Personalvetare utbildning, arbete och lön Akademikerförbundet för jurister, ekono mer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare
Om siffrorna i rapporten Underlaget till rapporten är SCB:s sysselsättningsregister RAMS 2007 och är delvis bearbetat av SCB men främst av Jusek. Fakta om lön och arbetslöshet kommer från Juseks lönestatistik och arbetsmarknadsundersökning. Uppgifter om antalet examinerade kommer från HSV. Rapporten är producerad under perioden maj november 2010. 2
Utbildningar inom personal och arbetsliv Personalvetarutbildningar finns i hela landet. Majoriteten av utbildningarna ges på grund-, avancerad och forskarnivå. Som student kan man välja att läsa ett program eller fristående kurser, som kan leda fram till en kandidatexamen. Programmen kallas oftast personalvetenskapligt program eller arbetsliv och organisation. Kandidat examen kan sedan byggas på med en magister - eller masterexamen. Vanliga huvudämnen De vanligaste huvudämnena för personalvetare är psykologi, pedagogik och sociologi. Bransch och typ av arbete hänger ofta ihop med vilka kurser och vilken inriktning man väljer. Hur många tar examen varje år? Antalet utexaminerade personalvetare har ökat under de senaste tio åren. Läsåret 2008/2009 tog omkring 2 300 personer ut en personalvetarexamen vid svenska universitet och högskolor. Det är nästan dubbelt så många som tio år tidigare. Fler män än kvinnor skaffar sig längre utbildning Åtta av tio personalvetare är kvinnor. Kvinnornas numerära övertag är något större på grundnivå än på avancerad nivå. Det är ännu relativt få som tar en master examen, men det förväntas öka de kommande åren. Sju av tio personalvetare som är chefer på företag och myndigheter är kvinnor. 3
Arbetsuppgifterna för en personalvetare varierar mycket, men kretsar kring att rekrytera, behålla, utveckla och avveckla personal. Vad händer efter examen? Läs mer på jusek.se/ efterexamen Vad händer efter examen? För nyexaminerade personalvetare tar det ofta tid att etablera sig på arbetsmarknaden. Andelen arbetssökande ett år efter examen har under den senaste tioårsperioden legat på i snitt sex procent. Det har blivit allt vanligare för personalvetare att fortsätta studera efter examen. I Juseks arbetsmarknadsundersökning 2010 angav en av fem att de läser vidare. Det är en kraftig ökning jämfört med tidigare år och kan delvis förklaras med en ny examensordning och delvis med en tuff arbetsmarknad. Var får de nyexaminerade sitt första jobb? Majoriteten av personalvetarna får sina första jobb i en kommun, på ett handels-, tjänsteeller serviceföretag eller inom statlig förvaltning. Arbetsuppgifterna varierar, till stor del beroende på studieinriktning. För personalvetare med pedagogik som huvudämne är det vanligast att arbeta med socialt och kurativt arbete eller undervisning och utbildning. De med inriktning mot arbets- och personalvetenskap arbetar oftast med per sonal arbete/ HR eller administrativ utveckling. För de med huvudämne psykologi/ kognitionsvetenskap är det vanligast att arbeta med socialt och kurativt arbete eller med personalarbete/hr. Läs mer om arbetsmarknaden för ny examinerade personalvetare på www.jusek.se/ efterexamen. 4
Hur ser personalvetargruppen ut? I Sverige arbetar idag ungefär 9 000 personalvetare. Sju av tio är kvinnor. Nära två av tre personalvetare arbetar inom privat sektor. Privat sektor är vanligast för både kvinnor och män. Kvinnor arbetar i något större mån inom offentlig sektor än vad männen gör. Åtta av tio personalvetare som arbetar inom kommunal sektor är kvinnor. Personalvetarna är en relativt ung yrkesgrupp som dominerats av kvinnor. Då kvinnorna även utgör en majoritet av de som nu studerar verkar det förbli så även framöver. Personalvetare kan också ha ansvar för generella personalfrågor på en arbetsplats, till exempel inom områdena arbetsmarknadspolitik, utbildnings- och socialpolitik, utredningar om arbetsmiljö, personalpolitik och medbestämmande samt facklig verksamhet. På mindre arbetsplatser har ofta en enda anställd hand om allt personalarbete. I större organisationer brukar det finnas en hel personal avdelning där de anställda är specialiserade inom något eller några