UTBILDNINGSBOK FÖR SPECIALISTUTBILDNING I KLINISK MIKROBIOLOGI



Relevanta dokument
Klinisk bakteriologi och virologi

Klinisk immunologi och transfusionsmedicin

Reumatologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Rättspsykiatri. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Delar av innehållet i specialiteten klinisk bakteriologi är gemensamma med innehållet i klinisk virologi.

Delar av innehållet i specialiteten klinisk virologi är gemensamma med innehållet i klinisk bakteriologi.

Arbets- och miljömedicin

UTBILDNINGSPLAN. Dnr: Dnr: /06. HÖGSKOLAN I KALMAR Naturvetenskapliga institutionen. Utbildning:

Barn- och ungdomspsykiatri

Tilläggsspecialiteter

Obstetrik och gynekologi

Geriatrik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

UNDERLAG FÖR KVALITETSBEDÖMNING

A. Förhindra smittspridning. 1. Smittspridningen i sjukvården måste minimeras. 2. Basala hygienrutiner ska alltid tillämpas

Neurospecialiteter. Neurologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Föreskrifter och allmänna råd. Målbeskrivningar 2008

Tillgång till vårdhygienisk kompetens. Rekommendation som stöd för vårdgivarnas arbete med att förebygga vårdrelaterade infektioner

RAPPORT FRÅN ARBETSGRUPPEN SMITTVÅRD Oktober 2000

Neuroradiologi 1

Socialmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Ett laboratorienätverk för smittskydd och mikrobiologi i Sverige. Överenskommelse om ansvar för funktioner av betydelse för ett laboratorienätverk

SPUR-inspektion BEDÖMNING Inspektörer: Mia Törnqvist Lena Spak

Vårdhygien LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN

Öron-, näs- och halssjukdomar

Utbildningsplan för Tandläkarprogrammet 200 poäng

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Akutsjukvård med inriktning mot ambulanssjukvård II 40 poäng (AKAM2)

Utbildningsplan och utbildningsbok för Nuklearmedicin

Utbildningsplan för tandläkarprogrammet

Röst- och talrubbningar. Grenspecialitet till Öron-, näs- och halssjukdomar

3:e Europeiska Antibiotikadagen 18 november 2010

Socialstyrelsen Stockholm

3. Det är önskvärt om det kan bildas en grupp av ST-läkare som gör kurs och vetenskapligt arbete under samma tidsperiod.

Kursämne för delmål c11

Sjuksköterskeutbildning, 180 hp

Klinisk bakteriologi och virologi

Infektionsmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

I. Övergripande målbeskrivning

Bakgrund. Smittsam lungtuberkulos Godkänt av:

Svensk författningssamling

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

UTBILDNINGSPLAN. Sjuksköterskeprogrammet, 120 poäng. Study Programme in Nursing, 180 ECTS

Underlag för bedömningssamtal vid verksamhetsförlagd utbildning (VFU) vid specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning

Kvalitativa undersökningar. uppskattning och kontroll av. osäkerhet inom Laboratoriemedicin

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

Dokumentrubrik. ST utbildning i Landstinget Västernorrland

Läkarrollen vid ett kliniskt mikrobiologiskt laboratorium

Klinisk kemi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Utbildningsplan. Biomedicinsk analytiker BGBMA Bioteknik BGBIT Receptarie BGFAR

Specialistsjuksköterska med inriktning mot hälso- och sjukvård för barn och ungdomar 60 högskolepoäng Utbildningsplan

Svar på remiss från Socialdepartementet med förslag till ändrade former för Smittskyddsinstitutets (SMI) laborativa verksamhet

Utbildningsplan för kompletterande utbildning för läkare med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz 7KL09

Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet

Ändring av Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien (SOSFS 2007:19).

