning 62 11.3 Ekonomik uppföljning av komvux 63 12 Utbildningnämnden uppdrag till förvaltningen 64
SID 4 (66) Bilagor BILAGA 1a/b SAMMANFATTNING AV RESULTATENHETERNAS RESULTAT 2006/RESULTAT PER ENHET BILAGA 2 OBLIGATORISKA BILAGOR Blankett 2.1 Uppföljning av budget 2006 verkamhetberättele Verkamhetberättele 2006 per verkamhetområde Blankett 2.2a Specifikation av avvikeler mellan budget och utfall 2006 Blankett 2.2b Uppföljning av reultatenheter Blankett 2.3a/b Specifikation av begärda ombudgeteringar till 2007 Drift/Inveteringplan Blankett 2.4 Redovining av genomförd förändring av lokalinnehav år 2006 Blankett 2.5 Betydande projekt eller projekt över 50 mnkr om ej är inveteringar Inga uppgifter Blankett 2.6 Projekt med extern finaniering Blankett 2.7 Projekt med intern finaniering e bilaga 7, Kompetenfonden Blankett 2.8 Nämnden uppgifter om precierat/kontaterat övertaliga under helåret 2006 Blankett 2.9 Sjukfrånvaro i procent av den totala arbettiden Blankett 2.10 Specifikation av nämnden kotnader för Agenda 21-verkamheten Inga uppgifter Blankett 2.11 Miljömiljarden - Inga uppgifter Blankett 2.12 Inveteringutgifter Blankett 2.13 Inveteringinkomter Inga uppgifter Blankett 2.14 Specifikation av KS/KF: belut om budgetjuteringar BILAGA 3 ANSLAGSENHETERNAS UTFALL 2006 BILAGA 4 ANTAL BARN, ELEVER OCH STUDERANDE BILAGA 5 BOKSLUTSBILAGOR BILAGA 6 NYCKELTAL BILAGA 7 KOMPETENSFONDEN BILAGA 8 INTERNKONTROLLPLAN 2006 UTVÄRDERING BILAGA 9 ANDRAHANDSUTHYRNING TILL ENSKILDA ANORDNARE BILAGA 10 UTBILDNINGSNÄMNDENS SAMMANSÄTTNING SAMT NÄMNDENS REVISORER 2006 BILAGA 11 UPPFÖLJNING JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLAN FÖR 2006 BILAGA 12 KVALITETSREDOVISNING FÖR S:T ÖRJANS SKOLOR BILAGA 13 KVALITETSREDOVISNING GYMNASIESKOLA OCH GYMNASIESÄRSKOLA, EGEN REGI BILAGA 14 KVALITETSREDOVISNING UTBILDNING FÖR VUXNA BILAGA 15 ELEVHÄLSORAPPORTEN 2005/2006 BILAGA 16 FÖRKORTNINGAR BILAGA UPPFÖLJNING, STATISTISKA SERIER (SEPARAT)
SID 5 (66) Del 1, Till Kommuntyrelen och Utbildningnämnden 1 Sammanfattande analy Arbetet har under året bedrivit för att de av kommunfullmäktige, KF, och utbildningnämnden fattällda målen för verkamheterna ka uppfylla. Där måluppfyllelen ändå briter främt reultaten inom vuxenutbildning pågår åtgärder för att förbättra reultaten. Kvalitetarbetet och arbetet med kvalitetredoviningen har under året utvecklat vad gäller truktur, innehåll och dialog; åväl inom förvaltningen om mellan nämndnivån och tadnivån. Ytterligare förbättringar är nödvändiga bl.a. vad gäller analy av reultat. Utbildningnämnden har genomfört brukarunderökningar aveende den obligatorika ärkolan och fi. Helhetomdömena om ärkolan är övervägande poitiva. Inom fi var majoriteten av de tuderande om bevarade enkäten ganka eller mycket nöjda med ina tudier på fi. Såväl kommunal om verkamhet i annan regi berörde. Antalet barn och elever har ökat inom fritående för- och grundkola även detta år. Antalet tockholmelever i gymnaiekolan ökade totalt ett något jämfört med KF-ramen medan elevantalet i gymnaieärkolan har minkat något. Elevantalet i taden egna gymnaiekolor blev något lägre jämfört med KF-ramen. Under 2006 har ärkilt de yrkeförberedande gymnaieprogrammen utvecklat genom projekt om yftar till att kapa en yrkeutbildning med modern utrutning och tidenlig pedagogik. Grundläggande har varit lärande på arbetplaten. Nya amarbetformer har utvecklat mellan kola och brancher, organiationer och företag. Reultatet är poitivt och de nya utbildningarna är efterfrågade. Omfattande atningar har ockå genomfört för att ge gymnaiekolorna i yttertadområdena ny profilering. Även inom vuxenutbildningen ker ett omfattande utvecklingarbete, bl.a. atningar för att äkra att de tuderande valt rätt utbildning, rätt nivå och anpaad tudietakt amt atningar på tudieteknik och lä- och krivundervining. Projekten inom Kompetenfonden har nu avlutat och avrapporterat. För utveckling av den pedagogika verkamheten har förvaltningen under 2003-2006 diponerat ca 130 mnkr. Förutom yrkeprogram och yttertadgymnaierna har pråkutveckling, matematik, elevhäla och IT-pedagogikt arbete varit prioriterat. De poitiva erfarenheterna av denna omfattande atning måte nu ta tillvara. Förvaltningen jukfrånvarotal ligger fortfarande lägre än för taden om helhet. Målet är att jukfrånvaron ytterligare ka minka. Under året har några enheter varit mycket framgångrika i itt arbete med rehabilitering. Utfallet har 2006 uppgått till 6 244,5 mnkr på kotnadidan och 1 880,4 mnkr på intäktidan. För 2005 var motvarande belopp 5 938,3 mnkr repektive 1 691,6 mnkr. Nettoutfallet 2006 uppgår till ett överkott om 44,8 mnkr före hänyntagande till reultatöverföring från 2005 och reultatöverföring till 2007. Inveteringutgifter uppgår till 27,6 mnkr.
