1. Vad anser du att det innebär att kursen heter hållbart familjeskogsbruk? Vad ska en sådan kurs innehålla?



Relevanta dokument
S k o g e n S l i l l a g r ö n a

Tyska Robin Wood protesterar mot sca:s hantering av fsc

Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun

Främmande trädslag på Sveaskog. Marie Larsson-Stern Skogsvårdschef

MINNESANTECKNINGAR Datum Närvarande från länsstyrelsen: Anna-Lena Fritz, Magnus Martinsson och Ingrid Thomasson

TILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING

Bioekonomi från ord till handling

- Utgångspunkten för skogsproduktion måste vara att denna bedrivs inom ekosystemets ramar.

SLC:s miljöprogram UTKAST

Synpunkter på skötsel av olika miljöer i Nitta

Sundsvalls Agenda 21 för en god livsmiljö

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?

Förord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete

Hur mår miljön i Västerbottens län?

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT

Lokala miljömål för Tranemo kommun

Mål och riktlinjer för Karlstads kommuns skogsbruk på förvaltningsskogen

RIKTLINJER FÖR FÖRVALTNING AV KALIX KOMMUNS SKOGSINNEHAV

7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skogsstyrelsen ska

Det första steget blir att titta i Svensk MeSH för att se om vi kan hitta några bra engelska termer att ha med oss på sökresan.

EN EFFEKTIV KLIMATPOLITIK

Strategisk plan skelett

Skogsbrukets hållbarhetsproblem

Ökad naturvårdshänsyn i skogsbruket (samhälls)ekonomiska konsekvenser

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN

Ekologisk hållbarhet och klimat

Några material & Ekologi

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav. Mål KUNSKAPSKRAV

Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012

Synpunkterna är framarbetade vid en workshop i Falun den 17 april, där merparten av distriktets personal medverkade.

Ekologi Så fungerar naturen

UPPFÖLJNING 2011: Om skogsindustrins arbete för att bevara den biologiska mångfalden

Partnerskap för levande skogar

2012:4 Eskilstunas miljönäringar och gröna näringsliv

Finlands viltcentrals strategi för naturvård och naturskydd 2014

Anteckningar från Dialogexkursionen 8 november 2012

Naturskyddsföreningen remissvar angående förslag till Översiktsplan för FalunBorlänge

Så skyddas värdefull skog. Sammanfattning av Strategi för formellt skydd av skog i Hallands län

Areella näringar 191

Miljökvalitetsmål. Ett rikt växt- och djurliv. Biologisk mångfald

Svenska Jägareförbundet får härmed lämna följande yttrande över rubricerad remiss.

Skogscertifierade produkter från SCA

Friska ekosystem är grunden för hållbara städer. Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i städer

6NRJDUPHGK JD QDWXUYlUGHQ L6WRFNKROPVOlQ. Björn Möllersten

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Progressionstabellen

NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken

Granskning av Holmen Skogs skogsbruk i Härjedalen. Rapport från Fältbiologernas skogsnätverks inventeringsresa augusti 2015

Miljöenkät inför kommunvalet 2014

6 Sammanfattning. Problemet

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?

Vad alla bör veta om miljöbalken! Källa: Miljöbalksutbildningen

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

Den svenska klimatdebatten har blivit överpolitiserad och vetenskapen riskerar att hamna i off-side

FSC -gruppcertifiering för ett hållbart skogsbruk

SKOGSRIKET-regional färdplan för Västerbotten

FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN

Den lönsamma skogsgården Mats Blomberg, Södra

effektivt och miljövänligt skydd mot snytbagge

Hållbar samhällsutveckling 60 hp, Ht 2011/Vt 2012

Lärarhandledning. Vad gör jag innan, under och efter lektionen?

Styrande dokument beslutat av GD. Förvaltning av jordbruksfastigheter STATENS FASTIGHETSVERK

3. VÄLFÄRDSPOLITIKENS TVÅ UPPGIFTER

Information till prospekteringsföretag i Västerbotten

Erfarenheter från Kometområdet Kronobergs län,

Program för Jönköpings kommuns skogar

Policy för Linköpings kommuns skogsinnehav

EG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581)

Innehåll. Skog för många generationer. 4 Lokal närvaro. 9 Oss skogsägare. 11 En långsiktigt. 13 Klimatsmarta produkter.

VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?

Nyhet! Upplaga 1. Vision utbildningar. Mentorskapsprogram. för avdelningar och klubbar. *Förslag på utbildningsmaterial*

GLOBALA EKOSYSTEM OCH HÄLSA, 120 HÖGSKOLEPOÄNG

Remissyttrande över Oljekommissionens rapport På väg mot ett oljefritt Sverige

Naturorienterande ämnen

Livsmedelsförsörjning på planetens villkor -Kan ekologiskt och närproducerat minska sårbarheten?

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun

Biologisk mångfald, klimat och konflikter i skogen

Skogsindustriernas. Trendrapport 08

Vad betyder ökningen av arealen ekologiskt odlad mark för den hotade biologiska mångfalden?

Översiktlig avgränsning av naturvärden och gröna samband inför detaljplanering Alfred Nobels allé

Yttrande över program för Älta centrum.

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Lugn. semesterersättning? SLA ger dig svaren. Facket kräver MBL-förhandling! Vad ska jag göra? Jag förstår inte. Vilka blanketter måste jag fylla i om

Effekter av ett intensifierat skogsbruk på mångfald och miljö

BESLUT Föreskrifter enligt 7 kap 30 miljöbalken gäller från även om de överklagas.

Varför Genomförandeplan?

PM Reflektioner på metod för samhällsekonomisk bedömning inom projektet Stadens ljud

SKOGSVISION. Livfulla skogslandskap och ekosystembaserat nyttjande

Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014

FINANSPOLICY. 1. Syfte med Finanspolicyn. 2. Kapitalförvaltning med god etik och för hållbar utveckling

Water Profile för den svenska skogsindustrin

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)?

Bildande av Stora Boda naturreservat i Motala kommun samt fastställande av skötselplan för naturreservatet

VILT Kvalificerad Viltförvaltare med fördjupning ekosystemtjänster, Trollhättan. Kursbeskrivningar

Våga Visa kultur- och musikskolor

Förslag till nytt naturreservat

Förskola 2013/2014. Hållbar utveckling. Sofia Franzén Kvalitetscontroller. Augusti 2015

Transkript:

Frågeställningar kring hållbart 1. Vad anser du att det innebär att kursen heter hållbart familjeskogsbruk? Vad ska en sådan kurs innehålla? 2. Är hållbarhetsbegreppet något som vi ska arbeta med? Hur tolkar vi begreppet? Hur viktigt i förhållande till annat? Vad är viktigare? 3. Vilka konkreta och praktiska tillämpningar i vår undervisning skulle må bra av att hållbara lösningar diskuteras bredare/djupare? 4. Diskussion utifrån hållbart-kurserna. Var och hur kan begreppet komma in i kurserna? 5. Diskussion utifrån programmen. Var och hur kan begreppet komma in i kurserna?

Begreppet hållbart Hållbar utveckling består av tre delar (Wikipedia): Ekologisk hållbarhet, som handlar om att långsiktigt bevara vattnens, jordens och ekosystemens produktionsförmåga och att minska påverkan på naturen och människans hälsa till vad de klarar av. Social hållbarhet, som handlar om att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls. Ekonomisk hållbarhet, som handlar om att hushålla med mänskliga och materiella resurser på lång sikt. FAO ( Food and Agriculture Organization ) definierar hållbart skogsbruk som: Förvaltning och utnyttjande av skog på ett sätt som bevarar biodiversiteten, produktionen, skogens förmåga att förnya sig, vitalitet och dess förmåga att bistå nu och i framtiden med viktiga ekologiska, ekonomiska och sociala funktioner både på lokala, nationella och globala nivåer och på ett sätt som inte skadar andra ekosystem.

Begreppet hållbart Komplexitet Konkret Enstaka fakta och enkel logik Abstrakt Formell Generaliseringar och kategoriska uttalanden Relationer mellan abstrakta entiteter, orsak-verkan Grundfrågor med hög grad av enighet Systematisk Systemtänkande Metasystematisk Koordinerar flera system, nivåer av komplexitet

Begreppet hållbart Komplexitet Grundfrågor med hög grad av enighet Mindre grad av sanning, högre grad av övertygelse, tro Högre grad av ifrågasättande av gamla normer och värderingar Exempel Kejsarskivling växer bara i äldre barrskog med lång kontinuitet. Systematisk Kontinuitetsskogsbruk gynnar mångfalden av lavar och mossor eftersom metoden i större utsträckning efterliknar en naturskog. Metasystematisk Utarmning av den biologiska mångfalden i skogsekosystemen utgör ett hot för människan och samhället i längden.