Mikrobiologi, immunologi och virologi

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

Riktlinjer för. vetenskapliga principer. kvalitetsarbete. samt. för ST-läkare i Örebro Läns Landsting

UTBILDNINGSPLAN ST-LÄKARUTBILDNING I BILD- OCH FUNKTIONSMEDICIN

Utbildningsplan för logopedprogrammet

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

Socionomprogrammet Bachelor of Science in Social Work 210 Högskolepoäng

Programme in Nursing 180 higher education credits

LABORATORIEMEDICINSKA KLINIKEN ÖREBRO. Klinisk kemi Mikrobiologi Patologi Transfusionsmedicin Sterilcentral Forskning & Utveckling

UTBILDNINGSBOK FÖR SPECIALISTUTBILDNING I KLINISK BAKTERIOLOGI OCH VIROLOGI

Utbildningsbok för klinisk farmakologi

Biovetenskapligt program Bioscience program

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Hälso- och sjukvård för barn och ungdom I, 40 poäng (HSBU1, HSBU3)

Klinisk fysiologi i basspecialiteten Bild- och funktionsmedicin (Om man väljer Klinisk fysiologi-spåret inom Bild- och funktionsmedicin) (2)

Vårdgivardirektiv angående läkarnas specialiseringstjänstgöring (ST)

Bilaga 1 Förslag på kursämnen för klinisk immunologi och transfusionsmedicin

UTBILDNINGSPLAN. RÖNTGENSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET, 120/160 poäng Diagnostic Radiology Nursing Programme, 120/160 points

PORTFOLIO SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET

Om ST. Maria Randjelovic. Handledarutbildning Hösten Övergripande ST-studierektor Landstinget i Östergötland.

Denna mall kan användas som en ram, innehållet bör anpassas till arbetsplatsens och den enskilde narkosläkarens behov.

Landstinget Dalarna 1(8) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 5 OKTOBER 2012

Arbetsgruppsmöte 22/3

Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker

Utbildningsplan för kompletterande utbildning för tandläkare med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz 7KT10

Klinisk farmakologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

KVALITETSKRITERIER FÖR AT PÅ SÄS/primärvård

Kvalitetssäkring och Validering Molekylära Metoder. Susanna Falklind Jerkérus Sektionen för Molekylär Diagnostik Karolinska Universitetslaboratoriet

Programme in Biomedical Laboratory Science 180 higher education credits

Särskild vaccinationsinsats mot polio. Rekommendation med anledning av utbrott av polio i Syrien

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

UTBILDNINGSPLAN. Specialistsjuksköterska inom psykiatrisk vård, 40 poäng Graduate Diploma in Specialist Nursing in Psychiatric Care, 60 ECTS

Klinisk genetik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Regiongemensamma. ST-riktlinjer

Riktlinjer vid exposition av mässling

Samarbete i Europa - specialiteten i socialmedicin gäller i hela EU!

Verksamhetsberättelse Smittskydd Vårdhygien, SmV, för året 2012

Interna telefoner på Sterilcentral

SILF och Stramas 10 punktsprogram. Jesper Ericsson Infektionskliniken Västerås/Strama

Programmet för kompletterande utbildning för läkare med utländsk examen

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

Årsberättelse Utbildningsutskottet KITM

Mässling, kikhosta, parotit och röda hund

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-granskning

Utbildningsplan för Tandläkarprogrammet 300 högskolepoäng. Programme in Dental Surgery. Fastställd av Sahlgrenska akademistyrelsen åååå-mm-dd

Läkarnas specialiseringstjänstgöring

Transkript:

UTBILDNINGSBOK FÖR SPECIALISTUTBILDNING I KLINISK MIKROBIOLOGI Inledning Den här utbildningsboken utges av Föreningen för Klinisk Mikrobiologi (FKM) och är ett komplement till Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring (SOSFS 2015:8 (M). Författningen består av en allmän del med gemensamma bestämmelser för alla specialiteter och en specifik del med målbeskrivningar för respektive specialitet. Målbeskrivningarna är brett formulerade för att kunna förbli oförändrade under en längre tid. FKMs utbildningsbok orienterar sig efter Socialstyrelsens målbeskrivningar men fyller dem med mer information. Detta innebär att boken åldras i takt med utvecklingen av vårt yrke och FKM har som mål att revidera den regelbundet. Synpunkter från alla kollegor tas tacksamt emot av FKMs styrelse. Utbildningsboken är tänkt att följa ST-läkaren under hela sin utbildningsperiod som planeringsredskap av utbildningstiden och som hjälpmedel vid handledarsamtalen. Det måste betonas att det finns formella krav på dokumentation utanför utbildningsboken och såväl STläkaren som handledaren bör läsa den ovan nämnda föreskriften samt dess ändringar och sätta sig in i vilken dokumentation som behövs för att få ut den formella specialistkompetensen. Regelverket för specialiseringstjänstgöring enligt SOSFS 2008:17 som bland annat medförde sammanslagning av klinisk bakteriologi och klinisk virologi kommer att vara en möjlighet fram t o m 30 april 2022 för läkare med legitimation före 1 maj 2015. Regelverket före 2008 upphörde att gälla 1 januari 2014. Europeisk harmonisering Det pågår en europeisk harmonisering inom Europeiska Ekonomiska Samarbetsrådet, EES, enligt yrkeskvalifikationsdirektivet, Mutual recognition of professional qualifications, 2005/36/EG med revidering 2013/55/EU. Tillämpning av detta kommer successivt att införas