områden. Personalvetarens arbetsuppgifter Personalvetarens arbetsområden handlar om att få rätt personer att komma in i organisationer, att få dessa att trivas och att utvecklas i sin arbetssituation samt att anpassa personalstyrkan på rätt sätt när det behövs. Arbetsuppgifterna för en personalvetare varierar mycket, men kretsar kring att rekrytera, behålla, utveckla och avveckla personal. Som nyexaminerad är det vanligt att jobba med ett av dessa områden för att senare succes sivt få allt fler uppgifter och mer strategiskt ansvar. Personalvetarna är en relativt ung yrkesgrupp som dominerats av kvinnor. Personalvetare fördelade på ålder och kön Ålder, år 60 64 55 59 50 54 45 49 40 44 35 39 30 34 25 29 16 24 0 200 400 600 800 1 000 1 200 1 400 Män Kvinnor Antal Källa: Juseks lönestatistik 2010. 5
Kim Ericsson, konsultchef på Academic Work»Det finns inga färdiga svar hur människor ska reagera. Det är det som lockar mig och det är därför som jag sökte mig till PA-linjen.Om människor utvecklas och trivs på sina jo så presterar de mer. Det finns inga färdiga svar hur människor ska reagera. Vi är alla oberäkneliga på så vis att vi har olika uppfattningar om det mesta. Det är det som lockar mig med personalvetaryrket och det var därför jag sökte till PA-linjen. Jag läste teknik på gymnasiet, på den tiden gillade jag matte och fysik och tänkte att det fanns bra med jobb efter en sådan utbildning. Efter att ha arbetat några år inom olika branscher ville jag hellre arbeta med människor eftersom det är ett annat område jag brinner för. Jag jobbade extra under min studietid på Academic Work som är Nordens största bemanningsföretag för studenter och unga akademiker. När de utlyste en konsultchefstjänst ett halvår innan min examen sökte jag och fick den. Det kan vara svårt att få jobb så snabbt efter avslutade studier och att få det till och med innan examen kändes stort. Några tunga arbetslivserfarenheter hade jag ju inte. Jag började jobba dagen efter att jag lagt fram min C-uppsats. 6
I mitt jobb ingår bland annat att skriva annonser, intervjua tänkbara konsulter, ta referenser och anställa. Jag har personalansvar för 60 konsulter inom framför allt teknik och lagerhållning. De flesta konsulterna jobbar extra eftersom de studerar. Men alla måste känna sig sedda och få den service som de ska ha i en anställning. Jag håller i medarbetarsamtal och lönesamtal. Jag gillar tempot och att det ställs stora krav. Jag har jättebra arbetskamrater och vi hjälper varandra. Det är en sporre att resultaten följs upp. Har man jobbat hårt så syns det och man blir belönad. Det är en viktig drivkraft för mig. Jag har också alltid varit intresserad av ledarskapsfrågor och har tänkt mig själv i en ledande position. Men nu börjar jag intressera mig allt mer för den beteendevetande delen, att stötta ledare och jobba med konflikthantering. Det är stimulerande att hjälpa till att lösa konflikter. Om två personer inte kan samarbeta med varandra kan man genom samtal åtminstone möta varandra, och jobba för att få arbetsvardagen att fungera. Man behöver inte bli bästa vänner. Den responsen som jag kan få efter att ha varit med och löst en konflikt är en annan viktig drivkraft för mig. Jag jobbar med unga akademiker som är på väg mot en karriär och i många fall sitt första riktiga jobb. Det var inte så länge sedan jag själv var i den situationen. Att ge dem support och förmedla kunskap gör att jag känner mig viktig och det ger mig bekräftelse. Arbetsmarknaden är osäker för en student och de behöver mina råd och ibland kontakter. Om människor utvecklas och trivs på sina jobb så presterar de mer. Då blir också resultaten bättre för företaget. Det är något många företag vill satsa på och inom dessa områden är vi personalvetare specialister. «7
