Komplettering gällande större vattensalamander och grönfläckig padda vid planområde Norra Borstahusen i Landskrona

Relevanta dokument
Inventering av två småvatten vid planområde Norra Borstahusen i Landskrona 2012

Åtgärder för grönfläckig padda vid Landskrona 2013

Inventering av amfibier vid väg 120 väster om Älmhult

2009:15. Strandpaddeinventering på Listerlandet 2009

Groddjursinventering för Dalvägen - Gustavsviksvägen, SÖ Boo, inför detaljplan. Nacka kommun

Metapopulation: Almö 142

Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun

Större vattensalamander, inventering i Jönköpings län 2010

Kompletterande inventering av dammar i Torvemyr-området Skaftö, Lysekils kommun

Strandpaddeinventering i Kristianstad och Bromölla kommuner 2009

Smygekärr. Inventering av grod- och kräldjur på uppdrag av Trelleborgs kommun

Inventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun

ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING. Ekeskogs 1:6 RAÄ 160 Hejde socken Gotland. Länsstyrelsen i Gotlands län dnr Ann-Marie Pettersson 2007

Södertörnsekologernas groddjursprojekt 2008

Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa

RAPPORT 2008/8 FÖREKOMSTEN AV ÄNGSNÄTFJÄRIL Melitaea cinxia på norra Gräsö och Örskär. Petter Haldén

Väntinge 1:1, fornlämning 195

Åtgärder för grönfläckig padda på Örby ängar 2015

Göteborg Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl.

Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands Bro kommun November 2012

Göteborgs Naturhistoriska Museum. INVENTERING AV SANDÖDLA (Lacerta agilis) UTMED RÅÖVÄGEN (N946) I KUNGSBACKA KOMMUN 2010

Kaxberg. Arkeologisk utredning vid. Arkeologisk utredning inom del av fastigheten Lina 4:1, Södertälje socken och kommun, Södermanland.

Inventering av Omphiscola glabra längs Mölndalsån vid Landvetter 2008

Rädda Långsjöns Grodor


Vykort från Cucao, Isla de Chiloé

Elfiske i Jönköpings kommun 2012

Vikten av småbiotoper i slättbygden.

Sundskogen, Uddevalla, 2008

Naturvårdens intressen

Art enligt Natura 2000 Arten hålträdsklokrypare påträffades vid en inventering 1996.

Ljusterö golfbana STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM. Kjell Andersson. Arkeologisk utredning

Gamla Staden 8:1 Stortorget FJÄRRKYLA

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana

En ny miljöstation vid Köping

Lilla Jordberga 4:47, fornlämning 38:1

Översiktlig naturvärdesbedömning av östra delen av Horgenäs 1:6

rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010

Övergiven gård i Uggledal, Askim

Åtgärder för grönfläckig padda på Örby ängar 2014

Bilaga 3 Naturvärdesinventering översiktlig

Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT

Skogholm 2, fornlämning 89 & 90

NATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV

Dysåns avrinningsområde ( )

rapport 1/2005 Ås- OCH sandmarker i uppsala län Rikkärr för uppföljning av biologisk Lennartsson och Ingemar Frycklund

Saxtorp 10:50. Skåne, Saxtorps socken, Saxtorp 10:50, Landskrona kommun Sven Hellerström UV SYD RAPPORT 2006:6 ARKEOLOGISK UTREDNING 2005

ecocom Mark- och vegetationskartering kring Videbäcksmåla, Torsås kommun 2008 Påverkansbedömning inför etablering av vindkraftspark

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Saxån-Braåns Vattenråd

Fastigheten Högvakten 5 & 6, fornlämning nr 42

rapport 2013/6 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN 2012

Naturreservatet Rosfors bruk

NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN

FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN

Den gamla prästgården i Västra Ryd

Arkeologisk utredning. Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland. Hans Göthberg 2002:10

INVENTERING AV GRODDJUR KUNGSBACKA GOLFKLUBB HAMRA, SÄRÖ

Bedömning av marina naturvärden i den inre norra delen av Norrtälje hamn 2013

rör naturvård, lokalisering och exploatering. DEL 1 FAKTA Dokumentet finns på

Inventering av groddjur vid Håvegropen i Ängelholm

7.5.7 Häckeberga, sydväst

Analys av fågelfaunans känslighet för vindkraft vid Gustavstorp, Karlshamns kommun

Kvarteret Herta Västerås

Naturskyddsföreningen har tagit del av detaljplaneskiss för kvarteret Isstacken och lämnar härmed följande synpunkter.