i svensk författning från 2016 och medför ökad rörlighet och yrkeskort för vissa yrkesgrupper inklusive läkare samt ömsesidiga erkännanden av vissa eamina och legitimationer. Denna process förutsätter även ökad samverkan och harmonisering av utbildning och fortbildning. Nuvarande indelning och utbildning inom mikrobiologiska specialiteter i Europa innefattar ett brett spektrum från infektionssjukvård med fokus på patienten till laboratoriearbete med fokus på provet och analysen samt stora variationer i formell och reell subspecialisering. Tendensen för mikrobiologi är ökad samverkan inom området smittsamma sjukdomar. Union Européenne des Médecins Spécialistes (UEMS) har via sektionen för medicinsk mikrobiologi antagit rekommendationer för utbildning av läkare inom klinisk mikrobiologi (http://www.uems-smm.eu/documents/). Vår nya utbildningsbok följer till stor del dessa rekommendationer och möjliggör därmed ökad rörlighet för kliniska mikrobiologer i Europa. Profil och verksamhetsfält Specialiteten klinisk mikrobiologi omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter i patogenes, diagnostik och behandling av infektionssjukdomar, undersökning av immunitetsförhållanden mot mikrobiella agens och utredning av smittkällor och smittvägar. Dess främsta uppgift förutom diagnostik är att vara kunskapsbank och kunskapsförmedlare inom klinisk mikrobiologi dvs. klinisk bakteriologi, virologi, mykologi, parasitologi, vårdhygien och smittskydd. En specialist inom klinisk mikrobiologi samarbetar med smittskydds- och vårdhygienenheter bland annat vid utredning av utbrott av infektionssjukdomar i öppen och sluten vård. Information och utbildning internt och eternt är viktiga arbetsmoment. I stor omfattning sker detta till universitet, kommuner, landsting, myndigheter, allmänhet och media. Utbildningsstruktur Klinisk bakteriologi: 12 månader Klinisk virologi: 12 månader Klinisk parasitologi: 2 månader Klinisk mykologi: 2 månader Infektionssjukdomar och motsvarande: 6-12 månader varav infektion minst 3 månader

Vårdhygien och smittskydd: 2-6 månader varav minst 1 månad vardera Vetenskapligt arbete: 3-6 månader förutsatt relevans för mikrobiologiska utbildningsmål Sidoutbildning inom laboratoriemedicinsk specialitet: 0-3 månader Utbildningsstrukturen medger betydande fleibilitet, valfrihet och möjlighet till fördjupning. I samråd med huvudhandledare och bihandledare fördelas placeringarna som vid behov även kan integreras. Sidoutbildningen inom patientvårdande verksamhet är ett viktigt inslag som ska ge fördjupade kunskaper om klinisk handläggning och differentialdiagnostik av infektionssjukdomar, samt i infektionsimmunologi, infektionsprofyla, vårdhygien och smittskydd. I första hand sker sidoutbildningen på infektionsklinik men även andra enheter med frekventa infektionsfrågeställningar är värdefulla, till eempel pediatrik, hematologi, transplantation, intensivvård och hud/venereologi. För att ST-läkaren ska få en tydlig återkoppling mellan kliniska frågeställningar och mikrobiologisk diagnostik bör ST-läkaren kontinuerligt som en klinisk strimma under hela utbildningen delta i verksamhet vid patientvårdande enheter. För att ST-läkaren ska förvärva goda kunskaper i laboratoriediagnostik av ovanliga infektionssjukdomar och patogener tillhörande skyddsklass 3-4 samt insikt i nationellt smittskyddsarbete och resistensövervakning rekommenderas en kortare periods tjänstgöring eller auskultation vid ett sådant laboratorium. Utbildningen bör genomföras på både större och mindre enheter. Det ger förståelse för specialitetens breda spektrum och bidrar till professionell utveckling. Placeringarna bör även planeras för att förbereda inför medicinskt ansvar och ledarskap. Huvudhandledaren bör ha minst fem års erfarenhet som specialist inom klinisk mikrobiologi och gärna vara disputerad eller ha motsvarande vetenskapliga meriter. Det vetenskapliga arbetet bör leda till publikation i vetenskaplig tidskrift och/eller presentation på nationellt eller internationellt möte inom professionen.