SID 6 (66) 2 Nämnden arbete under året Utbildningnämnden har betått av 13 ledamöter och 13 erättare valda av kommunfullmäktige, KF. Även nämnden ordförande och vice ordförande ute av fullmäktige. Utbildningnämnden ammanättning under året framgår av bilaga 10. Under året höll nämnden 11 ammanträden förlagda till något av förvaltningen ammanträderum. Till nämnden har ett beredningorgan och två belutorgan varit knutna. I dea ingår ledamöter och erättare från nämnden. Planering- och budgetberedningen (beredande) höll under året 9 ammanträden, peronaldelegerade (belutande) 2 amt intagningdelegerade (belutande) 3 ammanträden. Utbildningnämnden Handikappråd bekriv under avnitt 8.2. Reviorer Kommunfullmäktige har utett en grupp reviorer att granka nämnden och förvaltningen verkamhet. Denna grupp har betått av fem ordinarie reviorer och fem reviorerättare om framgår av bilaga 10. Ärenden Nämnden har under 2006 behandlat ca 130 ärenden varav 36 var remiyttranden till företrädevi kommuntyrelen, KS. Nämnden har ockå för taden räkning lämnat yttranden till Skolverket i ärenden om fritående förkoleklaer i anlutning till fritående grundkolor, fritående grundkolor och gymnaier. Några exempel på ärenden om nämnden behandlat under år 2006 redovia nedan. Urvalet omfattar åväl remivar till KS/KF om var på kriveler från nämnden ledamöter och initiativärenden. Gymnaieentreprenadutredningen betänkande Skola och amhälle Förlag till kvalitetgarantier för enheter inom utbildningförvaltningen Rektorprogrammet, ett nationellt program för utbildning av rektorer och töd för rektorfunktionen Förlag till ett gemenamt intagningkanli för gymnaiekolorna i Stockholm län En ammanhållen dikrimineringlagtiftning Skolorna arbete för att motverka mobbning och annan kränkande behandling Ung kultur - i ögonhöjd trategik plan för barn- och ungdomkultur i Stockholm 2007-2010 Bibliotek i rörele en trategik plan för bibliotek i Stockholm tad 2006-2010 Utöver dea ärenden har nämnden behandlat alla de ärenden om hör till verkamheten planering-, budget- och uppföljningproce.
SID 7 (66) 3 Förbättra välfärden och de kommunala verkamheterna 3.1 Allmänna förutättningar Utgångpunkt för förvaltningen arbete under 2006 var kommunfullmäktige budget med mål och ka-krav för verkamhetområdet. Deutom har belut om uppdrag fattat under året. De av KF i kolplanen fattällda inriktningmålen har ockå varit tyrande och utgjort underlag för uppföljning och utvärdering. KF: tre mål för verkamhetområdet var å konkreta (e nedan) att utbildningnämnden inte formulerade några andra mål. Målen för verkamhetområdet tillamman med målen i kolplanen gjorde det möjligt att prioritera och tyra på enhetnivå. Verkamheten under året bekriv under fullmäktige inriktningmål. Det är inte jälvklart entydigt under vilket mål en verkamhet bekriv. Åtgärder bekrivna under ett mål anknyter i de fleta fall i hög grad ockå till andra mål. I t.ex. arbetet med att bryta egregationen och fördjupa demokratin utgör utbildning i ig utbildningnämnden verktyg. Kvalitetredoviningar för nämnden verkamhetområden preentera nedan i denna verkamhetberättele. Underlagen lämna om bilaga till utbildningnämnden. Del 1 av denna verkamhetberättele riktar ig till både kommuntyrelen och utbildningnämnden. I del 2 finn kompletterande information till utbildningnämnden. 3.2 Ge alla barn och unga en bra tart i livet 3.2.1 S:t Örjan kolor S:t Örjan kolor är ett komplement till taddelarna grundkolor och erbjuder undervining i ärkilda undervininggrupper för elever i behov av ärkilt töd av kilda lag. Under vårterminen hade S:t Örjan kolor 39 enheter och under höten 37 enheter. Antalet antagna elever var under vårterminen 386 och under hötterminen 350 inkluive elever tillhöriga ärkolan målgrupp integrerade i andra enheter. Inom alla S:t Örjan verkamheter ker löpande antagning av elever. Under 2006 har 107 elever påbörjat in kolgång inom S:t Örjan och 137 elever har avlutat in kolgång; 73 elever efter kolår 9. Nio elever tillhöriga grundärkolan avlutade ockå in kolgång vid läåret lut. Eleverna kunkaper följ upp regelbundet under året och täm ärkilt av i amband med terminluten. Antal elever med behörighet till nationellt program på gymnaiet har junkit från 53 % till 48 %, även om utvecklingen över åren viar att eleverna reultat har förbättrat, något om ärkilt bör uppmärkamma i perpektiv av att eleverna idag har en betydligt mer komplex problembild än tidigare. Då reultatet överlag i matematik är ämre i år kommer fortbildning inom ämnet att utöka och bredda. Andelen behöriga lärare har under verkamhetåret legat kring 95 %. Alla fritidpedagoger har förekriven utbildning. Av lärarkollektivet har ca 37 % peciallärar- alternativt pecialpedagogutbildning. Underlaget för kvalitetredoviningen återfinn i bilaga 12.
SID 8 (66) 3.2.2 Gymnaiekola Kommunfullmäktige mål för utbildningnämnden Öka andelen elever om lämnar gymnaiekolan med högkolebehörighet. 80 % av eleverna inom varje yrkeförberedande gymnaieprogram ka erhålla lutbetyg Under år 2006 drev taden 29 gymnaiekolor i egen regi för 18 254 elever. En förändring under året är ett utökat kurutbud på kolor med traditionellt teoretika program. Till dea kolor har nu förlagt yrkeförberedande utbildningar, bl.a. barn- och fritidprogrammet och omvårdnadprogrammet. Inaterna yftar till att dra nytta av attraktiva kolor dragningkraft för att öka intreet för yrkeutbildningar. IV-programmet är nu integrerat i de fleta gymnaiekolor åväl i innertaden om i yttertaden. Verkamheten för den kommunala gymnaieärkolan i Stockholm tad omfattade läåret 2005/2006 353 elever. Gymnaieärkolan är integrerad i gymnaiekolan. Platbehovet i gymnaieärkolan beräkna öka något de närmate åren. Under den enate fyraårperioden har allt fler elever fullföljt ina gymnaietudier, även om avbrottfrekvenen fortfarande ligger omkring 15 procent. Betygmedelvärdet har emellertid höjt ucceivt under hela perioden. En annan förändring är att andelen elever med reducerat program har junkit påfallande mycket under perioden 2002-2006. Av avgångeleverna på de yrkeförberedande programmen fick 75 procent av eleverna lutbetyg, vilket innebär att målet för dea elever under år 2006 ännu inte har uppnått. Alla gymnaiekolor kommenterar i kvalitetredoviningen på ett eller annat ätt ina utbildningreultat. Skolorna jämför i regel reultaten med föregående läår och föröker bedöma reultaten av de vidtagna förbättringåtgärderna. I det dagliga arbetet i gymnaiekolorna ker omfattande inater för att öka måluppfyllelen. Dit hör töd i form av extra tid till elever om är vaga i matematik eller har dylexi, mindre grupper, införandet av tydliga ordningregler för att kapa arbetro i klarummet, datorbaerade kommunikation- och informationportaler för att öka anvaret för det egna lärandet, förbättring och utveckling av läraramtalen amt ämneundervining på modermålet. Till törre åtgärder hör exempelvi ommarkola. Andel lärare med pedagogik högkoleexamen var 80 procent läåret 2005/2006, något lägre än läåret 2004/05. Gymnaiekolorna redoviar reultatet från de nationella proven i Svenka B/Svenka om andrapråk B, Matematik A och Engelka A. Medelbetyget i Matematik A år 2006 är 10,85 poäng och 10,8 poäng för 2005. År 2006 var andelen elever med Icke godkänd på provet 19 procent, motvarande iffra för 2005 var 20 procent. Högt andel elever med Icke godkänd på nationella provet i Matematik A fann på de yrkeförberedande programmen. 70 procent av eleverna på byggprogrammet och hotell- och retaurangprogrammet hade Icke godkänd på provet. På byggprogrammet har andelen elever med Icke godkänd på provet minkat med tio procentenheter. Skolorna reultat beror i hög grad på vilka program kolan har. Variationerna mellan programmen kan variera kraftigt. På några entaka kolor är det tora killnader mellan