Groddjur i Segeå. Inventering av nyanlagda dammar inom Segeå-projektet. På uppdrag av Segeåns Vattendragsförbund

Inventering av större vattensalamander i Gråbo grustäkt. Lerums kommun

Yttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010

Naturinventering. skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek,

Angående: Remiss , 0582, daterad gällande "Utvidgning av strandskyddsområden i Söderköpings kommun"

Anneröd 2:3 Raä 1009

Dispens från biotopskyddsbestämmelser för borttagande av träd i allé och delar av stenmurar på fastigheten Nävrasjö 1:7 Karlskrona kommun

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål UTSTÄLLNINGSHANDLING

Arkeologisk utredning. Gråmunkehöga. Utredning inför planerad byggnation. Gråmunkehöga Funbo socken Uppsala kommun. Per Frölund 2003:04

Synpunkter på skötsel av olika miljöer i Nitta

PLANBESKRIVNING Detaljplan för Grytnäs 1:178 och del av Vallen 7:54. Plankartan med bestämmelser blir juridiskt bindande efter antagande.

Kungsbacka kommun. Kungsbackas planeringsmetod Daniel Helsing, kommunekolog. Skyddade arter Teresia Holmberg, kommunekolog

Efter godkännande av planprogram skall detaljplaner upprättas. Den första planen rör Erikstorpsområdet med camping, stugby och golfbana.

Skötselplan. för området kring dammen på Hökeberget, Hamburgsund

Naturtyper enligt Natura 2000 Områdets naturtyper (se tabell 1 och bilaga 1) konstaterades vid fältbesök 2002.

Inventering av groddjur inom strandängarna och Klagshamns udde i Malmö kommun

Södertörnsekologernas groddjursprojekt 2008

Särskild arkeologisk utredning söder om Sund i Säffle. RAÄ , By socken, Säffle Kommun, Värmlands län 2009:2

FÅGELINVENTERING AV LUSMYREN-LUSBÄCKENLUSBERGET SAMT ÅKERMARK 2009

Social konsekvensanalys

Instruktion för fjärilsinventering inom det gemensamma delprogrammet Övervakning av dagflygande storfjärilar (Länsstyrelsernas) Version 2012

Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999

Viks Fiskeläge 62:1 ANLÄGGANDE AV UTEPLATS

En källare med tradition

Planerad bergtäkt i Stojby

Arkeologisk förundersökning vid Varbergs stad

Inventering av groddjur i och vid Skridskodammen i Ystad

Arstafältet, Valla å och Valla damm

Förslag på utvidgade strandskyddsområden i Kalix

Backenområdet. Södermanland, Huddinge socken; Glömsta 2:1, 4:1, 4:2, 4:5, 4:6, 4:9, 4:10, 4:14, 5:1, 5:29 och 5:37, RAÄ 113 Camilla Grön

Riksintressen & skyddade naturområden kring Höganäs

Fredsgatan i Sala. Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning. RAÄ 62 Fredsgatan Sala stadsförsamling Västmanland.

Inventering av upplevelsevärden och värden för rörligt friluftsliv och rekreation i Vidbynäs

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder

PLANBESKRIVNING 1453 B Detaljplan för Hölöskolan 3 m fl inom Hölö/Mörkö kommundel i Södertälje

Transkript:

Komplettering gällande större vattensalamander och grönfläckig padda vid planområde Norra Borstahusen i Landskrona 2011-12-22 på uppdrag av Landskrona stad

