Välkommen. Metodstödjardag 11 november 2016

Relevanta dokument
PRIORITERING PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL I NORRBOTTENS LÄN

PRIORITERING PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM REGION JÖNKÖPINGS LÄN

Manual och anvisningar

MANUAL FÖR BESLUTSSTÖD METOD FÖR PRIORITERINGAR PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM LANDSTINGET I UPPSALA LÄN

PRIORITERING PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL I JÖNKÖPINGS LÄN

Beslutsstöd för prioritering på individnivå vid förskrivning av hjälpmedel

Beslutsstöd för prioritering på individnivå vid förskrivning av hjälpmedel

Beslutsstöd för prioritering på individnivå vid förskrivning av hjälpmedel. Utbildning för metodstödjare 6 och 20 oktober 2016

Nationella modellen för öppna prioriteringar inom hälso- och sjukvård

Metodstödjardag Med anteckningar från dagen

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum

Nationella modellen för öppna prioriteringar

Beslutsstöd - prioriteringar på individnivå

Drivkrafterna till nationella modellen har varit

Nationellt PrioriteringsCentrum forskning, utbildning, projekt

Beslutsstöd för prioriteringar på individnivå. Kom och prova att prioritera hjälpmedel

Metodstödjardag

Beslutsstöd för prioriteringar vid hjälpmedelsförskrivning

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

Vertikala och horisontella prioriteringar Per Carlsson. PrioriteringsCentrum och Linköpings universitet

Frågor och svar om NT-rådet

Prioritering av hjälpmedelstjänster

Beslutsstöd för prioriteringar på individnivå vid hjälpmedelsförskrivning

Grundkurs i behovs- och befolkningsperspektivet. Stockholm 31 maj 1 juni 2016

Kundråd MÖTESANTECKNINGAR 1(5) Tid: Plats: HMC Björnen

Styrgrupp Hjälpmedelscentralen

Vårdetisk modell i relation till kognitivt stöd. Lars Sandman Högskolan i Borås Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Västra Götalandsregionen

Välkomna till Förskrivarutbildning

Etisk kvalitetssäkring vid ransonering. Lars Sandman Prioriteringscentrum Linköpings universitet

Välfärdsteknik i samverkan

Hälsa och välbefinnande Dagar av ohälsa (kvinnor) län och rike

Grundkurs i behovs- och befolkningsperspektivet. Stockholm november 2016

Hälsa på lika villkor?

ETT LÄNSÖVERGRIPANDE PRIORITERINGSARBETE INOM SPECIALISTVÅRDEN

Tid: Plats: HMC konferensrum Björnen

Levnadsvanor Äter frukt & grönt 5 ggr/dag län och rike

Att nätverka en del av arbetslivet

Trygghet och sociala relationer Utsatt för fysiskt våld län och rike

VÅRDCENTRALERNA BRA LIV. Bra Liv

Vad hoppades vi? Vad blev det? Vart vill vi nu? 12 februari 2014

Palliation sydöst

Kundråd MÖTESANTECKNINGAR 1(6) Tid: Plats: HMC konferensrum Björnen

Arbetsmarknadsläget. Augusti 2016

Kundråd MÖTESANTECKNINGAR 1(6) Tid: Plats: HMC konferensrum Björnen

Att nätverka en del av arbetslivet

Arbetsmarknadsläget. April 2017

Företagsamheten 2017 Jönköpings län

Ransonering och ordnad utmönstring hur kan det gå till? Lars Sandman professor, etisk rådgivare, PrioriteringsCentrum

Arbetsmarknadsläget. April 2016

Kundråd MÖTESANTECKNINGAR 1(6) Tid: Plats: HMC konferensrum Björnen

Välkomna till Hjälpmedelscentralen Förskrivarutbildning

Kundråd MÖTESANTECKNINGAR 1(5) Tid: Plats: Björnen HMC

Nationella riktlinjer

Landstinget i Jönköpings län Vikarierande projektledare, Veronica Ottosson. Rapport Medborgarpanel 6, budget och prioriteringar

Svårighetsgrad enligt etiska plattformen. Mari Broqvist Prioriteringscentrum

Tandhälsa och tandvård Avstått tandläkarvård (alla orsaker) län och rike

FÖRSTÄRKT BASFINANSIERING AV FOURUM S VERKSAMHET 2016

Övervikt och fetma iso-bmi i Jönköpings län

Styrgruppen Hjälpmedelscentralen

Ledarutveckling över gränserna

Din hälsa i trygga händer

Hur ska vi prioritera assisterad befruktning? Lars Sandman Högskolan I Borås Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Västra Götalandsregionen