SID 9 (66) reultaten på nationella provet och det atta betyget på kuren. Emellertid har majoriteten av kolorna god överentämmele mellan provet och atta kurbetyg. Utveckling av gymnaiekolan Samverkan med näringlivet är en grundbult i utvecklingen av fordonprogrammet, barnoch fritidprogrammet amt omvårdnadprogrammet. Samverkan med MAN har lett till att fordonutbildningen vid Stockholm Tranport- och Fordongymnaium kommer att vara helt modern. Omvårdnadprogrammet och barn- och fritidprogrammet har amverkat med Sophiahemmet Högkola repektive Pylingen Förkolor och Skolor AB. Andra kolor har arbetat fram nya pedagogika arbetätt. Dit hör Tenta gymnaium med Ro-pedagogiken. Arbetättet är nu fullt ut implementerat i kolan verkamhet. Brännkyrka gymnaium har med kompetenfondmedel utvecklat beteendevetenkaplig profil och Farta gymnaium underviningformer och organiation för att möta eleverna individuella behov. Språkutveckling En del av de reurer om förvaltningen erhållit ur Kompetenfonden har riktat till pråkutveckling. Satningen ligger i linje med den fokuering om kett på integrationfrågorna både vad gäller utbildning för ungdomar och för vuxna. Olika former av pedagogik har prövat i form av alternativa arbetätt och tödåtgärder. Lärare har utbildat aveende Flerpråkiga elever pråk- och kunkaputveckling och aktionforkningprojektet Ämne och pråk, kring de pråkliga apekterna i ämnetoffet, har genomfört. Matematik Projektet Matematikviionen har avlutat våren 2006. Under projektperioden har kolorna arbetat fram handlingplaner för den egna kolan och genomfört förändringarbeten, bl.a. inrättandet av matematikverktäder utvecklat inater för elever i behov av töd. Tillgänglighet Inom ramen för arbetet med elever med behov av ärkilt töd tartade med töd från landtinget höten 2006 en amverkankla vid Ötra Real för elever med Aperger yndrom. I en amverkankla får underviande lärare töd från barn- och ungdompykiatrin. Verkamheten kommer att följa upp i kvalitetredoviningen. Avbrott Gymnaiekolorna arbetar aktivt för en nollviion beträffande avbrott. Introduktion vid inträdet i gymnaiekolan, inater för att öka närvaron, kontakt med hemmen för elever under 18 år och elevhälogrupper är exempel på åtgärder för att tödja eleverna å att de fullföljer ina tudier. En inat för elever om halkat efter i tudierna är anordnande av ommarkola. 2006 deltog 338 elever och 371 betyg utfärdade, varav knappt 73 procent godkänd eller bättre. Individuella programmet (IV) Av taden elever fann ca 16 procent av eleverna inom IV-programmet. Utbildningnämnden belutade i juni 2006 om en plan för utveckling av programmet. Utveckling av nya IV-program och förtärkning/utveckling av befintliga IV-program ker på 14 kolor. Utvärdering av projekten genomför i början av 2007.
SID 10 (66) 3.2.2.1 Sammanfattande analy och förlag till åtgärder för utveckling Alla gymnaiekolor och gymnaieärkolor upprättar varje år en kriftlig kvalitetredovining. Utbildningförvaltningen ammantäller redoviningarna till en amlad kvalitetredovining för gymnaiekolan och gymnaieärkolan. Redoviningen ger en övergripande bild av taden gymnaieverkamhet. Detta innebär att redoviningen blir ett mycket viktigt verktyg för det fortatta utvecklingarbetet, del för kolorna, del för förvaltningen/nämnden. Den amlade kvalitetredoviningen finn tillgänglig i kommunikationverktyget Fronter i ett ärkilt kvalitetrum om kolorna har tillgång till. Deutom kommer redoviningen att finna på förvaltningen hemida. Kvalitetredoviningen innehåller ett digert material om till utbildningnämnden går om bilaga 13. Betygutvecklingen under de enate åren har varit poitiv. Andelen elever med betyget icke godkänt i Svenka A, Engelka A och Matematik A har minkat och medelbetygen på kurerna har ökat. Emellertid har andelen elever med lutbetyg från de yrkeförberedande programmen minkat. Detta kan delvi bero på att eleverna inte har tillräckliga kunkaper med ig från grundkolan och att eleverna inte förmår kompenera briterna under gymnaietiden. Elever i behov av extra töd erbjud ofta extra tid i ämnena. Flera kolor vittnar om att många elever aknar motivation att gå i kolan. Ett problem om uppmärkamma ho en växande elevgrupp är vårigheten att förtå en kriven text i venka. Att inte kunna tillgodogöra ig en kriven text innebär tora vårigheter att inhämta kunkaper i en mängd ämnen. Utvecklingområden för kolorna är att fortätta arbeta med att förbättra eleverna tudiemotivation, pråkutveckling amt matematikkunkaperna. Ingen uppföljning har ännu gjort av gymnaiekolorna likabehandlingplan vilken är föremål för både utveckling och uppföljning under läåret 2006/2007. En del kolor behöver ockå fortätta arbetet med att implementera kolan värdegrund och få lektionerna och koldagen att i högre grad prägla av arbetro och truktur. Många elever uppfattar att möjligheten att utöva inflytande över itt lärande genom att påverka arbetformer och bedömningformer i hög grad varierar mellan olika lärare. Även kvaliteten på informationen till eleverna om dera kunkaputveckling varierar mellan olika lärare. Skolorna bör arbeta med att förbättra trukturerna och öka likvärdigheten å att det inte är helt avhängigt vilken lärare eleven har för att få inflytande över itt lärande eller få bra information om kunkaputvecklingen. Samarbetet mellan kolan och högkolan/arbetlivet måte fortätta att utveckla. Skolan kommer inte att ha några möjligheter att utbilda eleverna till framtida arbete och tudier om det akna en medvetenhet om vilka kompetener om kommer att efterfråga. Likaå ker utvecklingen i många brancher i ett raande tempo vilket är hart när omöjligt för en kola/lärare att hålla ig à jour med. Här behöver brancher och arbetliv kontinuerligt delta med kunkaper och teknik å att inte eleverna utbildning är obolet när de ka ut i arbetlivet. En tor uppgift för kolan är att utbilda eleverna för en föränderlig framtid. Ett utvecklingområde för taden gymnaieärkolor är att de i högre utträckning bör amarbeta med varandra del för att utbyta erfarenheter, del för att nå en högre likvärdighet mellan kolorna.