Skydd av nyckelbiotoper Hållbarhet inom skogsbruket - exempel på grundfrågor med hög grad av enighet Restriktioner för plantering av främmande arter Minimera användningen av kemiska bekämpningsmedel Skonsam teknik som minimerar markstörning/kompaktering Respektera ursprungsbefolkningars sedvanerätter Hantering av tvister kring nyttjande av skogsresursen Skogsarbetares hälsa och säkerhet

Hållbarhet inom skogsbruket - exempel på frågor inom systematisk nivå Lämna olika former av hänsyn för att upprätthåll olika nischer, biotoper och spridningszoner Upprätthålla den långsiktiga produktionsförmågan Upprätthålla den biologiska mångfalden Mångfald genom privat ägande och självbestämmande Mångfald genom avsättningar Lokala resurser till lokal nytta (närproducerat) Mesta möjliga nytta (diversifierat mångbruk) Skogsbruk som kolsänka för växthuseffekten Nyttomaximering av skogsmarken genom enskiktat skogsbruk eller flerskiktat skogsbruk Förhållningssätt till omvärldsförändringar när man räknar på lönsamhet under en omloppstid

Innan vi går in på metasystematiska exempel... Metasystematiska påståenden bygger på någon form av värderingsgrund eller personligt perspektiv! Exempel på aktuella grundfrågor/värderingar kopplat till hållbart och dagens verklighet: Tror jag på problemen kring Peak Oil? Om Peak Oil är en realitet, vad innebär det för samhället? (teknikoptimist/teknikpessimist) Till vilket pris ska mångfald bevaras? Är samhällsutvecklingen en trappa eller cykel? Om samhällsutvecklingen är en cykel, hur förhåller vi oss till företeelser som ekonomisk tillväxt, ränta, en exponentiellt växande penningmängd?

Framtida utmaningar enligt Chris Martenson Chris Martensen PhD i neurotoxikologi, vice VD Pfizer. MBA. Arbetar idag i Post Carbon Institute.

Systemdynamik och samhällsutveckling Källa: Holling 11

Hållbarhet inom skogsbruket - exempel på frågor inom metasystematisk nivå Ekonomin i en skogsskötselverksamhet är beroende av omvärlden, vilket kräver någon slags förståelse av omvärlden Ekonomin i en skogsskötselverksamhet är starkt beroende av teknik som idag är tillgänglig genom billig fossil energi. Peak oil problematiken kommer att göra tillgången på tung skogsteknik och transporter flera gånger dyrare inom kort. Ekonomin i världen styr ekonomin i den enskilda skogsverksamheten. Det globala finansiella systemet som bygger på exponentiell tillväxt kommer för eller senare att tvingas till en omställning. Ju längre man blundar för det ju mer dramatisk kommer omställningen att bli. Skogsbruk handlar bl.a. om att ta ställning till faktorer som kan tänkas påverka under en omloppsperiod. Således handlar det om att ta ställning till ovanstående frågor.

Hur ska vi arbeta med begreppet hållbart inom avdelningen för Skog och Trä? Några tankar från Nils huvud: Frågeställningar på metasystematisk nivå är känsliga, svåra och vi tycker olika. Ha en medvetenhet om vilken nivå vi diskuterar i olika sammanhang. Välj vilken nivå man lägger ambitionen på i olika sammanhang. I utbildningen bör vi kunna öppna för en diskussion kring begreppet även på metasystematisk nivå. Huvudfokus i hållbart -kurserna bör naturligtvis handla om hållbarhet på grundläggande eller systematisk nivå.

