Rapport om Ungdomars Tobaks- Alkohol- och Drogvanor i Järfälla kommun Årskurs 8, november 11 Undersökning nr 9 Andel elever i årskurs 8 som inte röker, inte snusar, inte druckit alkohol och aldrig använt narkotika 1 9 97 97 8 7 rökfria snusfria alkoholfria narkotikafria Jörgen Larsson
Rapport om ungdomars drogvanor i Järfälla kommun åk 8 (nov 11) Denna drogvaneundersökning är ett samarbete mellan Drog- och Brottsförebyggande Gruppen i Järfälla kommun och Jörgen Larsson, Prev & InFo AB. Undersökningen genomfördes under senhösten 11 i form av en anonym enkät med tillhörande instruktionsbrev. Svarsblanketterna lades ned i kuvert som klistrades igen innan eleverna lämnade klassrummen på skolorna. Sammanfattning av rapporten Andel rökare 3-11: kraftig minskning från 1 % år 3 till % (tangerad lägsta nivå) år 11 Andel snusare 3-11: mycket kraftig minskning från 1 % år 3 till 3 % (näst lägsta nivå) år 11 Andel alkoholkonsumenter 3-11: kraftig minskning från 9 % år 7 till 3 % (lägsta nivå) år 11 Andel intensivkonsumenter av alkohol 3-11: mycket kraftig minskning från 1 % år 3 till % (lägsta nivå) år 11 Andel som har druckit hembränt senaste året 3-11: kraftig minskning från 8 % år 3 till % (lägsta nivå) år 11 Andel som haft möjlighet att pröva narkotika 3-11: kraftig minskning från 1 % år 3 till 8 % (näst lägsta nivå) år 11 Andel som har använt narkotika 3-11: liten minskning från % år 3 till 3 % (näst lägsta nivå) år 11
Bakgrund författat av Ulf Peterson, Drog- och brottsförebyggande samordnare i Järfälla kommun År antog kommunfullmäktige en Drogpolicy för Järfälla kommun. I policyn fastslås att det drogförebyggande arbetet är ett ansvar för alla kommunens olika nämnder, förvaltningar och enheter. Beslutade inriktningsmål är att barn och ungdomar ska få en drogfri start i livet och en drogfri uppväxt. Vi ska gemensamt arbeta för att minska tobaksanvändningen, vi ska främja en alkoholfri livsstil och motverka missbruk av alkohol (ingen alkohol till ungdomar under 18 år) och vi har nolltolerans för narkotika och dopning. Vi ska kartlägga, analysera och informera om drogvanorna i kommunen. Vi ska exempelvis göra årliga enkäter och samla erfarenheter från fältet. Föreliggande rapport över alkohol- och drogvanorna bland elever i kommunens årskurs 8 genomförs varje år sedan 3. Under åren har trenderna skiftat. Men vi ser sedan 8 en generell nedgång av såväl tobaks- som alkoholprevalensen i åldersgruppen medan narkotikaerfarenheten gått såväl upp som ned under samma period. Rapporten är en sätt att följa utvecklingen i åldersgruppen men måste kombineras med iakttagelser och erfarenheter från dem som arbetar direkt med ungdomarna i skolan och på fritiden. Eleverna fyller i enkäten under sista veckan i november och resultatet i form av den här rapporten finns att tillgå för elevernas föräldrar, personal och politiker redan under februari året efter. Att rapporten ger svaren från varje skola och kommunen totalt redan drygt två månader senare gör att den kan användas som ett viktigt incitament för att tillsammans göra insatser i syfte att påverka situationen lokalt i kommunen och i respektive skola. Under våren 1 kommer Järfälla kommun också att delta i den länsövergripande Stockholmsundersökningen som omfattar ett tjugotal kommuner i Stockholms län och genomförs vartannat år på elever i grundskolans år 9 och gymnasieskolans år. Undersökningen är en bredare kartläggning som förutom drogvanor också innefattar skoltrivsel, psykisk hälsa, erfarenheter och utsatthet för brott samt risk- och skyddsfaktorer. Stockholmsundersökningen redovisas under hösten 1 med resultat för Järfällas elever samt med möjlighet att göra jämförelser med kommunerna i övriga länet och utgör ett bra underlag för långsiktig analys och utvecklingsarbete. 3