SID 11 (66) 3.2.3 Utbildning för vuxna Utbildning för vuxna omfattar tudier på grundläggande, gymnaial och eftergymnaial (påbyggnadutbildning och kvalificerad yrkeutbildning) nivå, venka för invandrare (fi) amt utbildning för vuxna med utvecklingtörning (ärvux). Utbildning på grundläggande och gymnaial nivå bedrev år 2006 av elva externa och fem kommunala anordnare. Totalt 21 116 peroner tuderade inom utbildning för vuxna; 4 701 inom den grundläggande delen och 18 640 inom den gymnaiala delen, motvarande 1 647 repektive 6 519 årtudieplater. Sex anordnare med fyra annex erbjöd fi, varav tre externa och tre kommunala. Under året har totalt ca 3 240 000 timmar erbjudit inom fi vilket motvarar 6 150 årtudieplater. Särvux ger kurer motvarande obligatorika ärkolan (träningkola och grundärkola) amt gymnaieärkolan nationella program. Inom ärvux har 257 peroner tuderat. Kommunfullmäktige mål för utbildningnämnden 80 % av vuxentuderande ka nå godkända betyg Målet är inte uppfyllt. 64 % erhöll betyg på grundläggande vuxenutbildning och 73 % inom gymnaial vuxenutbildning. Ca 27 % av de tuderande, inom åväl grundläggande om gymnaial nivå, klarar inte att uppnå godkänd nivå. Inom fi klarar drygt 82 % av de tuderande om kommer till ita kuren (kur D) målen för kuren och får mint betyget Godkänt. Målet har alltå uppnått för den kuren. Detamma gäller för kur C på tudieväg 3 där 80 % klarar kurmålen och får godkänt betyg. Det betyder att målet uppnått på tudieväg 3. När det gäller de lägre kurerna inom fi - kur A, kur B och kur C (tudieväg 2 och 3) är reultatet ämre, nämligen 53, 66 repektive 65 %. Inom vuxenutbildningen ker en atning på att äkra att de tuderande valt rätt utbildning, rätt nivå och anpaad tudietakt genom tydlighet aveende innehållet i olika kurer och genom kartläggning- och målamtal med tuderande vid inledningen av varje kur. För att tödja de tuderande ata inom fi på att introducera och öva grundläggande tudieteknik. Till detta hör ockå att öka de tuderande motivation. Ett exempel är atningen på yrkevenka, att tillägna ig och utveckla ett levande pråk för arbetlivet. För att höja måluppfyllelen inom de lägre tudievägarna på fi tartade enheterna under 2006 riktade inater om ka tärka lä- och krivunderviningen. Många tuderande är lågutbildade och mycket tudieovana varför kurer i läförtåele och krivteknik (forma boktäver, öka krivhatighet och interpunktion) har tartat. Studerande med dåligt uttal har erbjudit extra uttal både i grupp och enkilt. Vi utbildning ker på modermålet. 3.2.3.1 Sammanfattande analy och förlag till åtgärder för utveckling Inom utbildningen för vuxna pågår ett omfattande utvecklingarbete för att ytterligare förbättra kvaliteten. Såväl egenregi om externa anordnare för en kontinuerlig dialog med förvaltningen. En av de gemenamma röda trådarna är ett önkemål att förvaltningen ka ge ett bättre töd i enheterna utvecklingarbete. Ett område där detta ärkilt ofta
SID 12 (66) framhåll gäller bedömning och betygättning. Underlaget för kvalitetredoviningen återfinn i bilaga 14. I fråga om hur målet att mint 80 % av de tuderande får mint betyget godkänd ka kunna uppnå, gör i året redovining en problematiering. Målet är från och med 2007 eratt med målet att andelen godkända betyg ka öka. Fortatt prioritet bör ge åt kompetenutveckling i ytematikt kvalitetarbete och hur proceen med att ta fram kvalitetredoviningen ka utforma. Det aktiva och långiktiga arbetet bör fortätta med att kapa en fördjupad kunkap bland de profeionella i hur vårt nuvarande bedömningytem är avett att fungera - och hur likvärdigheten kan äkra på ett bättre ätt än vad om är fallet idag. En förutättning för detta är en fördjupad förtåele av den kunkapyn om ligger till grund för läroplanerna och vad detta får för betydele för hur de profeionella och de tuderande tillamman utformar lärproceen. Vid uppföljningen bör det äkertälla att det på alla enheter för alla kurer finn lokalt utvecklade konkretieringar av betygkriterierna, tydliggörande av hur man når målen och hur man kan uppfylla kriterierna. För att de tuderande ka ge reella förutättningarna att följa in egen kunkaputveckling ka materialet vara tillgängligt digitalt. Det bör ockå äkertälla att återkopplingen från lärarna ker utifrån dea konkretieringar. Generellt gäller ockå att enheterna prövar en rad olika inater för att erbjuda hjälp till de tuderande tugor och pecialprogram åväl om amtal och amråd för att göra det möjligt att andelen tuderande om når Godkänt uppgår till lägt 80 %. Under det kommande året bör arbete med att prida kunkap om och implementera likabehandlingplanerna och andra inater för att öka den tuderande inflytande prioritera. Det är angeläget med fortatta inater för att de tuderande inom ärvux ka kunna erbjuda adekvat arbetlivanknuten utbildning. Anträngningar bör göra för att kapa förutättningar och möjligheter för de tuderande att kunna erbjuda en individuellt anpaad yrkeutbildning - eventuellt i amarbete med gymnaiekolan. 3.3 Elevhälorapport 2005/2006 I amband med kvalitetredoviningen lämnar utbildningförvaltningen en redogörele för eleverna häla i form av en elevhälorapport. I året rapport redovia elevhäloperonalen generella bild av elever häla. Där ge även en bekrivning av elever häla relaterat till elevhäloperonalen intryck av kolorna arbete med arbetmiljö och frånvaro. Elevhälorapport 2005/2006 återfinn om bilaga 15. 3.4 Ungdomar drogvanor Reultaten från Stockholmenkäten, drogvaneunderökningen 2006, viar ganka må killnader i jämförele med reultaten från underökningen år 2004. Användningen av tobak fortätter att minka både i år 9 och i år 2 i gymnaiet. 12 % fler elever i år 9 äger 2006 att de aldrig har rökt, jämfört med 2004 (6 % fler i år 2 på gymnaiet). Användningen av nu är oförändrad.
