VINDPARK ÅRJÄNG BYN 2012-03-26
VINDPARK ÅRJÄNG BYN Sökande Gothia Vind 10 AB Box 231 431 23 Mölndal Tel: +46 31-33 66 590 Fax:+46 31-33 65 910 Org. nr: 556804-2443 Konsult WSP Environmental Box 574 20125 Malmö Besök: Jungmansgatan 10 Tel: +46 40 35 42 00 Fax: +46 40 35 43 99 WSP Environment & Energy Sweden Org nr: 556057-4880 Styrelsens säte: Stockholm www.wspgroup.se Foton, illustrationer, kartor och fotomontage samt skuggberäkningar har, om inte annat anges, tagits fram av Gothia Vind 10 AB. Följande material har använts med tillstånd från Lantmäteriet: Översiktskartan och terrängkartan Lantmäteriet Medgivande I2012/0014 2 (123)
3 (123)
Innehåll ICKE TEKNISK SAMMANFATTNING... 6 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER... 8 1 INLEDNING... 9 1.1 AKTUELLT PROJEKT... 9 1.2 GÄLLANDE LAGSTIFTNING OCH TILLSTÅNDSPROCESS... 11 1.3 GENOMFÖRDA SAMRÅD... 12 1.4 OMFATTNING OCH AVGRÄNSNINGAR... 13 1.5 NATIONELL MÅLSÄTTNING OM FÖRNYELSEBAR ENERGI OCH UTBYGGNAD AV VINDKRAFT I SVERIGE 14 1.6 MILJÖNYTTA... 14 2 LOKALISERING OCH ALTERNATIV... 16 2.1 ALTERNATIV LOKALISERING... 17 2.2 ALTERNATIVA UTFORMNINGAR... 20 2.3 NOLLALTERNATIV... 21 3 OMRÅDETS FÖRUTSÄTTNINGAR... 23 3.1 ALLMÄN OMRÅDESBESKRIVNING... 23 3.2 VINDFÖRHÅLLANDEN... 24 3.3 PLANFÖRHÅLLANDEN... 25 3.4 NATURMILJÖ... 29 3.5 HYDROLOGI, SJÖAR OCH VATTENDRAG... 38 3.6 FAUNA... 39 3.7 KULTURMILJÖ... 44 3.8 LANDSKAPSBILD... 48 3.9 FRILUFTSLIV OCH REKREATION... 49 3.10 MARKANVÄNDNING... 52 4 FRAMTAGANDE AV PARKLAYOUT... 53 4.1 UTPEKANDE AV ETABLERINGSYTOR... 53 4.2 SLUTLIG PARKLAYOUT... 55 5 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 57 5.1 VINDKRAFTVERKENS DIMENSIONER... 57 5.2 TRANSPORTVÄGAR OCH MONTAGEYTOR I VINDPARKEN... 57 5.3 MARKARBETEN OCH MATERIALFÖRSÖRJNING... 59 5.4 TRANSPORTER TILL VINDPARKSOMRÅDET... 60 5.5 ANSLUTNING TILL ELNÄTET... 61 5.6 BYGGNATIONSPROCESS OCH BYGGTID... 62 6 MILJÖKONSEKVENSER... 63 6.1 PÅVERKAN UNDER ANLÄGGNINGSFASEN... 64 6.2 PLANFÖRHÅLLANDEN... 67 6.3 NATURMILJÖ... 68 6.4 HYDROLOGI, SJÖAR OCH VATTENDRAG... 71 6.5 FAUNA... 73 4 (123)
6.6 KULTURMILJÖ... 79 6.7 LANDSKAPSBILD... 82 6.8 REKREATION OCH FRILUFTSLIV... 88 6.9 MARKANVÄNDNING... 90 6.10 HÄLSA OCH SÄKERHET... 91 6.11 KEMIKALIER OCH AVFALL... 104 6.12 EMISSIONER TILL LUFT... 105 6.13 PÅVERKAN PÅ KLIMATET... 106 6.14 PÅVERKAN UNDER AVVECKLINGSSKEDET... 107 7 HÅLLBAR UTVECKLING... 108 7.1 MILJÖKVALITETSNORMER... 108 7.2 MILJÖMÅL... 109 7.3 MILJÖBALKENS HÄNSYNSREGLER... 112 8 SAMLAD BEDÖMNING... 115 8.1 SAMMANFATTNING AV SKYDDSÅTGÄRDER... 116 9 KONTROLL OCH UPPFÖLJNING AV ANLÄGGNINGEN... 120 10 REFERENSER OCH KÄLLOR... 121 Bilagor 1. Kartbilaga över planerad etablering 2. Samrådsredogörelse 3. Naturinventering 4. Fågelinventering 5. Fladdermusinventering 6. Arkeologisk utredning steg 1 7. PM Ljud samt resultat från ljudberäkning 8. PM Skugga samt resultat från skuggberäkningar 9. Fotomontage 10. Landskapsbildsanalys 11. Siktanalys 12. Förstudie tillfarts- och transportvägar 5 (123)
Icke teknisk sammanfattning Världens energibehov ökar och såväl nationellt som internationellt ställs nu krav på en mer hållbar energiproduktion där de förnybara energikällorna hamnar i fokus. EU:s medlemsländer har enats om att 20 % av den totala energiförbrukningen inom EU ska härstamma från förnybara energikällor år 2020, varav en betydande andel måste komma från vindkraft. I Sverige står kärnkraften för hälften av den inhemska energiproduktionen. Kärnkraft är visserligen en koldioxidfri energikälla men baseras på en ändlig naturresurs som medför en rad andra miljöhot kopplat till brytningen av uran och hanteringen av kärnavfall. Sverige importerar även kolkraft från t.ex. Tyskland för att kunna tillgodose samhällets energibehov vid tillfällen då den inhemska produktionen inte är tillräcklig. Energimyndigheten uppskattar att det i dagsläget finns faktiska förutsättningar för en utbyggnad av vindkraft med en produktion på upp till 12 TWh till år 2020, vilket är en stor ökning i förhållande till att det under 2011 producerades 6,1 TWh från vindkraft. Vindkraften är en ren energikälla som i princip inte genererar några miljöskadliga utsläpp. Under ca 8 månader i drift producerar ett vindkraftverk den energi som krävs för verkets tillverkning. Om man summerar den energi som krävs för tillverkning, byggnation, drift och nedmontering motsvarar detta ca 3 % av den totala energi som verket producerar under sin livslängd. Ett modernt vindkraftverk har en livslängd på 20-25 år och kan därefter avvecklas och monteras ned utan att lämna några större spår efter sig. Gothia Vind AB ansöker nu om tillstånd enligt 9 kap. Miljöbalken för uppförande och drift av en vindkraftetablering vid Byn i västra delen av Årjäng kommun, Värmlands län. Projektområdet är ett obebyggt skogsbrukslandskap i kuperad terräng med inslag av hyggen, mossar/myrar, flertalet tjärnar och mindre vattendrag. Väster om projektområdet ligger jordbrukslandskapet vid Bysjön och i norr ansluter Lilla Bör med bl.a. Bärhusälven. I öster ansluter Stora Bör. Närmaste bebyggelse är lokaliserad ca 750 meter från planerade vindkraftverk. Etableringen omfattar upp till 15 vindkraftverk med en maximal totalhöjd om 200 meter och en effekt av mellan 2-4 MW. En vindpark av planerad storlek bedöms ge en årlig elproduktion om ca 135 GWh. Föreliggande MKB utgår från en exemplifierad parklayout som utarbetats för att kunna nyttja projektområdets areal med hänsyn till de förutsättningar som ges idag. Med hänsyn till den snabba teknikutveckligen som sker inom vindkraftbranschen är det dock viktigt att i ansökan inte låsa verksamheten till en specifik typ av verk. Istället är det önskvärt att hålla möjligheten öppen att välja bästa möjliga teknik vid tidpunkt för upphandling av verken. Av samma anledning kan inte vindkraftverkens slutliga placering specificeras i dagsläget, utan ansökan utgår från ytor där en etablering är möjligt, s.k. etableringsytor. En etablering undantas utifrån dessa ytor definierade natur- och kulturvärden. Vidare förbinder sig Gothia Vind AB till att innehålla gällande praxis avseende ljudoch skuggspridning. MKB:n omfattar den kringverksamhet vindparken kräver såsom interna ledningsdragningar inom vindparken (s.k. IKN), väganslutning från allmän väg och fram till 6 (123)