Varför är det viktigt att följa drogvanorna bland ungdomar? Få arbetsfält innehåller så många rykten och gissningar som alkohol- och drogområdet. Vi har alla vid upprepade tillfällen hört att "drickandet går allt längre ner i åldrarna" och att "det säljs knark på skolgårdarna." Men hur är det i verkligheten? Det finns olika sätt att försöka ta reda på det: T ex använda befintliga data från polisingripanden, akutinläggningar, intervjua nyckelgrupper av professionella och andra "kännare" av lokalsamhället, arbeta med enskilda djupintervjuer bland ungdomar, arrangera fokusgruppsintervjuer eller arbeta återkommande med anonyma enkätundersökningar av elever på högstadiet och i gymnasiet. Den här redovisningen utgår från det sistnämnda och är ett försök att maximera nyttan av resultatet från anonyma elevenkäter. Alltså, varför är det viktigt att undersöka elevers alkohol och drogvanor? Här är några synpunkter: En drogvaneundersökning ger en någorlunda välgrundad uppfattning om vad och hur mycket skolelever använder av olika berusningsmedel tillsammans med andra data om t ex trivsel, social bakgrund, attityder mm. En väl genomförd redovisning av undersökningsresultaten till de lokala politikerna kan bidra till att resurser nyskapas eller omdisponeras så att nya prioriteringar görs för det alkohol- och drogförebyggande arbetet. Undersökningsresultaten kan när de presenteras i media och på konferenser öka engagemanget mot ungdomsmissbruk, t ex genom förbättrad ANT-undervisning, effektivare arbete av poliser, fältassistenter, socialarbetare, vårdanställda, fritidsledare m fl. En drogvaneundersökning kan engagera och aktivera tonårsföräldrar i det alkoholoch drogförebyggande arbetet. Om undersökningarna upprepas årligen eller var annat år kan tidsserien ge indikationer på hur olika drogpreventiva åtgärder ger effekter på ungdomarnas konsumtion av bl a alkohol, narkotika och tobak. En bra undersökning bör minimera antalet liknande lokala undersökningar. Enkätundersökningen ger data som kan användas för fördjupade analyser om orsakssamband. Några metodproblem med drogvaneundersökningar Svarens tillförlitlighet Erfarenheten säger att elever som medvetet överdriver sina drogvanor är få. Överdrifterna är då oftast av den karaktären att det är lätt att exkludera dessa blanketter vid inmatningen. Ibland vill vissa elever imponera på sina kamrater genom att kryssa i en högre alkoholkonsumtion än vad som är den verkliga. Den risken kan minimeras om undersökningen sker under tystnad och att ingen elev kan se vad kamraterna fyller i för svar. Ett större problem är underrapportering eller osanna svar. Respondenten kan ha en ovilja att svara sanningsenligt på känsliga frågor. Speciellt om elevens beteende innebär ett socialt icke önskvärt eller kriminellt beteende. Detta har visat sig vid flera studier av den vuxna befolkningen. I praktiken innebär det att framförallt frågorna om narkotika sannolikt underrapporteras av de elever som har sådana erfarenheter. Dessa elever kan möjligen känna oro över att deras formulär kan identifieras vilket de uppfattar kan leda till negativa konsekvenser.