SID 13 (66) Alkoholkonumtionen är ganka oförändrad mellan 2004 och 2006, med någon mindre ökning för både pojkar och flickor, både i år 9 och i år 2 på gymnaiet. Pojkar dricker generellt mer än flickor, men killnaden minkar. Flickor konumerar oftare tarkcider, alkoläk och blanddrycker, än vad pojkar gör. Pojkar dricker oftare öl än flickor. Andelen om någon gång har använt narkotika (främt hach och marijuana) fortätter att junka i år 2 på gymnaiet med ca 10 % mellan 2004 och 2006. För år 9 ligger andelen om prövat någon gång oförändrat. 10 % av eleverna i år 9 har använt narkotika någon gång både 2004 och 2006. Utifrån mål och prioriterade inriktningar i Stockholm tobak-, alkohol- och narkotikapolitika program, STAN, har under 2006 arbetet mot droganvändning vidareutveckla i gymnaiekolan. Det har kett genom temadagar och kurer om Livkunkap. 3.5 Fortatt och utökad amverkan Under året har kommunerna i länet under ledning av Kommunförbundet Stockholm län, KSL, fortatt det gemenamma utvecklingarbetet. I februari 2006 tartade KSL en utredning om ett gemenamt intagningkanli för gymnaiekolan i länet. Staden remivar, om behandlade av KS i eptember, var poitivt till förlaget att de tretton befintliga kanlierna lå amman till ett kanli med KSL om huvudman. Under höten fattade belut i KSL: tyrele om uppbyggnad av ett längemenamt kanli med tart den 1 oktober 2007. Sedan belutet i KSL: tyrele för dikuioner hur intagningfrågorna ka eparera från myndighetutövningen, dv. den del i intagningverkamheten om varje enkild kommun även fortättningvi anvarar för. Arbetet med att e över organiation och uppdrag för taden intagningkanli har påbörjat och Stockholm tad ingår i en planering- och övergånggrupp på KSL betående av repreentanter från ju av länet kommuner, med kunkap om intagningfrågor. En längemenam gymnaiemäa om beökte av ca 30 000 peroner genomförde för andra året i rad. Till mäan tog för förta gången fram en programguide, om täcker hela länet programutbud och gymnaiekolor både aveende kommunal och fritående verkamhet. 30 000 exemplar tryckte och fördelade, i huvudak till länet elever i åk 9. Den gemenamma intagningdatabaen har utvecklat främt vad gäller den webbaerade informationen till tudie- och yrkevägledarna amt i fråga om rapportering av intagningreultat on-line till mottagande gymnaiekolor. Fr.o.m. 2006 år intagning kunde även de ökande vara på intagningbekedet via Internet. KSL har ockå drivit frågan om behovet av amverkanavtal för gymnaieprogram i länet. Stockholm tad har uttalat ig poitivt för en utökad amverkan om utbudet och peciellt betonat vikten av amarbete med andra kommuner om kotamma utbildningar. Inom KSL amarbetar förvaltningen med andra kommuner inom ramen för en gemenam vuxenutbildningregion. Verkamheter om är föremål för ett regionalt intree är yrkeutbildning, validering, kvalitetarbete, ditanutbildning, fx och gemenam webbportal.
SID 14 (66) Samverkan har kett med andra förvaltningar och organiationer under året aveende bl.a. rekrytering, information, utbildning, utveckling av lärmiljöer och validering. Inom Stockholm Akademika Forum har amverkan gällt tudieinformation, vägledning och rekrytering. Samarbete med Länarbetnämnden har avett validering, tillgång till utbildning och medverkan i branchråd. Vidare har förvaltningen medverkat i Kulturförvaltningen kompetenfondprojekt för att implementera och utveckla lärmiljöer i taden i yfte att ge vuxna tillgång till utbildning och utbildningtöd i in närmiljö. Staden och lärarhögkolan har genom avtal betämt ig för att utöka amarbetet. Ett amverkanråd har bildat. 4 Medarbetarna Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron inom förvaltningen 2006 har varken höjt eller änkt jämfört med 2005, utan den är på amma nivå; 6,4 %, e bilaga 2. Fyra enheter har dock änkt in jukfrånvaro med mer än 2 % jämfört med år 2005. Tre av dea enheter har en jukfrånvaro om undertiger förvaltningen jukfrånvaro 2006 vilket ingen av dem hade 2005. Förklaring till änkningen är bl.a. att enheterna aktivt och medvetet har arbetat med rehabilitering vilket har gjort att peroner återkommit i tjänt på hel- eller deltid. Några peroner har fått jukerättning tillvidare och därmed lämnat in antällning. Övertalighet Vid året ingång fann 123 peroner från nedlagda kolor, program och enheter om aknade tillvidareplacering vid utbildningförvaltningen. 26,91 tjänter finanierade med centrala medel på peronalenheten konto. Arbetet med att finna löningar har varit intenivt, bl.a. med hjälp av det nya kollektivavtalet om övertalighet vid arbetbrit. Vid året lut återtod 53 peroner om aknade tillvidareplacering, varav 10,78 finaniera centralt. Av de 53 är hälften jukkrivna, har jukerättning eller är tjäntlediga. Övriga arbetar och finaniera helt eller delvi med reguljära medel. Under året har 2 peroner precierat om övertaliga enligt omtällningavtalet definition, e bilaga 2. Chefrekrytering/Chefutveckling Tre kompetenfondprojekt har lutfört inom chefprogrammet ram; Tid om reur, Rektorutbildning teg 2 amt Utveckling av det pedagogika ledarkapet i Stockholm grundkolor och förkolor. Tid om reur är en forkartudie om yftar till att e hur gymnaierektorer använder den gemenamma tiden för kolutveckling och kompetenutveckling. I Rektorutbildning teg 2 har två kolledare deltagit. Studierna har varit förlagda till del av arbettid och leder till en mater i Utbildningledarkap. Generation-/Kompetenväxling I ett kompetenfondprojekt har en modell prövat för hur äldre lärare kompetener kan växla över till yngre lärare. Yngre lärare inom gymnaiekolan har fått handledning av äldre lärare (60 år och äldre) aveende mentorkapet för elever, både aveende eleven