respektive verk, servicebyggnader, kopplingsstationer/kopplingskiosker samt uppställningsytor. MKB:n lägger en grund för verksamhetens miljöhänsyn och är ett beslutsunderlag för tillståndsgivande myndighet. MKB:n belyser planeringsförutsättningar och förväntade konsekvenser för människors hälsa och omgivande miljö med avseende på ljud- och skuggeffekter samt risk och säkerhet. Särskilt fokus ligger även på skyddade natur- och kulturmiljöer, friluftsliv och rekreationsmiljö samt landskapsbild m.m. Gällande landskapsbilden så bedöms projektområdet vara storskaligt och ha en hög tålighet för förändringar medan omgivande jordbrukslandskap är mer känsligt. I projektområdets direkta närhet kommer verkens synlighet att begränsas av skogensridåer. På ett längre avstånd och vid utblickspunkter kommer dock verken att synas och kan eventuellt uppfattas som ett dominerande inslag i landskapet. MKB:n bedömer dock att en etablering av vindkraftverk inom projektområdet kan ske med en acceptabel påverkan på landskapsbilden. Inom ramen för MKB-arbetet har fördjupade studier gjorts gällande natur- och kulturvärden, fågel- och fladdermusförekomst, ljud- och skuggpåverkan samt landskapsbild. Vidare har en bedömning av projektets kumulativa påverkan gjorts med avseende på den anläggnings som planeras av Rabbalshede Kraft AB ca 1 km nordväst om projektområdet. En etablering av vindkraft innebär att de miljökvalitetsmål som antagits på nationell, regional och lokal nivå påverkas både positivt och negativt. Produktionen av förnybar elenergi är en del i uppfyllandet av flera av målen. Om hänsyn dock inte tas till den fysiska planeringen och upplevelsevärden kan vindkraften ge en negativ effekt, främst på en lokal nivå. Den sammanvägda bedömningen av planerad etablering är att dess positiva konsekvenser i form av miljö- och klimatnytta överväger dess negativa konsekvenser. Utifrån de förebyggande åtgärder som planeras bedöms därmed planerad etablerings negativa konsekvenser vara acceptabla. 7 (123)
Administrativa uppgifter Tabell 1: Administrativa uppgifter Anläggningens namn Sökande Gothia Vind 10 AB (Bolaget) Adress Box 231, 431 23 Mölndal Organisationsnummer 556804-2443 Projektledare Daniel Pettersson, Gothia Vind 10 AB Telefonnummer +46 31 78 76 909 E-post Daniel.pettersson@gothiavind.se Konsult Ola Trulsson, WSP Environmental Telefonnummer 040 35 42 00 Fastighetsbeteckningar Gängene 1:48, Grinsbyn 2:1, Byn 1:60, Takene 1:2, Jämnemon 1:28, Jämnemon 1:30, Jämnemon 1:31, Jämnemon 1:32, Jämnemon 1:14, Sillebotten 1:9, Byn 1:17, Byn 1:42, Byn 1:41, Byn 1:67, Häljebyn 1:8, Häljebyn 1:23, Häljebyn 1:44 och Norane 1:54 Kommun Årjäng Län Värmlands län SNI kod B 40.90 Två eller fler vindkraftverk som står tillsammans (gruppstation) och vart och ett av vindkraftverken inklusive rotorblad är högre än 150 meter. 8 (123)
1 Inledning 1.1 Aktuellt projekt Gothia Vind AB (nedan kallat bolaget) ansöker om tillstånd enligt 9 kapitlet miljöbalken för uppförande och drift av en vindkraftsanläggning i västra delen av Årjäng kommun, Värmlands län. WSP Environmental har fått i uppdrag av bolaget att bistå med upprättande av MKB (föreliggande handling), som bilaga till tillståndsansökan för vindparken. Projektet omfattar maximalt 15 vindkraftverk i ett område om 10 km 2. Vindkraftverken som planeras kommer att ha en totalhöjd om maximalt 200 m och en installerad effekt om 2-4 MW vardera. Anläggningen förväntas ge en energiproduktion av ca 135 GWh per år vilket motsvarar den mängd el som förbrukas årligen av ca 6750 eluppvärmda villor. Det aktuella projektområdet utgörs till största delen av produktionsskog med kuperad terräng mellan sjöarna Bysjön, Lilla Bör och Stora Bör. I söder avgränsas projektområdet av europaväg E18. Projektområdet omfattar 18 fastigheter, vilka visas i figur 2 nedan. För uppförande av vindkraftverk krävs även förstärkning och breddning av befintliga vägar, anslutning av vindparken till elnätet samt anläggande av montageplatser i projektområdet. 9 (123)
Figur 1: Aktuellt projektområde 10 (123)
Figur 2: Arrenderade fastigheter i aktuellt projektområde 1.2 Gällande lagstiftning och tillståndsprocess Uppförande samt drift av en vindkraftsanläggning är att betrakta som miljöfarlig verksamhet. Beroende på anläggningens storlek krävs tillstånd enligt 9 kap. MB och förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Då aktuell anläggning innefattar 15 vindkraftverk med en totalhöjd på maximalt 200 meter är verksamheten tillståndspliktig enligt prövningskod 40.90 i bilagan till förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd och kräver tillstånd enligt 9 kap. MB. Tillståndsansökan prövas av länsstyrelsens miljöprövningsdelegation (MPD). Föreliggande miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ingår tillsammans med teknisk beskrivning och kartor i ansökningshandlingarna till ansökan om miljötillstånd enligt miljöbalken. Den som avser att bedriva verksamhet som kräver tillstånd enligt MB ska samråda med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten (oftast kommunen) samt de enskilda som kan antas bli särskilt berörda. Eftersom verksamheten definieras som en verksamhet som kan antas medföra betydande miljöpåverkan ställer lagstiftningen högre krav på innehållet och omfattningen av MKB:n och samrådskretsen. Inför upprättandet av MKB:n krävs att samråd, utöver ovan nämnda parter, genomförs med statliga myndigheter samt de kommuner, den allmänhet och de organisationer samt enskilda som kan antas bli berörda av verksamheten. 11 (123)