Personalvetare jobbar som Formgivare Chef för mindre företag eller myndigheter Personaltjänsteman, yrkesvägledare Säljare, inköpare, mäklare Journalist, författare, informatör Jurist VD, verkschef Behandlingsassistent, fritidsledare Psykolog Socialsekreterare, kurator Socialförsäkringstjänsteman Redovisningsekonom Marknadsanalytiker, marknadsförare Polis Administratör i offentlig förvaltning Administrativ assistent Agent, förmedlare Chef i stort eller medelstort företag eller myndighet Statistiker Taxeringstjänsteman Politiskt arbete Universitets- och högskollärare Revisor Administratör i intresseorganisationer Organisationsutvecklare Företagsekonom Samhälls- och språkvetare Datatekniker Dataspecialist Här arbetar personalvetarna Personalvetare återfinns på hela arbetsmarknaden. Den största andelen, nästan var fjärde, arbetar som konsulter och med företagstjänster. Nästan var femte jobbar inom offentlig förvaltning. Det är också många som jobbar inom basnäring och industri samt handel och kommunikation. Sysselsatta personalvetare per arbetsmarknadssektor 16% 20% 64% Privat Kommun Stat I början av karriären är det allra vanligast att jobba med konsult- och företagstjänster. För personalvetare som är 40 år och äldre är offentlig förvaltning den vanligaste enskilda branschen. 8
De flesta personalvetare arbetar som konsulter och med företagstjänster Här arbetar personalvetarna 8% 6% 6% 24% Konsult och företagstjänster Offentlig förvaltning med mera Handel och kommunikation 11% Basnäringar och industri Vård och omsorg Utbildning och forskning 13% 19% Bank, försäkring och fastighetsförvaltning Personliga kulturella tjänster med mera 13% För män är det vanligast att söka sig till handel och kommunikation där drygt var tredje personalvetare är man. Den bransch där andelen män är allra minst är vård och omsorg. 9
»Man måste vilja bidra till att människor växer. I nästan alla jobb inom HR behöver man vara serviceinriktad med starkt kundfokus, man måste dessutom vilja bidra till att människor växer. Då kommer man trivas och göra ett bra jobb. Jag tog min examen 2007. Mitt huvudämne var sociologi men flera kurser inriktade sig mot rekrytering av personal, arbetsmarknad och personal administration. Sista terminen hade jag lagt in mitt CV i bemanningsföretaget Adeccos webbdatabas. De kontaktade mig när studierna var klara och undrade om jag ville ha ett kortare uppdrag på Lewi Strauss & Co. Så klart ville jag det. Jag var taggad och ville börja jobba på en gång. Det första jag fick göra var att åka till kontoret i Köpenhamn på introduktion och träffa min företrädare och min chef. Mina arbetsuppgifter blev att kordinera löner för personalen i de nordiska länderna. Det var learning by doing eftersom min chef befann sig i Belgien och jag jobbade i Stockholm. Det fanns ingen i min närhet jag kunde fråga. Det blev en hel del e-post till mina gamla kurskamrater med ordet Hjälp i ämnesraden. Hur gör man med leasade bilar? Hur ska avtal se ut? Jag jobbade mycket den där sommaren och jag fick riktigt bra erfarenheter. Nästa uppdrag från bemanningsföretaget blev på Maersk, ett företag inom logistik. Min profil passade egentligen inte och uppdraget innehöll mest ekonomi och administration, men jag tog det ändå eftersom bemanningsföretaget hade lovat att jag snart skulle få ett längre uppdrag som HR-konsult. Så blev det inte. Det kom inga förslag om nya uppdrag och jag ville jobba med HR så jag började söka jobb i annonser. Jag fick napp på Kreditor, som idag heter Klarna, som personaladministratör. Då fanns det bara cirka femtio anställda och ingen HR-funktion alls. Företaget växte så det knakade och därför fick jag utforma HR-funktionen som jag ville. Det var roligt men också läskigt, för jag hade bara tre månaders erfarenhet. Men jag satte igång, skapade rutiner för lönehantering, anställning och uppsägning. Jag upprättade avtal, skrev en personalhandbok, rekryterade personal och började utbilda chefer i hur man håller medarbetar- och lönesamtal. Det blev långa arbetsveckor men det var stimulerande att forma sin egen roll. Under den här tiden skaffade jag mig en mentor som också var personalvetare, henne kunde jag bolla idéer med och det kändes skönt. Jag lade ut löneadministrationen på entreprenad, vilket var bra för det tog så mycket tid. Snart anställde jag även en assistent som hjälpte mig med det administrativa. Jag kunde då lägga mer tid på att jobba med att förbättra HR-processer, med medarbetarundersökningar, lönerevisioner och upphandlingar. Ett år efter att jag började på Klarna hade företaget 150 anställda i flera länder, så HRfunktionen var mycket viktig. Jag övertygade