SID 15 (66) lärande utifrån individuella mål men ockå hantering av olika ituationer i underviningen och de ociala kontakterna med elever, föräldrar och kollegor. Handledaruppdraget har omfattat 5 procent av en heltidtjäntgöring per handledd kollega. I projektet har Farta, Kita, Kärrtorp, Spånga, Södra Latin och Tenta deltagit med ammanlagt ca 20 äldre lärare och ca 45 yngre. Vanligtvi har varje handledare handlett 2 yngre lärare. Verkamhetförlagd utbildning, VFU Staden gymnaiekolor har under år 2006 tagit emot 446 lärartuderande, vilket är en minkning med 25 tuderande jämfört med år 2005. Dikrimineringärenden m.m. Utbildningförvaltningen anmälde för etnik dikriminering till dikrimineringombudmannen (DO) med anledning av tillättningen av fem pedagogika chefer vid Språkcentrum. Anmälan gjorde av en ökande om kallat till en förta intervju men edan inte gått vidare i rekryteringproceen. DO begärde in yttrande av förvaltningen men valde därefter att inte gå vidare med ärendet. En lärare vid en kola har gjort en anmälan till Jämtälldhetombudmannen (JämO) om köndikriminering vid löneättning. Den kvinnliga läraren har jämfört in lön med en manlig lärare vid amma kola. Förvaltningen har i itt yttrande till JämO hävdat att det är killnaderna i arbetuppgifterna tyngd amt i pretationen om återpegla i löneättningen. JämO har, efter att ha tagit del av förvaltningen yttrande, kunnat kontatera att det inte föreligger omtändigheter om ger anledning att anta att anmälaren blivit utatt för köndikriminering i lagen mening. JämO har belutat att avluta ärendet. Ärende i arbetdomtolen Utbildningförvaltningen avkedade i november 2004 en lärare vid S:t Erik gymnaium om lagit en elev. Läraren ogiltigförklarade avkedet och Lärarförbundet drev edan ärendet vidare till Arbetdomtolen. Arbetdomtolen anåg efter huvudförhandlingen att arbetgivaren haft rätt att avkeda läraren. 5 Bygga botäder och utveckla Stockholm 5.1 Stärkt näringliv och arbetmarknad Romer på väg är ett projekt i amarbete mellan utbildningförvaltningen, S:t Göran gymnaium, Kompetenfonden och Stadmiionen om avlutat under 2006. Syftet var att ge långtidarbetlöa romka kvinnor utbildning inom hantverkprogrammet med inriktning krädderi. Utifrån utbildningen ka kvinnorna kunna komma ut på arbetmarknaden eller tarta någon form av ocialt arbetkooperativ. Se vidare avnitt 6 och 8. 5.2 Flyktingmottagande När det gäller mottagandet och introduktionen av nyanlända flyktingar är amarbetet intenivt kring kolplacering och planering. Förvaltningen är repreenterad i det amarbetnätverk om SLK byggt upp och deltar aktivt i den dialog om där för.
SID 16 (66) I amband med den tillfälliga ayllagen och den ökade flyktingintrömningen har förvaltningen under året erbjudit nyanlända flyktingar ett.k. fi-komplement kompletterande verkamhet med inriktning på kommunikation och arbetliv. Detta har möjliggjort för taddelförvaltningarna att erbjuda flyktingar om läer fi ett heldagprogram, vilket varit mycket uppkattat. Cirka 550 flyktingar deltog i verkamheten ho de utbildninganordnare om har tudieväg 2. Förvaltningen lade i lutet av året ner verkamheten pga. att det tora antalet flyktingar om tagit emot lett till köer till ordinarie fi. Tillamman med några taddelförvaltningar har förvaltningen deutom kapat.k. lokala löningar för grupper om annar har vårt att komma till fi. Det handlar bl.a. om fi på öppna förkolor för föräldrar om inte har barnomorgen ordnad. 6 Bryta egregationen och fördjupa demokratin 6.1 Staddelförnyelen Satningar på gymnaiekolor i yttertaden har fortatt under året. Förvaltningen har amverkat med taddelarna på flera ätt. Under 2006 har amarbetet med Stockholm Matchning fortatt. Syftet att maximalt utnyttja de gemenamma reurerna och erbjuda företagen bäta möjliga upplägg har reulterat i att två utbildningar har tartat under året, en till löneadminitratör och en till telefonit/receptionit. En kur i tudieinformation har genomfört för ca 30 ocialekreterare och arbetkonulenter. Utvecklingen av förberedande yrkeutbildningar har fortatt under året och barnkötar-, chark-, butikutbildningar har genomfört för arbetlöa peroner om har förörjningtöd. I amverkan med Kompetenfonden och Länarbetnämnden har kurer anordnat om kompetenhöjande utbildning för antällda i plujobb. Ca 130 peroner har erbjudit kurer inom områdena barnomorg, data, yrkevenka och livmedelkunkap. Utbildningförvaltningen har även detta år medverkat i arbetgrupper och i tyrgrupp i Kulturförvaltningen kompetenfondprojekt Lärmiljöer. Projektet yftar till att ge vuxna tillgång till utbildning och utbildningtöd i in närmiljö. Se även avnitt 5, 10 och 11. 6.2 Satning på mångfald - mot dikriminering Under året har över 100 av förvaltningen chefer deltagit i eminarieerien Attityder, värderingar och beteenden i en mångkulturell värld - Att leda mångfald med tre eminarier per deltagare. Enheterna kontaktperoner i jämtälldhet- och mångfaldnätverket har erbjudit deltagande i följande aktiviteter: Nätverkmöte på temat Att arbeta med jämtälldhetfrågor i vardagen - hinder och möjligheter. där Maria Nätröm (Thorildplan gy) och Selina Erikon (Globala gy) delade med ig av kunkaper och erfarenheter, bevarade frågor amt var dikuionledare. Under mötet preenterade även ett verktyg för att kapa en genomarbetad och uppföljningbar likabehandlingplan för högtadiet och gymnaiekolan.