1.3 Genomförda samråd Nedan ges en översiktlig beskrivning över genomförda samråd avseende Vindpark Årjäng Byn. Synpunkter som framförts vid genomförda samråd beaktas i denna MKB. En fullständig samrådsredogörelse återfinns i bilaga 2. 1.3.1 Samråd med kommun och länsstyrelse Ett samrådsmöte med länsstyrelsen i Värmlands län samt Årjängs kommun genomfördes den 7 december 2011. Vid samrådet deltog miljö och hälsoskyddsinspektör, plan och bygglovsingenjör, ordförande i Bygg- och miljönämnden samt representant kommunstyrelsen från Årjäng kommun. Från länsstyrelsen deltog miljöskyddshandläggare, antikvarie, planhandläggare och naturvårdshandläggare. 1.3.2 Samråd med närboende, allmänheten och övriga intressenter Ett samrådsmöte ägde rum torsdagen den 9 februari 2012 i Silleruds Föreningsgård. Till samrådet hade samtliga närboende inom ca 2000 m från den planerade anläggningen inbjudits via personliga brev som skickades ut den 16 januari 2012. En inbjudan till samrådet publicerades även i lokala tidningar samt på bolagets hemsida. Samrådet hölls i form av ett s.k. öppet hus med utställning. Upplägget innebär att allmänheten som inbjudits till samrådet har möjlighet att besöka det öppna huset när det passar dem bäst mellan vissa fastställda tider. I detta fall var tiden satt till mellan klockan 15.00 och 20.00. I utställningen gavs besökarna information via bl.a. posters, informationsblad, bildspel samt ljuddemonstration. Besökarna gavs tillfälle att gå runt och ta del av utställningen. Representanter för sökanden tog emot besökarna och var behjälpliga med att visa runt och svara på frågor. Målsättningen var att ha så många representanter på plats att alla deltagare skulle få möjlighet till ett personligt bemötande samt ha möjlighet att ställa frågor och föra eventuella diskussioner. Vid samrådet närvarade sju representanter från Gothia Vind 10 AB (genom Gothia Vind AB) samt två representanter från WSP. Under samrådet delades även kontaktuppgifter ut till besökarna med uppgifter om tillvägagångssätt för lämnande av eventuella synpunkter med anledning av föreslagen etablering. Möjlighet fanns även att lämna synpunkter direkt på samrådet via avsedda blanketter. Sista dag att inkomma med yttrande angående etableringen var den 1 mars 2012. Antalet besökare under kvällen var ca 25 stycken och utgjordes huvudsakligen av närboende. De synpunkter och yttranden som framkommit i samrådsprocessen redovisas i bilaga 2, Samrådsredogörelse. En fråga som belysts under samrådet är möjlighet till ekonomisk ersättning till bygden. Bolaget åtar sig att dela ut en så kallad bydgepeng till närliggande byar som kompensation för det eventuella intrång som den planerade vindparken kan innebära.. 12 (123)
1.3.3 Samråd med övriga myndigheter och organisationer Vidare har skriftliga samråd skett med Försvarsmakten, LFV, närliggande flygplatser, Teracom, Telecom-bolag, Boverket, Energimyndigheten m.fl. myndigheter och organisationer. Även andra intresseföreningar såsom jaktvårdskretsar, lokala ornitologklubbar, naturskyddsföreningen, friluftsfrämjandet och friluftsföretag, byalag, idrottsklubbar m.m. har ingått i samrådskretsen. Samråd har även genomförts med Grinsbyns camping för att uppnå en optimal utformning av projektet för båda parter. Ett samarbetsavtal har tecknats med campingen som inte har något att erinra mot den aktuella vindparken. 1.4 Omfattning och avgränsningar Föreliggande MKB utgör underlag till ansökan om tillstånd enligt miljöbalken och har upprättats i enlighet med bestämmelserna i 6 kap. MB. Syftet med att upprätta en MKB är att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som den planerade verksamheten kan medföra bl.a. för människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, på hushållningen med mark, vatten, den fysiska miljön i övrigt samt med material, råvaror och energi. Syftet är vidare att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön. Aktuell MKB har upprättats med avsikten att på ett så tydligt sätt som möjligt visa etableringens konsekvenser på människors hälsa och miljön, dels utifrån de krav som lagstiftningen ställer, men också för att visa om etableringen och driften av anläggningen uppfyller miljöbalkens krav på god hushållning med mark- och vattenområden. MKB:n är avgränsad på så vis att den fysiska påverkan i form av markingrepp är begränsad till projektområdet medan effekter så som visuell påverkan, ljudeffekter, skuggeffekter samt påverkan på fauna har undersökts inom ett större område. Inom ramen för ansökan ingår förutom vindkraftverken i sig även anläggande av vägar, etablering av montageplatser, utplacering av transformatorstationer samt anläggande av kraftledningar för anslutning av den planerade vindparken till elnätet. Även tillfälliga servicebyggnader såsom byggbodar ingår. Bolaget har som målsättning att vid tiden för etableringen tillämpa bästa möjliga teknik. Mot bakgrund av att teknikutvecklingen inom vindkraftsområdet ständigt fortgår kan andra modeller än de som idag finns på marknaden bli aktuella då tillstånd väl erhållits. I föreliggande handling utgår beskrivningen dock från ett vindkraftverk som uppnår totalhöjd 200 m, har en relativt stor rotor samt ett källjud som anses vara normalt i förhållande till vindkraftverkets storlek. Beskrivningen av miljökonsekvenserna i avsnitt 6 utgår från vindparkens största möjliga påverkan på människors hälsa och miljö varför maximalt antal vindkraftverk och maximal totalhöjd antas. Utgångspunkten är den exemplifierade parklayouten. Det kan inte uteslutas att det kan bli aktuellt med åtgärder i anslutning till vattendrag bl.a. beroende på sträckning av ny väg och behov av förstärkning av befintliga vägar. För det fall anmälningspliktig- eller tillståndspliktig vattenverksamhet skulle bli aktuell kommer denna fråga att hanteras separat i samråd med länsstyrelsens vattenvårdsenhet. 13 (123)
Vid behov av linjekoncession för elnätsanslutningen kommer detta att hanteras separat från aktuell MKB. 1.5 Nationell målsättning om förnyelsebar energi och utbyggnad av vindkraft i Sverige Grundat på Sveriges medlemskap i Europeiska unionen och de mål angående förnyelsebara energikällor som uppställts inom gemenskapen föreligger ett på regeringsnivå uttalat mål om att en stor del av Sveriges totala energiproduktion ska komma från förnyelsebara energikällor. I februari 2009 föreslogs att 50 procent av den totala energianvändningen i Sverige ska komma från förnybara energikällor och målsättningen avseende produktion från förnyelsebara energikällor sattes till 25 TWh till år 2020. Vidare antogs regeringens proposition En sammanhållen klimat- och energipolitik av riksdagen i juni 2009, vilket innebar en ny planeringsram på 30 TWh för vindkraft i Sverige till år 2020, varav 20 TWh på land och 10 TWh till havs. Syftet med planeringsramen är att synliggöra vindkraftsintresset i den fysiska planeringen. Ramen anger således de nationella anspråk som vindintresset har på tillgång till mark- och vattenområden. I juli 2009 fick Energimyndigheten i uppdrag av regeringen att föreslå nya kvoter i elcertifikatsystemet för att nå regeringens uppsatta mål i nivå med 25 TWh förnybar el till år 2020. Uppdraget består av fyra deluppdrag och i oktober 2009 redovisade Energimyndigheten deluppdrag 1 ökad ambitionsnivå. Förutom att föreslå nya kvoter i elcertifikatsystemet skulle Energimyndigheten enligt deluppdraget bl.a. också översiktligt bedöma de olika energislagens potentiella bidrag till måluppfyllelsen på 25 TWh förnybar el till år 2020. Ur rapporten för deluppdrag 1 kan utläsas att landbaserad vindkraft kan komma att bidra med en stor andel för att nå målet till år 2020. År 2011 producerade vindkraften ca 6,1 TWh enligt Svensk Vindenergis statistik, medan produktionen år 2020 enligt Energimyndighetens beräkningar kan komma att bidra med uppemot 12 TWh. Resultatet av Energimyndighetens utredning innebär att det i dagsläget finns faktiska förutsättningar för en utbyggnad av vindkraft med en produktion på upp till 12 TWh till år 2020. 1.6 Miljönytta Under ca 8 driftmånader producerar ett vindkraftverk den energi som krävs för verkets tillverkning. 1 Om man summerar den energi som krävs för tillverkning, byggnation, drift och nedmontering motsvarar detta ca 3 % av den totala energi som verket producerar under sin livslängd. 2 Ett modernt vindkraftverk har en livslängd på 20-25 år och kan därefter avvecklas och monteras ned utan att lämna några nämnvärda spår efter sig. 1 Boverket 2009, Vindkraftshandboken planering och prövning av vindkraftverk på land och i kustnära. vattenområden, ISBN 978-91-86045-27-2 2 Elsam Engineering, 2004/03, Livscyklusvurdering af hav- og landplacerede vindmølleparker, rapport nr: 02-170261 14 (123)
Nedan redovisas omräkningsfaktorer för energi: Producerad energi mäts i kilowattimmar (kwh) och dess multipelenheter: 1 000 kwh = 1 megawattimme(mwh); 1 000 MWh = 1 gigawattimme (GWh); 1 000 GWh = 1 terawattimme (TWh) Produktionskapacitet mäts i kilowatt (kw) och dess multipelenheter: 1 000 kw = 1 megawatt (MW); 1000 MW = 1 gigawatt (GW) Den planerade vindkraftparken kommer att inrymma 15 vindkraftverk och bedöms producera ca 135 GWh/år räknat på en effekt om cirka 3 MW per verk. Detta motsvarar årsförbrukningen av el för 6 750 eluppvärmda villor och hushållsel för ca 27 000 villor per år (beräknat vid en årsförbrukning på 20 000 kwh/eluppvärmd villa respektive 5 000 kwh/villa av hushållsel). Om vindkraften ersätter marginalel baserat på kolkondens minskas utsläppen av koldioxid med ca 135 000 ton, svaveldioxid med 390 ton och kväveoxider med 340 ton per år. 3 3 Beräknad från uppgifter från Boverket 2009, Vindkraftshandboken planering och prövning av vindkraftverk på land och i kustnära. vattenområden, ISBN 978-91-86045-27-2 15 (123)
2 Lokalisering och alternativ Bolagets affärsidé är att producera förnybar el med vindkraftsteknik. Bolagets målsättning är att bli ett av de ledande vindkraftföretagen i Sverige. Bolagets målsättning är att uppföra minst 5 vindkraftverk varje år. Bolaget undersöker därför möjligheter för etablering av vindkraft på olika platser genom egen projektering såväl som efter förfrågningar från markägare. Bolaget har såsom vindkraftsföretag en uttalad ståndpunkt att vindkraft som förnybar energikälla ger ren energi och bidrar till en långsiktigt hållbar utveckling. Företaget undersöker kontinuerligt lämpliga områden att uppföra och driva vindkraftsanläggningar. Lämpliga platser väljs ut efter ett flertal kriterier. Nedanstående tabell anger de faktorer är styrande vid bedömningen av ett områdes lämplighet för vindkraft. Tabell 2. Styrande faktorer vid lämplighetsbedömning för vindkraft Styrande faktorer vid bedömning av ett områdes lämplighet Tillgång på god vindenergi Storleken på området vilket är avgörande för hur många verk som inryms i vindparken Tillräckligt avstånd till närboende Få motstående natur- och kulturmiljöintressen Tillgång till bra vägar Tillgång till bra elnätsanslutning Att kommunen där området är beläget generellt sett är positiv till vindkraftsetablering De områden som i enlighet med ovanstående kriterier inte är lämpliga sorteras bort medan bolaget undersöker möjligheten att avtala om markarrende för lämpliga områden. Projektområde Årjäng Byn har vid utredningar visat sig vara ett område väl lämpat för etablering av vindkraft. Arrendeavtal har tecknats med markägarna. Initiala vindanalyser visar att vindförhållandena i området är goda vid tillräckligt hög höjd. De inledande utredningar bolaget har genomfört visar att antalet motstående intressen i området är få. Härutöver är det tillräckliga avstånd till närboende, området inhyser bra vägnät och elanslutning är möjlig. Bolaget har därmed gått vidare med projektet och ansöker om tillstånd enligt 9 kap. MB att uppföra aktuell vindpark. Genomförda inventeringar och fördjupade utredningar ligger till grund för föreliggande MKB och ansökan, vilket beskrivs vidare i kommande avsnitt, samt kommer att utgöra ramarna för projektets utformning vid en eventuell byggnation. 16 (123)
2.1 Alternativ lokalisering Om en planerad verksamhet medför betydande miljöpåverkan ska MKB:n även innehålla en lokaliseringsutredning som redovisar alternativa lokaliseringar och utformningar. Som tidigare nämnts sorteras de områden bort som inte anses lämpliga för vindkraftetablering enligt de kriterier som listats ovan. Därefter görs ingen ytterligare utredning av områdets lämplighet. En förutsättning för att kunna etablera en vindpark är att ha tillgång till markområdet. Därför försöker bolaget avtala om markarrende för alla de områden som anses lämpliga för vindkraftetablering. Bolagets utgångspunkt är att söka tillstånd för samtliga områden där markarrende tecknas och där etableringsmöjligheterna efter fördjupade utredningar och inventeringar fortfarande anses goda. Någon avvägning om lämpligheten mellan dessa områden görs normalt inte. De alternativa lokaliseringar som därmed kan anges inom ramen för denna tillståndsansökan är därför sådana som redan bedömts olämpliga under den tidiga projekteringsfasen och som därför inte utretts i den omfattning som föreliggande projekt. Gällande praxis för tillståndsprövning av vindkraftetableringar ger dock ett undantag vad gäller redovisningen av alternativa lokaliseringar. Miljödomstolen vid Vänersborgs tingsrätt har i dom 2008-11-10 (M 1363-08) konstaterat att en särskild tillämpning av lokaliseringsregeln i miljöbalkens hänsynsregler är bruklig för vindkraft med hänsyn till samhällets strävan mot en hållbar utveckling vilken inkluderar storskalig vindkraftsutbyggnad. Innebörden av det sagda är att ett vindkraftverks lokalisering inte behöver vara optimal för att kunna godtas och att motstående enskilda intressen och allmänna intressen bör vara av viss tyngd för att en etablering på en viss plats ska kunna nekas. I det aktuella fallet konstaterades att sökt lokalisering inte stred mot natur- eller kulturintressen samt att villkoren för ljud och skuggor kunde innehållas. Trots att sökanden inte gjort någon klassisk lokaliseringsutredning fann miljödomstolen att platsen var lämplig och att någon ytterligare lokaliseringsutredning inte behövde göras. Bolaget har trots ovanstående valt att redovisa tre alternativa lokaliseringar, Ånimskog, Backen och Kungbergen, se nedan: 17 (123)