Barnkonventionen för föräldrar Inflytande, identitet, lika värde, att må bra, skydd, familj, information, utbildning, lek, fritid, kultur och vila

Efternamn Förnamn Befattning Arbetsplats Ahlinder Ina Siv Logoped Psyk och rehab / Rehab.s- och bet.med. enheten Jkpg / Logopedmottagningen

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd. socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinskt beslutsstod

Överenskommelse om samverkan för trygg och säker utskrivning från sluten hälso och sjukvård i Jönköpings län

Välkomna till Lärandeseminarium 1. Barn som anhöriga

REGERINGSRÄTTENS DOM

Öppna jämförelser. Stöd till personer med funktionsnedsättning 2015, Kommunal utveckling, FoUrum

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar

Uppföljningen av kommunaliseringen av hemsjukvården

Inventering av behov hos personer med psykisk funktionsnedsättning 2015 Resultat för Jönköpings kommun

Utanförskapets kostnader

Lägesrapport kommunerna

Fokus Ungdomsmottagningen. För att kallas Ungdomsmottagning krävs en barnmorska, kurator/psykolog och tillgång läkare

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd. socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinsktbeslutsstod

Nuläge - Hembesök från RJL specialistsjukvård och primärvård tom maj 2016 Projekt Mobila team/lösningar. Projekt Mobila team/lösningar Jönköpings län

Socialstyrelsen god hälsa, social välfärd vård och omsorg på lika villkor socialtjänst hälso- och sjukvård hälsoskydd smittskydd epidemiologi

Why you should love statistics - Alan Smith. Hur väl känner du till ditt område? Vet eller tror du?

PKS Ekonomi och verksamhet

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund

Företagsklimatet i Vetlanda kommun 2017

Företagsklimatet i Tranås kommun 2017

Företagsklimatet i Gnosjö kommun 2017

Styrgruppen för HMC:s verksamhet

Pensionärsrådets årskonferens hjälpmedel. Kl Presentation av hjälpmedelscentrum Information om Hjälpmedelsärendet Hur blev det?

Övergripande principer gällande all sjukskrivning. Specifika rekommendationer för enskilda diagnoser

Öppna Jämförelser Länsrapport Kostnadsmått 2012

Från val av produkt till beslut utanför sortimentet. Anna Netterheim

Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel

Juridiken kring hjälpmedel

Fritidshemmens arbete med fysisk aktivitet och matvanor i Jönköpings län

Session 3. Att integrera etiska principer för prioritering med politiska mål i ett budgetarbete

Motion: Dags att kartlägga och utveckla Första linjen för barn och unga

Somatisk hälsa vid psykisk sjukdom

Förvärvsarbetande 16+ år (dagbefolkning) efter (5-siffrig SNI2007) region och tid

Vårdcentralen Aroma. Din guide för en friskare framtid

Varför prioriteria och vad ska man tänkapåförattfåen legitim process?

Etiska utmaningar för framtidens välfärd. Lars Sandman Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Högskolan i Borås Västra Götalandsregionen

Utanförskapets kostnader

Transkript:

Välkommen Metodstödjardag 11 november 2016

Program Beslutsstödet nationellt Lite repetition Reflektioner från var och en Fördjupning i begreppet svårighetsgrad och risk/sannolikhet Kalibreringen Frågor Hur jobbar ni på er arbetsplats? Vad händer nu?

Vad händer nationellt? 3:e upplagan av nationella modellen Socialstyrelsens förskrivarutbildning Stort intresse för vår metod Stort intresse för vår utvärdering Presentation på nätverk hjälpmedel SKL Ortopedi, syn och hörsel Socialstyrelsen kommer idag!

Beslutsstöd för prioritering på individnivå vid förskrivning av hjälpmedel Varför gör vi detta?