SID 17 (66) Workhop om att göra jämtälldhet- och mångfaldplan med möjlighet till efterföljande individuell handledning. Seminariet Mångfald och bemötande med deltagande från nätverket och av rektorer under ledning av EQI. En av förvaltningen fem genupedagoger har under hötterminen med töd av Kompetenfonden ägnat 20 % av in tjänt till genupedagogik verkamhet utanför den egna enheten t.ex. genom medverkan i Läntyrelen projekt Jämtällt vägval och genom handledning vid en av taden grundkolor. Uppföljningen av förvaltningen Jämtälldhet- och mångfaldplan för 2006 framgår i bilaga 11. Se ockå avnitt 8.5, fullmäktige uppdrag till utbildningnämnden. 6.3 Handikapprådet, tillgänglighet m.m. Utbildningnämnden handikappråd betår av 7 ledamöter om valde för en period på två år 2005. Handikapprådet har under 2006 haft 10 ammanträden och har deutom haft möjlighet att närvara vid taden 8 eminarier om taden handikappolitika program. Rådet har under året tagit del av dikuioner om kollokalerna tillgänglighetanpaning och vilken nivå om ka gälla vid åtgärder för enkelt avhjälpta hinder. Exempel på andra frågor om varit aktuella i handikapprådet är Öterholmkolan ärkoleverkamhet, utvärdering av ärkolan chablonytem, inpektörerna arbete, fortbildning av kolledare amt tillgängligheten i enkilt driven förkola. Arbetet med att eliminera enkelt avhjälpta hinder enat år 2010 i den egna verkamheten har påbörjat under 2006 med en utredning aveende tillgängligheten i de kolor utbildningnämnden anvarar för. En inventering av nämnden amtliga kolenheter exkluive enheter för ärkilda elevgrupper har genomfört och redovia i ett ärkilt ärende under våren 2007 och kommer därefter att inarbeta i den reviderade lokalförörjningplanen.
SID 18 (66) 7 Ta anvar för ekonomin Kommunfullmäktige inriktningmål Ta anvar för ekonomin. 7.1 Årreultat DRIFTVERKSAMHET VP 2006 UTFALL 2006 AVVIKELSE Summa kotnader -6 244,9-6 244,5 0,4 Drift och underhåll -6 224,7-6 224,0 0,7 Kapitalkotnader -20,2-20,5-0,3 Summa intäkter 1 836,1 1 880,4 44,3 NETTOUTFALL -4 408,8-4 364,0 44,8 Ingående reultatfond från 2005 13,7 Utgående reultatfond till 2007-3,8 NETTOUTFALL EFTER RESULTATFOND 54,7 INVESTERINGSVERKSAMHET VP 2006 UTFALL 2006 AVVIKELSE Inveteringutgifter -28,0-27,6-0,4 VP-budget 2006 utgör den ram fullmäktige har tilldelat utbildningnämnden inkluive de budgetjuteringar om belutat i amband med del avtämning av verkamhetplan 2006 och del tertialrapporterna. Den enate budgetjuteringen kedde i amband med tertialrapport 2 då bl.a. budgetjuteringar för pretationförändringar tillförde. Verkamheten inom utbildningnämnden anvarområde viar för 2006 ett överkott på 44,8 mnkr före reultatdipoitioner. Överkottet beror huvudakligen på minkade kotnader för fritående grundkolor och för grundkoleverkamhet i andra kommuner amt på minkade kotnader för gymnaial vuxenutbildning i extern regi. I tertialrapport 2 prognotierade ett underkott på 0,4 mnkr före reultatdipoitioner. Antal barn, elever och tuderande återfinn i bilaga 4. 7.2 Kommentarer till balanräkningen 2006 2005 Differen Tillgångar 682,5 615,4 67,1 Anläggningtillgångar 63,0 53,2 9,8 Makiner och inventarier 63,0 53,2 9,8 Omättningtillgångar 619,5 562,2 57,3 Kundfordringar 95,1 47,1 48,0 Divere kortfritiga fordringar 4,9 0,0 4,9 Förutbetalda kotnader och upplupna intäkter 518,5 514,1 4,4 Kaa och bank 1,0 1,0 0,0 Skulder och eget kapital -682,5-615,4-67,1 Eget kapital -101,9-57,1-44,8 Kortfritiga kulder -580,6-558,3-22,3 Kortfritiga kulder till kreditintitut och kunder -4,7-3,5-1,2 Leverantörkulder -504,0-431,8-72,2 Övriga kortfritiga kulder -22,5 0,0-22,5 Upplupna kotnader och förutbetalda intäkter -49,4-123,0 73,6
SID 19 (66) I bilaga 5 återfinn bl.a. reultat- och balanräkning för 2006. Väentligt belopp för periodiering i boklutet 2006 har att till 50 000 kr eller högre, likom vid tertialboklut 1 och 2. Nedan kommentera förändringarna i balanräkningen mellan år 2006 och 2005. 7.2.1 Tillgångar Anläggningtillgångar Anläggningtillgångarna uppgår till 63,0 mnkr, vilket är en ökning under året med 9,8 mnkr. Inveteringbudgeten har de enate fem åren varierat mellan 15,0 och 28,0 mnkr. Under 2006 gjorde förvaltningen inveteringar med 27,6 mnkr. Omättningtillgångar Omättningtillgångarna har ökat med 57,3 mnkr till 619,5 mnkr. Kundfordringarna har ökat med 48,0 mnkr varav 2,6 mnkr är oäkra fordringar, alltå äldre än 30 dagar efter förfallodatum. Av de totala kundfordringarna aver 9,0 mnkr hyror, 43,5 mnkr interkommunal erättning, 26,6 mnkr tadinterna fordringar och 16,0 mnkr aver övriga fakturor. Av de oäkra fordringarna aver 1,3 mnkr interkommunal erättning och 3,3 mnkr övriga kotnader. Divere kortfritiga fordringar har ökat med 4,9 mnkr och det aver fordringar gentemot taten. Dea har tidigare år bokat om upplupna intäkter. Förutbetalda kotnader och upplupna intäkter har ökat med 4,4 mnkr. Förutbetalda kotnader uppgår till 467,2 mnkr och aver hyror för förta kvartalet 2006 amt erättningar till privata anordnare för förta kvartalet 2006. Upplupna intäkter uppgår till 51,3 mnkr och där erättning från kompetenfonden är 47,0 mnkr. 7.2.2 Skulder och eget kapital Eget kapital har ökat med 44,8 mnkr. Förändringen av det egna kapitalet motvarar året reultat och avättning till reultatfonden. Ett poitivt reultat leder till att det egna kapitalet ökar. Kortfritiga kulder Kortfritiga kulder har ökat med 22,3 mnkr. Leverantörkulder har ökat med 72,2 mnkr. Av leverantörkulderna på 504,0 mnkr aver 501,3 mnkr externa leverantörkulder och 2,7 mnkr leverantörkulder inom taden. Ökningen mellan åren hänför till tidpunkten för bokföring av barnomorgpeng till privata anordnare för förta kvartalet 2006 amt när hyrorna för förta kvartalet 2006 ker. Upplupna kotnader och förutbetalda intäkter har minkat med 73,6 mnkr. Förutbetalda intäkter tår för merparten av minkningen, 30,9 mnkr och är främt hänförlig till minkade tatbidrag för peronalförtärkning förkola och grundkolan. Minkningen av övriga interimkulder är 45,9 mnkr och aver kotnader om ännu inte hunnit komma in i bokföringen under december 2006. Att dea kulder minkat beror i huvudak på hur leverantörerna fakturerar förvaltningen. En killnad om kan kommentera är att förvaltningen har kommit igång med canning. I canningflödet går ca 80 procent av fakturorna. Scanning ger enheterna längre tid att hantera ina fakturor.