Figur 3: Alternativ lokalisering Ånimskog är beläget ca 50 km sydöst om Årjäng Byns projektområde och inrymmer ca 11 vindkraftverk. Backen är beläget ca 40 km söder om projektområdet och inrymmer ca 7 vindkraftverk medan Kungbergen är beläget ca 120 km öster om projektområdet och inrymmer ca 10 vindkraftverk. Samtliga tre projekt har varit aktuella för vindkraftetableringar. Bolaget har dock av olika anledningar bedömt projekten som mindre lämpliga lokaliseringar och därmed har projekten lagts ner. Nedanstående tabell redovisar en sammanfattning av den alternativredogörelse som genomförts. 18 (123)
Tabell 3: Jämförelse alternativa lokaliseringar. Projekt Årjäng Byn Ånimskog Backen Kungbergen Kommun Årjäng Åmål Bengtsfors Filipstad Vindtillgång God Medelgod Mycket god Mindre god Områdets användning idag Skogsbruk Skogsbruk Skogsbruk Skogsbruk Möjligt antal vindkraftverk Landskapsbild Kulturmiljö Naturmiljö Buller och skuggning Övriga intressen Möjlighet att nyttja befintliga vägar Möjlighet till elnätsanslutning Samlad bedömning 15 st Ca 11 st Ca 7 st Ca 10 st Tåligt för vindkraft Ett fåtal kulturmiljölämningar inom projektområdet. Fåtal naturvärden inom projektområdet. Värden för fågelfaunan. Gällande riktlinjer kan innehållas. Få närboende. Inga särskilda övriga intressen Goda. Befintligt skogsbilsvägnät är utbyggt. Goda, samordningsvinster med andra projekt Väl lämpad lokalisering Närheten till Vänern medför en ökad påverkan. Ett fåtal kulturmiljölämningar inom projektområdet. Fåtal naturvärden inom projektområdet. Närliggande naturreservat söder om området. Gällande riktlinjer kan innehållas. Få närboende. Beläget inom Försvarsmaktens stoppområde Medelgoda. Få vägar av gott skick. Mycket goda. Befintlig transformatorstation i närheten. Mindre väl lämpad lokalisering. Tåligt för vindkraft Få kända kulturmiljölämningar inom projektområdet. Få kända naturvärden inom området. Gällande riktlinjer kan innehållas. Enstaka närboende. Konflikt med Försvarsmaktens intresse. Konflikt med Teracoms intressen i området. Goda. Befintligt skogsbilsvägnät är utbyggt. Medelgoda. Vidare utredning hade krävts. Relativt väl lämpad lokalisering. Tåligt för vindkraft Få kända kulturmiljölämningar inom projektområdet. Få kända naturvärden inom området. Gällande riktlinjer kan innehållas. Enstaka närboende. Inga särskilda övriga intressen Goda. Befintligt skogsbilsvägnät är utbyggt. Goda. Ledning går genom projektområdet Mindre väl lämpad lokalisering 19 (123)
Årjäng Byns projektområde har bedömts som mycket lämplig för vindkraft med anledning utifrån de kriterier som angivits i tabell 2. Vindresurserna är goda och övriga intressen och värden inom projektområdet är förhållandevis låga. Vad gäller Ånimskog omöjliggör Försvarets intressen vidare utveckling av projektet. Projekt Backen har goda vindförutsättningar och få natur- och kulturvärden i närheten. Dock medför Försvarets intressen i området att området är mindre lämpat för en vindkraftetablering. Kungbergen innefattar få kända natur- och kulturmiljövärden, men har inte de vindresurser som krävs för att en lokalisering ska kunna anses vara lämplig. Med hänsyn till resonemanget ovan bedömer bolaget att Årjäng Byns projektområde är det mest lämpade att utveckla vindkraft på. Projektområdet är ej beläget inom något av de områden som är utpekade som olämpliga för vindkraftetableringar i Årjäng kommuns vindkraftsplan. Eftersom projektområdet ej heller är beläget inom ett sådant område som är utpekat som särskilt lämpat för en vindkraftetablering ska, enligt planen, en prövning ske från fall till fall. Enligt den utredning som bolaget genomfört lämpar sig vindkraft väl inom området. Projektet innebär inte heller några hinder för andra etableringar i områden som är utpekade som särskilt lämpade för vindkraft, vilket utredningen av projektets kumulativa påverkan bekräftar, se avsnitt 6. 2.2 Alternativa utformningar Enligt miljöbalken ska, om möjligt, alternativa utformningar redovisas. Utformningen av föreslagen etablering har utvärderats ett flertal gånger under projektets gång bl.a. mot bakgrund av den information som framkommit vid genomförda inventeringar samt vid genomförande av aktuell samrådsprocess. På så sätt har en alternativjämförelse avseende vindkraftparkens utformning genomförts löpande allt eftersom mer information om projektområdet inhämtats bl.a. enligt följande: Vindkraftverkens placeringar har löpande stämts av mot resultatet från naturvårdsinventering och kulturmiljöinventering. Inga värden har påtalats som påverkat vindkraftverkens placeringar. Den väglayout som ursprungligen presenterades har justerats för att undvika de värden som identifierats under naturmiljö- och kulturmiljöinventeringen. Även en etablering av ett vindkraftverk med mindre rotor har studerats av bolaget. Nedan redovisas en sådan alternativ utformning. Vindparken utgår från en vindkraftverkstyp med 90 m rotordiameter och 100 m tornhöjd. Vindparken rymmer 20 verk med denna utformning. Då ett större vindkraftverk med större rotor hushåller med områdets vindresurser på ett mer optimalt sätt har dock bolaget beslutat sig för att utforma ansökan utifrån det större vindkraftverket. Påverkan på människa och miljö bedöms vara likvärdig. 20 (123)