Checklista för kompetens inom Klinisk mikrobiologi Checklistan ersätter inte de formella målen som Socialstyrelsen fastställer, utan är tänkt som ett praktiskt komplement till målbeskrivningen. Checklistan är tänkt att fungera som hjälpmedel i kommunikationen mellan ST-läkare och handledare för att kunna stämma av hur långt ST-läkaren kommit vad gäller att uppfylla de utsatta målen. Kunskapsnivåerna läggs på tre olika nivåer: Kunskapsnivå 1 = att behärska och kunna praktiskt utföra/ta ansvar för självständigt Kunskapsnivå 2 = ha kunskap om/kunna handlägga med stöd. Kunskapsnivå 3 = ha kännedom om. Kunskap inhämtas genom kurs, auskultation eller teoretiska studier. Mikrobiell patogenes Infektionssjukdomars naturalförlopp, symptomatologi och patologi Mikrobiell patogenes Nivå Kommentarer Mikrober och värd Mikrobiell genetik, metabolism, replikation och taonomi Värdens försvarsmekanismer mot mikrobiella infektioner Vacciners effekt, biverkningar, indikationer och kontraindikationer Reseprofyla, immunitetskontroll och det nationella vaccinationsprogrammet Allmänt om mikrobiologiska analysmetoder Värdera olika metoders prestanda (sensitivitet, specificitet,

detektionsgräns, etc) Molekylärbiologiska kvalitativa och kvantitativa metoder Felkällor och fallgropar inom molekylärbiologisk diagnostik Immunologiskt baserade analysmetoder Felkällor och fallgropar inom immunologiskt baserade analysmetoder Principer för identifiering av mikrober med masspektrometriska metoder Felkällor och fallgropar med masspektrometriska metoder Utifrån klinisk frågeställning fatta beslut angående val av provmaterial och primär analysmetod Utifrån primärt fynd fatta beslut om metoder för typning och konfirmering Val av analysmetod vid smittspårning av relevanta mikroorganismer Mikroskopi och odling Mikroskopisk identifiering av bakterier t.e. i ledvätska och likvor Direktmikroskopi och bedömning av representativitet av sputum Mikroskopisk identifiering av vanligt förekommande parasiter Mikroskopisk identifiering av dermatofyter, mögel och jästsvampar Mikroskopisk bedömning av uppodlade bakterier Odling, identifiering, konfirmering och typning av vanligt förekommande bakterier och svampar Substrat, selektiva och differentierande media för olika grupper av bakterier och svampar Nivå Kommentarer

Bedömning och tolkning av kliniskt relevanta mikrober i relation till uppgifter om patienten Antigenpåvisning med immunfluorescens Virusisolering Viruspåvisning med elektronmikroskopi Normalflora i alla förekommande provtagningslokaler Molekylärbiologiska analysmetoder Etraktion, amplifiering och detektion av nukleinsyra specifik för olika mikrobiologiska agens Molekylärbiologiska metoder för kvantifiering av mikrober Påvisning av gener väsentliga för typning, patogenes och resistens Kunskap om sekvenseringsmetoder Bedömning och tolkning av analysresultat i relation till uppgifter om patienten Immunologiskt baserade metoder Diagnostik av infektionssjukdomar med relevanta metoder för påvisning av specifika antikroppar och antigen Diagnostik av infektionssjukdomar med hjälp av andra immunologiska markörer, t.e. cytokiner Bedömning och tolkning av immunologiskt baserade analysresultat i relation till infektionsfrågeställningar Antimikrobiell behandling och resistensbestämning