SID 20 (66) 7.3 Faktik kotnad- och intäktutveckling Utfall 2006 Utfall 2005 Förändring Peronalkotnader -1 614,2-1 579,7-34,5 Lokalkotnader -494,3-491,6-2,7 Entreprenader o köp av verkamhet -3 831,4-3 604,0-227,4 Övriga kotnader -284,1-246,3-37,8 Kapitalkotnader -20,5-16,7-3,8 Summa kotnader -6 244,5-5 938,3-306,2 Lokalintäkter 62,0 64,2-2,2 Statbidrag m.m. 898,1 787,0 111,1 Föräljning av verkamhet 787,6 788,5-0,9 Övriga intäkter 132,6 51,9 80,7 Summa intäkter 1 880,4 1 691,6 188,8 Totalt mnkr -4 364,0-4 246,7-117,3 Exkluive reultatdipoitioner och förvaltninginterna affärer, inkluive omlutningförändring INVESTERINGSVERKSAMHET Utfall 2006 Utfall 2006 Förändring Inveteringutgifter -28,0-27,6-0,4 Kotnadutvecklingen uppgår till en ökning med 306,2 mnkr medan intäkterna ökat med 188,8 mnkr. Ökningen av peronalkotnaderna förklara främt av löneökningar. Utfallet av året löneöveryn uppgår till i genomnitt 2,41 procent. De ökade lokalkotnaderna beror på att utbildningnämnden tog över anvaret för utbetalning av bidrag till enkilt drivna förkolor och fritidhem med hög hyra från den 1 januari 2006. Ökningen vad gäller entreprenader och köp av verkamhet har främt orakat av pretationökningar inom enkilt driven förkoleverkamhet och fritående grundkole- och gymnaieverkamhet. Andelen barn i förkolan har tigit med 5,8 procent, i grundkolan motvarar elevökningen 3,8 procent och i gymnaiet 19,9 procent i jämförele med 2005. De övriga kotnaderna har ökat bl.a. till följd av att Kompetenfonden har finanierat fler projekt än förväntat. Kapitalkotnaderna har ökat i takt med att kolorna inveteringar har ökat. Statbidraget till peronalförtärkningar i förkolan är högre 2006 än 2005. Under 2006 inflöt 189,6 mnkr, mot 101,8 mnkr året innan. Statbidraget till peronalförtärkningar i kola och fritidhem teg från 77,8 mnkr till 89,2 mnkr mellan åren, medan tatbidragen för maxtaxa och kvalitetäkrande åtgärder teg från 372,8 mnkr till 374,8 mnkr. Intäkterna från det tatliga tödet för utbildning av vuxna har däremot junkit från 151,0 mnkr till 147,1 mnkr, trot att förvaltningen för förta gången beviljade tatbidrag för både grundläggande och gymnaial vuxenutbildning. Intäktminkningen är en konekven av att antalet tuderande inom gymnaial vuxenutbildning har junkit. Ökningen av övriga intäkter har in grund i bl.a. intäkter från Kompetenfonden om inte budgeterat.
SID 21 (66) 7.4 Inveteringar För inventarier och utrutning budgeterade 28,0 mnkr. Vid året lut hade 27,6 mnkr förbrukat. Nätan amtliga kolor tilldelade medel för inventarier och utrutning. Bland de kolor om tilldelat törre belopp kan nämna: Spånga gymnaium Datorer, inventarier och utrutning 5,6 mnkr Tenta gymnaium Datorer, inventarier och utrutning 5,1 mnkr Brännkyrka gymnaium Inventarier och utrutning 3,7 mnkr Farta gymnaium Datorer, inventarier och utrutning 3,2 mnkr Fran Schartau handelintitut Datorer, inventarier och utrutning 1,0 mnkr 7.5 Reultat per verkamhetgren jämfört med budget Nämnden verkamhet är uppdelad i ex verkamhetgrenar, varav fem i grova drag överentämmer med de kolformer om taden anvarar för. 7.5.1 Förkola Förkola VP-budget Utfall Avvikele Peronalkotnader -15,3-13,7 1,7 Lokalkotnader -44,1-41,0 3,1 Entreprenader o köp av verkamhet -1 550,4-1 550,2 0,1 Övriga kotnader -2,3-3,0-0,7 Summa kotnader -1 612,1-1 607,9 4,3 Lokalintäkter 36,8 36,7-0,1 Statbidrag m.m. 564,3 564,4 0,1 Föräljning av verkamhet 16,0 15,6-0,4 Övriga intäkter 0,0 1,8 1,8 Summa intäkter 617,1 618,5 1,4 Totalt mnkr -995,0-989,4 5,7 Exkluive reultatdipoitioner och förvaltninginterna affärer, inkluive omlutningförändring Verkamhetgrenen omfattar kotnader för enkild förkoleverkamhet och kolbarnomorg åväl i enkild regi om i andra kommuner. Detta innebär att ockå kotnader för barn i fh-klaer amt ärkolebarn i kolbarnomorg och korttidtillyn omfatta. Inom verkamhetgrenen ram redovia deutom pråktöd, reurer för barn i behov av ärkilt töd amt ocioekonomik tilldelning. Därutöver redovia kotnader och intäkter av andrahanduthyrning av lokaler till enkilda förkolor. Nämnden betalar erättning till ca 650 enkilt drivna förkolor och till ca 70 enkilt drivna fritidhem. Dea verkamheter tilldela en differentierad peng, om är fattälld av KF. Intäkterna utgör huvudakligen av tatbidragen för maxtaxa och för kvalitetäkrande åtgärder amt av tatbidraget för peronalförtärkande åtgärder. Reultat jämfört med VP-budget Förkoleverkamheten om helhet viar ett överkott på 5,7 mnkr. Överkottet är bl.a. orakat av att anökningarna från de enkilda enheterna när det gäller pråktöd och barn i behov av ärkilt töd inte har motvarat tillgängliga reurer. Även hyrekompenationen till de enkilda enheterna viar ett överkott, medan fh-klaerna kolbarnomorg viar ett underkott. Utbetalningen av pengen till de enkilt drivna