Tom sida

Komplettering gällande större vattensalamander och grönfläckig padda vid planområde Norra Borstahusen i Landskrona Rapporten är upprättad av: Jan Pröjts Granskning: Cecilia Holmström. Uppdragsgivare: Landskrona stad. Omslagsbild: Större vattensalamander på Landskrona golfklubb 2004-08-17. Landskrona 2011-12-22 EKOLOGGRUPPEN Totalt antal sidor i huvuddokument (inkl omslag): 12 Utskriftsversion: 11-12-22 ADRESS: Järnvägsgatan 19B, 261 32 Landskrona TELEFON: 0418-76750 FAX: 0418-10310 HEMSIDA: www.ekologgruppen.com E-POST: mailbox@ekologgruppen.com

Innehållsförteckning sidan Inledning... 5 Genomförande... 5 Ekologi och vandringsavstånd... 6 Bedömning av övervintringshabitat för större vattensalamander... 8 Slutsatser och bedömning av planernas påverkan på arterna... 10 Områden med mycket bra förutsättningar för övervintringshabitat... 11 4

Inledning I samband med gällande exploatering av planområdet Norra Borstahusen i norra delen av Landskrona gjordes en groddjursinventering våren 2011, för att kontrollera förekomsten av främst större vattensalamander inom och strax utom planområdet. Under inventeringen påträffades förutom denna art i två dammar, även mindre vattensalamander, vanlig groda och vanlig padda. Resultat är sammanställt i rapporten Inventering av groddjur vid planområde Norra Borsthusen, daterad 2011-08-02. Eftersom inventeringen genomfördes under groddjurens lekperiod, inriktades denna inventering på vattenmiljöerna. Inventeringsinsatser i landmiljöer brukar undvikas beroende på svårigheter att hitta djuren och att kunna dra några vettiga slutsatser om landmiljöerna utifrån enstaka vandrande exemplar. Detsamma gäller övervintringsmiljöer, som antingen de är på land eller i vatten, är mycket svåra att finna. I samrådet för planerna har länsstyrelsen inkommit med en kompletteringsbegäran daterad 2011-11-25, där det efterfrågas vidare information om övervintringsplatser för större vattensalamander samt analys av hur arten påverkas inom sina miljöer av planförslaget. Förebyggande skyddsåtgärder i och anslutning till planområdet efterfrågas också, liksom komplettering gällande grönfläckig padda, som förekommer en bit norr om planområdet. Genomförande Större vattensalamander Förutom inventering av artförekomst i lekdammar under våren 2011, har en kompletterande undersökning av landmiljöer och möjliga övervintringsplatser gjorts i december 2011. En så objektiv bedömning som möjligt har gjorts av utifrån kända övervintringsmiljöer, definierade i tabell 1 och figur 1. Dessutom har ytterligare information om tidigare kända förekomster inhämtats från egna fältanteckningar, Artportalen, kommunekolog Olle Nordell, personal på Borstahusens golfbana (kontakt Håkan Anderberg) samt personal på Mulleskolan. Fakta kring artens ekologi, landmiljö samt övervintringsmiljö har inhämtas från följande referenser: Malmgren, J. (2006). Åtgärdsprogram för bevarande av större vattensalamander. Naturvårdsverket Rapport 5636. Langton, T.E.S., Beckett, C.L., and Foster, J.P. (2001), Great Crested Newt Conservation Handbook, Froglife, Halesworth. Fog, K. mfl. (1997).Nordens padder og krybdyr. Gads forlag. Nöllert & Nöllert. (1992). Die Amphibien Europas. Franck-Kosmos Verlag. Dessutom har muntlig information om övervintring i vatten inhämtats muntligen från Eike Amtauer och Göran Nilson. Grönfläckig padda Bakgrundsinformationen om förekomsten är välkänd genom kontinuerliga undersökningar i samband med återetablering av arten norr om Landskrona åren 1996-2011. Förutom Jan Pröjts, har även Olle Nordell samt Ove Törnqvist bidragit med information om observationer. Resultatet finns sammanställt i flera rapporter till länsstyrelsen t o m 2010, samt Landskrona stad 2011. Fakta kring artens ekologi har inhämtas från egen kunskap och samråd med Mats Wirén. 5