Indelning och skillnad mellan olika grupper av antibiotika Antibiotika: indikationer, kontraindikationer, verkningsmekanismer, biverkningar, interaktioner och resistensmekanismer Antivirala medel: indikationer, kontraindikationer, verkningsmekanismer, biverkningar, interaktioner och resistensmekanismer Antimykotika: indikationer, kontraindikationer, verkningsmekanismer, biverkningar, interaktioner och resistensmekanismer Antiparasitära medel: indikationer, kontraindikationer, verkningsmekanismer, biverkningar, interaktioner och resistensmekanismer Farmakokinetik och farmakodynamik av de viktigaste antimikrobiella medlen Bestämning av bakteriers känslighet för antimikrobiella medel Bestämning av svampars känslighet för antifungala medel Bestämning av virus känslighet för antivirala medel Rådgivning rörande infektionsprofyla Kvalitetsarbete, utvärdering, utveckling Laboratoriets kvalitetssystem och ackreditering Utforma kvalitetsdokument Introduktion av nya metoder och tester i diagnostiken Statistisk utvärdering av nya och befintliga diagnostiska metoder Mikrobiologiskt utvecklingsarbete Eterna mikrobiologiska kvalitetspaneler Interna mikrobiologiska kvalitetskontroller

Preanalytiskt handhavande av prover från provtagning till ankomst på laboratoriet Handhavande av IT-stöd för statistisk bearbeting Mikrobiologiska analyser vid skyddsnivå 2, 3 och 4 Diagnostik av mikroorganismer i riskklass 2 Diagnostik av mikroorganismer i riskklass 3 Diagnostik av mikroorganismer i riskklass 4 Klinik, symptom och fynd som bör leda till misstanke om patogen i riskklass 3 och 4 Regler, säkerhetsåtgärder och riskbedömning vid diagnostik på skyddsnivå 2, 3 och 4 Vårdhygien Rådgivning för att förebygga vårdrelaterade infektioner och smittspridning i vårdarbetet Metoder för sterilisering, desinfektion och rengöring Handläggning av utbrott av vårdrelaterade infektioner Bedöma isoleringsbehov för patient med smittsam sjukdom Epidemiologisk typning av vårdhygieniskt viktiga patogener, t.e. serotypning, PFGE, PCR- och sekvenseringsbaserade metoder

Smittskydd Smittskyddslagen och smittskyddsläkarens befogenheter och skyldigheter Smittspårning av seuellt överförbar sjukdom Mikrobiologisk smittspridning och smittspårning Handläggning (på laboratoriet) vid påvisning av anmälningspliktiga sjukdomar enligt smittskyddslagen Smittskyddsärenden och samverkan mellan smittskyddsläkare, Folkhälsomyndigheten och andra instanser Infektions- och samhällsepidemiologi inklusive viktiga statistiska begrepp Förebyggande smittskyddsarbete via eempelvis vaccination och information Krisberedskap inför större epidemier Klinisk tjänstgöring Handläggning av patienter med vanliga infektionssjukdomar innehållande undersökning, klinisk bedömning, diagnostik och behandling samt journalhantering Handläggning av patienter med mindre vanliga, opportunistiska, zoonotiska och tropiska infektionssjukdomar innehållande undersökning, klinisk bedömning, diagnostik och behandling samt journalhantering Handläggning av patienter med infektionssjukdomar i samband med immunbrist, transplantation, graviditet och nyföddhet innehållande undersökning, klinisk bedömning, diagnostik och behandling samt journalhantering

Kommunikativ kompetens Muntlig och skriftlig kommunikation med patienter, anhöriga, kollegor och andra medarbetare samt med olika samhällsinstanser Pedagogisk framställan av kunskap till studenter, kollegor, andra medarbetare och allmänhet Beslutsfattande av medicinskt etisk natur Ledarskapskompetens Handleda medarbetare och i förekommande fall studenter Medicinskt ledarskap inom ett laboratorium Administrativa, ekonomiska och juridiska aspekter som berör verksamheten Vetenskaplig kompetens Vetenskapligt syn- och förhållningssätt Evidensbaserat förändrings- /förbättringsarbete Kritiskt värdera vetenskapliga artiklar och andra teter samt utvärdera ny kunskap

Planering av utbildningstiden: Datum: År 1: År 2: År 3: År 4: År 5: