för individ och samhälle!



Relevanta dokument
Husets energianvändning

Personlig assistans och Dom i Högsta förvaltningsdomstolen

Anhöriga. - aspekter på börda och livskvalitet samt effekter av stöd. Beth Dahlrup, Demenssjuksköterska, Med Dr. beth.dahlrup@malmo.

Välfärd på 1990-talet

Consensio kompetensutveckling i samspel Vägen framåt

Information från socialnämnden 7

Lagändringar och rättspraxis bakom ökningen i assistansersättningen

Dunderbergsgatan vx individochfamilj@nybro.se Hemsida

Lättläst sammanfattning Åtgärder mot fusk och fel med assistansersättning

Förskola - Gillberga förskola. Enkätresultat för Förskolan Barn 2015

Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 2010

Pengar, tid och ett gott liv 2015

Arrangeras av Korpen Skåne/Halland på uppdrag av Hållbar Mobilitet Skåne

Hälsoarbete på arbetsplatsen

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.

Varför Genomförandeplan?

Detta dokument är ett förslag till projektplan för arbete med verksamhetsplan och varumärke för Svenska Cykelförbundet perioden

Effekter av konkurrens. Utdrag ur undersökningen om äldreomsorgens framtidsutmaningar

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,

Båda röstades ner. Så benägen är man att vara tydlig, få folk att förstå hur man tänker och utvärdera egna organisationer man inför

Avtal villkor för personlig assistans enligt LSS eller Socialförsäkringsbalken (SFB) 51 kap.

Golfnyttan i samhället

Liv & Hälsa ung 2011

Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån?

Lex Sarah i Örebro län

Motion till riksdagen 2015/16:1669 av Finn Bengtsson och Andreas Norlén (båda M) Samordning av offentliga utgifter för sjukvård och sjukförsäkring

KART- LÄGGNING. Ej verkställda beslut och domar enligt LSS och SoL. Handikappomsorg. Årsskiftet 2005/06. ISSN Dnr.

Analys och rapport. Undersökningen Hur mår djuren som ger oss vår mat? 8 februari 2010

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig.

RÖD tennis tävling&lek

Lärarhandledning. Vad gör jag innan, under och efter lektionen?

Utredning ny LSS-ersättning

Kommunikationsavdelningen

Projektmaterial KÄRLSJUKDOMAR. Hampnäs folkhögskola

Allmänt hälsotillstånd

Folkhälsorådet Oskarshamns kommun

Idrottspolitiskt program för Falköpings kommun

Certifiering av föreningar. Öppen idrott & Idrott åt alla

Våga Visa kultur- och musikskolor

Brukarundersökning inom boende LSS

Personlig assistans som den ska vara

En utvecklad och förtydligad LSS-lagstiftning

SÅ GICK DET FÖR KOMMUNEN 2012

Ta vara på ögonblicken

Valfrihet för förening och boende

IVIK-PROGRAMMET. IVIK står för invandrarintroduktion inom det individuella programmet.

Frågor och svar - Förslag om modersmålstöd i förskolan

Våldtäkt mot barn/sexuellt utnyttjande av barn två HD-domar i mars 2006

Regler för flytt av spelare mellan olika nivåer. (Mörkröd nivå Pojkar)

Planmall för arbetsliv. Jämställdhets- och likabehandlingsplan

Ung i Lindesberg. Resultat från LUPP

Världskrigen. Talmanus

Dnr Son 2015/169 Förslag till politiker - tillgänglighet för personer med syn- och/eller hörselnedsättning

En liten guide till kvinnohälsa

Storfors kommun som assistansanordnare för LSS Kundversion

Volontärbarometern 2010

LOK-stödsregler gäller fr o m

Nämndens ansvarsområde

LSS-kommitténs slutbetänkande Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning (SOU 2008:77)

NHR-möte om en meningsfull fritid på ABF i april 2012


Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson.

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Vi kan barn och förstår föräldrar

Vad är hälsa? Hälsa är hur man mår, hur man mår fysiskt, psykiskt och socialt.

6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en del jobbar halvt ihjäl sig medan andra inte har sysselsättning.

Den genuskodade räddningstjänsten: (GeRd)

Digital mötesplats stärker kommunens anhörigstöd

Boss version 1.4 Rev: Användarmanual för Bossadministratörer

Vanliga familjer under ovanliga omständigheter

BARN OCH UNGDOMSIDROTT VÄRDEGRUNDER

Det handlar om människor.