Hälso- och sjukvårdslagen 1982:763 1

Hälso- och sjukvårdslagen 1982:763 Alla patienter har rätt till en bedömning om det inte är uppenbart obehövligt Hälso- och sjukvårdslagen ( 2a)

Den etiska plattformen 1997:142 2 Människovärdesprincipen (2 ) alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper och funktioner i samhället. Det är alltså inte förenligt med den etiska principen att låta människor stå tillbaka enbart på grund av t.ex. ålder, livsstil, sociala eller ekonomiska förhållanden. Behovs- solidaritetsprincipen (tillägg 2 ) resurserna bör satsas på de områden (verksamheter, individer) där behoven är störst. Mer av vårdens resurser ska ges till de mest behövande, de med de svåraste sjukdomarna och den sämsta livskvaliteten. Kostnadseffektivitetsprincipen Vid val mellan olika verksamheter eller åtgärder bör en rimlig relation mellan kostnader och effekt, mätt i förbättrad hälsa och förhöjd livsklvalitet eftersträvas. (28, 3a )

Lars Sandman Professor i etik

Prioritering på individnivå 3 Skapa mer jämnlika prioriteringar oberoende av vilken förskrivare personen möter Ett verktyg i den dialog som förskrivaren skall ha med personen för att skapa delaktighet och ge erforderlig information Ett stöd i förskrivarens arbete

Laget runt Goda exempel och mindre bra

Vad tycker vi nu?

November 2015

Svårighetsgrad

Svårighet i relation till andra hälsoproblem Mycket stor Stor Måttlig Liten Påkalla uppmärksamhet Att inte kunna ändra kroppsläge Ett trycksår som kan leda till sepsis Mkt begränsad möjlighet att förmedla sig ens med anhöriga Svår hjärtinsufficiens Nedsatt vakenhetsgrad Brist på rörelseförmåga som leder till kraftig smärta och oförmåga att sköta hygien Sömnsvgh som påverkar dagliga livsföringen Att förflytta sig inomhus Läs- o skrivsvhg som kraftigt försvårar studier och arbete Tidsuppfattningsproblematik som påverkar den dagliga livsföringen Svårt med utevistelse För tung transportrullstol Det tar 20 min att somna Enstaka behov av rullstol Svårt med promenad

Vilken prioritet har självständighet? Inom flera proffessioner inom hälso- och sjukvård värderas patientens självständighet högt, och den individ som inte kan vara självständig anses ha stor ohälsa. Varken i HSL eller i riksdagens riktlinjer för prioritering nämns självständighet som ett mål för hälso- och sjukvårdsinsatser Individer med funktionsnedsättning kan i allra högsta grad uppleva hälsa trots att de aldrig kan fungera självständigt.

Kalibrering

Kalibrering fördelning yrke Antal personer gjort bedömning Summa Av tot antal anställda Svarsfrekvens AT SG Log 108 47 16 189 235 80%

Kalibrering komplett ifyllda Elisabeth Göte Karin Ingegerd Eva Totalt 97 fall 37 fall 27 fall 49 fall 4 fall 210 fall

Kalibrering fördelning yrke Arbetsterapeuter Fysioterapeuter Logopeder 140 fall 55 fall 16 fall

Kalibrering fördelning arbetsplats Antal fall Fall [Fall] Vilken arbetsplats jobbar du på? Karin Göte Elisabet Ingegerd Eva Totalsumma Aneby 2 2 Eksjö 3 1 4 Gislaved 8 1 9 Gnosjö 1 3 3 7 Hab 6 2 8 2 18 Habo 1 4 5 Jönköpings kommun 3 4 26 17 50 Logopedmott 9 9 Mullsjö 1 3 1 5 Nässjö 2 4 3 9 Psyk 4 4 Rehabmedicin 1 6 1 8 Sävsjö 2 2 1 5 Tranås 6 6 Vaggeryd 2 1 2 5 Vetlanda 8 13 5 26 Värnamo 7 11 13 8 39 Totalsumma 27 35 97 48 4 211

Prioritering

Kalibrering prioriteringsgrad Prioriteringsgrad Min Max Medel Eva 2 3 2,3 Elisabet 1 6 2,7 Karin 1 5 2,8 Ingegerd 1 7 3,5 Göte 1 7 4,0 d 5 Prioriteringsgrad 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Snitt samtliga fall

Prioritering

Göte SVÅRIGHETSGRAPATIENTNYTTA 3h KOSTNADSEFFEKTIVITPRIORITERINGAntal av Fall Mkt stor/hög Stor/hög Hög (ljus grön) 3-5 4 Måttlig (gul) 6-7 1 Mkt stor/hög Hög (ljus grön) 1-2 2 Mycket hög (mörk grön1-2 5 3-5 4 Måttlig Låg (röd) 6-7 2 Stor/hög Stor/hög Hög (ljus grön) 3-5 7 Mkt stor/hög Mycket hög (mörk grön3-5 1 Måttlig Måttlig (gul) 3-5 1 6-7 3 Måttlig Måttlig Måttlig (gul) 6-7 5 Totalsumma 35