Figur 4: Alternativ utformning 2.3 Nollalternativ En MKB för en verksamhet som kan antas medföra betydande miljöpåverkan ska innehålla en beskrivning av ett så kallat nollalternativ. Nollalternativet innebär en redogörelse för konsekvenserna av att den planerade etableringen inte kommer till stånd. Nollalternativet ska utgöra ett jämförelsealternativ vid värderingen av vilken förändring den föreslagna verksamheten ur miljöhänseende medför i förhållande till om den inte blir av. Vid en utebliven etablering bedöms den i dagsläget huvudsakliga markanvändningen inom projektområdet i form av ett aktivt skogsbruk att bestå. En rationellt skött skog medför i sig olika förändringar i områdets naturmiljö och landskapsbild. Till följd av gallring och avverkning förändras inte bara livsförhållandena för de organismer, fågelarter samt övriga arter som lever inom området utan även landskapsbilden då delar av skogen avverkas och hyggen uppkommer inom vissa delar av området. En vindkraftsetablering kommer medföra en viss påverkan på natur- och kulturmiljö, fåglar och fauna, vilken uteblir vid ett nollalternativ. För de boende i närområdet kommer ljud- och skuggeffekter att uppkomma och landskapsbilden inom området kommer att förändras. Omfattningen och konsekvenserna av denna påverkan diskuteras i avsnitt 6. 21 (123)
Nollalternativet innebär också att ett område som är väl lämpat för vindkraftsetablering inte nyttjas och produktionen av el från en förnybar energikälla som skulle kunna ersätta fossilt bränsle uteblir. Högst troligen ersätter el producerad med vindkraft marginalel som idag utgörs av kolkraft. Den planerade vindkraftparken bedöms producera maximalt ca 135 GWh el/år räknat på 15 stycken vindkraftverk med en effekt om cirka 3 MW. Detta motsvarar årsförbrukningen av el för 6 750 eluppvärmda villor och hushållsel för ca 27 000 villor per år (beräknat vid en årsförbrukning på 20 000 kwh/eluppvärmd villa respektive 5 000 kwh/villa av hushållsel). Om vindkraften ersätter marginalel baserat på fossil elproduktion med kolkondens minskas utsläppen av koldioxid med ca 135 000 ton, svaveldioxid med 390 ton och kväveoxider med 340 ton per år. 4 4 Boverket, 2009, Vindkraftshandboken planering och prövning av vindkraftverk på land och i kustnära. vattenområden, ISBN 978-91-86045-27-2 22 (123)
3 Områdets förutsättningar 3.1 Allmän områdesbeskrivning Det aktuella projektområdet är beläget i den västra delen av Årjängs kommun, Värmlands län. Området ligger i ett kuperat skogsområde mellan sjöarna Bysjön i väst, Lilla Bör i norr och Stora Bör i öst och avgränsas i syd av europaväg E18. Höjderna i området varierar mellan ca 180 m.ö.h. och 285 m.ö.h. Området utgörs till övervägande del av produktionsskog av gran och tall med inslag av hyggen. I området finns mindre och större höjdryggar mellan vilka våtmarker återfinns. Marken består av blockrik morän. Flertalet mindre vägar genomkorsar området. Kringliggande landskap i Årjäng utgörs av sprickdalar och höjdryggar som på sina ställen skapar en dramatisk karaktär. Kommunen är en av Sveriges sjörikaste med långsmala, ofta förgrenade, sjöar. Bebyggelse återfinns främst i väst kring Bysjön. Enskild bebyggelse finns även vid Stora Bör och E18. Närmaste enskilda bebyggelse ligger vid Ersta invid Stora Bör ca 750 m från projektområdet. Bebyggelsen vid Gängene och Haget ligger som närmast drygt 1 km från projektområdet och bebyggelsen i Byn ligger som närmast 1,3 km från projektområdet. Grinsbyns camping återfinns ca 840 m sydost om projektområdet. Närmaste kyrka är Silleruds kyrka som ligger ca 3,6 km väst om projektområdet. Ca 3,7 km norr om projektområdet sträcker sig en av Svenska Kraftnäts stamledningar. Europaväg E18 som passerar projektområdet i söder utgör riksintresse för väg. Ca 1 km nordväst om aktuell etablering planerar Rabbalshede Kraft AB en vindpark benämnd Häljebyn. Rabbalshede Kraft har inlett samråd med länsstyrelse och kommun om projektet, alltså är projektet fortfarande i ett initialt skede. I figur 5 redovisas projektområdenas utbredning. 23 (123)
Figur 5: Översiktskarta med aktuellt projektområde, projektområdet visas med röd markering, det av Rabbalshede Kraft planerade projektet Häljebyn visas med röda vindkraftsymboler. 3.2 Vindförhållanden Tillgången till god vindenergi utgör en av de mest grundläggande faktorerna för en lyckad vindkraftsetablering. Vind uppkommer genom tryckskillnader i atmosfären och påverkas även av andra krafter såsom gravitation. På låg höjd påverkas vinden av s.k. markfriktion, det vill säga terrängförhållanden såsom topografi och ytråhet. Vindhastigheten ökar därför med höjden över marken. Mot bakgrund av att vindenergin utgör en funktion av vindhastigheten i kubik, medför en förhållandevis liten ökning av vindhastigheten en stor ökning av producerad elenergi. Lokaliseringen av vindkraftverk inom ett område är således av mycket stor betydelse för att på ett optimalt sätt kunna nyttja tillgänglig energi. I samband med inledande utredningar av aktuellt projektområde konstaterades att vindförhållandena är tillräckligt goda för att bedriva vindbruk på ett ekonomiskt långsiktigt hållbart sätt. Bolaget har satt upp en vindmätningsmast i det aktuella projektområdet med syfte att verifiera vindhastigheter, vindriktningar, frekvenser och turbulensgrad. Mätningar av vindförhållandena kommer även att genomföras med mobil sodar-utrustning. Resultatet av mätningarna kommer efter en tillfredsställande 24 (123)
mätperiod att utvärderas och ligga till grund för produktionsberäkningar, ekonomiska kalkyler och vilken vindkraftsmodell som upphandlas. 3.3 Planförhållanden Följande kapitel beskriver kommunens övergripande planering för aktuellt projektområde och dess närområde. I beskrivningen redovisas de områden som är belägna inom ett avstånd av ca 5 km från föreslaget projektområde. De områden som är belägna längre bort bedöms inte påverkas till följd av föreslagen etablering. 3.3.1 Översiktsplan Översiktsplanen (ÖP) för Årjängs kommun antogs den 20 juni 1990 av kommunfullmäktige. 