ledningen om att det behövdes en HR-ansvarig i ledningsgruppen. Nu har vi en Chief Cultural Officer i ledningen, som förutom HR-frågor också ansvarar för avdelningar som arbetar med organisationsutveckling, reception/administration och IT-drift på kontoren. Det känns riktigt bra! Det är viktigt att förstå hur HR bidrar till affären. Om man arbetar med att få varje med arbetare att utvecklas i linje med affärsmålen ökar försäljningen och företaget når i större utsträckning sina mål, det är det vi bidrar till inom HR. Nu är vi över 400 anställda och jag arbetar mer strategiskt än tidigare. Jag jobbar med bland annat så kallat talent management, en process vars mål är att utveckla och behålla med arbetare och ledare. Dessutom arbetar jag med att bygga upp HR-stöd på Klarnas fyra nyöppnade kontor i Europa. En HR-roll som jag verkligen trivs med. «10
Olga Shalabodova, HR-ansvarig på Klarna»Jag fick bygga upp HR-funktionen från scratch nervöst för jag hade bara tre månaders erfarenhet. Men jag satte igång, upprättade avtal, skrev en personalhandbok, rekryterade personal och började utbilda chefer i hur man håller medarbetar- och lönesamtal.«11
I privat sektor är lönerna högst. Lönespridningen är också större där än i offentlig sektor. Jobba utomlands? De flesta personalvetare med internationella jobb arbetar på större svenska multinationella företag eller utländska företag. Det kan antingen handla om att åka iväg och jobba i ett annat land i några år eller att ha kontakter med de kontor som ligger utomlands. Det kan vara svårt att använda sig av sin svenska personalvetarutbildning utomlands då vissa delar, som till exempel arbetsrätten, är anpassad till svensk arbetsmarknad. Inom EU-administrationen jobbar människor från hela Europa med en mängd olika utbildningsinriktningar. Till exempel kan man söka praktikplatser eller fasta anställningar inom EU:s institutioner. Vad tjänar personalvetare? Löneläget och löneutvecklingen är bättre för personalvetare inom privat sektor än inom offentlig sektor. Inom privat sektor är också lönespridningen störst, liksom löneskillnader mellan könen, där männen tjänar klart mer än kvinnorna. I Stockholms län ligger lönerna generellt högre än i övriga landet. Medianlönerna för nyexaminerade personalvetare var våren 2010 mellan 22 300 och 26 000 kronor, beroende på arbetsmarknadssektor. Även för nyexaminerade är löneläget högst i privat sektor. 12
Läs mer om personal vetares löner och löneutveckling på jusek.se/lon Löner för Juseks medlemsgrupper 2010 Kronor 50 000 40 000 Första året efter examen Fem år efter examen Tio år efter examen 30 000 20 000 10 000 0 Jurister Ekonomer Systemvetare Personalvetare Samhällsvetare Källa: Juseks lönestatistik 2009 och Juseks arbetsmarknadsundersökning 2010. Staplarna anger medellön. 13
14 Det mesta pekar på att arbetsmarknaden för personalvetare de närmaste åren kommer vara i balans, men det kan dröja tills man får sin första tillsvidareanställning på ett kvalificerat jobb.
Hur ser framtiden ut? Arbetsmarknaden för nyexaminerade personal vetare är relativt svår. Det kan dröja tills man får sin första tillsvidareanställning på ett kvalificerat jobb. Arbetsmarknaden för personalvetare kännetecknas av relativt stora skillnader i arbetslöshet mellan hög- och lågkonjunktur, då många arbetar inom till exempel personalrekryteringsföretag, som konsulter eller egenföretagare. Beroende på hur länge den senaste lågkonjunkturen kommer påverka rekrytering och bemanning generellt kan det bli ett visst överskott på personalvetare, men mycket pekar på en arbetsmarknad i balans. Antalet utexaminerade personalvetare har ökat under de senaste tio åren 15
Om Jusek Jusek är förbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare. Vi driver frågor som påverkar medlemmarnas utbildning, karriär, trygghet och villkor. Med cirka 80 000 medlemmar är vi ett av de största akademikerförbunden. Jusek är medlem i Saco och partipolitiskt obundet. Jusek. Stockholm: Nybrogatan 30, 102 44 Stockholm. Malmö: Carlsgatan 12 A, 211 20 Malmö. Göteborg: Lennart Torstenssonsgatan 7, 412 56 Göteborg. Tel 08-665 29 00. E-post jusek@jusek.se. www.jusek.se Fotoskrift AB T0123 1102 1 000 ex Billes Tryckeri AB