Svårighetsgrad i relation till andra hälsoproblem

Svårighetsgrad i relation till andra hälsoproblem [2a. Personens upplevelse av problemet] [2b. Problemets svårighetsgrad i relation till andra hälsoproblem] Mkt stor/hög Mkt stor/hög 20 Stor/hög 22 Måttlig 10 Stor/hög Mkt stor/hög 7 Stor/hög 59 Måttlig 37 Liten/låg 3 Måttlig Mkt stor/hög 2 Stor/hög 3 Måttlig 12 Liten/låg 3 Liten/låg Måttlig 1 Ingen/okänd Mkt stor/hög 5 Stor/hög 15 Måttlig 11 Liten/låg 1 Totalsumma 211 Antal fall Manualens förklaring till svarsalternativet Personen upplever att problemet som ska åtgärdas ger mycket stora på gränsen till outhärdliga negativa konsekvenser i den totala livssituationen. Personen upplever att problemet som ska åtgärdas ger stora negativa konsekvenser i den totala livssituationen Personen upplever att problemet som ska åtgärdas ger medelstora negativa konsekvenser i den totala livssituationen. Personen upplever att problemet som ska åtgärdas ger små negativa konsekvenser i den totala livssituatione n Personen upplever inte att problemet ger några negativa konsekvenser i den totala livssituationen.

Svårighetsgrad i relation till andra hälsoproblem..eller uttryckt på ett annat sätt Vår bild Personens upplevelse Högre 21% 25% "Outhärdlig" Samma 43% 50% Stora negativa konskvenser Lägre 36% 9% Medelstora negativa konsekvenser 0% Små negativa konsekvenser 0% Inte några negativa konsevenser 15% Inget svar

Svårighetsgrad i relation till andra hälsoproblem sammanvägd 5 Prioriteringsgrad 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Snitt samtliga fall

Sammanvägning matriser KOSTNADSEFFEKTIVITET 30 000 kr + 5 besök Fall [Fall] PATIENTNYTTA 3h Ingegerd KOSTNADSEFFEKTIVITET Fall [Fall] Ingegerd SVÅRIGHETSGRAD 2f EFFEKT OCH PATIENTNYTTA AV ÅTGÄRD [3g. PATIENTNYTTA 3h Sammanvägd förväntad effekt av åtgärd] Antal fall Mkt stor/hög Mkt stor/hög Mkt stor/hög 6 Stor/hög 1 Stor/hög Mkt stor/hög 9 Stor/hög 4 Måttlig Stor/hög 2 Stor/hög Mkt stor/hög Mkt stor/hög 1 Stor/hög Stor/hög 22 Antal av Fall Måttlig Måttlig 1 Stor/hög 1 Måttlig Stor/hög Måttlig 1 Totalsumma 48 Mkt stor/hög Mycket hög (mörk grön) 1 Hög (ljus grön) 15 Stor/hög Mycket hög (mörk grön) 1 Hög (ljus grön) 28 Måttlig (gul) 1 Måttlig Måttlig (gul) 2 Totalsumma 48

2c. Framtida risk 2c. Framtida risk för personen vid utebliven åtgärd I riksdagens riktlinjer lyfts såväl risk för förtida död som risk för funktionshinder/fortsatt lidande och försämrad hälsorelaterad livskvalitet fram som något som bör beaktas vid prioritering. Fall [Fall] Karin Fall [Fall] Göte Fall [Fall] Elisabet Fall [Fall] Ingegerd Fall [Fall] Eva [2c. Antal fall [2c. Antal fall [2c. Antal fall [2c. Antal fall [2c. Antal fall Beskrivning i manualen Mycket hög risk för att i framtiden utveckla stor ohälsa - Mkt stor/hög 16 Mkt stor/hög 15 Mkt stor/hög 11 Mkt stor/hög 9 Mkt stor/hög 2 aktivitetsbegränsning/ delaktighetsinskränkning, mycket stor eller stor risk för att livslängden förkortas. Stor/hög 8 Stor/hög 11 Stor/hög 50 Stor/hög 31 Stor/hög Hög risk för att i framtiden utveckla stor ohälsa - 2 aktivitetsbegränsning/delaktighetsinskränkning, viss risk för att livslängden förkortas. Måttlig 3 Måttlig 7 Måttlig 35 Måttlig 8 Totalsumma Medelhög risk för att i framtiden utveckla stor ohälsa - 4 aktivitetsbegränsning/ delaktighetsinskränkning. Finns ingen risk för att livslängden förkortas. Totalsumma 27 Liten/låg 2 Liten/låg 1 Totalsumma 48 Låg risk för att i framtiden utveckla stor ohälsa - aktivitetsbegränsning/ delaktighetsinskränkning. Finns ingen risk för att livslängden förkortas. Totalsumma 35 Totalsumma 97 Ingen risk för stor ohälsa aktivitetsbegränsning/ delaktighetsinskränkning eller risk för att livslängden förkortas.

3a. Effekt av åtgärd på gruppnivå Effektens åtgärd på gruppnivå Prioriteringar ska vila på bästa möjliga kunskap Vilken är enligt beprövad erfarenhet eller vetenskap den kända effekten av aktuell åtgärd för problem av samma karaktär som personen har? Fall [Fall] Karin Fall [Fall] Göte Fall [Fall] Elisabet Fall [Fall] Ingegerd Fall [Fall] Eva EFFEKT OCH Antal fall EFFEKT OCHAntal fall EFFEKT OCHAntal fall EFFEKT OCHAntal fall EFFEKT OCHAntal fall Beskrivning i manualen Enligt beprövad erfarenhet/vetenskap ger åtgärden Mkt stor/hög 5 Mkt stor/hög 1 Mkt stor/hög 17 Mkt stor/hög 4 Stor/hög 4 vanligen mycket stor effekt på problem av samma karaktär. Stor/hög 19 Stor/hög 19 Stor/hög 71 Stor/hög 37 Totalsumma 4 Enligt beprövad erfarenhet/vetenskap ger åtgärden vanligen stor effekt på problem av samma karaktär. Måttlig 2 Måttlig 11 Måttlig 8 Måttlig 7 Ingen/okänd 1 Liten/låg 2 Ingen/okänd 1 Totalsumma 48 Totalsumma 27 Ingen/okänd 2 Totalsumma 97 Totalsumma 35 Enligt beprövad erfarenhet/vetenskap ger åtgärden vanligen måttlig effekt på problem av samma karaktär. Enligt beprövad erfarenhet/vetenskap ger åtgärden vanligen liten effekt på problem av samma karaktär. Enligt beprövad erfarenhet/vetenskap ger åtgärden vanligen ingen effekt på problem av samma karaktär alternativt är effekten helt okänd.

Svårighetsgrad i relation till andra hälsoproblem sammanvägd 5 Prioriteringsgrad 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Snitt samtliga fall

Vad sa Prioriteringscentrum? MYCKET intresserade och imponerade! HÅLL UT näste steg kommer att ge fler svar Vad beror det på att vi inte gör likvärdiga bedömningar Kan manualen göras bättre Är instrumentet för svårt

Prioritering elrullstolar Fall PRIORITERINAntal fall Inomhus 1 2 2 3 3 2 4 1 5 1 6 1 Inne/ute 2 8 3 7 4 2 5 2 6 1 Ute 1 4 2 20 3 27 4 23 5 8 6 5 Totalsumma 117

Vad har kalibreringen lärt oss? Att vi gör olika bedömningar Läs manualen och definitionerna Var noga med matriserna Sätt svårighetsgrad i relation till andra hälsoproblem Finns evidens eller strukturerad beprövad erfarenhet? Ha koll på vad insatsen kostar

Hur jobbar ni på er arbetsplats nu?

Hur går vi vidare? Ny omgång med chefer Styrgrupp Förskrivarutbildningen praktisk del Elektroniskt Internationella beslutsstödsdagen påminnelse från HMC då och då Metodstödjarträffar måste fortsätta 2 ggr per år tidigt på terminen Utbilda fler metodstödjare, gärna minst 2 per arbetsplats Skicka in fler? Täcke, sängar, transportrullstol Ta upp regelbundet ex APT lokalt, diskutera fall Underlag för evidens Använd filmerna Hjälp att prioritera svårighetsgrad Ev utbildning i storformat ½-dag? Prata positivt om det

Positivt från dagen Placering i grupper Flera bedömare, gärna olika yrkeskategorier Diskussion om svårighetsgrad Film med Sandman Prioritera insatstid mellan patientgruooer Blir peppad Rätt målformulering Diskutera mer på hemmaplan Lägga mer tid i gruppen Få med chefen Självständighetsdiskussionen Kalibreringen Viktigt för framtiden att kunna prioritera/ransonera

Nästa träff 9 februari