Ekologi och vandringsavstånd Större vattensalamander Leklokaler Den större vattensalamandern är säkerligen påträffad i sex olika vatten i närområdet mellan åren 1999-2011 (se figur 1). Av dessa ligger två i direkt anslutning till planområdet och kan sägas bli påverkade av eventuell ny bebyggelse (nr 19 och 20). De andra är belägna längre ifrån planområdet, och det är mer osäkert om dessa dammar blir direkt eller indirekt påverkade av någon ny bebyggelse. Inga lekande exemplar är funna under inventeringen 2011 söder om Erikstorpsvägen. Flera av dammarna på golfbanan håller fisk, vilket innebär att de i normalfallet inte är lämpliga för salamandrar. Landfynd Förutom fynd i vatten under lekperioden på våren, har enstaka fynd även gjorts på land 1999-2011. Dels har arten hittas intill en av dammarna för grönfläckig padda i vid Hildesborg i norr, dels under vandring ute på golfbanan något längre söderut. Båda dessa fynd är troligen knutna till den närmaste lekdammen på golfbanan, ingen större vattensalamander har i hittats i något av de tre vattnen för grönfläckig padda (HI1, HI2, HI3). Dessutom har Olle Nordell noterat ett exemplar i sydöstra delen av golfbanan nära vallen mot öster, dvs söder om Erikstorpsvägen. Huruvida detta djur kan härledas till någon hittills okänd population i en av de tre dammarna söder om Erikstorpsvägen, eller om det vandrat en längre sträcka norrifrån är okänt. Förfrågan hos golfbanans personal har inte resulterat i fler definitiva fynd av just större vattensalamander, endast en obestämd uppgift från närheten av Erikstorps kungsgård söder om område 17 (Håkan Anderberg, muntligen). Personal på Mulleskolan, som driver verksamhet mellan område 15 och Erikstorpsvägen, har på förfrågan meddelat att de inte sett några salamandrar invid huset, endast grodor. Alla av ovanstående fynd handlar troligen om vandrande djur inte i den typiska landmiljön, som enligt referenserna framförallt är markskiktet i skog och gräsmark, med talrika gömställen i form av stockar, stenar och lövförna. Övervintringsmiljöer Inga övervintrande salamandrar har veterligen hittats i det aktuella området, vilket innebär att det är okänt exakt var de övervintrar. De teoretiska övervintringsmiljöer som redovisats i litteratur m m är följande: Gångar och håligheter i marken Under stockar och ris Under stenar och block I lövhögar och lövförna I källare och uthus I bottensedimentet i dammar samt i marken intill Bedömningen av teoretisk lämpliga övervintringsmiljöer/platser inom det aktuella området baserar sig alltså på förekomsten och mängden av ovanstående mikrohabitat, redovisat i tabell 1 och figur 1. 6

Vandringsavstånd Avståndet mellan lekdammen och landmiljön uppges i normalfallet vara 50-300 m. De flesta djur vandrar således en ganska kort sträcka. Det finns däremot uppgifter om att enstaka exemplar har vandrat över 1000 m. Således används här 300 m i normalfallet och 1000 m i enstaka fall gällande vandringsavståndet. Grönfläckig padda Leklokaler Grönfläckig padda finns sedan 2010 etablerad som föryngrande population vid Hildesborg, ca 600 m norr om aktuellt planområde (se figur 1). Populationen är etablerad genom utplantering med ägg, yngel och småpaddor under perioden 1996-2011. Projektet startade med utplantering i några dammar ute på Landskrona golfklubb, men efter uteblivna återfynd där flyttas utplanteringen till tre nygrävda dammar i hagen norr om golfbanan. De nuvarande dammarna på golfbanan och i anslutning till planområdet är inte passande för arten p g a för mycket vegetation eller fiskförekomst.. Landfynd Uppföljningar av populationen utanför lekperioden har endast resulterat i landfynd något 100-tal meter från ovanstående lekdammar, i första hand på cykelstigen vid havet och på själva havsstranden, samt vid bebyggelsen längre norrut. Inga fynd är veterligen gjorda på golfbanan eller söder därom. Artens landmiljö brukar innefatta solbelyst mark med obefintlig eller lägre vegetation t ex betad ängsmark, stigar, stränder och ruderatmark. Övervintringsmiljöer Den grönfläckig paddan övervintrar frostfritt på land. Övervintringsplatserna vid Hildesborg är okända, men kan antas ligga i anslutning till bebyggelsen norr om lekdammarna. Vandringsavstånd 2011 noterades överraskande tre spelande exemplar vid Citadellet inne i Landskrona, vilket är ca 4,5 km söder om dammarna vid Hildesborg. Huruvida dessa exemplar kan härledas till populationen vid Hildesborg är okänt. Troligt är att de flesta av djuren stannar i närområdet i betesmarken och på stranden, men att enstaka exemplar kan vandra iväg. Det är känt att den grönfläckiga paddan kan vandra åtminstone 5 km från sina lekvatten, och ibland ännu längre. Ofrivillig transport ute på havet är känt i flera fall, vilket beror på att arten är mycket salttålig, och medger därför kolonisationsmöjligheter på ännu längre avstånd. 7