Bortfall I åk 9 brukar bortfallet, d v s frånvaron under en slumpvis vald lektion, ligga på ca 1 %. Det kallas för externt bortfall. Vi vet genom s k bortfallsanalyser att de som konsumerar mycket alkohol och har erfarenhet av narkotika är överrepresenterade i bortfallet. (Vid bortfallsanalyser får de frånvarande eleverna göra enkäten när de återkommer till skolan. Därefter jämförs de med dem som var närvarande vid det ordinarie undersökningstillfället. Vid en sammanräkning brukar frekvenserna stiga med några procentenheter framför allt vad gäller storkonsumtion av alkohol och narkotikaerfarenheter). Man måste därför ta hänsyn till att de resultat man får vid en drogvaneundersökning innehåller mörkertal på några procent när det gäller dessa beteenden. Med det interna bortfallet menas att elever som deltar i undersökningen låter bli att svara på vissa frågor i enkäten. Vad säger resultaten? Det är viktigt att försöka analysera vad resultaten visar. Om t ex resultaten är goda, (visar en minskning) måste orsaken ändå diskuteras. Beror det på att de unga efterfrågar mindre alkohol, narkotika och tobak? Har deras grundläggande attityd förändrats eller handlar det snarare om att tillgängligheten har minskat? Eller kan en minskning eller ökning förklaras med en allmän trend i regionen eller i landet som helhet? Ja detta är några frågor att diskutera för att öka förståelsen av resultaten.
Ungdomars drogvanor i Sverige Alkohol I Sverige har vi mångårig erfarenhet av drogvaneundersökningar. Nationellt görs sådana fortlöpande av Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN). Sett över hela undersökningstiden från 1971 kan man sammanfattningsvis konstatera att andelen alkoholkonsumenter i åk 9 var högre under "mellanölstiden" jämfört med idag. När mellanölet togs bort första juli 1977 följde en minskning av andelen alkoholkonsumenter under de nästkommande 1 åren. Från 1988 finns en svag ökning av konsumentgruppen som har planat ut i slutet av nittiotalet. År -11 har andelen alkoholkonsumenter minskat bland svenska grundskoleelever, i synnerhet bland pojkarna. Vad gäller berusningsbenägenheten är den också lägre idag jämfört med första halvan av sjuttiotalet. Men även här finns en ökning sedan 1988-89 som planat ut i slutet av 9-talet. Under -talet har såväl alkohol som narkotika minskat bland ungdomar, framförallt folköl och hembränd sprit. Nu finns nationella tecken på att konsumtionen ökar. Narkotika Mönstret kring narkotikavanorna i åk 9 har stora likheter med alkoholvanorna. År 1971 uppgav 1 % av pojkarna och 1 % av flickorna att de använt narkotika. År 197 hade siffran sjunkit till 9 respektive 8 procent och låg sedan på ungefär samma nivå under resten av 197-talet fram till 1983 då andelen elever med narkotikaerfarenhet var % bland båda könen. Under senare delen av åttiotalet låg siffrorna på ca 3 % och lika mellan pojkar/flickor. Därefter finns en ökning som 1 gav 1 % för båda könen. Därefter minskar vanorna ånyo och ger 8 % för år 11. Siffrorna i storstäder som Stockholm och Malmö ligger några procentenheter högre. Det är angeläget att påpeka att narkotikasiffrorna är för låga med tanke på en viss underrapportering och bortfall! Andel Om som undersökningen använt narkotika i riket (åk 9) Källa: CAN 1 1 % 1 8, 3 7, 8 1 7 8 8-71 -7-79 -83-8 -89-91 -93-9 -99-1 - -7-1 -11