CheckUp

Fråga om en socialnämnd fullgjort sin utredningsskyldighet i ett ärende om upphörande av vård enligt LVU.

Praktik. vid Events TILL DIG SOM SKA PRAKTISERA

Kriterier för tävlingsnivåerna!

Strategi för sexuell och reproduktiv hälsa i Region Skåne

Personer som får personlig omvårdnad under större delen av dygnet det vill säga, minst tre gånger per dygn samt tillsyn under natten eller

Maktsalongen Verksamhetsplan 2015

Vi vill veta vad tycker du om skolan

Arbetsförmedlingens särskilda uppdrag för vissa unga med funktionsnedsättning

Cancerpreventionskalkylatorn. Manual

Innehåll. Smakprov från boken ORKA! utgiven på

Barn har rätt till en trygg skola

Vad gör Åland unikt: Finns mycket kunskap inom många olika områden. Stolt företagshistoria.

Fakta om tidsbegränsade anställningar

Jobb för unga Ung i konflikt med arbetsgivaren Om den unge på arbetsmarknaden. Projekt MUF Mångfald Utveckling Framtid.

Välkommen! Mikael Widerdal

Policy för intressekonflikter

Österbottens tvåspråkiga webbportal för ungdomar. Susanna Sund

Trött på att jobba? REDOVISAR 2000:10

Vuxna dövas, bl.a. döva invandrares, möjlighet till kommunal vuxenutbildning Motion av Lars Rådh (s) (2000:25)

Kollektivavtal och jämställda löner. Kurt Eriksson

Leva som andra. Barn och ungdomar som har funktionshinder ska kunna leva som andra

Sportis. Idrottskola med barn i centrum

Kommunledningskontoret ÖREBRO

FASTIGHETS- FÖRETAGARKLIMATET LUND 2012

Utbildningspolitiskt program

Ungdomsenkät Om mig 1

Transkript:

Aktivt t liv En lönsam investering i för individ och samhälle! Delrapport från en studie i samverkan mellan Regionalt UtvecklingsCentrum, t handikappidrott id Mälardalens Högskola och Nyckeltalsinstitutet! Författare: Åsa Llinares Norlin

Rapporten redovisar delresultat från en fortgående studie om effekter av aktivt liv, utförd av Regionalt UtvecklingsCentrum, handikappidrott,. (UtvC) Syftet har varit att studera skillnaderna mellan fysisk aktiv livsstil och en fysisk inaktiv livsstil samt att ge exempel på ekonomiska effekter.

Regionalt UtvecklingsCentrum, handikappidrott. Regionalt UtvecklingsCentrum, handikappidrott startade sin verksamhet i januari 2003. UtvecklingsCentrum arbetar över ett större geografiskt område. Centrumbildningen är en förutsättning för att samla fler funktionshindrade i homogena grupper. I samverkan över alla typer av gränser kan vi utveckla idrotten för personer med funktionshinder.

250 enkäter visar skillnader. - Aktivt liv lönar sig!

250 enkäter visar skillnader. - Aktivt liv lönar sig! Bakgrund Bilden med röda och gröna staplar är redovisningen av en kartläggning, g, baserad på 250 enkäter. Den visar skillnader av behov och upplevelse mellan de rörelsehindrade som är idrottsaktiva (125 st) och de som är idrottsligt inaktiva (125 st). Bilden vill också visa hur vi på UtvecklingsCentrum arbetar. I mångt och mycket talar bilden för sig själv. Det är tydligt att de som är idrottsaktiva generellt sätt är mindre beroende av samhällsstöd samt att de skattar sin livskvalité högre dvs. mår bättre. Förklaring I gruppen idrottsaktiva är medelåldern 28 år (66 % är män) och bland de inaktiva 37 år (72 % är män). Överrepresentationen av män beror främst på att det är de som förvärvar den typen av rörelsehinder som finns representerat i studien. Att åldersspannet skiljer sig mellan de olika grupperna tror vi inte märkbart påverkar resultaten. De första två staplarna handlar om sysselsättning och grad. Det visar en tydlig skillnad mellan de olika grupperna både vad det gäller arbete/studier totalt sett (första stapeln) samt att de som är idrottsaktiva arbetar/studerar i större utsträckning och i högre omfattning än de som är inaktiva. Det är även tydligt att de som idrottar har mindre smärtproblematik. Det som kan vara svårt att veta är orsak och verkan? Dvs. vem idrottar inte för att de har för ont! Eller vem har ont för att de inte idrottar? Det vi vet från idrotten i stort är att personer som är idrottsaktiva får ett påslag av kroppens eget morfin, endorfiner vilket gör att smärtan upplevs mindre. Samma torde råda här. Gällande assistans. Vi vet att rörelsehindren i de båda grupperna är av relativt lika art. Utifrån det är det troligt att anta att de som idrottar är starkare och smidigare, vilket gör att de klarar sig bättre själva. Detta är något som i så fall bekräftar det vi tycker oss se hos de vi möter i olika idrottssammanhang. Oavsett om man klarar sig bättre själv, har mindre smärtproblematik, arbetar eller studerar i större utsträckning så finns till sist ett tydligt faktum; den som är idrottsaktiv skattar sin livskvalité högre. Det är kanske det största och det bästa värdet!