Bedömning av övervintringshabitat för större vattensalamander I tabellen nedan redovisas de områden/delområden med teoretiskt möjliga övervintringshabitat, utifrån vad som är känt för den större vattensalamandern. Bedömningen grundar sig på förekomsten av stockar, stubbar, lövmattor, lövhögar, ris, hål, husgrunder med hål, skräp (bräder m m) samt sten och block. Ju mer av dessa ingredienser har tolkats som desto bättre övervintringsmöjligheter. Endast de områdena med mycket bra eller bra förutsättningar redovisas i tabellen nedan. Bedömningen har hållits så objektiv som möjligt, men är fortfarande teoretisk, vilket innebär att det inte finns några garantier för någon förekomst av större vattensalamander i dessa miljöer, endast antaganden. Klassningen i två kategorier i tabellen och kartan i figur 1 beror helt och hållet på miljön i sig, inte på avståndet till någon av de kända lekdammarna. Endast i slutbedömningen tas hänsyn till detta. Tabell 1. Sammanfattning av bedömda övervintringshabitat för större vattensalamander vid planområde Norra Borstahusen. Se karta i figur 1 för lägen. Gulfärgade områden bedöms vara viktigast att bevara. Område Miljö 5 Märgelgrav/träddunge 9c Träd/buskridå 15 Lövskog 17c 17 Lövskog, jordvall Stugområde, park, lövskog 10 c Träd/buskridå Övervintringshabitat >10 stockar, stubbe, lövmatta, ris, skräp, sten >5 stockar, stubbar, lövmatta, lövhögar, ris, skräp, sten >20 stockar, stubbar, lövmatta, ris >20 stockar, stubbar, lövmatta, lövhög, ris, hål, sten Stockar, lövmatta, stubbar, hål, husgrunder Stockar, stubbar, lövmatta ris, sten 8 Bedömning habitat Mycket bra Mycket bra Avst till känd lekdamm (fågelvägen) 360 m 500 m Helhetsbedömning övervintringshabitat Mycket bra miljö, men ute i åker Mycket bra miljö, men andra sidan bäcken och längre avstånd Mycket bra 330 m Mycket bra miljö Mycket bra Bra Bra 10 m 50 m 50 m 10a Buskmark Stubbe, lövmatta, 3 rishögar Bra 230 m 1a Lövskog >10 stockar, lövförna, ris och skräp Bra 790 m 3a Koloniområde Ris, hål, husgrund, skräp Bra 570 m 3b Lövskog Lövmatta, ris, skräp Bra 680 m 9a Vall/buskridå Lövmatta, ris, hål, sten Bra 280 m 9d Kompost/lövhög Stock, stubbar, lövmatta, lövhögar, rishögar, skräp, block Bra 450 m Mycket bra miljö, oskött skog nära lekdamm Bra miljö, men mest gräsmatta och skött lövskog Bra miljö, viktigt vandringsstråk Bra miljö, ganska nära lekdamm Bra miljö men långt avstånd, andra sidan bäcken Bra miljö men långt avstånd, andra sidan bäcken Bra miljö men långt avstånd, andra sidan bäcken Bra miljjö, omväxlande topografi Bra miljö, men andra sidan bäcken Förklaring till karta på motstående sida Bekräftad leklokal för större vattensalamander perioden 1999-2011 Lokal utan bekräftat fynd av större vattensalamander eller grönfläckig padda Enstaka landfynd av större vattensalamander perioden 1999-2011 Landmiljö med teoretiskt mycket bra förutsättning för övervintring av större vattensalamander Landmiljö med teoretiskt bra förutsättning för övervintring av större vattensalamander Leklokal för grönfläckig padda perioden 2000-2011 Landfynd av grönfläckig padda perioden 2003-2011 Område med planerad utbyggnad enligt Visionprogram, daterat 2011-11-23 Nummer i kartan hänvisar till ovanstående tabell och diskussionen i texten.