Om undersökningen Undersökta skolor: Viksjöskolan, Vittraskolan, Fjällenskolan, Björkebyskolan, Engelska skolan, Källtorpsskolan och Tallbohovsskolan. Tidpunkt: november 11. Undersökt årskurs: årskurs 8. Antal besvarade enkäter: n = 1 st (33 pojkar och 91 flickor i åk 8) vilket är 1 st färre än år 1. Bortfall: nio procent jämfört med tio procent år 1. Internt bortfall: totalt har 1 elever fyllt i enkäten. På vissa frågor kan n-talen skifta något i och med att ett visst internt bortfall förekommer precis som i alla andra undersökningar.. Skalor i diagrammen: maxvärde i skalorna är närmaste 1-tal ovanför högsta värdet Jämförelser: jämförelser görs med tidigare mätningar i Järfälla kommun Sekretessprinciper: skolorna redovisas med nummer från ett till sju. Kodnyckel finns hos Drog- och Brottsförebyggande Gruppen. Om färre än sex elever uppger att de har använt narkotika, redovisas de som noll procent i diagrammen. Drog- och Brottsförebyggande Gruppen ansvarar för om även skolor med få elever särredovisas. Bortsorterade blanketter p g a uppenbart oseriöst ifyllande: tre stycken. Statistikprogram: SPSS Statistics 17, Redovisningssätt: rapport i Word och fristående grafiska bilder i Power Point 7
Resultat Andel rökare 1 1 1 11 9 1 9 9 3 7 8 9 1 11 totalt Med rökare avses att man röker dagligen eller ibland. Sex procent av åttondeklassarna i Järfälla kommun är rökare vilket är en klar minskning sedan år 7 då tio procent uppgav att de rökte. 11 års nivå tangerar den lägsta sedan år 3. Det är jämnt fördelat mellan könen. Efter ett par år med stigande andel rökare bland åttondeklassarna (-7) märks nu att den marginella minskningen till 9 har bytts till en ganska kraftig minskning. Det är nu en utplaning från 1 års undersökning. Upprätthållande av åldersgränser och ett effektivt skolarbete tillsammans med information till föräldrarna är insatser som har positiva effekter också när det gäller ungdomarnas alkohol- och ev narkotikakonsumtion. Andel rökare (%) årskurs 8, uppdelat på kön och i procent av samtliga elever 3 7 8 9 1 11 pojkar 8 7 9 8 flickor 1 17 1 1 13 13 8 totalt 1 11 9 1 9 9 Flickorna har övervägt i hela tidsserien när det gäller rökning förutom år 8 och 11 8
Fördelning på ålder när de rökande ungdomarna började röka årskurs 8, i procent av rökarna 3 7 8 9 1 11 1 år eller yngre 1 1 3 1 9 1 11 år 13 1 1 7 8 9 8 7 1 1 år 18 1 7 1 9 1 13 år 1 7 3 3 39 8 3 38 1 år 11 1 13 17 18 1 Totalt uppger 37 elever att de röker dagligen eller ibland jämfört med 38 elever år 1. Men fyra elever fler, d v s 1 stycken uppger en ålder för när de började röka regelbundet. Dessa har förmodligen slutat röka. Av de 1 eleverna började 38 % att röka när de var 13 år (vilket är den vanligaste debutåldern för rökning minst en gång/vecka). Genomsnittsdebuten låg i denna undersökning vid 1,3 år vilket är ungefär samma snittdebut som vid de senaste mätningarna. Andel rökare 1 1 7 8 7 11 skola 1 skola skola 3 skola skola skola skola 7 totalt Storleken på andelen rökare skiljer sig mycket mellan de sju skolorna. Elva procent (högsta värdet) av åttondeklassarna röker på skola jämfört med två procent (lägsta värdet) på skola. Snittet ligger still på sex procent sedan år 1. 9