UtvecklingsCentrum Handikappidrott Aktivt liv är lönsamt! Mindre vårdberoende Senare pensionsålder Mindre vårdkostnader För Samhället Ökad yrkestid Mer studier Mindre assistans Högre effekt i yrket Lägre läkemedelskostnad För Individen Högre Livskvalitet Klarar mer Ökad smärttröskel Självkänsla Högre fysisk status Mindre smärta Ökad livs- längd Insatser för utrustning Beräkningsexempel Mindre vårdinsatser Uteblivna 40 vårdbesök/dgr/år x 500:- = 20.000:-/år Mer vårdkonsumtion Ökad yrkeseffekt Ökad verksamhetseffekt, med 30% av årsarbetskraft = 90.000:-/år Minskat assistansbehov Minskat behov med 20 tim/vecka x 220:- = 4.000 x 50 v = Minst 200.000:-/år SAMLAT RESULTAT; Lägre vårdkonsumtion, ökad yrkeskraft och ett minskat assistansbehov frambringar en besparing på 200.00-300.000:- /person/år Om effekten kan beräknas gälla under 5 år, kommer varje aktiv person att generera en besparing på (lågt räknat) 1 miljon.

Effekter/skillnad: aktivt inaktivt liv Med utgångspunkt från konstaterade skillnader mellan aktiva - inaktiva har vi sökt de effekter och de resultat ett aktivt liv kan medföra för individen och för samhället. Undersökningen har utförts med stöd från Mälardalens Högskola samt av en nationalekonom från Nyckeltalsinstitutet. På tre områden har vi skapat enkla beräkningar vilket kan fungera som ett exempel på ett scenario för de funktionshindrade som väljer att leva ett aktivt liv istället för ett inaktivitet. Mindre vårdinsatser Genom andra studier vet vi att inaktivitet kan leda till större vårdkonsumtion. Det finns tid att sitta hemma och känna efter hur man mår. Det kanske inte finns någon som vare sig ser eller bryr sig varför offentlig sjukvård kan bli något som man gärna nyttjar. Ökad yrkeseffekt Vi vet att fysisk aktivitet leder till starkare fysisk och mental hälsa. Genom idrotten finns upplevelsen av att klara mer och det finns både en vana av att sätta upp mål och hantera utmaningar. Den erfarenheten kan överföras till yrkeslivet och genom det kan en större yrkeseffektivitet uppnås. Den ökade yrkeseffektiviteten kan bland annat handla om färre och kortare sjukskrivningsperioder. Minskat assistansbehov En starkare fysik och förmågan att bättre möta hinder och att omsätta svårigheter till positiva utmaningar utvecklas i idrottsträningen. Den utökar viljan att självständigt hantera livet, även i livets andra situationer. Idrotten skapar självständighet! Samlat resultat En sammanfattning av dessa resultat, som endast är exempel, visar en för samhället stor ekonomisk årsförtjänst. Vi har i de här beräkningarna inte tagit hänsyn till att exempelvis ökad livslängd leder till mer vårdkonsumtion eller att ökad självständighet skapar färre assistanstimmar. Syftet har varit att visa på att de eventuella merkostnader som det innebär för samhället att skapa idrottsförutsättningar för funktionshindrade är bara ett lån! Det kommer att betala sig genom att folk blir mer självständiga senare i livet Alltså.

Aktiv liv är lönsamt! För individen och för samhället! Författare: Åsa Llinares Norlin FoU ansvarig Regionalt UtvecklingsCentrum Handikappidrott MunktellArenan 633 42 016-160900 070-4978423 www.handikappidrott.se/utvc