5 ÖP belyser allmänna intressen och kommunens miljösituation samt visar hur kommunen ser på mark- och vattenanvändningen samt bebyggelseutvecklingen i kommunen. ÖP är ett vägledande dokument i kommunens arbete samt vid beslut som rör mark- och vattenanvändningen i prövningar av kommunen och andra myndigheter. I sin översiktsplanering har kommunen belyst ett antal intressen och pekat ut specifika områden där bestämmelser gällande områdets markanvändning råder. Följande intressen som pekats ut i ÖP återfinns i projektområdets närhet: I Karta 1 Användning av mark och vatten beskrivs de riksintressen samt regionala och lokala intressen som finns i kommunen. Utöver de riksintresseområden, naturreservat, Natura 2000-områden, kulturreservat osv som beskrivs i avsnitt 3, återfinns två områden utpekade som fritidsanläggning inom 5 km från projektområdet, Grinsbyns Camping samt området för golfbanan norr om Svartebysjön. Campingen berörs även av detaljplan enligt Karta 2 Bestämmelser. Sillebotten söder om E18 och Sillerud är utpekade som lokaliseringsområden för bostäder. Silleruds kyrka med omgivning är utpekat som område för kulturminnesvård. Områden utpekade som kulturmiljövärden redovisas även i det regionala kulturmiljöprogrammet Ditt Värmland och beskrivs därför i avsnitt 3.7 nedan. Enligt Karta 2 Bestämmelser återfinns ett naturminne som pekats ut enligt Naturvårdslagen NVL öst om projektområdet vid Stora Bör och europaväg E18 har nybyggandsförbud enligt väglagen. Kommunen har även möjlighet att bestämma om övriga riktlinjer som ska gälla för t.ex. skogsbruk, jordbruk, fiske och vattenbruk m.fl. Aktuellt projektområde utgörs till största delen av produktionsskog. All skogsmark i kommunen pekas ut som värdefull för skogsnäringen i kommunen. Andelen skogsmark ökar i kommunen då jordbruksmark succesivt övergår till skogsmark, varför kommunen anser att skogsbruksintresset är väl tillgodosett. 5 Årjängs kommun, 1990, Översiktsplan, enligt mejl från Tomas Lennartsson, Årjängs kommun, 2012-02-16 25 (123)
Inga övriga utpekade intressen eller värdeområden återfinns inom 5 km från aktuellt projektområde. Strandskyddsområden beskrivs i avsnitt 3.5. Vidare har kommunen inlett arbete med att utreda lämpliga områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen, s.k. LIS-områden. Någon specifik plan har ännu inte utarbetats. 6 3.3.2 Vindkraftsplan Den 20 maj 2010 antogs en vindkraftsplan av kommunfullmäktige. 7 Vindkraftsplanen utgör ett tillägg till Översiktsplanen och ersätter ÖP i de områden som tillägget anger en annan markanvändning än vad som anges i ÖP. Likt ÖP behandlar vindkraftsplanen allmänna intressen och är inte juridiskt bindande. I vindkraftsplanen anger kommunen principer som kommunen ska följa vid prövningen av ett områdes lämplighet för vindkraftsetableringar och i planen beskrivs vilka faktorer som ska tas hänsyn till vid vägning mot andra intressen såsom bebyggelse, landskap, turism och friluftsliv samt mellankommunala intressen, se nedan. Vidare redovisar planen s.k. vindkraftområden, det vill säga särskilt lämpliga områden för vindkraft, se figur 6. Aktuellt projektområde har inte pekats ut som något vindkraftområde i planen. För vindkraftsetableringar utanför utpekade områden gäller att större krav kan komma att ställas på MKB och utredningar inför prövning. Kommunen motsätter sig dock inte etableringar utanför utpekade områden. I planen pekas även ett större område ut som olämpligt för vindkraftsetableringar, DANO-området inklusive Järnsjön. Området utgörs av ett antal sjöar med mellanliggande marker och bedöms ha ett stort värde för friluftsliv och turism. Järnsjön återfinns ca 6 km nordväst om aktuellt projektområde och närmsta del av DANOområdet utgörs av Ö. Silen som ligger ca 2,6 km söder om projektområdet. DANOområdet är utpekat som riksintresseområde för friluftslivet och beskrivs vidare i avsnitt 3.9. Vid samråd med kommunen framfördes att kommunen i vindkraftsplanen valt att peka ut få olämpliga områden för vindkraft för att främja utbyggnaden. Kommunen har generellt en positiv syn på utbyggnad av vindkraft varför även vindkraftparker utanför utpekade områden kan godkännas, om förutsättningarna bedöms som goda i en djupare utredning. 6 Årjängs kommuns hemsida, hämtad 2012-02-15, http://www.arjang.se/sv/kommunen/avdelningar/tekniska-avdelningen/oversiktsplan/ 7 Årjängs kommun, 2010-05-20, Vindkraft Årjäng Tillägg till Översiktsplanen 26 (123)
Figur 6: Utpekade områden för vindkraft i Årjäng kommuns vindkraftsplan, blå cirkel visar ungefärlig utbredning av aktuellt projektområde. De principer som bör ligga till grund för kommunens planering och prövning av ett områdes lämplighet för vindkraft är: 27 (123)
Prioritera vindkraft endast i områden med goda vindförhållanden. Dessa områden finns främst på höjdryggar i kommunen. Utbyggnad ska ske med hänsyn till andra intressen, till exempel friluftslivet, naturmiljöer och boende. I så hög utsträckning som möjligt bör utbyggnad ske i redan påverkade områden. Utnyttjande av redan påverkade områden innebär även en hushållning med markresurser vilket såväl PBL som Miljöbalken ställer krav på. Vindkraft placeras i anslutning till el- och vägnät. Vindkraft påverkar omgivningen också genom behov av anslutningsvägar, anslutande ledningar och behov av till exempel transformatorstationer. Vindkraft bör placeras så att anslutningen till el- och vägnät blir så enkel och prisvärd som möjligt. Vindkraft ska placeras i grupper om minst tre verk. Flera verk på samma plats ger en mer sammanhållen landskapsbild, och innebär också fördelar när det gäller investeringskostnader och produktion. Placering i grupp innebär ett mer effektivt nyttjande av vinden som naturresurs, och av mark och vatten. För vindkraftparkernas inpassning i landskapet är det viktigt att verken har samma storlek och utseende inom parken, det vill säga en enhetlig utformning. Vindkraftverken ska ges en diskret färgsättning och reklam utöver aktuellt företagsnamn får ej förekomma på anläggningarna. Vid avvägning mot andra intressen bör följande faktorer beaktas enligt vindkraftplanen: Bebyggelse Befintlig och kommande bebyggelse Vindkraftverk bör inte placeras närmare än 1 000 m från samlad bebyggelse. Det är dock spridningen av ljud till följd av verksamheten som styr vilket avstånd som måste följas, ljudnivån 40 db(a) utomhus vid bostäder och fritidshus gäller. Avståndet kan således bli mindre eller större. Nya bostäder placeras som närmast 1 000 m från områden utpekade som lämpliga för vindkraft eller byggda verk. Landskap Skogsmarkerna är huvudsakligen storskaliga och har låg komplexitet vilket gör dem mer lämpliga för vindkraft än kommunens odlade/bebyggda dalgångar. Turism och friluftsliv Intresset för friluftsliv och besöksnäring i området bör beaktas. Oexploaterade naturområden som utgör rekreationsområden har särskilt stora värden. Mellankommunala intressen Hänsyn bör tas till DANO-området och Glaskogens riksintresseområden. 28 (123)