Andel snusare 1 1 1 3 3 3 3 7 8 9 1 11 totalt Definitionen av snusare i den här studien är att man snusar dagligen eller ibland. Tre procent av åttondeklassarna i Järfälla kommun snusar och könsfördelningen visar fyra procent pojkar jämfört med två procent flickor. Detta är en mycket stor minskning sedan 3 då 1 % av pojkarna och fyra procent av flickorna uppgav att de snusade. Andel snusare årskurs 8, uppdelat på kön och i procent av samtliga elever 3 7 8 9 1 11 pojkar 1 9 3 7 3 flickor 1 1 totalt 1 3 3 3 Pojkarna har övervägt i hela tidsserien när det gäller snusning förutom år 1 då könsfördelningen var helt jämn. 11 års resultat är det näst lägsta värdet för andelen snusare sedan år 3. 1
1 Andel snusare (%) 8 3 3 3 skola 1 skola skola 3 skola skola skola skola 7 totalt Det skiljer en del mellan skolornas andelar av snusare. Skola ligger högst följd av skola 3. På skola och uppger inga elever att de snusar. Genomsnittet som snusar har ökat marginellt till tre procent sedan förra mätningen. Föräldrarnas kännedom om ungdomarnas rökning/snusning i procent av rökarna/snusarna 3 1 33 38 3 känner till pojkar flickor totalt 33 % av pojkarna som röker eller snusar har föräldrar som känner till det enligt pojkarnas egen uppfattning. Av flickorna som använder tobak uppger 38 % att deras föräldrar känner till det. Totalt har 3 % av de rökande eller snusande ungdomarna föräldrar som vet om ungdomarnas vanor jmf med 3 % i förra mätningen. Föräldrarnas vetskap har alltså minskat sedan förra undersökningen. 11
Andel som druckit alkohol senaste halvåret 3 1 9 8 8 8 39 38 1 3 3 7 8 9 1 11 totalt I årskurs 8 uppger 3 % av eleverna att de har druckit alkohol en eller flera gånger det senaste halvåret. Det är en mycket kraftig minskning sedan förra mätningen. Av dem som har druckit har drygt hälften druckit alkohol flera gånger. Totalt sett är andelen alkoholkonsumenter klart sjunkande sedan mätningarna startade år 3 men en marginell ökning kunde iakttagas 1. Andelen alkoholkonsumenter är något större bland flickorna jämfört med pojkarna (31 % flickor jämfört med 8 % pojkar). Andel som druckit alkohol senaste halvåret årskurs 8, uppdelat på kön och i procent av samtliga elever 3 7 8 9 1 11 pojkar 7 1 1 3 31 38 39 8 flickor 1 3 8 39 3 31 totalt 9 8 8 8 39 38 1 3 Flickorna har under hela undersökningsserien haft större andelar än pojkarna som har druckit alkohol det senaste halvåret. Flickornas dominans var starkast - 8. 9-11 har det skett en utjämning. 1
Andel som druckit alkohol senaste halvåret 3 31 3 8 33 3 31 3 1 skola 1 skola skola 3 skola skola skola skola 7 totalt På skola 3 finns den största andelen som har druckit alkohol under det senaste halvåret. Skola och 3 har de största andelarna som har druckit alkohol flera gånger (8 % respektive 19 %). Skola ligger lägst med % som har druckit alkohol. Överhuvudtaget är skillnaderna mellan skolorna relativt små i den här mätningen. 1 1 1 Andel intensivkonsumenter av alkohol 1 1 1 1 9 9 1 3 7 8 9 1 11 totalt Med intensivkonsumtion av alkohol menas att eleven minst en gång i månaden dricker en av de mängder som räknas upp i frågan (se enkäten längst bak i rapporten). Fyra procent i åk 8 uppger att de intensivkonsumerar alkohol varje månad i Järfälla kommun vilket är en kraftig minskning sedan 1 och framförallt sedan rekordåret. Pojkarnas andel minskar från nio till sex procent sedan 1. Flickornas andel minskar ännu mer från tio till tre procent. Fem elever i hela materialet intensivkonsumerar alkohol en eller flera gånger per vecka. 13