HB3 HB2 HB1 17c 19 17 20 15 Erikstorpsvägen 9d 10a 10c 9c 9a 5 3a 500 m 3b 1a Figur 1. Sammanfattande karta gällande förekomst av större vattensalamander och grönfläckig padda, möjliga övervintrings/landhabitat samt utbyggnadsplaner inom planområde Norra Borstahusen. 9

Slutsatser och bedömning av planernas påverkan på arterna Större vattensalamander Förklaringen till artens förekomst i området kan sammanfattas: Goda vatten- och lekmiljöer på golfbanan Till synes goda och varierade landmiljöer, med gräsmark, lövskog och bitvis goda mikrohabitat i form av stockar, stubbar, löv m m. Som komplement finns möjligheter till gömslen och övervintring i hål och husgrunder Möjligheter till vandring mellan olika lek- och landhabitat i ett nätverk genom relativt små avstånd Slutsatsen blir att dammarna norr om Erikstorpsvägen får bedömas vara viktigast för arten, och som tillsammans med buskridån (10 c) i öster samt lövskog och stugområde med mikrohabitat i väster (17, 17 c) är viktigast att bevara. Damm 19 och det oskötta området 17 c måste anses vara speciellt viktiga att bevara. Förslaget till camping i just detta område bör därför revideras. Områden 5, 9c och 15 är mycket goda landmiljöer, men är genom avståndet eller barriärer såsom väg eller bäck inte lika viktiga som norr om vägen. Utbyggnadsplanerna antyder mer bebyggelse söder om Erikstorpsvägen, vilket kommer att påverka miljöerna där betydligt. De områden som påverkas direkt av bebyggelse är 9c, 9d, 10a och 10c. Om man vill offra dessa områden, bör kompensationsåtgärder genomföras vid kvarvarande tre dammar norr om bäcken, t ex genom lämpliga gömställen och mikrohabitat strax intill. På sikt bör samma miljöer som t ex 9c, 10c eller 17 c skapas, d v s risig och variationsrik lövskog och buskmark. Områdena 1a, 3a, 3b och 5 antas här spela en mindre roll för den större vattensalamandern p g a avståndet, varför inga rekommendationer ges. Att inte rensa upp för mycket i område 5 bör understrykas om det ska fungera som bra landmiljö för salamandrar. Område 15 utgör idag en mycket fin och oskött lövskog. Viktigt är att bevara denna prägel så långt möjligt och framförallt inte rensa upp bland undervegetation, stockar, stubbar m m. Utöver dessa områden är det naturligtvis viktigt att bevara samtliga befintliga dammar i och anslutning till golfbanan, även de som inte berörs av planförslaget. Grönfläckig padda Planernas påverkan på den grönfläckiga paddan antas vara mycket små. Det finns idag inga möjligheter för arten att etablera sig i de dammar inom planområdet som diskuteras här, beroende på skilda habitatkrav. Det är mer troligt att enstaka paddor kan vandra förbi, men det är svårt att föreslå konkreta och rimliga åtgärder för att minska risken för vandrande exemplar. Biltrafik på större vägar samt gräsklippning på golfbanan torde allmänt vara de största hoten. 10

Områden med mycket bra förutsättningar för övervintringshabitat Område 9c. Risig och oskött träd- och buskridå. Område 15. Risig och oskött lövskog vid havet intill bäck, med gott om död ved. 11

Område 17c med lekdamm 19 i bakgrunden. Skogspartiet är oskött med död ved och tjocka lager av löv. 12