Frågor som är aktuella i FSCs standardrevision 1. Förhållningssätt till stubbrytning 2. Frivilliga avsättningar i relation till FN-uppgörelsen i Nagoya 2011. 3. Dispenshantering för pesticider/kemikalier. 4. Förhållningssätt till främmande trädslag. 5. Hur ska kontinuitetsskogsbruk inlämmas i standarden? 6. Krav för förstärkt hänsyn och kombinerade mål. 7. Hänsyn till EU:s art och habitatdirektiv. 8. Hårdare restriktioner för odling av contorta. 9. Hänsyn till klimatfrågan, skogen som kolsänka. 10. Hänsyn till EU:s vattendirektiv. 11. Definiera om plantagebegreppet i standarden.

Exempel på intressant hållbart-diskussion Skogsriket hållbart brukande Detta vill vi uppnå: Mer skogsråvara Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt. Vad menas med bevaras? 1804 arter som lever i skogsekosystem är rödlistade idag. Hur nyttjas mångfalden på ett hållbart sätt? Hur stor andel av Sveriges skogsmarksareal kan brukas med kalhyggesmetoden innan man nyttjar mångfalden på ett ohållbart sätt? Hur ska mer skogsråvara skapas? Gödsling? Förädlade träd? Genmodifierade träd? Intensivare skötselmetoder? Grundläggande fråga: De två ovanstående målsättningarna står i konflikt med varandra. Hur ska konflikten balanseras? Förslag: Denna problemställning kan vara en studentuppgift att arbeta med inom t.ex. modulen för fastighetstekniken. Alternativt skapar vi en egen modul som vi kallar Hållbart brukande där denna fråga kan ingå.

Exempel på intressant hållbart-diskussion Klimatfrågan Klimatfrågan är en av de hetaste miljöfrågorna idag. Skogssektorn är en av de viktigaste sektorerna i diskussionen om lösningar på klimatproblemet. Hur tar vi vara på denna diskussion inom utbildningen på Skog och Trä? Många slåss om tolkningsföreträdet och frågan är komplex. Skogsindustrierna: Ju mer skogen växer och ju fler skogsprodukter vi använder, desto bättre är det för klimatet. Nyttan av en skogsprodukt är beroende av hur länge den finns innan den bryts ner. Ett kalhygge släpper ut ca 15 ton CO2/år. Efter ca 30 år är balansen tillbaka på 0. Mängden bundet kol i marken är en central fråga. Det vetenskapliga kunskapsläget är bristfälligt på många sätt. Förslag: Detta skulle kunna vara en central bit i en modul för Hållbart brukande. Hur ska skog brukas för att vara klimatsmart? Utrymme i modulen för skogsekologi?

Exempel på intressant hållbart-diskussion Future Forests hållbara strategier vid osäkerhet och risk Därför förändras den skogliga spelplanen: Utveckling mot mer hållbara produkter. Bioenergi stiger fram. Klimatöverenskommelser reglerar skogsbruket. Multiinternationella energiföretag engagerar sig i skogen. Tilltagande knapphet leder till ökat intresse för råvarorna i skogen. Inga utav de metasystematiska problemen (i Nils tankevärld) verkar finnas med. Kostnaderna för den moderna skogstekniken kommer att ytterligare pressa avverkningsnettot. Allt större och rationellare ingrepp. Brytpunkt då skogsbruk baserat på modern teknik inte längre går att motivera? Alternativa vägar? Lågintensivt skogsbruk? Nerkortade distributionskanaler? Energismart småskalig teknik? Diversifierad lokal förädling? Förslag: Att diskutera vilka osäkerheter och risker är viktiga här. Ge studenterna en uppgift att formulera de osäkerheter och risker som blir avgörande för hans/hennes skogsbruk under de kommande 50 åren. En sådan analys kan kombineras med produktionsprognosuppgiften i modul 4. Alt: skapa en egen modul Hållbart brukande.

Frågeställningar kring hållbart 1. Vad anser du att det innebär att kursen heter hållbart familjeskogsbruk? Vad ska en sådan kurs innehålla? /Nina 2. Är hållbarhetsbegreppet något som vi ska arbeta med? Hur viktigt i förhållande till annat? Vad är viktigare? /Johannes 3. Vilka konkreta och praktiska tillämpningar i vår undervisning skulle må bra av att hållbara lösningar diskuteras bredare/djupare? /Claes-Göran 4. Diskussion utifrån hållbart-kurserna. Var och hur kan begreppet komma in i kurserna? /Johan 5. Diskussion utifrån programmen. Var och hur kan begreppet komma in i kurserna? /Rickard

19