Andel intensivkonsumenter av alkohol minst en gång/månad årskurs 8, uppdelat på kön och i procent av samtliga elever 3 7 8 9 1 11 pojkar 9 7 1 9 7 9 9 flickor 11 1 1 18 1 1 8 1 3 totalt 1 1 1 1 1 9 9 1 Flickorna har under nästan hela undersökningsserien haft större andelar än pojkarna som varit intensivkonsumenter av alkohol. Flickorna dominerade 3-8 samt 1. Kraftigast var flickornas dominans -. 1 1 Andel intensivkonsumenter av alkohol 11 8 3 skola 1 skola skola 3 skola skola skola skola 7 totalt Det skiljer mycket mellan skolorna när det gäller andelen intensivkonsumenter av alkohol. Störst andel går på skola och 3. Lägst andel går på skola där ingen elev uppger intensivkonsumtion av alkohol. 1
De vanligaste anskaffningssätten för alkohol årskurs 8, i procent av eleverna som dricker alkohol 3 3 3 1 11 7 vän/väns syskon förälder med lov förälder utan lov vuxen langar syskon köp folköl själv Bilden visar de vanligaste anskaffningssätten för alkohol bland de elever som konsumerar alkohol. Föräldrarnas betydelse har minskat något sedan förra mätningen men en liten ökning finns på förälder med lov. Förälder utan lov står alltså för hela minskningen. Langning från vänner och deras syskon har minskat från 3 % till 3 %. Egna inköp av folköl i butik har ökat något från fyra procent 1 till sex procent i denna mätning. Hembränd sprit 1 8 8 8 8 7 3 7 8 9 1 11 Två procent av åttondeklassarna har druckit hembränt minst en gång det senaste året vilket är det lägsta värdet sedan första undersökningen år 3. Könsfördelningen är relativt jämn med en liten övervikt för flickorna. De allra flesta av dem som har druckit hembränt har gjort det en gång. Totalt har elever i åk 8 druckit hembränt minst en gång jämfört med elever i förra mätningen. 1
Vilka alkoholdrycker eleverna vanligen dricker årskurs 8, i procent av dem som dricker alkohol 3-11 3 7 8 9 1 11 Folköl 9 3 1 17 19 17 Starköl 7 1 19 1 17 11 13 Vin 17 1 1 13 8 18 1 1 9 Sprit 33 3 31 8 9 33 17 Hembränt 3 1 Alkoläsk 3 1 3 19 Starkcider 9 7 3 31 33 3 3 Sett över nio år har samtliga alkoholsorter blivit ovanligare bland åttondeklassarna. De sorter som har minskat mest är folköl, starköl, vin och starcider. De alkoholdrycker som de flesta av alkoholkonsumenterna dricker är starkcider, alkoläsk, folköl och sprit i fallande ordning. Därefter starköl, vin och sist kommer hembränd sprit. Det är en större andel flickor än pojkar som dricker vin, alkoläsk och starkcider. Pojkarna överväger när det gäller öl och sprit. Föräldrarnas kännedom om ungdomarnas alkoholvanor årskurs 8, i procent av dem som dricker alkohol 7 3 1 1 1 nej lite/hälften nästan allt/allt I årskurs 8 uppger 1 % av eleverna som dricker alkohol, att föräldrarna är helt ovetande om detta. Föräldrarnas ovetskap har ökat sedan förra undersökningen. Cirka 7 % av föräldrarna (vars barn dricker alkohol) känner till max hälften av konsumtionen. De allra flesta föräldrar lever i okunnighet om storleken på deras barns alkoholkonsumtion. Detta bör vara en alltid lika aktuell fråga på föräldramöten. 1