I övrigt föreslås inga begränsningar av verkens storlek, höjd eller effekt, detta för att möjliggöra så goda lösningar som möjligt. 3.3.3 Detaljplan Några detaljplaner eller områdesbestämmelser enligt PBL finns inte i aktuellt projektområde. Förutsättningarna för utpekande av vindkraftsområden ska vara klarlagda i översiktsplanen, varför det inte ska vara nödvändigt att upprätta detaljplan för dessa. Enligt gällande lagstiftning krävs detaljplan för vindkraftparker endast då vindkraftverk avses att uppföras i områden där det råder stor efterfrågan på mark för bebyggelse eller anläggningar, vilket inte är fallet i aktuellt område. 3.4 Naturmiljö Riksintressen och övriga skyddade områden har studerats inom ca 5 km från aktuellt projektområde. Inga naturreservat, Natura 2000-områden, riksintresseområden för naturvård eller områden med landskapsbildsskydd är belägna inom projektområdet. Några naturreservat och Natura 2000-områden återfinns inte heller inom 5 km från projektområdet. Glaskogens naturreservat återfinns ca 6,7 km nordöst om aktuellt projektområde och beskrivs därför inte vidare. 8 Figur 7 redovisar de områden utpekade som riksintresse för naturvården, områden med landskapsbildsskydd samt djur- och växtskyddsområden som återfinns inom ett avstånd om 5 km från projektområdet. Nedan följer en beskrivning av dessa. Därefter redovisas de regionala inventeringar som gjorts av länsstyrelsen och Naturvårdsverket samt den naturvärdesinventering som genomförts inom ramen för föreliggande ansökan. Här ingår även studie av de nyckelbiotoper, naturvärden och sumpskogsområden som ingår i Skogsstyrelsens material. 8 Länsstyrelsens tjänst för distribution av geografisk information, hämtad 2012-02-15, http://lanstema.lst.se/default.asp?struser=alladownload&strpwd=24hmynd&language=lstg isdownload 29 (123)
Figur 7: Områden av riksintresse för naturvården, områden med landskapsbildsskydd samt djur- och växtskyddsområden inom 5 km från aktuellt projektområde. 3.4.1 Riksintresse för naturvård Områden av riksintresse för naturvård utgör en del av miljöbalkens hushållningsbestämmelser vilka syftar till en god hushållning med mark, vatten och naturresurser. Enligt miljöbalken ska områden av riksintresse för naturvård skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada naturmiljön. Riksintresseområdena utgör ett urval av områden som innehar de bästa exemplen på landskapstyper, naturtyper och andra naturvärden som är karakteristiska för landets olika naturgeografiska regioner. Riksintressena kan också uppvisa mycket sällsynta företeelser i ett nationellt eller internationellt perspektiv. Naturvårdsverket avgör vilka områden som de bedömer vara av riksintresse för naturvård. I projektområdets närhet finns två utpekade riksintresseområden för naturvård, Stora Bör samt Östra Silen, se figur 7. Närmaste riksintresse för naturvård utgörs av Stora Bör som ligger ca 600 m öst om projektområdet. Stora Bör är en stor klarvattensjö med kraftig vildmarksprägel. 9 9 Länsstyrelsernas tjänst för distribution av geografisk information, hämtad 2012-02-15, http://lanstema.lst.se/default.asp?struser=alladownload&strpwd=24hmynd&language=lstg 30 (123)
Området omfattar ca 2 400 hektar varav ungefär hälften av utgörs av vatten och hälften av land. Sjön hyser flera öar och den oregelbundna strandlinjen bidrar till upplevelsen och variationen. Som centralt belägen sjö av denna karaktär har sjön få motsvarigheter i regionen. Sjön har ett intressant men störningskänsligt fågelliv som bl.a. innehåller storlom och lärkfalk. I sjön samt i Bärhusälven förekommer ursprunglig storvuxen öring, dock sparsamt. Bland hoten mot bevarandet av områdets naturvärden kan nämnas utsläpp av gödande och giftiga ämnen, dämning, kulvertering eller förändring av vattendragets sträckning samt skogsavverkning längs vattendraget. Öar, uddar och strandzoner bör lämnas orörda och stor hänsyn bör tas i skogsbruket. Bebyggelse och andra anläggningar och verksamheter bör undvikas för att bevara strändernas orörda karaktär. Ca 2,6 km söder om projektområdet ligger Östra Silen som är utpekad som riksintresse för naturvård. Området omfattar ca 3 000 hektar varav 250 ha utgörs av land och resterande del av vatten. Området ingår i ett sprickdalslandskap med talrika långsmala och greniga sjösystem. Östra Silen är en stor, näringsfattig klarvattensjö som omges av skogsmark. Sjön har stora limniska värden med bl.a. en unik stam av sjölevande öring och ett flertal glacialmarina relikter. Omgivningarna är vildmarksbetonade med stora skönhetsvärden. Här finns storlom och fiskgjuse. De flesta öar i sjön är skyddade som fågelskyddsområden. Förutsättningar för bevarandet av områdets värden är främst kopplade till goda vatten- och miljöförhållanden för storöringsbestånden. Nämnas kan t.ex. högt ph-värde, utsläpp av gödande och giftiga ämnen, dämning och andra ingrepp som förändrar vattendragets sträckning osv. Även skogsavverkning längs vattendraget medför att områdets naturvärde skadas. Mindre öar, uddar och strandzoner bör lämnas orörda och skogsbruket bör bedrivas med stor hänsyn till naturvårdsintressena. 3.4.2 Landskapsbildsskydd Landskapsbildsskydd utgör en typ av skydd som meddelades enligt den tidigare gällande naturvårdslagen (NVL) och som användes för att skydda naturområden som behövde skydd men som lämpligen inte skyddades genom bildandet av ett naturreservat. Skyddet gäller enligt övergångsbestämmelserna till miljöbalken fortfarande även om många av landskapsbildsskydden upphävts eller förnyats i enlighet med dagens bestämmelser. Till beslut om landskapsbildsskydd ska föreskrifter vara kopplade. Att notera är dock att föreskrifterna enbart är knutna till de områden som de är avsedda att skydda. Landskapsbildsskyddet ska således inte förväxlas med etableringens påverkan på landskapsbilden vilket beskrivs under avsnitt 6.7. Stora Börs östra strand i Säffle kommun är skyddad med landskapsbildsskydd. 10 Området sammanfaller med riksintresseområdet för naturvård som beskrivs ovan och återfinns som närmast ca 2,3 km från aktuellt projektområde. Beslut om bildande av landskapsbildsskyddsområdet fattades av länsstyrelsen i Värmlands län isdownload, Registerblad, Område av riksintresse för naturvård i Värmlands län, Områdesnummer N44, Stora Bör, 1998-10-19 10 Länsstyrelsernas tjänst för distribution av geografisk information, hämtad 2012-02-20, http://lanstema.lst.se/default.asp?struser=alladownload&strpwd=24hmynd&language=lstg isdownload 31 (123)