Fördelning på ålder för självrapporterad första berusning 3-11 3 7 8 9 1 11 1 år 1 1 1 11 år 1 1 1 1 1 1 1 år 3 3 3 3 13 år 1 11 1 9 8 7 8 1 år 7 7 7 Elva procent av åttondeklassarna uppger att de har varit berusade minst en gång vilket är samma resultat som i förra undersökningen. åttondeklassare uppger att de har varit berusade minst en gång i intervallet 1-1 år. Andel som uppger att de har känt sig berusade vid minst ett tillfälle 3 1 9 1 13 1 11 1 skola 1 skola skola 3 skola skola skola skola 7 totalt 11 totalt 1 Genomsnittsåldern för första berusningen ligger på 13,1 år vilket är lika med mätningen 1. Skola 3 och ligger högst. Skola och 1 ligger lägst. Andelen som har känt sig berusade har minskat sedan mätningen 1. 17
Sniffning I åk 8 uppger knappt fyra procent att de har sniffat en eller flera gånger. Det är en marginell ökning sedan förra mätningen. Pojkarna överväger när det gäller att ha sniffat en gång. Flickorna överväger med flertalet sniffningar. Totalt uppger elever att de har sniffat (1 st en gång och 8 st flera gånger). Andel som haft möjlighet att pröva narkotika 1 1 1 1 7 1 1 1 1 9 8 3 7 8 9 1 11 totalt Cirka åtta procent av åttondeklassarna i Järfälla kommun uppger att de har haft möjlighet att pröva narkotika vilket är det näst lägsta värdet sedan mätningarna startade år 3. Könsfördelningen visar på en relativt stark övervikt för pojkarna. Figuren visar hur pass exponerade eleverna är för narkotika. Andel som haft möjlighet att pröva narkotika årskurs 8, uppdelat på kön och i procent av samtliga elever 3 7 8 9 1 11 pojkar 13 8 11 1 1 1 9 1 flickor 1 1 1 1 13 1 9 8 totalt 1 1 7 1 1 1 1 9 8 Flickorna har övervägt när det gäller möjligheten att pröva narkotika år 3- samt år 8. Övriga år har pojkarnas andel varit större. Totalt sett har dock en större andel flickor svarat att de har haft möjlighet att pröva narkotika. 18
1 Andel som haft möjlighet att pröva narkotika 1 1 1 8 7 7 8 skola 1 skola skola 3 skola skola skola skola 7 totalt Skola och 3 har de högsta andelarna som uppger att de har haft möjlighet att pröva narkotika. Skola 1 och ligger lägst med andelar på fem procent. Informationen kan ge en indikation hur stor tillgängligheten är i olika områden förutsatt att ungdomarnas skolgång sker i anslutning till hemmet och att de i första hand tillbringar sin lediga tid i närområdet. Andel som har använt narkotika 1 8 3 3 7 8 9 1 11 totalt Andelen i årskurs 8 som har använt narkotika en eller flera gånger har pendlat mellan som lägst två och som högst fem procent under hela tidsserien. 11 års resultat hamnar på tre procent. 1 elever uppger att de har använt narkotika (13 st år 1). Elva elever uppger att de har använt en gång och fem stycken att de har använt flera 19
gånger. Det är en stor övervikt för pojkarna (elva pojkar jämfört med fem flickor). I riket har åtta procent i åk 9 använt narkotika minst en gång (CAN 11). Cannabis (hasch och marijuana) är i särklass vanligast såväl i Järfälla som i riket. Försök till berusning med andra medel elever uppger att de har försökt berusa sig med något annat medel än alkohol eller narkotika (18 elever år 1). Exempel på medel är alkogel, hostmedicin, lim, nagellack, tabletter, sömnmedel. Andel som skolkar (%) 19 17 18 1 3 pojkar flickor totalt en/flera ggr/vecka en/flera ggr/månad ngn g/termin I åttan skolkar två procent av eleverna en eller flera gånger per vecka vilket är identiskt med förra mätningen. Tre procent skolkar en eller flera gånger per månad vilket är en liten minskning sedan 1. 18 % av eleverna skolkar någon gång per termin (1 % senast). Totalt sett har alltså skolket minskat en del bland åttorna i kommunen. Könsfördelningen är som de senaste åren relativt jämn.
Vad eleverna gör på sin fritid (%) Eleverna kryssar för de tre vanligaste aktiviteterna 3 7 8 9 1 11 Förening 9 9 8 3 3 Hemma / hos kompis 7 8 7 7 79 8 77 77 7 Fritidsgård 1 1 7 9 13 1 9 1 1 Läser / dator 7 9 9 9 8 Fik / hamburgerbar Inget speciellt/ute 3 7 9 8 7 De populäraste fritidssysselsättningarna är att vara hemma/hemma hos en kompis, läsa/ägna sig åt datorn och vara aktiv i en förening. Det skiljer bara enstaka procentenheter i de olika aktiviteternas popularitet sedan förr mätningen. Minst populärt är att vara på fik/hamburgerbar samt på fritidsgård. I alla aktiviteter föreligger bara marginella könsskillnader förutom att vara hemma eller hemma hos kompis där flickorna klart överväger. 1
Några frågor om tobak, alkohol, sniffning och narkotika Drogvaneundersökning i Järfälla kommun, ht 11, åk 8 Vilken skola går du på?. 1. Är du pojke eller flicka? Pojke Flicka. Röker du? Ja, dagligen Ja, ibland Nej, har slutat Nej, har bara prövat Nej, har aldrig rökt 3. Snusar du? Ja, dagligen Ja, ibland Nej, har slutat Nej, har bara provat Nej, har aldrig snusat. Känner dina föräldrar till att du röker / snusar? Jag varken röker eller snusar Ja Nej. Hur gammal var du när du när du började röka regelbundet (minst en gång per vecka)? Har aldrig rökt regelbundet Jag var.. år. Har du någon gång under det senaste halvåret druckit folköl, starköl, alkoläsk, starcider, vin eller sprit? Nej Ja, en gång Ja, flera gånger 7. Hur ofta händer det att du dricker alkohol motsvarande minst en halvflaska sprit eller en helflaska vin eller fyra burkar starköl eller fyra burkar starkcider eller fyra burkar alkoläsk eller sex burkar folköl vid samma tillfälle? Någon gång i veckan
Ett par gånger i månaden Någon gång i månaden Mer sällan Aldrig Dricker inte alkohol 8. Var får du vanligtvis alkohol ifrån? (Här kan du sätta fler än ett kryss) Dricker inte alkohol Från syskon Från kamrater eller kamraters syskon Från mina föräldrar, med lov (blir bjuden) Från mina föräldrar, utan lov (tar ur barskåp eller liknande) Från annan vuxen ( år eller äldre) som bjuder eller köper ut åt mej Köper folköl själv i affär, bensinmack eller liknande 9. Har du någon gång under de senaste 1 månaderna druckit hemtillverkad sprit, s k hembränt? Ja, en gång Ja, - gånger Ja, -1 gånger Ja, 11 gånger eller mer Har inte druckit hembränd sprit under de senaste 1 månaderna Har aldrig druckit hembränd sprit 1. Vad dricker du vanligen när du dricker alkohol? Dricker inte alkohol Folköl Starköl Vin Sprit Hembränt Alkoläsk Starkcider 11. Känner dina föräldrar till att du använder alkohol? Jag använder inte alkohol Nej Ja, men bara en liten del av det jag dricker Ja, men bara ungefär hälften av det jag dricker Ja, nästan allt jag dricker Ja, allt jag dricker 1. Hur gammal var du första gången du kände dig berusad? Har aldrig känt mig berusad Jag var.. år 13. Har du sniffat någon gång? Nej 3
Ja, en gång Ja, flera gånger 1. Har du någon gång haft möjlighet att pröva narkotika? (Med narkotika avses t ex hasch, marijuana, ecstasy, LSD, amfetamin och heroin) Ja Nej 1. Har du någon gång använt narkotika? Ja, en gång Ja, flera gånger Nej 1. Om du svarat Ja på fråga 1, vilket eller vilka preparat har du använt? 17. Har du någon gång försökt berusa dig genom något annat medel som inte räknas som alkohol eller narkotika? Ja Nej Om du svarat ja, vilket eller vilka medel har du använt?.. 18. Brukar du skolka? Nej, aldrig Någon gång per termin En eller flera gånger per månad En eller flera gånger per vecka 19. Vad gör du på din fritid? (Markera med kryss de tre vanligaste fritidssysselsättningarna. Om du bara gör en eller två saker, markera endast dessa) Är aktiv i en eller flera föreningar (t ex idrottsförening) Är hemma eller hos kompisar Är på fritidsgård Läser/ägnar mig åt datorn Är på hamburgerbar / bowlinghall eller liknande Är ute utan att göra något speciellt Annat:.